2.1  Allmänt

Denna U-skrivelse baserar sig på det engelskspråkiga allmänna materialet om kommissionens beräkningar. 

EU:s budget för 2022 är det andra budgetförslaget under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det andra budgetförslaget som har beretts i enlighet med kommissionens nuvarande program och prioriteter. 

2.2  Utgifter

Syftet med kommissionens budgetförslag är att stödja den förväntade ekonomiska tillväxten 2021–2022 och återöppnandet av samhällen och ekonomier. Budgetförslaget stöder också omställningen till ett grönare, digitalt och hållbart Europa. Under rubrik 1 i budgetförslaget ligger fokus på att stödja digitalisering och forskning. Hållbar strukturomvandling och grön tillväxt stöds särskilt genom finansieringsprogrammen under rubrik 2 och 3. Programmen under rubrik 4 och 5 i budgetförslaget gäller bl.a. invandring och säkerhet. I programmen under rubrik 6 ingår finansiering för EU:s yttre förbindelser. Budgetförslagets mål stöds år 2022 också av finansieringen från återhämtningsinstrumentet, som i synnerhet fokuserar på programmen under rubrik 2 och 3. 

När det gäller åtaganden uppgår budgetförslaget för 2022 i fråga om de program som hör till budgetramen till sammanlagt 166 293,1 miljoner euro (1,11 % av EU27:s BNI). Nivån för betalningarna i förslaget ligger på 168 068,0 miljoner euro (1,13 % av EU27:s BNI). När de särskilda instrumenten utanför budgetramen räknas in uppgår budgetförslaget till 167 793,3 miljoner euro i åtaganden (1,12 % av EU27:s BNI) och till 169 391,9 miljoner euro i betalningar (1,14 % av EU27:s BNI). Totalt sett minskar åtgärderna med -0,6 % och betalningarna minskar med -0,7 % jämfört med 2021. I budgetförslaget är marginalen för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och budgetramens tak när det gäller betalningar 1 369,0 miljoner euro (exklusive särskilda instrument) och när det gäller betalningsåtaganden 1 222,9 miljoner euro. De nämnda siffrorna omfattar dock inte återhämtningsinstrumentet, som utgör en betydande andel av den totala finansieringen av EU-programmen 2022. 

I sitt budgetförslag för 2022 satsar kommissionen på åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. I budgetförslaget och i återhämtningsinstrumentet är målet att integrera klimatmålen så att minst 30 procent av användningen av medlen främjar uppnåendet av klimatmålen (climate financing mainstreamed through the EU budget). Under rubrik 2 och 3 finns kvantitativt sett mest klimatfinansiering. 

Kommissionen föreslår sammanlagt 1 500,3 miljoner euro i åtaganden och 1 323,9 miljoner euro i betalningar till tematiska särskilda instrument utanför budgetramen (Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven). Genom de särskilda instrumenten kan man reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen. Kommissionen föreslår därtill 228 miljoner euro i betalningar till Flexibilitetsmekanismen.  

Jämfört med 2021 minskar åtagandena för tematiska särskilda instrument med -4 263,4 miljoner euro (-74,0 %) och betalningarna med -4 262,3 miljoner euro (-76,3 %). Detta beror i synnerhet på kommissionens förslag om brexitjusteringsreserven, som betonar den tillhörande finansieringen för 2021. Under 2021 har användningen av särskilda instrument till följd av Covid-19 krisen dessutom varit kraftigare än normalt, vilket betyder att de preliminära uppskattningarna av användningen av särskilda instrument nästa år är lägre än i år. 

Nedan finns en tabell, presenterad i kommissionens budgetförslag, om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik finansåren 2021 och 2022. Siffrorna för 2021 inkluderar den första antagna ändringsbudgeten samt förslagen till ändringsbudget nr 1/2021 och 3/2021. 

Rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering 

Rubrik 1 har en central roll när det gäller att möjliggöra innovationer, utveckling av den inre marknaden, strategiska investeringar och digitalisering. Under rubriken ingår bl.a. ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, det nya programmet Ett digitalt Europa, det centrala programmet för strategiska investeringar Fonden för ett sammanlänkat Europa och investeringsprogrammet InvestEU. De viktigaste decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 1 är bl.a. Europeiska unionens rymdprogrambyrå, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. 

Som totalnivå för rubrik 1 föreslår kommissionen 21 644,1 miljoner euro i åtaganden och 21 729,3 miljoner euro i betalningar 2022. Detta betyder en ökning på 4 % i åtaganden och 26,4 % i betalningar jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir cirka 234 miljoner euro. 

Kommissionen föreslår därtill 3 594,8 miljoner euro i åtaganden och 3 222,1 miljoner euro i betalningar ur återhämtningsinstrumentet till rubrik 1. 

Horisont Europa 

Det överlägset största programmet under rubrik 1 är Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation. Genom Horisont Europa finansieras viktig forskning på områden som hälsa, resiliens, grön omställning och digitalisering. Kommissionen föreslår åtaganden för 12 179,2 miljoner euro (+5,8 % jämfört med 2021) och betalningar för 12 559,3 miljoner euro (+27,7 %) till programmet. Därtill föreslås 1 777 miljoner euro i åtaganden till forsknings- och innovationsverksamhet ur återhämtningsinstrumentet.  

I de anslag som kommissionen föreslagit för Horisont Europa ingår ett återinförande av tidigare åtaganden i enlighet med artikel 15.3 i EU:s budgetförordning till ett sammanlagt belopp av cirka 77 miljoner euro. Dessutom innehåller budgetförslaget en höjning av anslagen för programmet Horisont Europa med 442,5 miljoner euro i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen (rådets förordning EU, Euratom nr 2020/2093). Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Europeiska strategiska investeringar 

De övriga viktigaste programmen under rubrik 1 inom klustret Europeiska strategiska investeringar är investeringsprogrammet InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och det särskilda programmet för ett digitalt Europa. 

Det nya InvestEU-programmet sammanslår EU:s samtliga nuvarande finansieringsinstrument till ett enhetligt investeringsprogram. Målet med programmet är att komplettera finansieringen i bidragsform inom exempelvis forsknings- och innovationsfinansieringen och aktivera de privata investeringarna. Kommissionen föreslår åtaganden för 1 196,6 miljoner euro (+83,1 % jämfört med 2021) och betalningar för 1 032,4 miljoner euro (-4,5 % jämfört med 2021) till InvestEU-programmet. För programmet föreslås dessutom 1 818 miljoner euro i åtaganden från återhämtningsinstrumentet år 2022. Också i anslagen för InvestEU ingår en höjning av anslagen för programmet med 147,5 miljoner euro 2022 i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen, vilket möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

För Fonden för ett sammanlänkat Europa föreslås 2 843,4 miljoner euro i åtaganden (-0,2 % jämfört med 2021) och 2 734,3 miljoner euro i betalningar (+29,8 % jämfört med 2021). För det nya programmet för ett digitalt Europa föreslås 1 247,8 miljoner euro i åtaganden (+10,5 % jämfört med 2021) och 1 114,5 miljoner euro i betalningar (+602,8 % jämfört med 2021). Den stora ökningen i betalningar förklaras av att programmet för ett digitalt Europa inleddes först under 2021 och eftersom programmet är nytt förfaller nästan inga åtaganden från tidigare år till betalning i år. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden 

Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU. Målet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt förnya ekonomiska och sociala strukturer. Åtgärderna för bekämpning av klimatförändringen får allt större tyngd. Den nya EU-lagstiftningen om sammanhållning möjliggör en effektivare samarbetsram med andra EU-finansieringsprogram. Sammanhållningsmedel kan allokeras för att användas i den nationella delen av InvestEU-programmet. Det tematiska tillvägagångssättet betonas. Finansieringen syftar till att reparera skador och stödja en grön, digital och flexibel återhämtning i ekonomin. 

