Senast publicerat 10-06-2021 15:46

Regeringens proposition RP 98/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan, och att riksdagen antar en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Partnerskaps- och samarbetsavtalet undertecknades i Bryssel i oktober 2018. 

Avtalet med Singapore är ett blandat avtal som både innehåller bestämmelser som hör till medlemsstaternas behörighet och bestämmelser som hör till Europeiska unionens behörighet.  

Avtalet syftar till att fördjupa samarbetet mellan EU och Singapore på bred front och utgör ramen för sektorsavtal och sektorssamarbete. Avtalet omfattar alla nuvarande samarbetsområden och medför möjligheter till samarbete på nya områden. Avtalet behandlar centrala politiska frågor och flera sektorbaserade samarbetsområden på rätt allmän nivå. Det inbegriper utöver det politiska, ekonomiska och sektorbaserade samarbetet även samarbete för att lösa regionala och globala utmaningar. I avtalet betonas samordningen av ståndpunkter och utbytet av information i internationella forum. Utveckling av verksamhetssätt utifrån den gemensamma värdegrund som avser demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, och främjande av dessa värden, är genomgående teman i avtalet.  

Parallellt med avtalet om partnerskap och samarbete fördes förhandlingar om ett frihandels-avtal och ett avtal om investeringsskydd mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Singapore, å andra sidan. Dessa avtal och avtalet om partnerskap och samarbete utgör en institutionell helhet. 

Avtalet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna i avtalet till varandra har anmält att de behövliga rättsliga förfaranden som ikraftträdandet av avtalet förutsätter har avslutats. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Singapore är en viktig partner för EU i Sydostasien. I flera internationella frågor har EU och Singapore en gemensam syn, och, liksom EU, stöder Singapore i princip ett regelbaserat internationellt system och frihandel. Av länderna i Sydostasiatiska nationers förbund Asean är Singapore EU:s största handelspartner och globalt sett den 14:e största. Under de senaste åren har den sammanlagda årliga volymen av handeln med varor och tjänster mellan EU-länderna och Singapore uppgått till cirka 100 miljarder euro, och handeln visar ett överskott för EU. Enligt den senaste statistiken från 2018 uppgick direktinvesteringarna mellan EU och Singapore till cirka 300 miljarder euro. Också för Finland är Singapore ett kommersiellt betydande export- och transitland. I landet finns det cirka 70 aktiva finländska företag som dessutom använder landet som språngbräda till andra delar av Asien. År 2020 uppgick Finlands export till Singapore till 200 miljoner euro och importen till 114 miljoner euro. 

Med undantag för det frihandelsavtal som trädde i kraft i november 2019 baserar sig avtalsförhållandet mellan EU och Singapore för närvarande på det samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskapen och Asean som ingicks 1980. Detta kan anses vara en föråldrad och otillräcklig grund för samarbetet i dess nuvarande form mellan EU och Singapore. De nya partnerskaps- och samarbetsavtal som EU och dess medlemsstater har ingått med flera länder (Partnership and Cooperation Agreement, PCA) är mer omfattande än tidigare och avsedda för att möta dagens utmaningar. När det gäller Singapore är sådana teman bland annat frågor som gäller säkerhet, migration, inrikesfrågor och mänskliga rättigheter. Genom partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Singapore, å andra sidan, ersätts den rättsliga ram som det tidigare avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Asean utgör. Avtalet är EU:s fjärde partnerskaps- och samarbetsavtal med ett Aseanland. Tidigare har EU ingått avtal med Indonesien, Filippinerna och Vietnam och dessutom förhandlar EU och Malaysia om ett motsvarande avtal. 

Finland och Singapore har ingått fyra bilaterala avtal. Dessa är avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (FördrS 47 och 48/1982, FördrS 114 och 115/2002), överenskommelsen om export från Singapore av vissa textilprodukter för import till Finland (FördrS 27/1992), luftfartsavtalet (FördrS 90/2002) och överenskommelsen om ömsesidig viseringsfrihet (FördrS 61/1967). De bilaterala avtalen fokuserar dock på vissa enskilda teman, medan partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore skapar ramar för ett bredare samarbete.  

Utöver partnerskaps- och samarbetsavtalet undertecknade EU och Singapore i oktober 2018 också frihandelsavtalet och avtalet om investeringsskydd. Frihandelsavtalet trädde i kraft i november 2019, och avtalet om investeringsskydd träder i kraft när avtalsparterna har underrättat varandra om att de rättsliga krav och förfaranden som ikraftträdandet av avtalet förutsätter har uppfyllts. EU anser att de tre avtalen kompletterar varandra och tillsammans utgör den rättsliga grunden för förbindelserna mellan EU och Singapore. 

1.2  Beredning

Beredningen av överenskommelsen

Europeiska unionens råd bemyndigade i november 2004 kommissionen att förhandla fram ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Singapore och fem andra medlemsländer i Sydostasiatiska nationernas förbund Asean. Förhandlingarna med Singapore inleddes i oktober 2005 men höll en paus i fem år, bland annat på grund av olika syn på beskattning. I mars 2011 inleddes förhandlingarna dock på nytt påskyndade av de förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Singapore som inletts 2010. Därefter försvårades förhandlingarna av migrations- och människorättsfrågor, där EU upplevde att engagemanget från Singapores sida var lågt. Förhandlingarna slutfördes dock framgångsrikt i maj 2013 och parterna paraferade partnerskaps- och samarbetsavtalet i Singapore i oktober 2013. Europeiska unionens råd fattade beslut om undertecknande av avtalet den 16 juli 2018, och det undertecknades i oktober 2018. Inom EU bereddes förhandlingarna regelbundet i rådets arbetsgrupper, såsom i arbetsgruppen för Asien och Oceanien och i handelspolitiska kommittén. Avtalet ska ännu godkännas i varje medlemsstat, i EU och i Republiken Singapore. 

Beredningen på nationell nivå

Utrikesministeriet har berett ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet i samarbete med andra sektorministerier. Vid förhandlingarna understödde statsrådet att relationerna mellan EU och länderna i Sydostasien utvecklas på bred bas och att partnerskaps- och samarbetsavtalet ingås. Statsrådet understödde särskilt de ambitiösa formuleringarna om de mänskliga rättigheterna i samklang med EU:s åtaganden, bägge parters åtaganden om bekämpning av terrorism och samarbetet kring det inom ramen för internationella avtal och nationell lagstiftning samt beaktandet av ICC och frågor kring straffrihet. Det ansågs viktigt att avtalet ska innehålla klausuler om mänskliga rättigheter, Internationella brottmålsdomstolen (ICC), olaglig invandring och återtagande, kampen mot terrorism samt handeldvapen och lätta vapen och icke-spridning av massförstörelsevapen. Statsrådet arbetade också för att ta in en förhandlings- och sanktionsmekanism i det slutliga avtalet i enlighet med EU:s allmänna riktlinjer. 

Riksdagen har informerats om avtalsförhandlingarna i enlighet med 96 och 97 § i grundlagen genom en USP-skrivelse (USP 30/2004 rd) och en U-skrivelse (U 39/2011 rd). U-skrivelsen behandlades i skriftligt förfarande i sektionen för yttre förbindelser och sektionen för handelspolitiska frågor. Stora utskottet ansåg i likhet med utrikesutskottets uppfattning att skrivelsen inte orsakade några åtgärder. 

I augusti 2018 begärde utrikesministeriet utlåtande av Ålands landskapsregering om undertecknandet av avtalet och om huruvida avtalet innehåller bestämmelser som hör till landskapet Ålands behörighet. Landskapsregeringen konstaterade i sitt svar att den inte motsätter sig ett undertecknande. Vidare påpekade landskapsregeringen att avtalet innehåller vissa bestämmelser som hör till landskapets behörighet och att ikraftsättandet av avtalet på Åland därför förutsätter godkännande av Ålands lagting.  

Republikens president beviljade den 5 oktober 2018 utifrån statsrådets allmänna sammanträdes förslag till avgörande fullmakt att underteckna avtalet på Finlands vägnar. 

Regeringens proposition har beretts vid utrikesministeriet. Propositionen har sänts på remiss till arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statsrådets kansli och undervisnings- och kulturministeriet samt till Ålands landskapsregering. Remissutlåtandena redogörs i avsnitt 5. Svaren på begäran om utlåtande och övriga beredningsunderlag som nämns ovan finns till påseende i den offentliga webbtjänsten https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskoden UM016:00/2019.  

Avtalets syfte

Syftet med partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Singapore, å andra sidan, är att främja ett omfattande samarbete mellan parterna. Avtalet utgör den grund som fastställer relationerna mellan EU och Singapore och som erbjuder en ram för EU:s och dess medlemsstaters bilaterala samarbete med Singapore. Syftet med avtalet är således att främja den politiska dialogen och samarbetet för att främja fred, stabilitet och välstånd och att stärka det regelbaserade internationella systemet. Avtalet syftar också allmänt till att stärka EU:s och dess medlemsstaters politiska och ekonomiska betydelse i Sydostasien, liksom Singapores betydelse inom EU. 

I avtalet behandlas flera samarbetsområden på ett allmänt plan. EU och Singapore uttrycker sitt engagemang för de demokratiska principerna, rättsstatsprincipen, principen om god samhällsstyrning, de mänskliga rättigheterna och sitt samarbete på dessa områden. Parterna bekräftar också att de främjar hållbar utveckling och samarbetar för att möta de utmaningar som klimatförändringarna och globaliseringen för med sig. 

Rättsligt samarbete och samarbete för säkerhet och internationell stabilitet är centrala mål för avtalet. I fråga om dessa är strävan att öka det internationella samarbetet, bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, förebygga straffrihet för de allvarligaste brotten och att samarbeta i fråga om narkotika. I avtalet avtalas dessutom om samarbete kring vapenkontroll och föreskrivs om inrättande av effektiva nationella system för exportkontroll. 

Genom avtalet är strävan dessutom att öka handeln mellan parterna, stödja handelsvillkoren och stärka det multilaterala handelssystemet. Parterna har som mål att främja frihandelsavtalet och avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore, och är dessutom överens om att föra dialog om den ekonomiska politiken och samarbeta för att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft. 

När det gäller migration strävar avtalet efter att migrationen ska vara kontrollerad och laglig, efter att skapa en gemensam dialogmekanism mellan EU och Singapore samt efter annat samarbete bland annat i fråga om orsakerna till migrationen, smuggling och människohandel, återvändandefrågor och gränskontroll. Avtalsparterna förbinder sig att ta emot de egna medborgare som inte har uppehållsrätt på den andra partens territorium. 

De övriga samarbetsåtagandena i avtalet gäller energi, transport, utbildning och kultur, miljöfrågor, sysselsättning, sociala frågor samt vetenskap och teknik, där målet inom alla dessa områden är ökat samarbete på allmän nivå. Motsvarande samarbetssträvanden på allmän nivå avtalas också inom skatteområdet, finansiell tillsyn, informationssamhället och dataskydd, den audiovisuella sektorn och medierna samt statistik. Dessutom har avtalsparterna som gemensamt mål att främja dialogen med det civila samhället och att stödja de minst utvecklade länderna. Genom avtalet eftersträvas allmänt också utveckling av regionala samarbetsformer mellan EU och Asean. 

För att uppnå målen i avtalet enas parterna om att inrätta en gemensam kommitté.  

De viktigaste förslagen

Det föreslås i propositionen att riksdagen godkänner partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Singapore, å andra sidan. I propositionen ingår ett lagförslag, där 1 § är den sedvanliga blankettlagsbestämmelse genom vilken de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. I 2 och 3 § finns de bestämmelser som gäller sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen och av lagen. Enligt paragraferna ska bestämmelser om ikraftträdandet av lagen och om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft. 

Propositionens konsekvenser

Syftet med partnerskaps- och samarbetsavtalet är att intensifiera dialogen mellan parterna och att öka samarbetet på flera områden. Singapore kan betraktas som ett land med hög utvecklingsnivå som har gjort framsteg särskilt inom teknik och utbildning. Landet har gemensamma mål med EU och dess medlemsstater bland annat i fråga om multilateralt internationellt samarbete och frihandel. Med beaktande av detta kan stärkt dialog och samarbete anses främja också Finlands intressen och stödja vårt lands verksamhet i internationella sammanhang. Samarbetet inom ramen för avtalet bedöms också öka EU:s och därigenom Finlands synlighet och betydelse både i Singapore och på annat håll i Sydostasien. 

Ett tätare säkerhetssamarbete mellan EU och Singapore främjar båda parters inre säkerhet. Ur Finlands synvinkel har bland annat samarbetet kring bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet samt vapenkontrollen positiva effekter. Dessutom kan skrivningarna i avtalet anses främja en kontrollerad migration inom EU och Finland.  

