Statsrådets U-skrivelse
U
10
2019 rd
Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (förutsättningar för åtkomst till Etias)
I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens förslag av den 7 januari 2019 till Europaparlamentets och rådets förordningar 
(1) om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem och om ändring av förordning (EU) 2018/1862 och förordning (EU) yyyy/xxx [Ecris-TCN-systemet] och (2) om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för Etias syften och om ändring av förordning (EU) 2018/1240, förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EU) 2017/2226 och förordning (EU) 2018/1861 samt en promemoria om förslagen. 
Helsingfors den 3 oktober 2019 
Inrikesminister
Maria
Ohisalo
Gränssäkerhetsexpert, överstelöjtnant
Jesse
Seppälä
PROMEMORIA
INRIKESMINISTERIET
25.9.2019
EU/2019/0233
EU/2019/0234
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNINGAR OM FASTSTÄLLANDE AV VILLKOREN FÖR ÅTKOMST TILL ANDRA EU-INFORMATIONSSYSTEM OCH OM ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) 2018/1862 OCH FÖRORDNING (EU) YYYY/XXX [ECRIS-TCN-SYSTEMET] SAMT OM FASTSTÄLLANDE AV VILLKOREN FÖR ÅTKOMST TILL ANDRA EU-INFORMATIONSSYSTEM FÖR ETIAS SYFTEN OCH OM ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) 2018/1240, FÖRORDNING (EG) NR 767/2008, FÖRORDNING (EU) 2017/2226 OCH FÖRORDNING (EU) 2018/1861
1
Bakgrund till förslaget
Europeiska kommissionen lade den 7 januari 2019 fram förslag till förordningar (COM(2019) 3 final och COM(2019) 4 final) som syftar till att ange de tekniska ändringar som krävs för att inrätta Etias-systemet helt, genom att ändra rättsakterna om EU:s andra it-system som Etias gör sökningar i.  
Redan den 12 augusti 2018 antogs förordningar om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). I enlighet med förordning (EU) 2018/1240 kan man med hjälp av Etias avgöra huruvida tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet uppfyller kraven för inresa innan de reser till Schengenområdet, och huruvida sådana resor utgör en säkerhetsrisk, en risk för irreguljär migration eller en hög epidemirisk. Då rådde en annan situation vad gäller de olika EU-informationssystem som Etias ska söka i jämfört med i dag. Samtidigt fastställdes det att separata bestämmelser om utbyte av uppgifter mellan Etias och de andra informationssystemen ska införas senare. 
Kommissionens förslag (COM(2019) 3 final) av den 7 januari 2019 innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter mellan Etias och Schengens informationssystem (EU) 2018/1862 (SIS polissamarbete) och, vad gäller förslaget till förordning (EU) yyy/xxx, mellan Etias och ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN-systemet). Med hjälp av Ecris-TCN kan de centrala myndigheterna i medlemsstaterna snabbt och effektivt identifiera i vilka andra medlemsstater det har registrerats kriminalregisteruppgifter om vissa tredjelandsmedborgare. Efter att det förslagspaket som nu behandlas lagts fram antogs förordningen den 17 april 2019 och fick numret 2019/816. 
Kommissionens andra förslag (COM(2019) 4 final) av den 7 januari 2019 innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter mellan Etias (EU) 2018/1240 och informationssystemet för viseringar (VIS) enligt förordning (EG) nr 767/2008, in- och utresesystemet enligt förordning (EU) 2017/2226 och Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller enligt förordning (EU) 2017/1861. 
Kommissionen strävar efter att förhandlingarna om förordningarna ska slutföras snabbt. Enligt kommissionen införs genom förslaget endast begränsade tekniska förändringar som återspeglar bestämmelser som redan ingår i Etiasförordningen. 
Förslagen till förordningar behandlades under våren 2019 i rådets arbetsgrupp för gränsfrågor under Rumäniens ordförandeskap. Då tog Finland aktivt upp de nationella ståndpunkter som riksdagen framfört. Rådet nådde samförstånd inom de ständiga representanternas kommitté och rådets förhandlingsmandat inför förhandlingarna med Europaparlamentet offentliggjordes den 16 juli 2019. 
I egenskap av ordförande för Europeiska unionens råd strävar Finland efter att så fort som möjligt under hösten 2019 inleda förhandlingar med Europaparlamentet om att anta förordningspaketet. Till denna del väntar rådet på att Europaparlamentet ska organisera sig och förhandlingarna kan väntas komma igång i november 2019. Om man lyckas inleda förhandlingarna kan förordningspaketet antas i början av 2020.  