Rubrik 2, den totalt sett största i kommissionens budgetförslag för 2022, omfattar fonderna inom sammanhållningspolitiken (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden Plus och Sammanhållningsfonden), stödprogrammet för strukturreformer och investeringsstabiliseringsfunktionen samt programmen Erasmus + och Europeiska solidaritetskåren, vilka främst riktar sig till ungdomar, programmet Kreativa Europa för de kulturella och audiovisuella sektorerna, det förstärkta hälsoprogrammet och programmen för rättsliga frågor. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubrik 2 är Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ECDC och Europeiska åklagarmyndigheten EPPO. 

För rubrik 2 föreslår kommissionen 56 098,6 miljoner euro i åtaganden (+5,7 % jämfört med 2021) och 62 219,4 miljoner euro i betalningar (-6,2 % jämfört med 2021). Minskningen i betalningar föranleds av övergången mellan strukturfondsperioderna. I början behövs ett mindre antal betalningsbemyndiganden för att genomföra de nya programmen. Det behövs 51 821,9 miljoner euro i betalningar för att avsluta programmen för 2014–2020, det vill säga 92 % av alla de betalningar som kommissionen föreslår i budgetförslaget för 2022. Kommissionen föreslår att de eventuella åtaganden som 2022 är avsedda för sammanhållningspolitiken används till så gott som fullt belopp. Marginalen blir cirka 101 miljoner euro. 

Dessutom kommer de totala siffrorna under rubrik 2 att öka betydligt om man ser till de anslag som enligt kommissionen kommer att allokeras till programmen från återhämtningsinstrumentet. Detta gäller särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och sammanhållningsinstrumentet REACT-EU. Som totalnivå ur återhämtningsinstrumentet för inkommande år föreslår kommissionen totalt 129 895,5 miljoner euro i åtaganden och 72 089,0 miljoner euro i betalningar.  

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 

Rubrik 2 är uppdelad i två underrubriker. Det största programmet under underrubrik 2a är Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för vilken det föreslås 30 173,8 miljoner euro i åtaganden (+3,2 % jämfört med 2021) och 29 597,5 miljoner euro i betalningar (-12,6 % jämfört med 2021). Ett annat betydande program är Sammanhållningsfonden, för vilket kommissionen föreslår 6 358,8 miljoner euro i åtagandebemyndiganden (+3,6 % jämfört med 2021) och 13 013,8 miljoner euro i betalningsbemyndiganden (+9,9 % jämfört med 2021). Betalningarna till Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) under sammanhållningsfonden stiger med hela 2 000 procent. 

Under underrubrik 2a finns dessutom Europeiska socialfonden (ESF +), som främjar sysselsättning och delaktighet och som är ett viktigt instrument inom ramen för EU:s pelare för sociala rättigheter. Kommissionen föreslår åtaganden för 13 173,5 miljoner euro (+2,8 % jämfört med 2021) och betalningar för 13 736,3 miljoner euro (-14,9 %) till Europeiska socialfonden. 

Resiliens och värden 

Till finansieringsprogrammen under budgetens underrubrik 2b, Resiliens och värden, hör faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), hälsoprogrammet (EU4Health), Civilskydd/RescEU, programmet för skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV), utgifter för programmet för stabila investeringar och programmet för stöd för investeringar, Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen, Erasmus +, Kreativa Europa, Rättsliga frågor, programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) och Europeiska solidaritetskåren.  

Kommissionen föreslår åtaganden för 118,7 miljoner euro (+2 % jämfört med 2021) och betalningar för 112,0 miljoner euro (+2,6 % jämfört med 2021) till RRF-faciliteten. För finansieringskostnader för återhämtningsinstrumentet föreslås 389,7 miljoner euro i åtaganden och betalningar år 2022 (+884,3 % jämfört med 2021). De åtagandebemyndiganden som kommissionen föreslår för de övriga viktigaste programmen under underrubrik 2b anges i tabellen nedan. 