Partnerskaps- och samarbetsavtalet bildar en helhet tillsammans med de ekonomiskt mer betydande frihandels- och investeringsskyddsavtal som samtidigt undertecknas av parterna. Partnerskaps- och samarbetsavtalet stöder dessa avtal genom skrivningarna om ökad handel mellan EU och Singapore, om att stärka handelsvillkoren och det multilaterala handelssystemet samt samarbete om bland annat god samhällsstyrning, beskattning och finansiell tillsyn. När avtalet träder i kraft bedöms det således ha en gynnsam effekt, om än inte direkt, på Finlands ekonomi och de finländska företagens verksamhet. Avtalet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna. 

Indirekt kan avtalet anses främja de miljöpolitiska målen, även om det inte har några direkta miljökonsekvenser. Avtalsparterna förbinder sig till samarbete om hållbar utveckling och om klimatförändringen och avtalar om gemensamma mål för miljöskyddet. Också det samarbete i multilaterala forum som skrivits in i avtalet främjar gemensamma utvecklings- och klimatmål. Ett intensifierat teknik- och utbildningssamarbete kan dessutom på lång sikt uppskattas föra med sig positiva miljökonsekvenser. 

Avtalet påverkar inte myndigheternas verksamhet direkt. De uppgifter som föranleds av den genom avtalet inrättade gemensamma kommitténs sammanträden kan i enlighet med normal praxis skötas med nuvarande personal. 

Remissvar

Merparten av de ministerier som besvarade begäran om utlåtande meddelade att de inte har något att yttra i ärendet. Arbets- och näringsministeriet konstaterade att partnerskaps- och samarbetsavtalet omfattar flera delområden som är viktiga för ministeriets förvaltningsområde och att regeringspropositionen täcker dem på ett sätt som ministeriet kan ansluta sig till. Inrikesministeriet anser det bra att avtalet främjar samarbete och informationsutbyte i anknytning till bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, olaglig inresa och penningtvätt samt olaglig narkotika och olagliga vapen. Ministeriet ansåg att förpliktelserna i detta avseende i avtalet ligger på en allmän nivå. Ytterligare ansåg ministeriet att betoningen på främjande av demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna är viktiga och konstaterade att man i samarbetet med Singapore bör beakta att dödsstraff tillämpas i landet. 

Ålands landskapsregering hänvisade till sitt utlåtande från augusti 2018 om att den inte motsätter sig undertecknandet av avtalet och konstaterade att regeringen i sin proposition har beaktat de samarbetsområden som hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet i enlighet med landskapets tidigare utlåtande. 

Remissvaren har inte gett anledning att ändra regeringens proposition i den fortsatta beredningen.  

Bestämmelserna i avtalet och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Avtalet 

INLEDNING 

I inledningen till partnerskaps- och samarbetsavtalet bekräftar parterna den vikt som de fäster vid respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i enlighet med internationella instrument på det området. Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning, vid att främja social och ekonomisk utveckling, utrota fattigdom och uppnå FN:s millennieutvecklingsmål. I inledningen uttrycks också parternas engagemang för att bekämpa terrorism och beaktas Europeiska rådets och det internationella samfundets engagemang för att förhindra spridning av massförstörelsevapen och för vapenkontroll. Parterna bekräftar också sin önskan att ingå ett frihandelsavtal och att det ömsesidiga samarbetet ska utökas. 

AVDELNING I: SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 

Artikel 1.Allmänna principer

Punkt 1 i artikeln konstaterar att respekten för demokrati, rättsstatsprincipen och människors grundläggande fri- och rättigheter ligger till grund för avtalsparternas inrikes- och utrikespolitik och utgör en av avtalets grundsatser. 

I punkt 2 bekräftar parterna sina gemensamma värderingar i enlighet med Förenta nationernas stadga och i punkterna 3 och 4 bekräftar de sitt engagemang för att främja hållbar utveckling och millennieutvecklingsmålen, samarbeta i syfte att möta de utmaningar som klimatförändringarna och globaliseringen för med sig samt respektera principen om god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. Enligt punkt 5 ska parterna samarbeta inom ramen för avtalet på ett sätt som är förenligt med nationella lagar, bestämmelser och föreskrifter. 

Bestämmelserna i punkt 1 ska i enlighet med vad som närmare anges i avsnitt 9 Behovet av riksdagens samtycke anses höra till området för lagstiftningen. 

Artikel 2. Samarbetsmål. 

I artikeln enas parterna om syftet med partnerskaps- och samarbetsavtalet. Enligt artikeln har parterna som mål att samarbeta i olika regionala och internationella forum och organisationer, bekämpa terrorism och internationell brottslighet, förhindra spridning av massförstörelsevapen och olaglig vapenhandel samt öka handeln mellan parterna och utveckla förutsättningarna för den. Dessutom konstaterar artikeln att parterna strävar efter samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet som omfattar rättsstatsprincipen, dataskydd och migration samt bekämpning av smuggling, människohandel, penningtvätt och olaglig narkotika. 

Andra planerade samarbetsområden är tullen, makroekonomisk politik och finansinstitut, beskattning, industripolitik, små och medelstora företag, informationssamhället, vetenskap och teknik, energi, transport, utbildning och kultur, miljö och naturresurser, hälso- och sjukvård, statistik samt alla andra områden av gemensamt intresse. Enligt artikeln är syftet med samarbetet också att uppmuntra Singapore att delta i EU:s samarbetsprogram för Asien samt att öka parternas betydelse och den interkulturella förståelsen på varandras territorier. 

AVDELNING II: BILATERALT, REGIONALT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE 

Artikel 3.Samarbete i regionala och internationella organisationer. 

Enligt punkt 1 ska parterna samarbeta bland annat inom ramen för dialogen mellan FN, Asean och EU, Aseans regionala forum, Asien-Europa-mötet (Asem) och Världshandelsorganisationen (WTO) när de anser att det är till ömsesidig nytta. 

I punkt 2 konstateras det att parterna gemensamt främjar samarbete mellan tankesmedjor, universitet, organisationer och medier. 

Artikel 4.Regionalt och bilateralt samarbete. 

Enligt punkt 1 är parterna överens om att de ska bedriva samarbete enligt avtalet inte bara på bilateral nivå utan också regionalt och samordna samarbetet med den verksamhet som bedrivs inom ramen för EU och Asean. 

Enligt punkt 2 får parterna bevilja finansiellt stöd för olika samarbetsverksamheter som omfattas av avtalet. 

AVDELNING III: SAMARBETE FÖR INTERNATIONELL STABILITET, RÄTTVISA, SÄKERHET OCH UTVECKLING 

Artikel 5.Samarbete för bekämpning av terrorism. 

Parterna är överens om att samarbeta i kampen mot terrorism i enlighet med FN:s resolutioner, internationella konventioner och sina egna nationella bestämmelser. Med samarbete avses enligt artikeln särskilt utbyte av information om terroristgrupper och metoder för bekämpning av terrorism, fördjupandet av det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism och strävandena att nå en internationell konvention om terrorism samt främjande av genomförandet av FN:s strategi mot terrorism. Samarbetet sker också genom att man delar med sig av praxis när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism. 

Artikel 6.Fullgörande av internationella skyldigheter för att de mest allvarliga brotten som är internationella angelägenheter inte ska förbli ostraffade. 

I punkt 1 i artikeln bekräftar parterna principen om att de allvarligaste brotten som berör hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och bekräftar att åtal i detta avseende måste säkras genom nationella åtgärder och i enlighet med internationella skyldigheter. 

I punkterna 2 och 3 erkänns betydelsen av internationella brottmålsdomstolar inklusive Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och avtalas om dialog med ICC och lagstiftningsändringar som gäller internationella skyldigheter. 

Artikel 7. Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen. 

Enligt punkt 1 anser parterna att spridning av massförstörelsevapen är ett av de allvarligaste hoten mot internationell säkerhet. 

I punkt 2 enas parterna om samarbete och deltagande i bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att iaktta och fullgöra sina internationella skyldigheter. Parterna anser att denna bestämmelse utgör en av avtalets grundsatser. 

Enligt punkt 3 är parterna överens om att underteckna, ratificera och genomföra internationella avtal om icke-spridning av massförstörelsevapen samt inrätta effektiva nationella exportkontrollsystem med sanktioner. 

I punkt 4 förbinder sig parterna till en regelbunden dialog om motverkande av spridning av massförstörelsevapen. 

Punkt 2 i artikeln som definieras som en av avtalets grundsatser hör till området för lagstiftningen i enlighet med vad som beskrivs närmare i avsnitt 9 Behovet av riksdagens samtycke.  

På unionsnivå har rådet med avseende på kontrollen av produkter med dubbla användningsområden utfärdat förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Nationella bestämmelser om exportkontrollsystemet finns i lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning (562/1996) och i lagen om export av försvarsmateriel (282/2012). Punkt 3 i artikeln hör till området för lagstiftningen. 

Artikel 8. Handeldvapen och lätta vapen. 

I punkt 1 erkänns olaglig och okontrollerad spridning av handeldvapen och lätta vapen som ett hot mot den internationella säkerheten. 

Enligt punkterna 2 och 3 ska parterna fullgöra och verkställa sina internationella åtaganden om olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen samt förbinda sig till samordning och dialog i detta avseende. 

AVDELNING IV: SAMARBETE OM HANDELS- OCH INVESTERINGSFRÅGOR 

Artikel 9. Allmänna principer. 

I punkt 1 enas parterna om en dialog för att stärka det multilaterala handelssystemet och den bilaterala handeln mellan parterna. 

Enligt punkt 2 ska parterna ingå ett frihandelsavtal genom vilket handelsbestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet genomförs. Enligt artikeln är frihandelsavtalet en väsentlig del av parternas bilaterala förbindelser och en gemensam institutionell ram. 

I punkt 3 konstateras det att parterna, om de så önskar, kan utveckla sina handels- och investeringsförbindelser bl.a. inom de områden som nämns i artiklarna 10–16. 

Artikel 10. Sanitära och fytosanitära frågor. 

Parterna är överens om att de får diskutera och utbyta information om sanitära och fytosanitära frågor, främja användningen av internationella standarder och inrätta en provnings- och certifieringsmekanism. 

Artikel 11. Tekniska handelshinder. 

Enligt artikeln ska parterna främja användningen av internationella standarder och samarbeta i fråga om tekniska handelsbestämmelser. 

Artikel 12. Tull. 

Parterna konstaterar att de ska främja tullsamarbetet och samarbeta på området för underlättande av internationell handel, säkerhet och bekämpning av oegentligheter. 

Artikel 13. Investeringar. 

I artikeln konstateras det att parterna får främja investeringssamarbete och en attraktiv investeringsmiljö. 

Artikel 14. Konkurrenspolitik. 

Enligt artikeln får parterna verka för införande av konkurrensregler och spridning av information i syfte att öka företagens rättssäkerhet. 

Artikel 15. Tjänster. 

Parterna är överens om att de får upprätta en dialog om rättsliga ramar, främjande av marknadstillträde, användning av kapital- och teknikkällor och ökad handel med tjänster. 

Artikel 16. Skydd av immateriella rättigheter. 

I artikeln erkänns betydelsen av immateriella rättigheter och avtalas om samarbete för att skydda och främja dem. 

AVDELNING V: SAMARBETE PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET 

Artikel 17. Rättsstaten och rättsligt samarbete. 

I artikeln konstateras det att parterna ska fästa särskild vikt vid att främja rättsstatsprincipen och stärka institutionerna samt utbyta information om rättssystem och lagstiftning. 

Artikel 18. Uppgiftsskydd. 

I artikeln kommer parterna överens om dialog och informationsutbyte för att förbättra skyddet av personuppgifter. 

Artikel 19. Migration. 

I punkterna 1 och 2 bekräftar parterna vikten av att hantera migrationen mellan sina respektive territorier och enas om att inrätta en mekanism för dialog om migration. 

Enligt punkt 3 får parterna ur sin egen synvinkel ta med migrationsfrågor i sina strategier för ekonomisk och social utveckling. 

I punkt 4 konstateras det att migrationssamarbetet grundar sig på en behovsprövning som parterna gör i samråd med varandra. Samarbetet ska särskilt inriktas på orsakerna till migration, utveckling och fullgörande av skyldigheter i samband med migration, reglerna för inresa, ställningen för och integrationen av utlänningar som är bosatta i landet samt bekämpning av olaglig invandring, smuggling och människohandel. Dessutom avtalas det om samarbete i frågor som gäller återsändande av personer som uppehåller sig olagligt i landet, förebyggande av förfalskning av resehandlingar samt i frågor som gäller visum och gränskontroll. 

I punkt 5 bestäms det att avtalsparterna ska ta emot medborgare i sitt eget land som inte har uppehållsrätt på den andra partens territorium och utfärda identitetshandlingar för detta ändamål. 

Enligt punkt 6 ska parterna på begäran föra förhandlingar om ett avtal om återtagande av medborgare mellan EU och Singapore. 