2
Huvudsakligt innehåll
Genom förordningspaketet ansluts andra EU-informationssystem till Etias. Paketet hänger därmed samman med genomförandet av andra EU-förordningar om informationssystem.  
I förslagen till förordningar definieras en teknisk förbindelse mellan Etias och in- och utresesystemet, VIS, SIS och Ecris-TCN, med beaktande av att en gemensam databas för identitetsuppgifter och en europeisk sökportal kommer att utvecklas. I dem föreskrivs om de olika delområdena för automatiskt utbyte av uppgifter mellan dessa informationssystem.  
I förslagen till förordningar föreslås att Ecris-TCN och tillämpningsområdet för förordningen om detta informationssystem ska utvidgas till att gälla gränsförvaltning. Samtidigt föreslås det att Etias centralenhet, som inrättats av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex, ska bli behörig myndighet med avseende på Ecris-TCN. 
I förslaget definieras terroristbrott och grovt brott. Förslaget ålägger medlemsstaterna att flagga de registrerade personer som dömts för sådana brott i Ecris-TCN-systemet. 
Samtidigt föreskrivs det om meddelande av resultat av Etias-sökningar i SIS till Sirenekontoret i medlemsstaten och om andra automatiska meddelanden.  
Dessutom föreskrivs det om utbyte av uppgifter mellan Etias och Europol. I fråga om sökningar i Interpols informationssystem föreskrivs det om avtal med Interpol för att Etias-sökningar i Interpols system ska kunna göras som en del av bedömningen av förutsättningarna för beviljande av resetillstånd. 
Enligt förslaget till förordning ska ansökningar om resetillstånd skickas automatiskt till Etias centralenhet när sökningar i informationssystemen ger resultat. Med avseende på detta ska kommissionen genom en genomförandeakt definiera närmare regler för behandlingen av uppgifter. 
I förslaget föreskrivs om Etias centralenhets åtkomsträtt till uppgifter om behandlingen av ansökningar om resetillstånd. I förslaget föreskrivs om centralenhetens åtkomst till ansökningsuppgifter samt, utöver Etias, till andra EU-informationssystem.  
De nationella Etias-enheterna har redan tidigare ålagts en skyldighet att bedöma förutsättningarna för resetillstånd för dessa personer och vilka fortsatta åtgärder som krävs. Den nationella Etias-enheten i varje medlemsstat ansvarar för de fortsatta åtgärderna, såsom återkallande av resetillstånd. 
I detta förslag åläggs de nationella Etias-enheterna i medlemsstaterna att på ett korrekt sätt identifiera personer som ansöker om Etias-resetillstånd och som flaggats i Ecris-TCN-systemet. Förutsättningarna för resetillstånd ska enligt förslaget också bedömas med hjälp av nationella kriminalregisteruppgifter. Detta förutsätter att de nationella Etias-enheterna ges åtkomst till nationella kriminalregister när det är fråga om flaggade terroristbrott eller andra grova brott.  
På motsvarande sätt ska de nationella Etias-enheterna ges åtkomst till in- och utresesystemet, VIS och SIS för att kunna fatta beslut om resetillstånd. Det föreslås bestämmelser om uppgifter som de nationella Etias-enheterna registrerar i andra informationssystem.  
Enligt kommissionens förslag till förordning ska den tekniska överensstämmelsen hos datafälten i de olika informationssystemen fastställas. Separata bestämmelser för varje informationssystem ska utfärdas om registrering av uppgiftsbehandling, regler för registrering av sökningar och loggning av all uppgiftsbehandling för Etias syften samt om lagring och statistikföring av dessa uppgifter. 
I rådets förhandlingsmandat preciseras i synnerhet definitionen av det nya användningssyftet för Ecris-TCN-systemet, definitionen av hur träffuppgifter och kriminalregisteruppgifter ska användas och definitionen av vilka brott som ska förses med en flagga som syns vid Etias-sökningar.  
Jämfört med kommissionens förslag har det också i övrigt gjorts dataskyddsrelaterade preciseringar av rådets förhandlingsmandat. Enligt förslaget ska Etiasförordningen preciseras med avseende på behandlingen av uppgifter när behandlingen av ansökningar om resetillstånd ger upphov till träffar i informationssystemet. På motsvarande sätt föreslås det preciseringar både på centralenhetsnivå och nationell nivå avseende rätten att behandla uppgifter. Syftet med de föreslagna formuleringarna är att säkerställa att i synnerhet uppgifterna i Ecris-TCN endast används i samband med relevanta sökningar för Etias syften och endast i nödvändig omfattning och av de handläggare för vilka det är nödvändigt. 