Budgetförslaget innehåller en höjning i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen av anslagen till hälsoprogrammet (EU4Health) med 428,3 miljoner euro, till Erasmus + med 253,1 miljoner euro, till programmet Kreativa Europa med 88,5 miljoner euro och till programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden med 118,1 miljoner euro. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Enligt kommissionen är avsikten att allokera betydande finansiering till programmen under budgetens underrubrik 2b från återhämtningsinstrumentet år 2022, sammanlagt 119 071,2 miljoner euro i åtaganden och 63 434,3 miljoner euro i betalningar. I den mån det återstår outnyttjade anslag för ränteutgifter inom ramen för återhämtningsinstrumentet, föreslår kommissionen en finansiering på 70 miljoner för hälsoprogrammet EU4Health euro med tyngdpunkt i början av perioden, i stället för att med dessa medel täcka kostnaderna för en tidigare återbetalning av återhämtningsinstrumentet än planerat.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 3: Naturresurser och miljö  

I rubrik 3 ingår utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, för landsbygdsutveckling och för den gemensamma fiskeripolitiken samt vissa utgifter för miljö- och klimatåtgärder. Under rubriken finansieras bl.a. klimatåtgärder, miljöskydd samt mekanismen för en rättvis omställning. Under den innevarande budgetramen 2021–2027 kommer hälften av de anslag som används i arbetet mot klimatförändringen ur anslagen i rubrik 3. Åtgärderna under rubriken stöder klimat- och energimålen för EU 2030, som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubrik 3 är Europeiska miljöbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska kemikaliemyndigheten, som är placerad i Finland. 

I kommissionens förslag till budget för 2022 föreslås för rubrik 3 Naturresurser och miljö 56 097,4 miljoner euro i åtaganden (-4,2 % jämfört med 2021) och 56 508,1 miljoner euro i betalningar (-0,5 %). Betalningarna under rubriken grundar sig i huvudsak på en förlängning av övergångsbestämmelserna till 2022. Endast en mycket liten andel av betalningarna hänför sig till program för den innevarande ramperioden. Marginalen för rubriken blir 421,6 miljoner euro. Kommissionen föreslår dessutom 10 012,5 miljoner euro i åtaganden och 2 670,1 miljoner euro i betalningar genom återhämtningsinstrumentet.  

Program för jordbruks- och havspolitik 

Programmen för jordbruks- och havspolitik består fortfarande huvudsakligen av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). År 2022 pågår dock en övergångsperiod: bestämmelserna för den föregående ramperioden tillämpas fortfarande, men anslagen för budgetramperioden 2022 används. Inom ramen för jordbruks- och havspolitiken finansieras program också via återhämtningsinstrumentet. 

Åtagandena för jordbruksstödsfonden 2022 uppgår till 40 298,9 miljoner euro (-0,2 % jämfört med 2021) och betalningarna till 40 323,0 miljoner euro (-0,1 %). Anslagen för jordbruksstödsfonden för 2022 fastställs enligt de nationella maximibeloppen utgående från 2021 och i siffrorna har en -618,8 miljoner stor överföring till jordbrukets utvecklingsfond beaktats. I kommissionens förslag är anslagen för landsbygdsutveckling (EJFLU) 12 727,7 miljoner euro i åtaganden (-17,1 % jämfört med 2021) och 14 680,2 miljoner euro i betalningar (-2,3 %) år 2022. De föreslagna beloppen för landsbygdsutveckling som finansieras genom återhämtningsinstrumentet 2022 är 5 682,8 miljoner euro i åtaganden och 2 443,7 miljoner euro i betalningar. 

Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att stödja den gemensamma fiskepolitiken under denna period. Fiskerifondens åtaganden 2021 är 971,9 miljoner euro (+27,8 % jämfört med 2021) och betalningar 732,4 miljoner euro (-11,7 %). För Europeiska fiskerikontrollbyrån föreslås ett anslagstillägg på 10 miljoner euro (+53 %), varav 4 miljoner ska finansieras genom omfördelningar. Tilläggen motiveras med en ökning av tillsynsuppgifterna till följd av UK:s utträde och kostnaderna för materiel som anskaffas för detta ändamål. 