Enligt 9 § 3 mom. i grundlagen får finska medborgare inte hindras att resa in i landet. Enligt grundlagens 9 § 4 mom. regleras rätten för utlänningar att resa in i Finland och att vistas i landet genom lag och en utlänning får inte utvisas, utlämnas eller återsändas, om han eller hon till följd härav riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet. Bestämmelser om handlingar som utfärdas för styrkande av rätten att resa finns i passlagen (671/2006) och bestämmelser om utfärdande av identitetskort finns i lagen om identitetskort (663/2016). Punkt 5 i artikeln hör till området för lagstiftningen. 

Artikel 20. Bekämpning av organiserad brottslighet. 

I artikeln är parterna överens om att samarbeta för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption och främja relevanta internationella normer och instrument. 

Artikel 21. Samarbete för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. 

I artikeln konstateras vikten av åtgärder för att förhindra penningtvätt i enlighet med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och avtalas om informationsutbyte för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. 

Artikel 22. Samarbete mot olaglig narkotika. 

Enligt artikeln ska parterna samarbeta i syfte att säkerställa samordning mellan myndigheterna och minska de negativa effekterna av utbudet på, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika samt narkotikamissbrukets skadliga konsekvenser. Samarbetet ska grunda sig på internationella konventioner och förklaringar. 

AVDELNING VI: SAMARBETE PÅ ANDRA OMRÅDEN 

Artikel 23. Samarbete på området de mänskliga rättigheterna. 

Enligt artikeln är parterna överens om att samarbeta, där de enats om detta, för att främja de mänskliga rättigheterna. Samarbetet kommer bland annat att omfatta utbildning på detta område, stärkande av institutionerna, dialog om de mänskliga rättigheterna och stärkande av FN-samarbetet. 

Artikel 24. Samarbete om finansiella tjänster. 

Parterna är överens om att sträva efter samarbete på området finansiella tjänster. Samarbetet kring reglering och tillsyn av finanssektorn äger enligt artikeln rum mellan de behöriga myndigheterna i EU och Singapore. 

Artikel 25. Dialog om ekonomisk politik. 

Enligt artikeln ska parterna främja utbyte av information om den ekonomiska politiken och dialogen mellan sina myndigheter om ekonomiska frågor.  

Artikel 26. Samarbete på skatteområdet. 

I punkterna 1 och 2 förbinder sig avtalsparterna till principerna för god förvaltning på skatteområdet och avtalar om motverkande av skadlig skattepraxis, förbättrande av det internationella samarbetet på skatteområdet samt genomförande av den standard för transparens och informationsutbyte i skatteärenden som redovisas i OECD:s modellavtal för skatter.  

Enligt punkt 3 genomförs de ovan avtalade principerna i huvudsak inom ramen för de bilaterala skatteavtalen mellan parterna. 

Artikel 27. Industripolitiskt samarbete och samarbete kring små och medelstora företag. 

Enligt punkterna 1 och 2 ska parterna främja industripolitiskt samarbete, särskilt för att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft. Samarbetet ska ske genom utbyte av information, främjande av ansvarsfull affärspraxis och kontakter mellan ekonomiska aktörer samt underlättande av tillgång till finansiering och stimulering av innovation. 

I punkt 3 avtalas det att parterna ska stödja en utbyggnad av förbindelserna mellan sina privata sektorer, bland annat genom åtgärder till stöd för internationaliseringen av små och medelstora företag. 

Artikel 28. Informationssamhället. 

I artikeln konstateras en strävan efter samordning av informationssamhällspolitiken. Samarbetet ska genomföras särskilt genom deltagande i en regional dialog, utveckling av parternas nät och tjänster, standardisering och spridning av teknik, främjande av forskningssamarbete samt beaktande av säkerhetsaspekter och utrustningens överensstämmelse med kraven. 

Artikel 29. Samarbete på området audiovisuella medier och andra medier. 

Parterna är överens om att främja samarbete på området audiovisuella medier och andra medier. Samarbetet kan bland annat bestå av utbyte av åsikter, ordnande av gemensamma evenemang och utbildningsverksamhet samt främjande av samproduktioner. 

Artikel 30. Vetenskapligt och tekniskt samarbete. 

I punkterna 1–3 föreskrivs det att parterna i enlighet med sina lagar och andra författningar ska utveckla samarbetet inom vetenskap, teknik och innovation i syfte att främja utbytet av information, förbindelserna mellan forskarsamhällen, forskningscentrum och industrin samt utbildningen och rörligheten för forskare och studerande. Samarbetet kan ta formen av gemensamma forskningsprojekt, utbyten, möten och workshoppar och utbildningar för forskare och studerande. 

Enligt punkterna 4 och 5 ska avtalsparterna stödja deras respektive högskolors, forskningsinstituts och produktionssektorers deltagande i samarbetet och öka medvetenheten om de möjligheter som deras respektive program erbjuder. 

Artikel 31. Energi. 

I punkt 1 konstateras parternas strävan efter att öka samarbetet på energiområdet. Syftet med detta är att diversifiera energiutbudet och att utveckla förnybara former av energi och annan beredskap, att hantera efterfrågan och öka energieffektiviteten, att bekämpa klimatförändringen samt att främja konkurrensen på energimarknaden. 

Enligt punkt 2 ska parterna sträva efter att främja gemensam forskning på energiområdet och överväga ett ökat samarbete om kärnsäkerhet och sambandet mellan energitjänster och hållbar utveckling. 

Artikel 32. Transport. 

Enligt artikeln är parterna överens om att i samförstånd ytterligare förstärka sitt samarbete inom transportpolitiken. Syftet med samarbetet är i synnerhet att främja säkerheten och miljöskyddet samt att öka effektiviteten i transportsystemen. I praktiken strävar man efter att främja informationsutbyte, användning av system för satellitnavigering, dialog om lufttransport och sjötransporttjänster samt säkerhet och genomförande av normer för förhindrande av förorening. 

Artikel 33. Utbildning och kultur. 

Enligt artikeln ska parterna främja utbildnings- och kultursamarbete både bilateralt och i internationella forum och stödja Asien–Europa-stiftelsens verksamhet. Dessutom stöder de åtgärder som syftar till att öka utbytet av ungdomar, studenter, forskare och experter. 

Artikel 34. Miljö och naturresurser. 

I punkterna 1 och 2 bekräftar parterna sitt åtagande att skydda naturresurser och biologisk mångfald samt att genomföra resultaten av FN:s konferens om miljö och utveckling (1992) och senare toppmöten om hållbar utveckling. 

I punkt 3 i artikeln nämns som möjliga samarbetsområden klimatförändringar och energieffektivitet, miljöteknik, utbyggnad av kapaciteten för förhandlingar om miljöavtal, kustmiljö och marin miljö, hållbart skogsbruk samt bekämpning av olaglig skogsavverkning. 

Artikel 35. Sysselsättning och sociala frågor. 

Enligt punkterna 1 och 2 ska parterna fördjupa sitt samarbete i sysselsättnings- och socialfrågor och främja sysselsättning och arbete under anständiga villkor. I artiklarna nämns som mål att stödja globaliseringens sociala dimension och en hållbar utveckling samt att minska fattigdomen. 

I punkt 3 förbinder sig parterna att i enlighet med Internationella arbetsorganisationens ILO:s principer respektera föreningsfriheten och avskaffandet av tvångsarbete, barnarbete och diskriminering i arbetslivet. Parterna bekräftar också att de genomför de ILO-konventioner som de ratificerat och överväger att ratificera andra ILO-konventioner. 

I punkt 4 konstateras att parterna kan ta initiativ till samarbete i frågor som rör sysselsättning och sociala frågor. 

Artikel 36. Hälsa. 

Enligt artikeln ska parterna samarbeta på hälsoområdet för att förebygga smittsamma sjukdomar och icke-smittsamma sjukdomar. Som möjliga medel nämns i artikeln program och projekt, utbyten, stipendier och utbildningsprogram, vetenskapligt samarbete samt befrämjande av genomförandet av internationella överenskommelser. 

Artikel 37.Statistik. 

Parterna är överens om att främja enhetlighet i statistiska metoder och förfaranden.  

Artikel 38.Det civila samhället. 

I artikeln konstateras det att parterna är medvetna om det civila samhällets betydelse för genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet och strävar efter dialog med det civila samhället. 

AVDELNING VII: SAMARBETSFORMER 

Artikel 39.Resurser för samarbetet. 

Parterna är överens om att inom ramen för sin egen kapacitet avsätta skäliga resurser för att de mål som anges i avtalet ska uppnås. Dessutom uppmuntrar parterna Europeiska investeringsbanken att fortsätta sin verksamhet i Singapore. 

Artikel 40.Samarbete för tredjeländers utveckling. 

Enligt artikeln ska parterna utbyta information om sina utvecklingsbiståndspolicyer och sträva efter att stödja mindre utvecklade länder genom tekniskt stöd och utveckling av mänskliga resurser. 

AVDELNING VIII: INSTITUTIONELL RAM 

Artikel 41.Gemensam kommitté. 

I punkterna 1 och 2 avtalas om inrättande av en gemensam kommitté mellan parterna, om sammanträdesfrekvensen och om ordförandeskapet. Kommittén ska se till att avtalet genomförs, fastställa prioriteringar för dess mål och utfärda rekommendationer för att uppnå målen. 

Enligt punkt 3 får gemensamma kommittén inrätta underkommittéer. 

I punkterna 4 och 5 enas parterna om antagande av gemensamma kommitténs arbetsordning och om iakttagandet av konsensusprincipen samt konstateras att kommittén vid behov ska diskutera de särskilda avtal som avses i artikel 43.3.  

AVDELNING IX: SLUTBESTÄMMELSER 

Artikel 42. Klausul om framtida utveckling. 

I artikeln konstateras det att parterna kan utvidga avtalet och det ömsesidiga samarbetet om de så önskar. 

Artikel 43.Andra avtal

I punkterna 1 och 2 föreskrivs det att avtalet om partnerskap och samarbete inte ska påverka EU-medlemsstaternas bilaterala samarbete med Singapore eller deras avtal om partnerskap och samarbete med Singapore, utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare konstateras att avtalet inte påverkar de åtaganden som ingåtts i förbindelser med tredje parter. 

Enligt punkt 3 får parterna ingå särskilda avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för avtalet om partnerskap och samarbete. 

Artikel 44.Underlåtenhet att genomföra avtalet

I artikeln föreskrivs det om följderna av att skyldigheterna enligt avtalet inte uppfylls. Enligt artikeln får den part som anser att avtalet har överträtts vidta lämpliga åtgärder. Med detta avses att tillämpningen av skyldigheterna mellan parterna enligt avtalet avbryts eller att någon annan åtgärd som den gemensamma kommittén rekommenderar och som är proportionell och grundar sig på internationell rätt vidtas. Innan åtgärder vidtas är parterna skyldiga att hålla samråd. Som särskilt brådskande avtalsbrott betraktas förkastande av ett avtal i strid med regler i den internationella rätten eller överträdelse av artiklarna 1.1 och 7.2 som konstaterats utgöra avtalets grundsatser. 

Artikel 45.Faciliteter. 

I artikeln enas parterna om att tillhandahålla nödvändiga garantier och faciliteter för att samarbetet ska kunna genomföras. 

Artikel 46.Territoriell tillämpning. 

I artikeln konstateras det att avtalet ska tillämpas å ena sidan på det territorium där fördragen om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillämpas, på de villkor som fastställs i fördragen, och å andra sidan på Republiken Singapores territorium. 

Artikel 47.Definition av parterna. 

I artikeln konstateras det att med parter avses unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, i enlighet med deras respektive befogenheter samt Republiken Singapore, å andra sidan. 

Artikel 48.Utlämnande av information. 

Enligt artikeln anses avtalet inte förutsätta att parterna lämnar ut sådan information vars utlämnande de anser strida mot deras säkerhetsintressen eller upprätthållandet av den internationella säkerheten. 

Artikel 49.Ikraftträdande och varaktighet. 

I artikeln föreskrivs det om tidpunkten för avtalets ikraftträdande, dess giltighetstid och förlängning samt om ändringar i avtalet och uppsägning av det. Enligt artikeln ingås avtalet för fem år, men därefter fortgår det automatiskt ett år åt gången. Avtalet kan ändras genom gemensam överenskommelse, och en part kan säga upp det genom skriftlig anmälan. 

Artikel 50.Förklaringar och följebrev. 

I artikeln konstateras att de gemensamma förklaringarna och följebrevet till avtalet utgör en integrerad del av avtalet. 

Artikel 51.Anmälningar. 

I artikeln avtalas att Europeiska unionens råds generalsekretariat och Singapores utrikesministerium är de aktörer som ska underrättas enligt artikel 49 om ikraftträdande, förlängning och uppsägning av avtalet. 

Artikel 52.Giltiga texter. 

I artikeln konstateras de språk på vilka avtalet har upprättats samt att språken är lika giltiga. 

Gemensam förklaring om artikel 44(Underlåtenhet att genomföra avtalet) 

I den förklaring som fogats till avtalet är parterna överens om att med kränkning av en av detta avtals grundsatser enligt artikel 44.4 avses exceptionella fall där de skyldigheter som anges i artiklarna 1.1 och 7.2 och som konstaterats utgöra avtalets grundsatser allvarligt har åsidosatts. 