I rådets förhandlingsmandat föreslås det att förordning (EU) 2019/818 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration ska ändras så att personuppgifter och flaggningar i samband med grova brott lagras logiskt åtskilda så att sambandet endast kan identifieras i relevanta söksituationer. Bestämmelserna om interoperabilitet mellan informationssystemen har uppdaterats. Enligt förslaget till förordning ska det införas ett tydligare omnämnande av den europeiska sökportalen (ESP), genom vilken sökningarna i de olika systemen görs. 
3
Förslagens rättsliga grund och förhållande till subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Ändringsbestämmelserna i förslag COM(2019) 3 final grundar sig på artiklarna 82.1 d och 87.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). 
Enligt artikel 82.1 d i EUF-fördraget får Europaparlamentet och rådet besluta om åtgärder för att underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna inom ramen för lagföring och verkställighet av beslut.  
Enligt artikel 87.2 a i EUF-fördraget får Europaparlamentet och rådet anta åtgärder om insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant för polissamarbetet i samband med förebyggande, upptäckt och utredning av brott. 
Den rättsliga grunden är densamma som för förordning (EU) 2018/1862 (SIS polissamarbete) och förslaget till förordning (EU) yyyy/xxx (Ecris-TCN), vilka föreslås ändras. 
Ändringsbestämmelserna i förslag COM(2019) 4 final grundar sig på artikel 77.2 a, 77.2 b och 77.2 d i EUF-fördraget. 
På grundval av artikel 77.2 a, 77.2 b och 77.2 d i EUF-fördraget kan Europaparlamentet och rådet besluta om åtgärder om den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, kontroll av de personer som passerar de yttre gränserna samt alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna.  
Dessa bestämmelser (eller i fråga om artikel 77.2 i EUF-fördraget, deras föregångare) utgjorde den rättsliga grunden för förordningarna (EU) 2018/1240 (Etias), (EG) Nr 767/2008 (VIS), (EU) 2017/2226 (in- och utresesystemet) och EU 2017/1861 (SIS in- och utresekontroller), vilka föreslås ändras.  
Kommissionen anser att förslagens syfte inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås enbart genom medlemsstaternas åtgärder. Enligt kommissionen inkluderar förslagen endast åtgärder som är nödvändiga för att uppnå det angivna syftet. Förslagen kan anses stämma överens med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. 
I rådets förhandlingsmandat föreslås det att den rättsliga grunden för förslaget till förordning ska ses över. Orsaken är protokoll nr 19 om Schengenregelverket, införlivat i Europeiska unionens ramar, nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området frihet, säkerhet och rättvisa och nr 22 om Danmarks ställning, fogade till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det föreslås att den rättsliga grunden ändras så att de ändringar som avser polisiära och rättsliga frågor införs i separata förordningar. På så sätt kan det hållas separata omröstningar om förordningarna. Samtidigt blir det lättare för de ovannämnda medlemsstater som omfattas av specialarrangemang att delta i genomförandet av förordningarna i och med att de har separata rättsliga grunder. Irland vill i detta skede inte delta i stiftandet eller genomförandet av den del i paketet som gäller rättsligt samarbete (Ecris-TCN). 
Den rättsliga grunden för rådets förhandlingsmandat ändras inte till följd av kommissionens förslag. Det handlar alltså bara om en ny uppdelning av förordningspaketet från två ändringsförordningar till tre på det sätt som beskrivs ovan. Innehållsmässigt ändras den rättsliga grunden således inte. Statsrådet anser att den rättsliga grunden är korrekt och tillräcklig.  
4
Förslagets förhållande till förpliktelserna om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter och till grundlagen
Enligt motiveringarna till kommissionens förslag specificerar förslagen endast mer detaljerat vilka uppgifter i systemen som ska jämföras, och man föreskriver de ändringar som krävs för att bevilja åtkomsträtt. Enligt kommissionen är förslagen således förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter. 
Lagstiftningsförslagen hänger dock samman med en omfattande informationssystemhelhet, och enligt de föreslagna förordningarna ska Ecris-TCN och tillämpningsområdet för förordningen om detta informationssystem utvidgas till att gälla gränsförvaltningsändamål. Samtidigt föreslås det att Etias centralenhet, som inrättats av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex, ska bli behörig myndighet med avseende på Ecris-TCN. Detta innebär att användningssyftet för uppgifterna i Ecris-TCN utvidgas, vilket är av betydelse för skyddet för privatlivet. 