Program för miljö- och klimatpolitik 

Inom ramen för programmet för miljö- och klimatåtgärder fortsätter Life-programmet, som har fastställts genom målen för det europeiska programmet för grön utveckling. Life-programmets åtaganden 2022 är 708 miljoner euro (-4,1 % jämfört med 2021) och betalningar 528,5 miljoner euro (+42,3 %). Inom ramen för programmet för grön utveckling finansieras dessutom mekanismen för en rättvis omställning (JTM). Mekanismen för en rättvis omställning består av fonden för en rättvis omställning (JTF), InvestEU:s interna övergångsordning samt den offentliga sektorns lånearrangemang. Åtagandena för fonden för en rättvis omställning skulle vara 1 159,7 miljoner euro och betalningarna 1,3 miljoner euro. Anslagen för den offentliga sektorns låneinstrument preciseras i ett senare skede. Som finansiering ur återhämtningsinstrumentet för en rättvis omställning föreslår kommissionen 4 329,7 miljoner euro i åtaganden och 226,3 miljoner euro i betalningar år 2022.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 4: Migration och gränsförvaltning 

Under rubrik 4 i budgeten ska medlemsstaterna få ekonomiskt och tekniskt stöd för migration och gränsförvaltning på områdena asyl- och invandringspolitik, gränskontroll, viseringspolitik och tullkontroller. Decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 4 är stödkontoret för asylfrågor EASO (i framtiden EU:s asylbyrå), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex och byrån för förvaltning av stora it-system eu-LISA. Kommissionen föreslår betydande ökningar av anslagen för decentraliserade byråer under rubrik 4 för 2022 jämfört med 2021. 

Som totalnivå för rubriken föreslår kommissionen 3 124,0 miljoner euro i åtaganden (+37,1 % jämfört med 2021) och 3 121,0 miljoner euro i betalningar (+16,2 %). Tillväxten förklaras i synnerhet av de föreslagna ökningarna i gränssäkerheten, det vill säga en ökning med hela +47,6 % jämfört med 2021 för gränssäkerhetklustret under rubrik 4. Dessutom föreslår kommissionen en ökning av åtagandena under Migration med +23,9 % jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir 67 miljoner euro. 

På invandringsområdet stöds bl.a. mottagande av asylsökande och migranter, de första etapperna av deras integration och förvaltningen av effektivt återvändande. Ett centralt program är asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF. I budgetförslaget för 2022 föreslås 1 099,5 miljoner euro i åtaganden (+25,9 % jämfört med 2021) och 1 276,8 miljoner euro i betalningar (-1,9 %) till AMIF. Genomförandet av AMIF-fondens mål är förenat med ett omfattande lagstiftningspaket, som kommissionen lade fram ett förslag om år 2020. 

Ett centralt program inom gränsförvaltningen är fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF). I budgetförslaget för 2022 föreslås 646,1 miljoner euro i åtaganden (+62,3 % jämfört med 2021) och 490,9 miljoner euro i betalningar (+0,6 %) till IBMF:s instrument för gränsförvaltning och visering (BMVI). Avsikten är att medlen ska användas bl.a. för att förbättra gränsförvaltningen och för viseringspolitiken. Från den andra delen av IBMF-instrumentet (CCEi) avsätts medel för utrustning för tullkontroller på det sätt som anges i tabellen nedan.  

Kommissionens budgetförslag innehåller en höjning av anslagen med 148,0 miljoner euro för IBMF-programmets BMVI-del i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 5: Säkerhet och försvar 

Åtgärderna under rubrik 5 syftar till att svara på utmaningarna i fråga om den inre säkerheten och de komplexa säkerhetshot som medlemsländerna möter och som de skulle ha svårt att hantera ensamma. Som totalnivå för rubrik 5 föreslår kommissionen 1 785,3 miljoner euro i åtaganden och 1 237,9 miljoner euro i betalningar. Detta betyder en ökning av åtagandena med 4,4 % och betalningarna med 84,6 % jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir 82,7 miljoner euro. Europol är den viktigaste decentraliserade byrån som finansieras under rubrik 5. 