Gemensam förklaring om artikel 52(Giltiga texter) 

I förklaringen konstateras det att i händelse av meningsskiljaktigheter när det gäller tolkningen av avtalet ska hänsyn tas till den omständigheten att förhandlingarna om avtalet fördes på engelska. 

Följebrev 

I ett följebrev till avtalet bekräftar parterna att de vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om partnerskap och samarbete inte har kännedom om inhemska lagar hos den andra sidan – eller tillämpning av sådana lagar – som skulle kunna leda till att artikel 44 om avtalsbrott åberopas.  

Bilaga II. Gemensam förklaring. 

I bilagan hänvisas det till artikel 26 om samarbete på skatteområdet i avtalet om partnerskap och samarbete och konstateras att parterna strävar efter att säkerställa att OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte genomförs genom ingående av bilaterala avtal.  

Ikraftträdande

Parterna ska godkänna avtalet i enlighet med sina respektive förfaranden. Avtalet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har avslutats. 

Det lagförslag som ingår i propositionen föreslås träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. 

Hittills har elva EU-medlemsstater godkänt avtalet nationellt. När avtalet har godkänts av alla medlemsstater ska Europeiska unionens råd ännu besluta om ingående av avtalet. Europaparlamentet har godkänt ingåendet av avtalet 2019. Singapore har ännu inte meddelat att landet har godkänt avtalet.  

Bifall av Ålands lagting

I avtalet ingår bestämmelser om vissa samarbetsområden som rör områden som enligt 18 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till Ålands lagstiftningsbehörighet. Bestämmelser om sådana områden finns åtminstone i artikel 27 (industripolitiskt samarbete och samarbete kring små och medelstora företag), artikel 29 (samarbete på området audiovisuella medier och andra medier), artikel 32 (transport), artikel 33 (utbildning och kultur), artikel 34 (miljö och naturresurser), artikel 35 (sysselsättning och sociala frågor), artikel 36 (hälsa) och artikel 37 (statistik). Alla nämnda artiklar innehåller åtminstone delvis bestämmelser som hör till medlemsstaternas behörighet. Följaktligen krävs det godkännande av Ålands lagting för att avtalet ska träda i kraft på Åland. 

Behovet av riksdagens samtycke

9.1  Behörighetsfördelningen mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater

Det avtal om partnerskap och samarbete som ingås mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan, är till sin karaktär ett så kallat blandat avtal. Bestämmelserna i avtalet hör dels till medlemsstaternas, dels till unionens exklusiva behörighet eller till unionens och dess medlemsstaters delade behörighet. Enligt etablerad praxis godkänner riksdagen sådana avtal endast till den del de hör till Finlands behörighet (t.ex. GrUU 6/2001 rd, GrUU 31/2001 rd, GrUU 16/2004 rd och GrUU 24/2004 rd). 

Behörighetsfördelningen i det aktuella avtalet är inte entydig, eftersom det handlar om ett avtal mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och en tredje stat, å andra sidan, där förpliktelserna i avtalet gäller samarbete som hänför sig såväl till EU som till dess medlemsstater. Behörighetsfördelningen anges inte heller i avtalsbestämmelserna. 

Europeiska unionen kan anses ha exklusiv behörighet åtminstone när det gäller bestämmelserna i artikel 9 (allmänna principer när det gäller samarbete om handel och investeringar), artikel 10 (sanitära och fytosanitära frågor), artikel 11 (tekniska handelshinder), artikel 12 (tull), artikel 13 (investeringar), artikel 14 (konkurrenspolitik), artikel 15 (tjänster) och artikel 16 (skydd av immateriella rättigheter). De övriga bestämmelserna i avtalet hör antingen till medlemsstaternas exklusiva behörighet eller till unionens och medlemsstaternas delade behörighet. 

9.2  Avtalsbestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande bland annat för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis täcker riksdagens grundlagsenliga befogenhet att godkänna internationella förpliktelser alla de bestämmelser i internationella förpliktelser som i materiellt hänseende hör till området för lagstiftningen. Bestämmelserna i internationella förpliktelser ska hänföras till området för lagstiftningen 1) om bestämmelsen gäller utövande eller inskränkning av en grundläggande rättighet som är tryggad i grundlagen, 2) om bestämmelsen i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter eller skyldigheter, 3) om det enligt grundlagen ska föreskrivas i lag om den sak som bestämmelsen avser eller 4) om det finns gällande bestämmelser i lag om den sak som bestämmelsen avser eller 5) om det enligt rådande uppfattning i Finland ska föreskrivas om den i lag. Frågan påverkas inte av om en bestämmelse strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11, 12 och 45/2000 rd). 

I artikel 1.1 i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore konstateras det att avtalets grundsatser utgörs av respekten för demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter som är tillämpliga på parterna. Grundlagsutskottet har ansett (GrUU 45/2000 rd, GrUU 31/2001 rd) att generella och manifestbetonade bestämmelser, där parterna bekräftar sina åtaganden att respektera de mänskliga rättigheterna, inte påverkar innehållet i Finlands internationella förpliktelser eller förpliktelsernas omfattning när det gäller de mänskliga rättigheterna. Grundlagsutskottet konstaterade dock i sitt utlåtande att bestämmelser av detta slag får en bindande verkan av en ny typ jämfört med tidigare när samråds- och sanktionsförfaranden ingår i avtalet. Därför ska avtalets bestämmelser om mänskliga rättigheter anses höra till området för lagstiftningen (se GrUU 31/2001 rd). 

I artikeln om samråds- och sanktionsförfarandet i det ovannämnda avtal som behandlades i grundlagsutskottets utlåtande hade uttryckligen skrivits in att avbrytande av tillämpning av avtalet ska ses som en sista utväg att ta till när den ena parten har brutit mot avtalsbestämmelsen om mänskliga rättigheter eller bestämmelsen om demokratiska principer och rättsstatsprincipen som har definierats som väsentliga delar i avtalet. I artikel 44.1 i det nu aktuella avtalet om partnerskap och samarbete föreskrivs att en överträdelse av avtalet får leda till att den andra parten vidtar ”lämpliga åtgärder”, så som anges i punkt 4 i artikeln, bland annat ett avbrott i tillämpningen av de skyldigheter som följer av avtalet. Dessutom bör det beaktas att överträdelse av avtalets grundsatser har konstaterats vara en ”särskilt brådskande” överträdelse av avtalet. Därför kan det tolkas som att tillämpning av bestämmelserna i artikel 44 i avtalet kan leda till att artikel 1.1, som har definierats som en av avtalets grundsatser, får den nya typ av bindande verkan som grundlagsutskottet avser i sitt utlåtande (se GrUU 31/2001 rd). Av denna anledning ska bestämmelserna i artikel 1.1 anses höra till området för lagstiftningen.  

Också artikel 7.2 om bekämpning av spridning av massförstörelsevapen har definierats som en av avtalets grundsatser. En överträdelse av denna bestämmelse gör det möjligt att tillämpa ett överträdelseförfarande i enlighet med artikel 44 i avtalet och att ”särskilt skyndsamt” avbryta tillämpningen av de skyldigheter som följer av avtalet. Således kan också denna bestämmelse med beaktande av motiveringarna ovan bedömas ha sådan bindande verkan som avses i grundlagsutskottets utlåtande GrUU 31/2001 rd. Av denna anledning ska artikel 7.2 anses höra till området för lagstiftningen. 

Enligt artikel 7.3 i avtalet ska parterna upprätta ett nationellt system för exportkontroll som inbegriper effektiva påföljder för försummelse av exportkontroll och åtgärder för att förhindra försummelser. Enligt 80 § i grundlagen ska bestämmelser som gäller individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Enligt 8 § i grundlagen ska straffbara handlingar och straffet för dem föreskrivas på lagnivå. Således hör bestämmelsen om upprätthållande av det nationella exportkontrollsystemet jämte påföljder till området för lagstiftningen. Bestämmelsen kräver dock inga nationella lagstiftningsåtgärder. Det har utfärdats nationella lagbestämmelser om exportkontroll i lagen om kontroll av export av produkter med dubbel användning (562/1996) och i lagen om export av försvarsmateriel (282/2012). 

Enligt artikel 19.5 om migration är parterna skyldiga att återta sina medborgare som uppehåller sig olagligt på den andra partens territorium och att utfärda lämpliga identitetshandlingar för detta ändamål. Enligt 9 § 3 mom. i grundlagen får finska medborgare inte hindras att resa in i landet. Enligt grundlagens 9 § 4 mom. regleras rätten för utlänningar att resa in i Finland och att vistas i landet genom lag och en utlänning får inte utvisas, utlämnas eller återsändas, om han eller hon till följd härav riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet. Bestämmelser om handlingar som utfärdas för styrkande av rätten att resa finns i passlagen (671/2006) och bestämmelser om utfärdande av identitetskort finns i lagen om identitetskort (663/2016). Artikel 19.5 i avtalet innehåller följaktligen bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. De nämnda bestämmelserna förutsätter inte några ändringar av lagstiftningen. 

De övriga bestämmelserna i avtalet är främst generella förpliktelser som avser samarbete och som enligt etablerad praxis inte anses inverka på innehållet i eller omfattningen av Finlands internationella förpliktelser. 

Eftersom avtalet inte innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen, kan avtalet enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av avtalet godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 1 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner det i Bryssel den 19 oktober 2018 upprättade avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan, till den del det hör till Finlands behörighet. 

Kläm 2 

Eftersom avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lag om avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det i Bryssel den 19 oktober 2018 upprättade avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Singapore, å andra sidan, ska gälla som lag sådana Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 10 juni 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Utrikesminister Pekka Haavisto 
Fördragstexten

AVTAL OM PARTNERSKAP OCH SAMARBETE MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH REPUBLIKEN SINGAPORE, Å ANDRA SIDAN

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen, 

och 

KONUNGARIKET BELGIEN, 

REPUBLIKEN BULGARIEN, 

REPUBLIKEN TJECKIEN, 

KONUNGARIKET DANMARK, 

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, 

REPUBLIKEN ESTLAND, 

IRLAND, 

REPUBLIKEN GREKLAND, 

KONUNGARIKET SPANIEN, 

REPUBLIKEN FRANKRIKE, 

REPUBLIKEN KROATIEN, 

REPUBLIKEN ITALIEN, 

REPUBLIKEN CYPERN, 

REPUBLIKEN LETTLAND, 

REPUBLIKEN LITAUEN, 

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, 

UNGERN, 

MALTA, 

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, 

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, 

REPUBLIKEN POLEN, 

REPUBLIKEN PORTUGAL, 

RUMÄNIEN, 

REPUBLIKEN SLOVENIEN, 

REPUBLIKEN SLOVAKIEN, 

REPUBLIKEN FINLAND, 

KONUNGARIKET SVERIGE, 

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, 

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna, 

å ena sidan, och 

REPUBLIKEN SINGAPORE, 

å andra sidan, 

nedan tillsammans kallade parterna, 

SOM BEAKTAR de vänskapsband som av tradition existerar mellan parterna och de nära historiska, politiska och ekonomiska band som förenar dem, 

SOM BEAKTAR den särskilda vikt som parterna lägger vid att deras inbördes förhållande har en vittomspännande karaktär, 

SOM BEAKTAR att detta avtal utgör en del av ett mer vidsträckt, sammanhängande förhållande parterna emellan genom avtal i vilka båda sidor tillsammans är parter, 

SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella instrument på detta område i vilka parterna är fördragsslutande parter, 

SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning samt sin önskan att med beaktande av principerna för hållbar utveckling och behovet av att skydda miljön främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk, 

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att fördjupa samarbetet för internationell stabilitet, rättvisa och säkerhet som en grundläggande förutsättning för att främja hållbar social och ekonomisk utveckling, utrotande av fattigdom och uppnående av FN:s millennieutvecklingsmål, 

SOM UTTRYCKER sitt fulla engagemang för att i överensstämmelse med relevanta instrument från FN:s säkerhetsråd – särskilt dess resolution 1373 – bekämpa alla former av terrorism och upprätta effektiva internationella instrument för att få bukt med terrorismen, 

SOM BEAKTAR att unionen antog en övergripande handlingsplan mot terrorism under 2001, uppdaterade handlingsplanen under 2004 och har vidtagit ett stort antal åtgärder på grundval av denna, att Europeiska rådet efter attentaten i Madrid utfärdade ett viktigt uttalande om bekämpande av terrorism den 25 mars 2004 och att unionen antog en strategi för kampen mot terrorism i december 2005, 

SOM BEKRÄFTAR att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och ett förstärkt internationellt samarbete, 

SOM ANSER att den omständigheten att Internationella brottmålsdomstolen fungerar på ett rättvist och självständigt sätt utgör ett viktigt framsteg för internationell fred och rättvisa, 