I sin bedömning av bestämmelser av det här slaget har grundlagsutskottet brukat anse att bestämmelserna måste granskas mot 10 § i grundlagen. Enligt den paragrafens 1 mom. utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag. Grundlagsutskottets vedertagna praxis har varit att lagstiftarens handlingsutrymme begränsas både av den här bestämmelsen och av att skyddet för personuppgifter delvis ingår i skyddet för privatlivet, som tryggas i samma moment. På det hela taget handlar det om att lagstiftaren måste tillgodose denna rätt på ett sätt som är godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna överlag (se t.ex. GrUU 13/2016 rd s. 3–4). 
Etias-sökningar i Ecris-TCN-systemet innebär också behandling av biometriska uppgifter. Enligt EU:s förnyade dataskyddslagstiftning hör biometriska uppgifter till särskilda kategorier av personuppgifter. Grundlagsutskottet har bedömt att biometriska kännetecken på många sätt kan jämställas med känslig information (t.ex. GrUU 30/2016 rd). Att tillåta behandling av känsliga uppgifter berör själva kärnan i skyddet för personuppgifter som hör till privatlivet (GrUU 37/2013 rd och GrUU 14/2018 rd). Enligt grundlagsutskottets uppfattning är det betydelsefullt att allvarliga risker som gäller informationssäkerhet och missbruk av uppgifter kan vara förknippade med exceptionellt omfattande databaser som innehåller biometriska kännetecken som kan jämställas med känsliga uppgifter. I sista hand kan det vara en persons identitet som är hotad (GrUU 13/2016 rd, s. 4, GrUU 14/2009 rd, s. 3/I). Grundlagsutskottet har ansett att inrättandet av sådana register måste bedömas med avseende på villkoren för begränsning av de grundläggande rättigheterna, särskilt med beaktande av om en sådan begränsning är godtagbar och uppfyller kravet på proportionalitet (GrUU 38/2016 rd, GrUU 21/2012 rd, GrUU 47/2010 rd och GrUU 14/2009 rd). 
Grundlagsutskottet har betonat behovet av att säkerställa förverkligandet av principen om ändamålsbundenhet vid behandlingen av personuppgifter (se t.ex. GrUU 14/2017 rd och (GrUU 33/2016 rd). Utskottet har särskilt i samband med bedömningar av nationell lagstiftning om behandling av biometriska kännetecken betonat att det med omfattande register för biometriska kännetecken är skäl att förhålla sig negativ till att uppgifterna används för ändamål som ligger utanför det som de egentligen samlats in och registrerats för. Enligt utskottet har man i de fallen bara kunnat göra exakt avgränsade och mycket små undantag från ändamålsbegränsningen. Bestämmelserna får inte leda till att någon annan verksamhet än den som är förknippad med det ursprungliga ändamålet blir det huvudsakliga ändamålet eller ens ett viktigt ändamål för registret (se t.ex. GrUU 14/2017 rd och GrUU 47/2010 rd). 
5
Förslagens konsekvenser
Konsekvenser för statsbudgeten 
Skapandet av teknik för direktåtkomst för den nationella Etias-enheten till Rättsregistercentralens uppgifter om domar och andra informationssystemlösningar i samband med det nationella genomförandet av Etias kostar 1 000 000 euro i investeringar år 2021. Från och med 2022 kostar underhållet och utvecklingen av de nationella informationssystemen 300 000 euro per år. 
Rättsregistercentralen orsakas också informationssystemrelaterade kostnader, åtminstone för utlämnande av uppgifter till den nationella Etias-enheten och för Rättsregistercentralens kommande skyldighet att förse uppgifter om domar med en flagga. Även andra informationssystemkostnader kan uppstå. En närmare uppskattning kan göras när det råder klarhet kring det nationella genomförandet av de europeiska informationssystemen och tillgången till europeisk finansiering. Frågan påverkas av hur förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram och de fonder som är riktade till medlemsstaterna framskrider. 
I statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), U3 2017 rd, bedömdes det att det behövs ytterligare 20 årsverken vid Gränsbevakningsväsendet för skötseln av uppdraget som nationell Etias-enhet.  
Huruvida arbetsmängden kommer att öka vid Rättsregistercentralen på grund av hanteringen av flaggningar i Ecris-systemet och vid den nationella Etias-enheten på grund av de nya gränssnitten klarnar först från och med 2021 när genomförandebestämmelserna för förordningen utarbetas och genomförandet av den börjar. Samtidigt bedöms den nationella Etias-enhetens eventuella samarbetsmöjligheter med enheten för passagerarinformation, som består av personal från Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.  
Beslut om de nationella resurserna fattas i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten. 
De nationella gränssnitten för Etias kan inte genomföras med EU-finansiering, men till övriga delar utreds möjligheten till EU-finansiering, t.ex. via instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering, som ett led i beredningen av EU:s fleråriga budgetram. 
