Regeringens proposition
RP
98
2017 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrkan
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om ortodoxa kyrkan ändras. Det föreslås att åldersgränsen för rösträtt i valet av församlingsfullmäktige och i valet av kyrkoherde sänks från 18 år till 16 år. Det föreslås att kyrkomötets mandattid förlängs från tre år till fyra år. Till lagen fogas bestämmelser som gäller behörigheten att förhandla och avtala om anställningsvillkoren för de anställda som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda. Dessutom görs tekniska ändringar i lagen som beror på att uppgiften som lagfaret ecklesiastikråd dras in. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018. 
MOTIVERING
1
Nuläge och föreslagna ändringar
Enligt 11 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) förättas val av medlemmar av kyrkomötet vart tredje år senast den 31 mars. Ombuden för prästerskapet och kantorerna samt lekmannaombuden väljs genom separata hemliga val i varje valområde. Enligt 11 § 2 mom. i lagen börjar medlemmarnas mandattid den 1 juni efter valet och varar tre år. Den nuvarande mandattiden har ansetts vara för kort med tanke på uppföljningen av förvaltningen och ekonomin samt det långsiktiga genomförandet av utvecklingsprojekt. Det föreslås att 11 § i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att kyrkomötets mandattid förlängs så att den är fyra år. 
I 30 § i lagen om ortodoxa kyrkan föreskrivs om kyrkostyrelsens sammansättning. Medlemmar i kyrkostyrelsen är ärkebiskopen, de övriga stiftsbiskoparna samt fyra av kyrkomötet för tre kalenderår valda sakkunnigmedlemmar inom kyrkoförvaltningen. Enligt 31 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan ska en av sakkunnigmedlemmarna vara präst med behörighet för prästbefattning och en ska ha avlagt en sådan examen som krävs för domartjänst. Enligt 33 § 1 mom. 6 punkten i lagen om ortodoxa kyrkan ska kyrkostyrelsen bevaka kyrkans och församlingarnas intresse i arbetsmarknadsfrågor, leda kyrkans och församlingarnas arbetsgivar- och personalpolitik och på kyrkans och församlingarnas vägnar förhandla och avtala om anställningsvillkoren för de anställda i den ordning som föreskrivs i lagen om kollektivavtal (436/1946). 
Det har uppdagats att flera av kyrkostyrelsens medlemmar i vissa fall kan vara jäviga att delta i beslutsfattandet i ärenden som gäller anställningsvillkoren för de anställda som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda. Det är exempelvis vedertaget att kyrkoherden från någon församling väljs till en av kyrkostyrelsens sakkunnigmedlemmar. Stiftets biskop bestämmer i sin tur om grunderna för beräkningen av kyrkoherdens lön. Det har då ansetts att kyrkoherden med stöd av 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen (434/2003) är jävig att i kyrkostyrelsen delta i beslutsfattandet om anställningsvillkoren för den biskop som för förman för honom eller henne. 
För att mandattiden för sakkunnigmedlemmarna i kyrkostyrelsen ska motsvara den föreslagna förlängningen av mandattiden för kyrkostyrelsen föreslås att 30 § i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att sakkunnigmedlemmarna i kyrkostyrelsen väljs för fyra år. Dessutom föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., där det föreskrivs om kyrkostyrelsens sammansättning då det beslutas om ärenden som gäller anställningsvillkoren för en biskop, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist eller annan sådan anställd som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda. I sådana fall deltar endast de sakkunnigmedlemmar som avses i 1 mom. 3 punkten i beslutsfattandet i kyrkostyrelsen. 
Dessutom föreslås det att 33 § 1 mom. 6 punkten i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att kyrkostyrelsens uppgifter utökas med uppgifter att förhandla och avtala om anställningsvillkoren för biskopar, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist och andra anställda som företräder arbetsgivaren. 
Enligt 48 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan har alla medlemmar i kyrkan som har fyllt 18 år lika rösträtt i församlingsfullmäktigeval och kyrkoherdeval. Den som röstar i församlingsfullmäktigeval ska ha fyllt 18 år senast den första valdagen och den som röstar i kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. Inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sänktes åldergränsen för rösträtt i församlingsfullmäktigeval från 18 år till 16 år genom en lagändring som trädde i kraft 2009, men i kyrkoherdeval är åldersgränsen fortfarande 18 år. 
Det föreslås att 48 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att åldersgränsen för rösträtt i församlingsfullmäktigeval och kyrkoherdeval sänks från 18 år till 16 år. Den som röstar i församlingsfullmäktigeval ska ha fyllt 16 år senast den första valdagen och den som röstar i kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om rösträtt när det på grund av besvär förrättas nyval eller det extra val som avses i 55 §. Även i den här bestämmelsen föreslås det att åldegränsen för rösträtt ändras från 18 år till 16 år. 