SOM BEAKTAR att Europeiska rådet har fastställt spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen som ett allvarligt hot mot internationell säkerhet och den 12 december 2003 antog en strategi mot spridning av massförstörelsevapen, att Europeiska unionens råd den 17 november 2003 antog en unionspolicy om integrering av icke-spridningspolitiken i unionens förbindelser med tredjeländer, att antagandet i samförstånd av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 underströk hela det internationella samfundets engagemang för att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen och att antagandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1673 och 1810 bekräftade det internationella samfundets engagemang för denna fråga, 

SOM BEAKTAR att Europeiska rådet har givit uttryck för den uppfattningen att handeldvapen och lätta vapen utgör ett växande hot mot fred, säkerhet och utveckling och den 16 december 2005 antog en strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa i vilken rådet framhåller behovet av att säkerställa en global och konsekvent strategi för säkerhets- och utvecklingspolitiken, 

SOM ÄR MEDVETNA OM betydelsen av samarbetsavtalet av den 7 mars 1980 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Singapore och Thailand – medlemsländer i Asean och de senare anslutningsprotokollen till avtalet, 

SOM TAR FASTA PÅ vikten av att stärka de nuvarande förbindelserna mellan parterna med sikte på att utveckla samarbetet dem emellan och på sin gemensamma önskan att befästa, fördjupa och diversifiera förbindelserna på områden av gemensamt intresse på grundval av likställdhet, respekt för naturmiljön och ömsesidig nytta, 

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att i full harmoni med verksamheter som bedrivs inom en regional ram fördjupa samarbetet mellan unionen och Republiken Singapore på grundval av gemensamma värderingar och ömsesidig nytta, 

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att förbättra förståelsen mellan Asien och Europa på grundval av likställdhet och respekt för varandras kulturella och politiska normer och för divergerande uppfattningar, 

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att stärka handelsförbindelserna genom att ingå ett frihandelsavtal, 

SOM NOTERAR att de bestämmelser i detta avtal som faller inom ramen för avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland som enskilda avtalsslutande parter, inte som en del av unionen, såvida inte unionen tillsammans med Förenade kungariket och Irland gemensamt meddelat Republiken Singapore att Förenade kungariket och Irland är bundna som en del av unionen, i enlighet med det protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som även noterar att om Förenade kungariket och Irland upphör att vara bundna som en del av unionen i enlighet med artikel 4a i protokoll nr 21, ska unionen tillsammans med Förenade kungariket och Irland omedelbart underrätta Republiken Singapore om varje ändring av deras ställning, varvid de ska förbli bundna av avtalets bestämmelser som enskilda parter, och som också noterar att detsamma gäller Danmark, i enlighet det protokoll (nr 22) om Danmarks ställning som är fogat till de ovan nämnda fördragen, 

HAR ENATS OM FÖLJANDE. 

AVDELNING I 

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 

ARTIKEL 1 

Allmänna principer 

1. Respekten för de demokratiska principerna, för rättsstatsprincipen och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella instrument på detta område i vilka parterna är fördragsslutande parter ligger till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgör en av detta avtals grundsatser. 

2. Parterna bekräftar att de delar de värderingar som kommer till uttryck i Förenta nationernas stadga. 

3. Parterna bekräftar sitt engagemang för att främja hållbar utveckling, för att samarbeta i syfte att möta de utmaningar som klimatförändringarna och globaliseringen för med sig och för att bidra till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. 

4. Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid principen om god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen inbegripet rättsväsendets oberoende och bekämpning av korruption. 

5. Parterna ska samarbeta inom ramen för detta avtal på ett sätt som är förenligt med deras respektive lagar och andra författningar. 

ARTIKEL 2 

Samarbetsmål 

I syfte att stärka sina bilaterala förbindelser åtar sig parterna att föra en allomfattande dialog och främja ytterligare samarbete sig emellan inom områden av gemensamt intresse. Parternas ansträngningar ska särskilt inriktas på följande: 

a) Upprätta samarbete i alla relevanta regionala och internationella forum och organisationer. 

b) Upprätta samarbete för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 

c) Upprätta samarbete för bekämpning av de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet. 

d) Upprätta samarbete för bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen och bekämpning av olaglig anhopning av handeldvapen och lätta vapen och alla aspekter av olaglig handel med sådana vapen. 

e) Trygga villkoren för och främja en ökning och utveckling av handeln mellan parterna till ömsesidig nytta. 

f) Upprätta samarbete på alla handels- och investeringsrelaterade områden av gemensamt intresse i syfte att främja handels- och investeringsflöden och att förebygga och undanröja handels- och investeringshinder, på ett sätt som är förenligt med och kompletterar nuvarande och framtida regionala initiativ mellan unionen och Asean. 

g) Upprätta samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet, i synnerhet i fråga om rättsstaten och rättsligt samarbete, uppgiftsskydd, migration, människosmuggling och människohandel och bekämpning av gränsöverskridande organiserad brottslighet, penningtvätt och olaglig narkotika. 

h) Upprätta samarbete på alla andra områden av gemensamt intresse, i synnerhet i fråga om tullar, makroekonomisk politik och finansiella institut, skatter, industripolitik och små och medelstora företag, informationssamhället, vetenskap och teknik, energi, transport, utbildning och kultur, miljö och naturresurser, hälsa och statistik. 

i) Utöka Republiken Singapores nuvarande deltagande i unionens Asientäckande samarbetsprogram och uppmuntra nytt deltagande. 

j) Stärka vardera partens roll och profil i den andra partens region. 

k) Upprätta en regelbunden dialog för att förbättra parternas förståelse för varandras samhällen och öka medvetenheten om olika sätt att se på kultur, religion och samhälle i Asien och Europa. 

AVDELNING II 

BILATERALT, REGIONALT OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE 

ARTIKEL 3 

Samarbete i regionala och internationella organisationer 

1. Parterna förbinder sig att utbyta synpunkter och samarbeta inom ramen för regionala och internationella forum och organisationer såsom FN, dialogen mellan EU och Asean, Aseans regionala forum, Asien–Europa-mötet (Asem) och Världshandelsorganisationen (WTO), när de är överens om att sådant utbyte och samarbete är till ömsesidig nytta. 

2. Parterna är överens om att främja samarbete i dessa sammanhang mellan tankesmedjor, universitet, icke-statliga organisationer och medier, genom anordnande av seminarier, konferenser och liknande verksamheter, under förutsättning att sådant samarbete grundar sig på ömsesidigt samtycke. 

ARTIKEL 4 

Regionalt och bilateralt samarbete 

1. För varje sektor för dialog och samarbete enligt detta avtal är båda sidor, samtidigt som de lägger vederbörlig tonvikt vid frågor som faller under det bilaterala samarbetet, överens om att genomföra de därmed sammanhängande verksamheterna på bilateral nivå eller regional nivå eller genom en kombination av båda dessa ramar. Parterna ska vid valet av lämplig ram sträva efter att maximera verkningarna för och öka involveringen av partner till unionen och Asean, samtidigt som de använder de tillgängliga resurserna på bästa möjliga sätt, beaktar den politiska och institutionella genomförbarheten och sörjer för samstämmighet med andra verksamheter som involverar partner till unionen och Asean. 

2. Parterna får vid behov besluta att ge finansiellt stöd till samarbetsverksamheter på de områden som omfattas av detta avtal eller samarbetsverksamheter med anknytning till avtalet, i överensstämmelse med sina respektive finansiella förfaranden och resurser. Detta samarbete får särskilt omfatta anordnande av utbildningsprogram, workshoppar och seminarier, utbyten av experter och studier, men även annan verksamhet som parterna kommer överens om. 

AVDELNING III 

SAMARBETE FÖR INTERNATIONELL STABILITET, RÄTTVISA, SÄKERHET OCH UTVECKLING 

ARTIKEL 5 

Samarbete för bekämpning av terrorism 

Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid bekämpning av terrorism i överensstämmelse med rättsstatsprincipen och med sina respektive skyldigheter enligt FN-stadgan, relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och tillämplig internationell rätt, särskilt internationell rätt om de mänskliga rättigheterna, internationell flyktingrätt och internationell humanitär rätt. Parterna är överens om att inom denna ram och med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning i generalförsamlingens resolution 60/288 av den 8 september 2006 och unionens och Aseans gemensamma förklaring av den 28 januari 2003 om samarbete för bekämpning av terrorism samarbeta för att förebygga och undertrycka terrorism, särskilt på följande sätt: 

a) Inom ramen för ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1373 och andra relevanta FN-resolutioner och internationella konventioner och liknande instrument. 

b) Genom utbyte av information om terroristgrupper och deras stödnätverk i enlighet med tillämplig internationell och nationell rätt. 

c) Genom åsiktsutbyten om olika sätt att bekämpa terrorism, bl.a. med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyten av erfarenheter i fråga om förebyggande av terrorism. 

d) Genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism och om den normativa ramen för detta och genom att arbeta för en överenskommelse snarast möjligt om en övergripande konvention om internationell terrorism för att komplettera de befintliga FN-instrumenten för terrorismbekämpning. 

e) Genom att främja samarbete mellan FN-medlemsstater för att med alla lämpliga medel verkningsfullt genomföra FN:s globala strategi för terrorismbekämpning. 

f) Genom utbyte av bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism. 

Parterna är överens om att samarbetet inom ramen för denna artikel ska ske på ett sätt som är förenligt med deras respektive lagar och andra författningar. 

ARTIKEL 6 

Fullgörande av internationella skyldigheter för att de mest allvarliga brotten som är internationella angelägenheter inte ska förbli ostraffade 

1. Parterna bekräftar att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och i överensstämmelse med parternas respektive internationella skyldigheter, genom samarbete med internationella domstolar som inrättats för att de ovan nämnda målen ska uppnås. 

2. Parterna anser att inrättandet av internationella domstolar som fungerar på ett effektivt sätt utgör ett viktigt framsteg för internationell fred och rättvisa. Parterna är överens om att samarbeta för att utbyta erfarenheter och teknisk sakkunskap om de rättsliga anpassningar som krävs för att de ska kunna fullgöra sina respektive internationella skyldigheter. 

3. Parterna är medvetna om Internationella brottmålsdomstolens betydelse för att bekämpa strafflöshet och är överens om att föra en dialog om huruvida domstolen fortsätter att fungera på ett rättvist och självständigt sätt. 

ARTIKEL 7 

Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen 

1. Parterna anser att spridning till statliga eller icke-statliga aktörer av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet. 

2. Parterna är därför överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt internationella fördrag och avtal om nedrustning och icke-spridning, andra relevanta internationella instrument som de är parter i och relevanta FN-resolutioner. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en av detta avtals grundsatser. 

3. Parterna är vidare överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen 

a) genom att varje part vidtar åtgärder för att, alltefter omständigheterna, underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra internationella instrument som är relevanta för bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och för att till fullo genomföra dessa instrument, och 

b) genom upprättande av ett effektivt system med nationella exportkontroller för kontroll av export och transitering av varor med anknytning till massförstörelsevapen, omfattande slutanvändningskontroll av varor och teknik med dubbla användningsområden och effektiva rättsliga eller administrativa medel för att se till att reglerna följs, bl.a. effektiva påföljder vid och förebyggande åtgärder mot överträdelser av exportkontrollerna. 

4. Parterna är överens om att som en del av samarbetet föra en regelbunden dialog om frågor som rör motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Denna dialog får äga rum på regional nivå. 

ARTIKEL 8 

Handeldvapen och lätta vapen 

1. Parterna är medvetna om att olaglig tillverkning, överföring och omsättning av handeldvapen och lätta vapen (inbegripet ammunition till sådana vapen) och excessiv anhopning och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot fred och internationell säkerhet. 

2. Parterna är överens om att fullgöra sina respektive skyldigheter att vidta åtgärder mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (inbegripet ammunition till sådana vapen) inom ramen för internationella avtal som de är parter i och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och sina åtaganden inom ramen för andra relevanta internationella instrument på detta område, såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och undanröja samtliga aspekter av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen. 

3. Parterna åtar sig att samarbeta och sörja för samordning, komplementaritet och synergi i sina ansträngningar att i överensstämmelse med sina internationella skyldigheter vidta åtgärder mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen (inbegripet ammunition till sådana vapen) på global, regional, subregional och nationell nivå och är överens om att upprätta en regelbunden dialog som ska beledsaga och befästa detta åtagande. 

AVDELNING IV 

SAMARBETE OM HANDELS- OCH INVESTERINGSFRÅGOR 

ARTIKEL 9 

Allmänna principer 

1. Parterna ska engagera sig i en bilateral dialog om handels- och investeringsfrågor i syfte att stärka och befrämja det multilaterala handelssystemet och den bilaterala handeln mellan parterna. 

2. För detta ändamål ska parterna ge verkan åt sitt samarbete om handels- och investeringsfrågor bl.a. genom frihandelsavtalet. Det avtalet ska utgöra ett särskilt avtal som ger verkan åt handelsbestämmelserna i det här avtalet och det ska utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna och en del av en gemensam institutionell ram, enligt artikel 43.3. 

3. Parterna kan komma att vilja utveckla sina handels- och investeringsförbindelser bl.a. genom att ta upp de frågor som behandlas i artiklarna 10–16. 