Konsekvenser för lagstiftningen 
Europeiska unionens förordningar är direkt bindande för medlemsstaterna. I Finland finns ingen tidigare nationell lagstiftning på området.  
Förhållandet mellan den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen har utretts i samband med den nationella beredningen av de förordningar som ska ändras genom det föreslagna förordningspaketet (U 46/2017 rd om Ecris-TCN och U 3/2017 rd om Etias). Förslagen förutsätter eventuellt kompletterande lagstiftning om användningen av kriminalregisteruppgifter. 
6
Ålands behörighet
Enligt 5 kap. 27 § 23 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om rättskipning, förundersökning och verkställighet av domar och straff. Enligt 27 § 26 och 34 punkten i självstyrelselagen för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om utlänningslagstiftning och gränsbevakningen. 
7
Den nationella behandlingen av förslaget och behandlingen i Europeiska unionen
På grund av tidsplanen för behandlingen av förordningen har ärendet presenterats för riksdagen genom inrikesministeriets brev E 126/2018 rd våren 2019. I förvaltningsutskottets utlåtande FvUU 45/2018 rd – E 126/2018 rd instämde utskottet i statsrådets ståndpunkt av den 8 mars 2019 angående kommissionens förslag. 
Förhandlingarna om förordningarna inom rådet, inklusive detaljerade ståndpunkter, och detta uppdaterade förslag till Finlands ståndpunkt har beretts i samarbete mellan inrikesministeriet, justitieministeriet och utrikesministeriet. Utkastet till U-skrivelse har behandlats genom skriftligt förfarande i sektionerna EU 6 (migration, asyl och integration) och EU 7 (rättsliga och inrikes frågor) 28–30.8.2019. 
Rådet har formulerat sin ståndpunkt till de förslagna förordningarna i form av ett förhandlingsmandat. Förhandlingsmandatet strider inte mot statsrådets ståndpunkt.  
Finland är ordförande för Europeiska unionens råd under perioden 1.7.2019–31.12.2019. Ordförandelandet förväntas försvara rådets förhandlingsmandat mot de övriga EU-institutionernas eventuella avvikande ståndpunkter.  
Ansvarigt utskott i Europaparlamentet är utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE). Utskottet har ännu inte börjat behandla förslagen. Europaparlamentet fortsätter organisera sig i september 2019. 
Ordföranden för Ständiga representanternas kommitté har den 22 juni 2019 meddelat Europaparlamentet att förordningspaketet ska delas upp i tre delar i stället för två. Sekretariatet för Europaparlamentets LIBE-utskott diskuterar för närvarande med kommissionen huruvida en separat konsekvensbedömning bör göras om förordningspaketet innan behandlingen fortsätter. Som ordförandeland i rådet är Finland berett att omgående inleda förhandlingar om paketet med Europaparlamentet. 
8
Statsrådets ståndpunkt
Statsrådet stöder förslaget om att stärka förvaltningen av unionens yttre gränser. Statsrådet förhåller sig i huvudsak positivt till kommissionens förslag till förordningar om villkoren för åtkomst till informationssystem (COM(2019) 3 final och COM(2019) 4 final).  
Statsrådet stöder förslaget om att inrätta Etias-systemet helt i syfte att förebygga risker med avseende på irreguljär migration, inre säkerhet och folkhälsa samt terrorism. Målen med Etias kan inte uppnås utan behövliga gränssnitt till andra EU-informationssystem, om vilka det föreskrivs i detta förordningspaket. 
De viktigaste principerna för genomförandet av Etiasförordningen har redan fastställts i samband med antagandet av förordning (EU) 2018/1240, i synnerhet när det gäller förhållandet mellan Etias och in- och utresesystemet, VIS och SIS. I förslagen till förordningar har man beaktat lagstiftningsförslagen om interoperabilitet mellan informationssystem och utvecklandet av en gemensam databas för identitetsuppgifter och en europeisk sökportal. 
Kommissionens förslag om Ecris-TCN innehåller ett flertal frågor som har uppmärksammats i förhandlingarna. Till dessa frågor hör definitionen av det nya användningssyftet för Ecris-TCN, definitionen av hur träffuppgifter och kriminalregisteruppgifter ska användas, definitionen av grova brott och terroristbrott samt närmare specifikationer för den nationella processen för behandling av uppgifter.  
Enligt statsrådets uppfattning har rådets förhandlingsmandat med avseende på dessa frågor förbättrats avsevärt jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Statsrådet stöder slutförandet av förhandlingarna om förslagen till förordningar och rådets förhandlingsmandat. 
Senast publicerat 3.10.2019 14:11