Syftet med sänkningen av åldersgränsen för rösträtt är att trygga ungdomars möjligheter att påverka församlingarnas verksamhet och förvaltning på så sätt att dessa bättre än i dag motsvarar också de yngre ålderklassernas egna målsättningar och behov. Sänkningen av åldersgränsen för rösträtt till 16 år beräknas öka de ungas röstningsaktivitet i kyrkliga val. 
I 108 § i lagen om ortodoxa kyrkan föreskrivs om behörighetsvillkoren för de anställda. Enligt 108 § 1 mom. i lagen ska anställda som arbetar med uppgifter i anslutning till förrättandet av gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt diakoni eller undervisning samt det lagfarna ecklesiastikrådet vid kyrkostyrelsen vara medlemmar i den ortodoxa kyrkan. På grund av organisationsförändringen i centralförvaltningen i den ortodoxa kyrkan i Finland har uppgiften som lagfaret ecklesiastikråd dragits in. Det lagfarna ecklesiastikrådets uppgifter har dels flyttats över till direktören för kyrkans servicecentral och dels till servicecentralens jurist. På grund av det här är det nödvändigt att ändra bestämmelsen till den del den gäller det lagfarna ecklesiastikrådet. I bestämmelsen ska enskilda uppgiftsbeteckningar inte längre räknas upp, utan de uppgifter där det krävs att man är medlem i kyrkan ska i lagen anges på en mer allmän nivå. Kravet ska gälla sådana anställda som har föredragnings- och sakkunniguppgifter i anslutning till den ortodoxa tron och kyrkans kanoniska rätt vid kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. De uppgiftsbeteckningar som berörs av kravet specificeras närmare i kyrkoordningen. Enligt ett beslut som fattats av kyrkomötet gäller kravet servicecentralens direktör och servicecentralens jurist. 
2
Propositionens konsekvenser
Syftet med propositionen är att förbättra uppföljningen av den ortodoxa kyrkans förvaltning och ekonomi och avlägsna problem med jäv i anslutning till kyrkostyrelsens sammansättning när beslut om avlöning av företrädare för arbetsgivaren fattas. Syftet är också att främja ungas möjligheter att påverka församlingarnas verksamhet och förvaltning. Sänkningen av åldersgränsen för rösträtt till 16 år beräknas öka de ungas röstningsaktivitet i kyrkliga val och leda till att det väljs fler unga ledamöter in i församlingsfullmäktige än för närvarande. En förbättring av de ungas möjligheter att påverka bedöms leda till att de unga befäster sitt engagemang i medlemskapet i kyrkan, deltar aktivt i församlingsverksamheten och utnyttjar de tjänster som församlingen erbjuder även efter en flytt till annan ort. 
3
Beredningen av propositionen
Propositionens har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet på basis av en framställning från kyrkomötet för den ortodoxa kyrkan i Finland. 
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
När 108 § i lagen ändras ska de bestämmelser i grundlagen som gäller jämlikhet beaktas. Enligt 12 § 1 mom. i diskrimineringslagen (1325/2014) är särbehandling berättigad i arbetsavtalsförhållanden och offentligrättsliga anställningar, vid arbetspraktik och annan motsvarande verksamhet och i anställningssituationer, om särbehandlingen föranleds av verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförande och särbehandlingen är proportionerlig för att ett legitimt syfte ska uppnås. Enligt artikel 4.2 i rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2000/78/EG) kan en kyrka eller annan sammanslutning, vars etiska grundsyn grundar sig på religion eller övertygelse, kräva av de personer som arbetar för organisationerna i fråga att de handlar i god tro och är lojala mot organisationens etiska grundsyn, förutsatt att kravet inte strider mot nationell lagstiftning. Enligt bestämmelsen kan en sådan sammanslutning kräva att de som deltar i den yrkesmässiga verksamheten delar en religion eller övertygelse i enlighet med sammanslutningens etiska grundsyn, om denna religion eller övertygelse, på grund av verksamhetens art eller det sammanhang i vilket den utövas, utgör ett verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav med hänsyn till organisationens etiska grundsyn. 
I anslutning bedömningen av arbetsuppgiftens art och verkliga och avgörande krav har i grundlagsutskottets praxis också beaktats den religions- och övertygelsefrihet som det föreskrivs om i 11 § i grundlagen och kyrkans interna autonomi som följer av den (GrUU 57/2001 rd och GrUU 28/2006 rd). 
Kravet enligt den föreslagna 108 § på den anställdas medlemskap i den ortodoxa kyrkan grundar sig på verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförandet och är proportionerligt för att ett legitimt syfte ska uppnås. Bestämmelsen står inte i strid med bestämmelsen om jämlikhet i grundlagen. 
Propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
5
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 
Enligt övergångsbestämmelsen ska på mandattiden för medlemmar av kyrkomötet och sakkunnigmedlemmar i kyrkostyrelsen vid ikraftträdandet av lagen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Mandattiden för dessa är därmed tre år och den nya mandattiden på fyra år börjar tillämpas på medlemmar som valts först efter att denna lag trätt i kraft. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av lagen om ortodoxa kyrkan 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) 11, 30, 33, 48 och 108 § som följer: 
11 § 
Val av medlemmar och mandattid 
Val av medlemmar av kyrkomötet förrättas vart fjärde år senast den 31 mars. Ombuden för prästerskapet och kantorerna samt lekmannaombuden väljs genom separata hemliga val i varje valområde. 
Medlemmarnas mandattid börjar den 1 juni efter valet och varar fyra år. 
30 § 
Sammansättning 
Medlemmar i kyrkostyrelsen är  
1) ärkebiskopen, 
2) de övriga stiftsbiskoparna samt 
3) fyra av kyrkomötet för fyra kalenderår valda sakkunnigmedlemmar inom kyrkoförvaltningen. 
I behandling av ärenden som gäller anställningsvillkoren för en biskop, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist eller annan sådan anställd som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda deltar endast de sakkunnigmedlemmar inom kyrkoförvaltningen som avses i 1 mom. 3 punkten när ärendet behandlas i kyrkostyrelsen. 
33 § 
Uppgifter 
Om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen ska kyrkostyrelsen 
1) sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet, 
2) avge de utlåtanden som begärts av kyrkan, om det inte har föreskrivits att kyrkomötet ska avge utlåtande, 
3) bereda ärenden för kyrkomötet, 
4) verkställa kyrkomötets beslut, 
5) handleda och övervaka arbetet inom de organ som kyrkomötet tillsatt att arbeta i anslutning till kyrkostyrelsen, 
6) bevaka kyrkans och församlingarnas intresse i arbetsmarknadsfrågor, leda kyrkans och församlingarnas arbetsgivar- och personalpolitik, på kyrkans och församlingarnas vägnar förhandla och avtala om anställningsvillkoren för de anställda i den ordning som föreskrivs i lagen om kollektivavtal (436/1946) samt på kyrkans och församlingarnas vägnar förhandla och avtala om anställningsvillkoren för biskopar, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist eller andra sådana anställda som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda, 
7) sköta de uppgifter i anslutning till förandet av kyrkböckerna som enligt 73 och 74 § hör till kyrkostyrelsens uppgifter, 
8) bestämma om kyrkans gemensamma kollekter, 
9) sköta de uppgifter som inte hör till någon annan myndighet inom kyrkan. 
Kyrkostyrelsen ska bevaka kyrkans intresse, företräda kyrkan och föra dess talan, om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen. 
48 § 
Rösträtt och förteckning över röstberättigade 
Alla de medlemmar i kyrkan som har fyllt 16 år har lika rösträtt i församlingsfullmäktigeval och kyrkoherdeval. Den som röstar i församlingsfullmäktigeval ska ha fyllt 16 år senast den första valdagen och den som röstar i kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. 
Vid församlingsfullmäktigeval utövas rösträtten i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som församlingsmedlem senast den 31 augusti och vid kyrkoherdeval i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast den dag då ansökningstiden går ut. Om församlingen är indelad i flera valområden, ska rösträtten utövas inom det valområde där den röstberättigade har hemkommun den dag som avses ovan. 
Om nyval har förordnats på grund av besvär eller med stöd av 55 §, ska den som röstar vid församlingsfullmäktigeval ha fyllt 16 år senast den första valdagen för nyval och den som röstar vid kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. Vid nyval utövas rösträtten i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som församlingsmedlem senast 60 dagar före den första valdagen. 
108 § 
Behörighetsvillkor för de anställda 
Anställda som arbetar med uppgifter i anslutning till förrättandet av gudstjänster och kyrkliga förrättningar, diakoni eller undervisning samt anställda som sköter föredragnings- och sakkunniguppgifter i anslutning till den ortodoxa tron och kyrkans kanoniska rätt vid kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen ska vara medlemmar i den ortodoxa kyrkan. Närmare bestämmelser om de uppgifter där det krävs att de anställda är medlemmar i den ortodoxa kyrkan finns i kyrkoordningen.  
De övriga behörighetsvillkoren för anställda inom kyrkan och i församlingarna fastställs i kyrkoordningen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På mandattiden för medlemmar av kyrkomötet och sakkunnigmedlemmar i kyrkostyrelsen tillämpas vid ikraftträdandet av denna lag de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Helsingfors den 14 september 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Undervisningsminister
Sanni
Grahn-Laasonen
Senast publicerat 14.9.2017 14:14