ARTIKEL 10 

Sanitära och fytosanitära frågor 

Parterna får diskutera och utbyta information om lagstiftnings-, certifierings- och inspektionsförfaranden, särskilt inom ramen för avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder i bilaga 1A till Marrakechavtalet av den 15 april 1994 om upprättande av Världshandelsorganisationen. 

Samarbetet får även omfatta följande: 

a) Hantering av bilaterala sanitära och fytosanitära problem som tas upp av någon av parterna. 

b) Utbyte av information om sanitära och fytosanitära frågor. 

c) Främjande av användning av internationella normer där sådana finns. 

d) Inrättande av en mekanism för dialog om bästa praxis när det gäller normer och provnings- och certifieringsförfaranden samt utvärdering av regionala eller nationella normers likvärdighet. 

ARTIKEL 11 

Tekniska handelshinder 

Parterna ska främja användning av internationella standarder och samarbeta och utbyta information om standarder, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och tekniska föreskrifter, särskilt inom ramen för WTO-avtalet om tekniska handelshinder. 

ARTIKEL 12 

Tull 

1. Parterna ska utbyta erfarenheter av att och undersöka möjligheter att förenkla import- och exportförfarandena och andra tullförfaranden, skapa transparenta tull- och handelsregler och utveckla tullsamarbetet och effektiva biståndsmekanismer, i syfte att eftersträva samsyn och gemensamma åtgärder inom ramen för relevanta internationella initiativ, såsom underlättande av handel. 

2. Parterna ska ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra skyddet för och säkerheten i internationell handel och åt att se till att det råder balans mellan underlättandet av handel och kampen mot bedrägerier och oegentligheter. 

ARTIKEL 13 

Investeringar 

Parterna får främja utveckling av ett attraktivt och stabilt klimat för ömsesidiga investeringar genom en fortlöpande dialog som inriktas på att öka samförståndet och samarbetet om investeringsfrågor, på att utforska administrativa mekanismer för att underlätta investeringsflödena och på att främja stabila, transparenta, öppna och icke-diskriminerande regler för investerare. 

ARTIKEL 14 

Konkurrenspolitik 

Parterna får verka för införande och tillämpning av konkurrensregler och spridning av information för att främja transparens och rättslig säkerhet för företag som är verksamma på den andra partens marknader. 

ARTIKEL 15 

Tjänster 

Parterna får upprätta en fortlöpande dialog som i synnerhet inriktas på att utbyta information om parternas respektive regler, på att främja tillträdet till den andra partens marknader och till kapitalkällor och teknik och på att främja handeln med tjänster mellan de båda regionerna och på tredjeländers marknader. 

ARTIKEL 16 

Skydd av immateriella rättigheter 

Parterna fäster vikt vid immateriella rättigheter[1], eftersom de är medvetna om sådana rättigheters växande betydelse för skapandet av innovativa produkter och tjänster och innovativ teknik i de länder som omfattas av detta avtal, och är överens om att samarbeta och utbyta icke-konfidentiell information om verksamheter och projekt som parterna enats om, i syfte att främja, skydda och – bl.a. genom verkningsfulla och effektiva insatser från tullmyndigheternas sida – driva igenom dessa rättigheter. 

------------------------------------------------------ 

¹ I detta avtal avses med immateriella rättigheter 

a) de kategorier av immateriella rättigheter som omfattas av del II avsnitten 1–7 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter i bilaga 1C till Marrakechavtalet av den 15 april 1994 om upprättande av Världshandelsorganisationen, dvs. 

i) upphovsrätt och därmed närstående rättigheter 

ii) patent 

iii) varumärken 

iv) mönster 

v) kretsmönster för halvledarprodukter (topografier) 

vi) geografiska ursprungsbeteckningar 

vii) skydd för företagshemligheter 

b) växtförädlarrättigheter. 

I fråga om unionen omfattar ”patent” för detta avtals ändamål rättigheter som härrör från tilläggsskydd. 

AVDELNING V 

SAMARBETE PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET 

ARTIKEL 17 

Rättsstaten och rättsligt samarbete 

1. Parterna ska i sitt samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet fästa särskild vikt vid att främja rättsstatsprincipen och stärka institutionerna på alla nivåer, särskilt på områdena brottsbekämpning och rättskipning. 

2. Samarbetet mellan parterna ska också omfatta utbyte av information om rättssystem och lagstiftning. 

ARTIKEL 18 

Uppgiftsskydd 

1. Parterna är överens om att upprätta en dialog för att förbättra skyddet av personuppgifter med beaktande av de bästa internationella principerna och metoderna, såsom de som tas upp i FN:s riktlinjer för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter (FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990). 

2. Samarbetet om skydd av personuppgifter får bl.a. omfatta utbyte av information och sakkunskap. 

ARTIKEL 19 

Migration 

1. Parterna bekräftar vikten av gemensam hantering av migrationsströmmar mellan deras territorier. 

2. Parterna ska inrätta en mekanism för dialog om migrationsrelaterade frågor, bl.a. om laglig och olaglig migration, människosmuggling och människohandel och internationellt skydd för dem som behöver det. Denna dialog ska grunda sig på i samförstånd fastställda dagordningar, villkor och frågor. 

3. Varje part får, så som den finner lämpligt och utifrån sitt perspektiv som ursprungs-, transit- eller destinationsområde för migranter, ta med migrationsfrågor i sina strategier för ekonomisk och social utveckling. 

4. Samarbetet mellan parterna ska grunda sig på en i samråd dem emellan utförd bedömning av deras särskilda behov. Parterna är överens om att samarbetet ska ske på ett sätt som är förenligt med deras respektive policyer och lagar och andra författningar. Samarbetet får särskilt inriktas på följande: 

a) Migrationens grundorsaker. 

b) Utvecklingen och fullgörandet av varje parts skyldigheter enligt internationell rätt om migrationsfrågor, bl.a. om internationellt skydd för dem som behöver det. 

c) Regler för inresa, rättigheter och ställning för personer som släppts in, rättvis behandling av, utbildning för och integrering av utländska medborgare som uppehåller sig lagligt och åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. 

d) Uppläggning av en verkningsfull policy för att förhindra olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, omfattande sätt att bekämpa nätverk av människosmugglare och människohandlare och skydda offer för människohandel. 

e) Återsändande under humana och värdiga former av personer som uppehåller sig olagligt samt främjande av frivilligt återvändande. 

f) Frågor som fastställts vara av gemensamt intresse på området viseringar och resehandlingars säkerhet. 

g) Frågor som fastställts vara av gemensamt intresse på området gränskontroller. 

5. Parterna är som ett led i sitt samarbete för att förhindra och kontrollera olaglig invandring överens om 

a) att Republiken Singapore på begäran av en medlemsstat och utan vidare formaliteter när nationaliteten väl fastställts ska återta medborgare i Republiken Singapore som uppehåller sig olagligt på medlemsstatens territorium, och 

b) att varje medlemsstat på begäran av Republiken Singapore och utan vidare formaliteter när nationaliteten väl fastställts ska återta medborgare i medlemsstaten som uppehåller sig olagligt på Republiken Singapores territorium. 

Medlemsstaterna och Republiken Singapore ska förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar för detta ändamål. Om den person som ska återtas inte har någon handling eller något annat som styrker hans nationalitet, ska den behöriga diplomatiska eller konsulära beskickningen för den part som ska återta honom (den berörda medlemsstaten eller Republiken Singapore) på begäran av den andra parten (Republiken Singapore eller den berörda medlemsstaten) intervjua honom för att fastställa hans nationalitet. 

6. Parterna är överens om att på begäran föra förhandlingar i syfte att ingå ett avtal mellan unionen och Republiken Singapore om återtagande av medborgare i Republiken Singapore och i medlemsstaterna, medborgare i andra länder och statslösa personer. 

ARTIKEL 20 

Bekämpning av organiserad brottslighet 

Parterna är överens om att samarbeta för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption. Detta samarbete syftar särskilt till genomförande och i tillämpliga fall främjande av relevanta internationella normer och instrument, såsom FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och FN:s konvention mot korruption. 

ARTIKEL 21 

Samarbete för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism 

1. Parterna är överens om behovet av att arbeta med sikte på att – och samarbeta för att – i överensstämmelse med de relevanta rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) förhindra att deras finansiella system används för att tvätta vinning av brott. 

2. Parterna ska utbyta sakkunskap på områden såsom utformning och genomförande av regler och effektivt fungerande normer och mekanismer. 

3. Samarbetet ska särskilt medge utbyte i största möjliga utsträckning av relevant information och sakkunskap i fråga om antagande av lämpliga normer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar de normer som antas av de internationella organ som är verksamma på det området, såsom arbetsgruppen för finansiella åtgärder. 

ARTIKEL 22 

Samarbete mot olaglig narkotika 

1. Parterna ska samarbeta för att genom effektiv samordning mellan de behöriga myndigheterna – inbegripet, där så är lämpligt, de som handhar hälsofrågor, rättsliga och inrikes frågor och tullfrågor – säkerställa ett balanserat sätt att gå till väga för att minska utbudet på, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika och narkotikamissbrukets skadliga konsekvenser för enskilda människor och samhället i dess helhet. Parterna ska också samarbeta för att säkerställa att insatserna för att förhindra avledning av narkotikaprekursorer blir mer verksamma. 

2. Parterna ska komma överens om formerna för samarbetet för att uppnå dessa mål. Åtgärderna ska grunda sig på gemensamt överenskomna principer som är förenliga med de relevanta internationella konventionerna, den politiska förklaring och den särskilda förklaring om riktlinjer för att minska efterfrågan på narkotika som antogs vid FN:s generalförsamlings extra session om narkotika i juni 1998 och den politiska förklaring och handlingsplan om internationellt samarbete med sikte på en integrerad och balanserad stategi för att angripa narkotikaproblemet i världen som antogs vid FN:s narkotikakommissions femtioandra session i mars 2009. 

3. Parterna ska utbyta sakkunskap på områden såsom utformning av nationell lagstiftning och nationella policyer, inrättande av nationella institutioner och informationscentrum, utbildning av personal, narkotikarelaterad forskning och förhindrande av avledning av prekursorer som används vid olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen. 

AVDELNING VI 

SAMARBETE PÅ ANDRA OMRÅDEN 

ARTIKEL 23 

Samarbete på området de mänskliga rättigheterna 

1. Parterna är överens om att samarbeta, där de enats om detta, för att främja och verksamt skydda de mänskliga rättigheterna, bl.a. vid genomförandet av relevanta internationella instrument på området de mänskliga rättigheterna som de är parter i. 

2. Samarbetet får bl.a. omfatta följande: 

a) Främjande av och utbildning i de mänskliga rättigheterna. 

b) Stärkande av lämpliga nationella och regionala institutioner med anknytning till de mänskliga rättigheterna. 

c) Upprättande av en meningsfull, brett upplagd dialog om de mänskliga rättigheterna. 

d) Stärkande av samarbetet inom FN-institutionerna med anknytning till de mänskliga rättigheterna. 

ARTIKEL 24 

Samarbete om finansiella tjänster 

Parterna ska sträva efter att främja samarbete om finansiella tjänster i frågor av gemensamt intresse, inom ramen för sina respektive program och lagstiftningar och där så är tillämpligt i överensstämmelse med de relevanta bestämmelserna i det frihandelsavtal som avses i artikel 9.2. Detta samarbete ska äga rum mellan myndigheter i unionen och Republiken Singapore med ansvar för frågor som rör finansiell reglering och tillsyn och ska gälla sådana frågor. Reglerings- och tillsynsmyndigheterna ska samråda med varandra för att fastställa de lämpligaste formerna för samarbetet. 

ARTIKEL 25 

Dialog om ekonomisk politik 

1. Parterna är överens om att samarbeta för att främja utbyte av information om sin ekonomiska utveckling och ekonomiska politik och utbyte av erfarenheter av samordning av ekonomisk politik inom ramen för regionalt ekonomiskt samarbete och regional ekonomisk integration. 

2. Parterna strävar efter att fördjupa dialogen mellan sina myndigheter om ekonomiska frågor, vilken beroende på vad parterna kommer överens om kan komma att omfatta områden såsom penningpolitik, finanspolitik (inbegripet skattepolitik), offentliga finanser, makroekonomisk stabilisering och utlandsskuld. 

ARTIKEL 26 

Samarbete på skatteområdet 

1. För att stärka och utveckla ekonomin och samtidigt ta hänsyn till behovet av att utarbeta ett lämpligt regelverk erkänner parterna principerna för god förvaltning på skatteområdet och förbinder sig parterna att genomföra dessa principer i enlighet med punkterna 2 och 3. 

2. Parterna erkänner vikten av att motverka i samförstånd fastställd skadlig skattepraxis och kommer i överensstämmelse med sina respektive befogenheter att förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet med inriktning på bekämpning av skatteundandragande och att genomföra den internationellt överenskomna standard för transparens och informationsutbyte i skatteärenden som redovisas i OECD:s modellavtal från 2008 för skatter på inkomst och förmögenhet, med sikte på att möjliggöra en verkningsfull tillämpning av parternas respektive skatteregler. 

