Senast publicerat 17-03-2022 19:18

Statsrådets U-skrivelse U 23/2022 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1025/2012 (standardiseringsförordningen)

I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen kommissionens förslag av den 2 februari 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1025/2012 vad gäller de europeiska standardiseringsorganisationernas beslut om europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter samt en promemoria om förslaget.  

Helsingfors den 17 mars 2022 
Arbetsminister 
Tuula 
Haatainen 
 
Specialsakkunnig 
Emilia 
Tiuttu 
 

PROMEMORIAARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET8.3.2022 EU/2022/0104FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) NR 1025/2012 VAD GÄLLER DE EUROPEISKA STANDARDISERINGSORGANISATIONERNAS BESLUT OM EUROPEISKA STANDARDER OCH EUROPEISKA STANDARDISERINGSPRODUKTER

Bakgrund

Den 2 februari 2022 lade kommissionen fram ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 1025/2012 vad gäller de europeiska standardiseringsorganisationernas beslut om europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter (COM(2022) 32 final, nedan förslaget till ändring av standardiseringsförordningen). Förslaget är en del av kommissionens meddelande om en EU-strategi för standardisering (COM(2022) 31 final, nedan standardiseringsstrategin), som behandlas i en separat E-skrivelse av statsrådet. I anslutning till beredningen av strategin genomförde kommissionen under sommaren 2021 ett samråd med berörda parter om färdplanen för standardiseringsstrategin och under julperioden 2021 ett riktat samråd med alla parter som är relevanta vid standardisering. Ett offentligt samråd om förslaget till ändring av standardiseringsförordningen har inte genomförts.  

Den europeiska standardiseringen bygger på nationell representation i europeiska standardiseringsorganisationer och på direkt medlemskap. De europeiska standardiseringsorganisationerna är privata aktörer som enligt särskild rätt utfärdar standarder och standardiseringsprodukter på kommissionens begäran om standardisering till stöd för EU:s lagstiftning och politik. Det finns tre europeiska standardiseringsorganisationer: Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telestandarder (Etsi). Förslaget till ändring av standardiseringsförordningen berör alla europeiska standardiseringsorganisationer. Den bakomliggande orsaken till de föreslagna ändringarna är dock framför allt bekymren för att rätten att fatta beslut inom Etsi i samband med utfärdande av standarder enligt kommissionens begäranden om standardisering överförs till länder utanför EU.  

Förslagets syfte

Förslaget stöder målet för standardiseringsstrategin, nämligen att se till att de europeiska intressena och värderingarna beaktas vid standardisering som sker på olika politikområden. Standarder är förknippade med olika tekniska detaljer samt med allt fler politiska synpunkter som är viktiga för att de värderingar som är viktiga för EU ska kunna säkerställas. Förslaget till ändring av standardiseringsförordningen en av de metoder i standardiseringsstrategin genom vilka kommissionen syftar till att göra standardiseringen mer öppen, transparent och involverande.  

De europeiska standardiseringsorganisationernas interna styrning, beslutsfattande och medlemsstruktur har genomgått förändringar. Därför föreslås en ändring av standardiseringsförordningen. Syftet med förslaget är att ändra de europeiska standardiseringsorganisationernas beslutsfattande så att detta bättre stöder säkerställandet av de europeiska synpunkterna. Kommissionen syftar till att utveckla garantierna för god förvaltning och att säkerställa de europeiska intressena, lagstiftningsbehoven och de strategiska målen vid standardiseringen.  

Förslagets huvudsakliga innehåll

Förslaget omfattar två artiklar. Förslaget innehåller en ändring av artikel 10.1 i standardiseringsförordningen. Artikeln gäller de europeiska standardiseringsorganisationernas interna beslutsfattande när det gäller att utfärda standarder och standardiseringsprodukter på begäran av kommissionen. I det nuvarande systemet ställs inga krav på de europeiska standardiseringsorganisationernas beslutsfattande. Kommissionen föreslår att de europeiska standardiseringsorganisationerna ska kräva en viss representation och befogenhet för nationella standardiseringsorgan att fatta beslut, när besluten direkt rör harmoniserade standarder som ska utfärdas till stöd för EU:s lagstiftning och politik. Även om kommissionen anser att samarbetet med tredjeländer är välkommet, är syftet med de föreslagna ändringarna att skydda EU:s intressen och förhindra olämpliga påverkansförsök när det är fråga om standarder som ska utfärdas till stöd för EU:s lagstiftning. Inga krav ställs på annat arbete som utförs av de europeiska standardiseringsorganisationerna.  

I enlighet med artikel 1 ändras artikel 10.1 i standardiseringsförordningen och en ny punkt, 2a, införs i artikeln. Enligt punkt 1 får kommissionen, inom ramen för de befogenheter som fastställs i fördraget, begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist. I meningen införs en hänvisning till den nya punkten 2a som gäller kraven på ovannämnda europeiska standardiseringsorganisationer.  

Enligt den nya punkten 2a ska varje europeisk standardiseringsorganisation säkerställa att beslut om godkännande, avslag och verkställande av begäran om standardisering, beslut om godkännande av nya arbetsuppgifter och beslut om antagande, översyn och återkallande av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter fattas uteslutande av företrädare för de nationella standardiseringsorganen i organisationens behöriga beslutande organ. 

Enligt artikel 2 ska ändringarna tillämpas sex månader efter det att förordningen träder i kraft. 

Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna

Förslaget grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Beslutsförfarandet sker i enlighet med ordinarie lagstiftningsförfarande, där Europaparlamentet och rådet samråder med ekonomiska och sociala kommittén.  

Förslaget till ändring rör arbete som de europeiska standardiseringsorganisationerna utför på begäran av kommissionen, och berör endast verksamhet som omfattas av standardiseringsförordningens tillämpningsområde. Förslaget stärker de nationella standardiseringsorganens roll i den europeiska standardiseringen och säkerställer principer för god styrning i linje med EU:s beslutsfattande.  

Kommissionen har fastslagit att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att säkerställa att nationell representation/nationellt deltagande i utarbetandet av europeiska standarder och standardiseringsprodukter, på grundval av en begäran enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012, garanteras under hela processen. 

Statsrådet anser att ändringsförslagets rättsliga grund är lämplig. 

Statsrådet anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. 

Förslagets konsekvenser

Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning av förslaget till ändring av standardiseringsförordningen. Enligt principerna om bättre lagstiftning stöds EU:s regleringspolitik genom konsekvensbedömningar. Avsaknaden av konsekvensbedömningar på EU-nivå gör att det är svårt att utvärdera övergripande konsekvenser av de föreslagna ändringarna, eftersom det är fråga om krav som särskilt ställs på de europeiska standardiseringsorganisationerna. Dessutom är det genom en konsekvensbedömning möjligt att bättre utvärdera hur lämpliga eventuella alternativa genomförandemetoder är. Enligt kommissionen har förslaget inga nämnvärda konsekvenser, eftersom effekterna av administrativa beslut är begränsade till identifierbara intressenter, deras effekter är begränsade i omfattning och det handlar om en teknisk ändring av lagstiftningen. 

Standardiseringsförordningen fastställer bestämmelser för fastställandet av standarder och standardiseringsprodukter för produkter och tjänster till stöd för EU:s lagstiftning och politik. De europeiska standardiseringsorganisationerna samarbetar med internationella och europeiska intressenter. Kommissionen har för avsikt att förebygga sådana snedvridningar i beslutsprocessen som eventuellt orsakas av ett obegränsat deltagande av internationella berörda intressenter. Genom förslagen överförs en del av beslutanderätten till nationella standardiseringsorgan. 

De nationella standardiseringsorganen i Finland är Finlands Standardiseringsförbund SFS rf, SESKO rf och Traficom. Eftersom de bekymmer som ligger till grund för kommissionens förslag särskilt riktas till Etsi, är det framför allt Traficom som kommer att drabbas av eventuella effekter. Bestämmelser om beslutsfattande finns i organisationernas respektive stadgar. Förslaget kan förväntas få enbart små konsekvenser för de finländska nationella standardiseringsorganens verksamhetsprinciper. 

Till följd av stärkandet av de nationella standardiseringsorganens roll i den europeiska standardiseringen ökar de nationella organens resurs- och kompetensbehov. Dessa behov kan endast delvis tillgodoses genom de åtgärder för att samordna standardiseringskompetensen som föreslås i standardiseringsstrategin, till exempel expertorgan som ska inrättas vid kommissionen. De nationella standardiseringsorganens roll i själva utfärdandet av standarder är endast begränsad, särskilt i Etsi. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med expertis att tillgå för att godkänna begäranden om standardisering och arbetsteman för standardiseringsprodukter. 

Ålands behörighet

Enligt den fördelning av behörigheterna mellan riket och landskapet som fastställs i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om standardisering (27 § 19 punkten).  

Behandling av förslaget i Europeiska unionens organ och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Det ansvariga utskottet vid Europaparlamentet är utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Några föredragande har ännu inte utsetts.  

En närmare tidsram för behandling av förslaget till förordning inom EU har ännu inte fastställts.  

Den nationella behandlingen av förslaget

U-skrivelsen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Utkastet till U-skrivelse behandlades inom sektionen Konkurrenskraft (EU 8) den 4 mars 2022. Förfarande med skriftliga framställningar inom sektionerna Konkurrenskraft (EU 8) och Kommunikation (EU 19) mellan den 2 och den 7 mars 2022. 

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet förhåller sig i huvudsak positivt till förslaget. Statsrådet stöder kommissionens mål om de europeiska aktörernas starkare roll i den europeiska standardiseringen. 

Statsrådet anser att det förslag till ändring av standardiseringsförordningen som lades fram i samband med standardiseringsstrategin stöder strategimålet för att utveckla den europeiska standardiseringen. Med tanke på förbättringen av Europas konkurrenskraft är det viktigt att utveckla standardiseringen. 

Ett högkvalitativt och snabbt utfärdande av standarder ska säkerställas vid utfärdande av harmoniserade standarder. Det är viktigt att standardiseringsorganisationerna inte åläggs med skyldigheter utan att konsekvenserna av de behov som föranleds av skyldigheterna, såsom resurs- och kompetensbehov, utvärderas noggrant och behoven tillgodoses på det sätt som det krävs enligt målen. När de nationella standardiseringsorganens roll stärks, gäller det att se till att den nuvarande höga nivån på europeiska standarder kan bevaras.  

Statsrådet anser att kommissionen noggrant bör följa upp effekterna av ändringen av förordningen, eftersom vare sig ett offentligt samråd om förslaget till ändring eller en konsekvensbedömning av förslaget inte har genomförts. Enligt statsrådet är det beklagligt att en konsekvensbedömning saknas.