3. Parterna är överens om att dessa principer ska genomföras i synnerhet inom ramen för befintliga eller framtida bilaterala skatteavtal mellan Republiken Singapore och medlemsstaterna. 

ARTIKEL 27 

Industripolitiskt samarbete och samarbete kring små och medelstora företag 

1. Parterna är med beaktande av sin ekonomiska politik och sina ekonomiska mål överens om att främja det industripolitiska samarbetet på alla områden som de bedömer lämpliga, särskilt i syfte att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft. 

2. Detta samarbete ska gå ut på följande: 

a) Utbyta information och erfarenheter om olika sätt att skapa ramvillkor för små och medelstora företag som gör det möjligt för dessa att förbättra sin konkurrenskraft. 

b) Främja företags sociala ansvar och redovisningsskyldighet och uppmuntra ansvarsfullt handlande från företagens sida, såsom hållbar konsumtion och produktion. Detta samarbete ska kompletteras med ett konsumentperspektiv, t.ex. i fråga om produktinformation och konsumentens roll på marknaden. 

c) Främja kontakter mellan ekonomiska aktörer, uppmuntra gemensamma investeringar, upprätta samriskföretag och informationsnätverk i synnerhet inom ramen för befintliga övergripande unionsprogram och stimulera överföring av mjuk och hård teknik mellan partnerna. 

d) Underlätta tillgången till finansiering, tillhandahålla information och stimulera innovation. 

3. Parterna ska verka för en utbyggnad av förbindelserna mellan företagen i den privata sektorn hos de båda parterna – i befintliga eller nya forum – och av mekanismer för att bistå båda sidor att främja en internationalisering av små och medelstora företag. 

ARTIKEL 28 

Informationssamhället 

1. Parterna är medvetna om att informations- och kommunikationsteknik är ett centralt inslag i det moderna livet och av vital betydelse för ekonomisk och social utveckling och strävar därför efter att samordna sin politik på detta område med sikte på att främja ekonomisk utveckling. 

2. Samarbetet på detta område ska inriktas särskilt på följande: 

a) Deltagande i en omfattande regional dialog om olika aspekter av informationssamhället, särskilt policyer för elektronisk kommunikation och bästa regleringspraxis bl.a. på följande områden: utfärdande av licenser för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, behandling av nya informations- och kommunikationstjänster (såsom IP-telefonitjänster), eliminering av skräppost, reglering av dominerande tjänstetillhandahållares beteende och förbättring av regleringsmyndigheternas transparens och effektivitet. 

b) Sammanlänkning av och interoperabilitet hos parternas nät och tjänster. 

c) Standardisering och spridning av ny informations- och kommunikationsteknik. 

d) Främjande av forskningssamarbete mellan parterna på området informations- och kommunikationsteknik. 

e) Samarbete om gemensamma forskningsprojekt på området informations- och kommunikationsteknik. 

f) I samförstånd fastställda säkerhetsaspekter av informationssamhället. 

g) Överensstämmelsebedömning av telekommunikationsutrustning (inbegripet radioutrustning). 

ARTIKEL 29 

Samarbete på området audiovisuella medier och andra medier 

Parterna är överens om att främja samarbete på området audiovisuella medier och andra medier i allmänhet. Samarbetet ska omfatta bl.a. följande: 

a) Meningsutbyte om policy på området audiovisuella medier och andra medier. 

b) Gemensamt anordnande av evenemang av gemensamt intresse. 

c) Gemensam utbildningsverksamhet. 

d) Främjande av samproduktioner och inledande av diskussioner om överenskommelser om audiovisuella samproduktioner. 

ARTIKEL 30 

Vetenskapligt och tekniskt samarbete 

1. Parterna ska främja, utveckla och underlätta samarbete inom vetenskap, teknik och innovation på områden av gemensamt intresse, i överensstämmelse med parternas lagar och andra författningar. 

2. Målen för detta samarbete ska vara 

a) att främja utbyte av information om vetenskap, teknik och innovation och om policyer och program, 

b) att främja varaktiga förbindelser mellan parternas forskarsamhällen, forskningscentrum, universitet och näringsliv, 

c) att främja utbildning och rörlighet för forskare och studerande vid högre utbildningsanstalter. 

3. Med förbehåll för diskussioner mellan parterna och samråd med forskningsfinansierande organ i varje land kan samarbetet ta formen av gemensamma forskningsprojekt och utbyten, möten, workshoppar och utbildningar för forskare och studerande vid högre utbildningsanstalter inom ramen för internationella mobilitetsprogram som sörjer för största möjliga spridning av forskningsresultaten. 

4. Parterna ska inom ramen för detta samarbete främja deltagande från sina respektive högre utbildningsanstalters, forskningscentrums och produktionssektorers sida, även från små och medelstora företags sida. 

5. Parterna är överens om att bemöda sig om att öka medvetenheten om de möjligheter till vetenskapligt och tekniskt samarbete som deras respektive program erbjuder. 

ARTIKEL 31 

Energi 

1. Parterna strävar efter att utveckla samarbetet på energiområdet i syfte 

a) att diversifiera energiutbudet och utveckla nya och förnybara former av energi på kommersiell basis, 

b) att uppnå rationell energianvändning, särskilt genom att främja efterfrågestyrning, 

c) att främja överföring av teknik för effektiv energianvändning, 

d) att bekämpa klimatförändringar, bl.a. genom koldioxidprissättning, 

e) att främja kapacitetsuppbyggnad inbegripet utbildning och underlättande av investeringar på energiområdet på grundval av transparenta, icke-diskriminerande och marknadskompatibla regler, 

f) att främja konkurrens på energimarknaden. 

2. Parterna strävar i dessa syften efter att främja kontakter mellan de relevanta energiplaneringsorganen och genomförande av gemensamma forskningsprojekt vid forskningsinstitut och universitet, särskilt inom ramen för relevanta regionala forum. Båda sidor kommer att närmare undersöka möjligheterna till fördjupat samarbete om kärnsäkerhet och fysiskt skydd inom sina nuvarande rättsliga och politiska ramar. Med hänsyn till artikel 34 och resultatet av världstoppmötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling kan parterna komma att ta upp frågan om sambandet mellan tillgång till energitjänster till överkomligt pris och hållbar utveckling. Dessa verksamheter kan komma att befrämjas i samarbete med Europeiska unionens energiinitiativ, som lanserades vid världstoppmötet. 

ARTIKEL 32 

Transport 

1. Parterna är överens om att i samförstånd ytterligare förstärka sitt samarbete inom alla relevanta områden av transportpolitiken i syfte att förbättra person- och godstransporter, främja säkerhet och skydd, bekämpa piratdåd och väpnade rån mot fartyg, främja miljöskydd och höga driftsstandarder och öka effektiviteten i parternas transportsystem. 

Parterna erinrar om sin överenskommelse i artikel 1.5 och bekräftar att samarbetet inom alla relevanta områden av transportpolitiken kommer att vara underkastat deras respektive lagar och andra författningar. 

2. Samarbetet mellan parterna enligt punkt 1 ska syfta till att främja följande: 

a) Informationsutbyte om parternas transportpolitik, särskilt beträffande stadstransport, sammanlänkning av och interoperabilitet hos multimodala transportnät och förvaltning av järnvägar, hamnar och flygplatser. 

b) Användning av globala system för satellitnavigering, med inriktning på reglerings-, industri- och marknadsutvecklingsfrågor av gemensamt intresse. 

c) En dialog på området lufttransport som syftar till ett närmare samarbete i luftfartspolitiska frågor och tar sikte på gemensamma åtgärder på området lufttransporttjänster, bl.a. genom förhandlingar om och genomförande av avtal. Parterna kommer att bygga ut sina förbindelser ytterligare och att när så är lämpligt undersöka möjligheterna att upprätta ett omfattande luftfartsavtal. Parterna kommer också närhelst det är till ömsesidig nytta att intensifiera tekniskt samarbete och regleringssamarbete på områden såsom flygsäkerhet, luftfartsskydd, flygledning (inbegripet miljöanpassad flygledning), tillämpning av konkurrenslagstiftningen och ekonomisk reglering av lufttransportindustrin, i syfte att understödja konvergens i regelhänseende och undanröjande av hinder för affärsverksamhet, och att intensifiera dialogen om miljöskyddsfrågor inom luftfarten, t.ex. om användning av marknadsbaserade instrument för att bekämpa den globala uppvärmningen, såsom genom handel med utsläppsrätter. På denna grundval kommer parterna att undersöka möjligheterna till ett ännu närmare samarbete på området civil luftfart. 

d) En dialog på området sjötransporttjänster som syftar till att åstadkomma oinskränkt tillträde på kommersiell, icke-diskriminerande grund till den internationella sjöfartsmarknaden och tar sikte på att underbygga utfästelser om att fasa ut befintliga lastreserveringssystem och om att inte införa lastdelningsklausuler, om rätt till etablering inom sjötransporttjänster och därmed förbundna tjänster, om klausuler om nationell behandling vad beträffar tillträde till hamntjänster och därmed förbundna tjänster för fartyg som för flagg från den andra parten eller drivs av medborgare eller företag från den andra parten och om rätt att arrangera dörr till dörr-transporttjänster. 

e) Tillämpning av säkerhets- och skyddsnormerna och normerna för förhindrande av förorening – särskilt i fråga om sjö- och lufttransport – i överensstämmelse med de relevanta internationella konventionerna, i vilka parterna är signatärer, och samverkan i de relevanta internationella forumen i syfte att trygga bättre efterlevnad av de internationella reglerna. 

ARTIKEL 33 

Utbildning och kultur 

1. Parterna är överens om att främja utbildnings- och kultursamarbete vid vilket deras olikheter vederbörligen beaktas, för att öka den ömsesidiga förståelsen och kunskapen om varandras kulturer. 

2. Parterna strävar efter att vidta lämpliga åtgärder för att främja kulturutbyten och genomföra gemensamma initiativ inom olika kulturområden, bl.a. gemensamt anordnande av kulturevenemang. I detta sammanhang är parterna också överens om att fortsätta att stödja Asien–Europa-stiftelsens verksamhet. 

3. Parterna är överens om att samråda och samarbeta i de relevanta internationella forumen – såsom FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – för att eftersträva gemensamma mål och främja kulturell mångfald. 

4. Parterna ska också lägga vikt vid åtgärder som syftar till att skapa varaktiga kontakter mellan deras respektive fackorgan och till att främja utbyte av information, know-how, studenter, experter, ungdomar, ungdomsledare och tekniska resurser, och de ska därvid utnyttja de faciliteter som unionens program i Sydostasien på utbildnings- och kulturområdet erbjuder och den erfarenhet som de vunnit på detta område. 

5. Parterna ska uppmuntra större utbyte och samarbete mellan sina utbildningsinstitutioner i syfte att främja ömsesidig förståelse och kunskap om och uppskattning av varandras kulturer, ekonomier och sociala system. Parterna ska särskilt sträva efter att främja studerandes och forskares rörlighet, inom ramen för Erasmus Mundus-programmet eller liknande program. 

ARTIKEL 34 

Miljö och naturresurser 

1. Parterna är överens om behovet av att bevara och på ett hållbart sätt förvalta naturresurser och biologisk mångfald som grund för nuvarande och kommande generationers utveckling. 

2. Genomförandet av resultatet av FN-konferensen om miljö och utveckling 1992, världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 och FN-konferensen om hållbar utveckling 2012 ska beaktas i alla verksamheter som parterna bedriver inom ramen för detta avtal. 

3. Parterna strävar efter att fortsätta sitt samarbete om miljöskydd, bl.a. genom utbyte av bästa praxis på områden såsom 

a) klimatförändringar och energieffektivitet, 

b) miljövänlig och ren teknik, särskilt sådan som är säker och hållbar, 

c) uppbyggnad av kapacitet för förhandlingar om och genomförande av multilaterala miljöavtal, 

d) kustmiljö och marin miljö, 

e) bekämpning av olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel samt främjande av hållbart skogsbruk. 

ARTIKEL 35 

Sysselsättning och sociala frågor 

1. Parterna är överens om att fördjupa sitt samarbete på området sysselsättning och sociala frågor – bl.a. samarbetet i fråga om regional och social sammanhållning, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan kvinnor och män, arbete under anständiga villkor och dialogen mellan arbetsmarknadens parter – i syfte att stärka globaliseringens sociala dimension. 

2. Parterna bekräftar behovet av att understödja globaliseringsprocessen – som gagnar alla – och av att främja full, produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor som centrala faktorer för hållbar utveckling och fattigdomsminskning, vilket tillstyrks i FN:s generalförsamlings resolution 60/1 av den 24 oktober 2005 och i ministerdeklarationen från högnivåsegmentet i den egentliga sessionen under 2006 i FN:s ekonomiska och sociala råd (E/2006/L.8 av den 5 juli 2006) och fastslås i ILO-deklarationen från 2008 om social rättvisa för en rättvis globalisering. Parterna ska beakta de respektive särdragen och mångfalden i de ekonomiska och sociala förhållandena hos parterna. 

3. Parterna förbinder sig i enlighet med sina skyldigheter som ILO-medlemmar och i enlighet med ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och uppföljningen av deklarationen – vilka antogs av Internationella arbetskonferensen vid dess åttiosjätte möte 1998 – att respektera, främja och genomföra principerna beträffande de grundläggande rättigheterna i arbetslivet, nämligen 

a) föreningsfrihet och faktiskt erkännande av rätten till kollektivavtalsförhandlingar, 

b) avskaffande av alla former av tvångsarbete och obligatoriskt arbete, 

c) faktiskt avskaffande av barnarbete, och 

d) avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. 

Parterna bekräftar sina åtaganden att genomföra de ILO-konventioner som Republiken Singapore och medlemsstaterna var för sig ratificerat. Parterna kommer oavbrutet att anstränga sig för att ratificera och genomföra de grundläggande ILO-konventionerna och kommer att utbyta information med avseende på detta. Parterna kommer med beaktande av inhemska omständigheter också att överväga ratificering och genomförande av andra ILO-konventioner. Parterna kommer att utbyta information med avseende på detta. 

4. Parterna får inleda samarbetsverksamheter som är till ömsesidig nytta och dessa får bl.a omfatta särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå – t.ex. Asem, Asean–EU och ILO – rörande frågor av gemensamt intresse. 

ARTIKEL 36 

Hälsa 

1. Parterna är överens om att samarbeta på hälsoområdet för att förbättra hälsoförhållandena och kommer därvid bl.a. att ta upp viktiga överförbara sjukdomar – såsom hiv/aids och aviär influensa och andra typer av influensa med pandemisk potential – och icke-överförbara sjukdomar och riskfaktorer för sådana sjukdomar, bl.a. genom utbyte av information och samarbete för tidig upptäckt, förebyggande och kontroll och genom samarbete inom ramen för internationella överenskommelser på hälsoområdet. 

2. Med förbehåll för tillgängliga resurser får samarbetet bedrivas genom 

a) projekt som rör viktiga överförbara och icke-överförbara sjukdomars epidemiologi, 

b) utbyten och stipendie- och utbildningsprogram, 

c) program och projekt för att förbättra hälso- och sjukvården och hälsoförhållandena, 

d) informationsutbyte och vetenskapligt samarbete om regler för läkemedel och medicintekniska produkter, 

e) befrämjande av ett fullständigt och snabbt genomförande av internationella överenskommelser på hälsoområdet, såsom internationella hälsoreglementet och ramkonventionen om tobakskontroll. 

ARTIKEL 37 

Statistik 

Parterna ska sträva efter att i överensstämmelse med de nuvarande verksamheterna i form av statistiksamarbete mellan unionen och Asean främja harmonisering av statistiska metoder och förfaranden – bl.a. för insamling och spridning av statistik – för att på så vis göra det möjligt för dem att på en för båda parter godtagbar grund använda statistik över handel med varor och tjänster, över utländska direktinvesteringar och mer allmänt över andra områden som faller under detta avtal och lämpar sig för insamling, behandling, analys och spridning av statistikuppgifter. 

ARTIKEL 38 

Det civila samhället 

Parterna är medvetna om det organiserade civila samhällets potentiella bidrag till processen för dialog och samarbete inom ramen för detta avtal och strävar efter att främja en dialog med det organiserade civila samhället. 

AVDELNING VII 

SAMARBETSFORMER 

ARTIKEL 39 

Resurser för samarbetet 

1. Parterna är överens om att i den utsträckning som deras respektive resurser och regler medger göra skäliga resurser, bl.a. finansiella medel, tillgängliga för att de samarbetsmål som anges i detta avtal ska uppnås. 

2. Parterna ska verka för att Europeiska investeringsbanken fortsätter sin verksamhet i Republiken Singapore i överensstämmelse med sina förfaranden och finansieringskriterier. 

ARTIKEL 40 

Samarbete för tredjeländers utveckling 

1. Parterna är överens om att utbyta information om sina utvecklingsbiståndspolicyer med sikte på att upprätta en regelbunden dialog om målen för dessa och om sina utvecklingsbiståndsprogram i tredjeländer. 

2. Parterna ska också främja gemensamma åtgärder som syftar till att tillhandahålla tekniskt stöd och stödja utveckling av de mänskliga resurserna i de mindre utvecklade länderna i Sydostasien och därutöver. 

AVDELNING VIII 

INSTITUTIONELL RAM 

ARTIKEL 41 

Gemensam kommitté 

1. Parterna är överens om att inom ramen för detta avtal inrätta en gemensam kommitté som ska bestå av företrädare för båda sidorna på lämpligt hög nivå och ha till uppgift 

a) att se till att detta avtal fungerar väl och genomförs väl, 

b) att fastlägga prioriteter med hänsyn till målen för detta avtal, 

c) att utfärda rekommendationer för att främja målen för detta avtal. 

2. Gemensamma kommittén ska som regel sammanträda minst vartannat år, växelvis i Singapore och Bryssel, vid en tidpunkt som fastställs i samförstånd. Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas gemensamt av en företrädare för var och en av de båda sidorna. Dagordningen för sammanträden i gemensamma kommittén ska fastställas i samförstånd mellan parterna. Extra sammanträden i gemensamma kommittén får sammankallas i samförstånd mellan parterna. 

3. Gemensamma kommittén får inrätta specialiserade underkommittéer för att få stöd i utförandet av dess uppgifter. Sådana underkommittéer ska avlägga utförlig rapport om sin verksamhet till gemensamma kommittén vid vart och ett av dess sammanträden. 

4. Gemensamma kommittén ska anta en arbetsordning för kommittén i enlighet med denna artikel. Den ska utföra sina uppgifter i samförstånd. Gemensamma kommittén ska i sin arbetsordning fastlägga bestämmelser för samråd, såsom de som avses i artikel 44, och den ska bemöda sig om att enas om ett gemensamt arbetsspråk. 

5. Gemensamma kommittén ska, där det råder samförstånd om detta och där så är lämpligt, diskutera genomförandet av sådana särskilda avtal som avses i artikel 43.3 och hur avtalen i fråga fungerar. 

AVDELNING IX 

SLUTBESTÄMMELSER 

ARTIKEL 42 

Klausul om framtida utveckling 

1. Parterna får i samförstånd utvidga detta avtal – eller komplettera det genom avtal eller protokoll om särskilda sektorer eller verksamheter – i syfte att intensifiera samarbetet. 

2. Vad beträffar genomförandet av detta avtal får vardera parten framföra förslag om att utvidga räckvidden för samarbetet, med beaktande av de erfarenheter som gjorts i samband med tillämpningen av avtalet. 

ARTIKEL 43 

Andra avtal 

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska varken detta avtal eller någon åtgärd som vidtas inom ramen för detta avtal på något sätt inverka på medlemsstaternas befogenheter att sätta igång bilaterala samarbetsverksamheter med Republiken Singapore eller att där så är lämpligt ingå nya avtal om partnerskap och samarbete med Republiken Singapore. 

2. Detta avtal ska inte påverka tillämpningen eller genomförandet av åtaganden som de respektive parterna ingått i förbindelser med tredje parter. 

3. Parterna får utan hinder av artikel 9.2 komplettera detta avtal genom att ingå särskilda avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för avtalet. Sådana särskilda avtal ska utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt detta avtal och en del av en gemensam institutionell ram. 

ARTIKEL 44 

Underlåtenhet att genomföra avtalet 

1. Om en part anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt detta avtal, får den vidta lämpliga åtgärder. Innan den gör detta ska den, utom i särskilt brådskande fall, söka samråd med den andra parten – vilket denna ska gå med på – i syfte att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning i frågan. Ett sådant samråd får äga rum under överinseende av den gemensamma kommitté som avses i artikel 41, vilken får avgöra en fråga som hänskjutits till den genom en rekommendation eller på något annat sätt som parterna kan godta. 

2. I särskilt brådskande fall ska de planerade lämpliga åtgärderna anmälas omedelbart till den andra parten. På begäran av denna ska samråd hållas – under högst 15 dagar – i syfte att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning i frågan. Efter utgången av samrådsperioden får lämpliga åtgärder sättas i verket. 

3. Vid valet av lämpliga åtgärder ska sådana åtgärder som i så liten utsträckning som möjligt stör tillämpningen av detta avtal eller särskilda avtal prioriteras. Åtgärderna ska anmälas omedelbart till den andra parten och ska bli föremål för samråd i gemensamma kommittén om den parten så begär. 

4. Med tanke på en korrekt tolkning av detta avtal och den praktiska tillämpningen av avtalet är parterna överens om att ”lämpliga åtgärder” i denna artikel avser suspendering av eller icke-fullgörande till vidare av skyldigheter enligt detta avtal eller enligt ett sådant särskilt avtal som avses i artikel 9.2 och artikel 43.3 eller åtgärder som rekommenderats av gemensamma kommittén. Lämpliga åtgärder ska vidtas i enlighet med internationell rätt och ska stå i proportion till underlåtenheten att fullgöra en skyldighet enligt detta avtal. Parterna är vidare överens om att ”särskilt brådskande fall” i punkterna 1 och 2 avser 

a) en vägran att fullgöra detta avtal som inte sanktioneras av de allmänna bestämmelserna i internationell rätt, eller 

b) en kränkning av en av detta avtals grundsatser enligt artiklarna 1.1 och 7.2. 

ARTIKEL 45 

Faciliteter 

För att underlätta samarbetet inom ramen för detta avtal ska båda parter tillhandahålla de garantier och faciliteter som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. 

ARTIKEL 46 

Territoriell tillämpning 

Detta avtal ska tillämpas å ena sidan på det territorium där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillämpas i enlighet med de villkor som anges i de fördragen och å andra sidan på Republiken Singapores territorium. 

ARTIKEL 47 

Definition av parterna 

I detta avtal avses med parterna unionen eller dess medlemsstater eller unionen och dess medlemsstater, i överensstämmelse med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan. 

ARTIKEL 48 

Utlämnande av information 

Ingenting i detta avtal ska tolkas som ett krav på någon av parterna att lämna ut sådan information som parten inte anser det vara förenligt med dess väsentliga säkerhetsintressen eller med upprätthållande av internationell fred och säkerhet att lämna ut. 

ARTIKEL 49 

Ikraftträdande och varaktighet 

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har avslutats. 

2. Detta avtal ingås för en period av fem år. Det ska förlängas automatiskt med på varandra följande perioder av ett år, om inte antingen Republiken Singapore, å ena sidan, eller unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, sex månader före utgången av någon av de på varandra följande ettårsperioderna till den andra parten skriftligen anmält sin avsikt att inte låta avtalet förlängas. 

3. Eventuella ändringar av detta avtal ska göras genom överenskommelse mellan parterna. Ändringar får verkan först efter det att parterna till varandra anmält att alla nödvändiga formaliteter har avslutats. 

4. Detta avtal får sägas upp genom skriftlig anmälan om uppsägning från antingen Republiken Singapore, å ena sidan, eller unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, till den andra parten. Uppsägningen får verkan sex månader efter det att den andra parten har mottagit anmälan. 

ARTIKEL 50 

Förklaringar och följebrev 

De gemensamma förklaringarna och följebrevet till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet. 

ARTIKEL 51 

Anmälningar 

Anmälningar enligt artikel 49 ska göras till Europeiska unionens råds generalsekretariat respektive Republiken Singapores utrikesministerium. 

ARTIKEL 52 

Giltiga texter 

Detta avtal är upprättat på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga. I händelse av meningsskiljaktigheter när det gäller tolkningen av detta avtal ska parterna hänskjuta ärendet till gemensamma kommittén. 

Gemensam förklaring om artikel 44 

(Underlåtenhet att genomföra avtalet) 

Parterna är överens om att ”kränkning av en av detta avtals grundsatser” enligt artikel 44.4 b ska avse särskilt exceptionella fall av systematisk, allvarlig och väsentlig underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt artiklarna 1.1 och 7.2. 

Gemensam förklaring om artikel 52 

(Giltiga texter) 

I händelse av meningsskiljaktigheter när det gäller tolkningen av avtalet ska hänsyn tas till den omständigheten att förhandlingarna om avtalet fördes på engelska. 

FÖLJEBREV 

Med hänvisning till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan, bekräftar båda sidor att de vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet på grundval av objektivt tillgängliga uppgifter inte har kännedom om inhemska lagar hos den andra sidan – eller tillämpning av sådana lagar – som skulle kunna leda till att artikel 44 i avtalet åberopas. 

BILAGA II GEMENSAM FÖRKLARING 

Med hänvisning till artikel 26 i avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan, förklarar sig båda sidor vara fast beslutna att genomföra OECD:s nya globala standard för automatiskt informationsutbyte genom ingående av bilaterala avtal närhelst någon sida begär detta.