Under Rubrik 5, Säkerhetsklustret, föreslås 607,8 miljoner euro i åtaganden (+13,3 % jämfört med 2021) och 583,2 miljoner euro i betalningar (+10,6 %). Klustret omfattar bl.a. Fonden för inre säkerhet (ISF), som stöder samarbete mellan myndigheter, samt kärnsäkerhetsfonderna. Kommissionen föreslår 227,1 miljoner euro (+29,3 %) i åtaganden och 240,7 miljoner euro i betalningar (+33,3 %) till Fonden för inre säkerhet.  

Under Rubrik 5, Försvarsklustret, föreslås 1 177,4 miljoner euro i åtaganden (+0,4 % jämfört med 2021) och 654,6 miljoner euro i betalningar (357 %). Till Försvarsklustret hör den Europeiska försvarsfonden (EDF), som är fördelad på forsknings- och utvecklingshelheter. För försvarsfonden föreslås 945,7 miljoner euro i åtaganden (lika mycket som 2021) och 556,4 miljoner euro i betalningar (+355 % jämfört med 2021). Målet för fonden är att öka effektiviteten, konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom Europas försvarsindustri. För militär rörlighet föreslår kommissionen 231,7 miljoner euro i åtaganden (+2,1 % jämfört med 2021) och 98,2 miljoner euro i betalningar (+489,2 % jämfört med 2021). 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 6: Grannskapet och omvärlden 

EU:s yttre åtgärder stöder demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minskar fattigdomen. På grund av förseningar i antagandet av de grundläggande rättsakterna för programmen kommer 2022 att vara det första hela året för genomförandet av EU:s nya finansiering av yttre åtgärder. Det finns många prioriteringar för 2022: återhämtning, utveckling, grundorsakerna till migrationen och bekämpning av svält samt folkhälsoåtgärder inklusive vaccinationer. För 2022 föreslår kommissionen för åtagandena under rubrik 6 totalt 16 698,4 miljoner euro (+3,7 % jämfört med 2021) och betalningar för 12 407 miljoner euro (+14,8 %). Marginalen för rubriken blir 103,6 miljoner euro. 

Det viktigaste programmet inom Yttre åtgärder under rubrik 6 är instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI – Global Europe). Det är en kombination av flera geografiska och tematiska program från den föregående budgetramperioden. För instrumentet NDICI föreslår kommissionen 12 526,6 miljoner euro i åtaganden (+3,8 % jämfört med 2021) och 7 858,7 miljoner euro i betalningar (+20,6 % jämfört med 2021). Instrumentet NDICI – Global Europe är uppdelat i flera delar. För geografiska program föreslås 9 278,6 miljoner euro i åtaganden och för tematiska program 969,4 miljoner euro i åtaganden. För snabba insatser föreslås 484,4 miljoner euro i åtaganden, för nya utmaningar 1 463,3 miljoner euro i åtaganden och för stödinsatser 330,9 miljoner euro i åtaganden. 

Ett annat centralt program inom finansieringen av yttre åtgärder är instrumentet för humanitärt bistånd (HUMA). För instrumentet HUMA föreslår kommissionen 1 595,1 miljoner euro i åtaganden (+6,1 % jämfört med 2021) och 1 615,6 miljoner euro i betalningar (-15,0 %). Övriga program som hör till klustret yttre åtgärder är Europeiska instrumentet för kärnsäkerhet, Utomeuropeiska länder och territorier och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (CFSP).  

Under rubrik 6 finansieras ytterligare förberedelser inför anslutning till EU. Genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) kanaliseras finansiering till kandidatländer och potentiella kandidatländer för olika ändamål. År 2022 ska finansieringen också användas för hantering av covid-19-pandemin och den ekonomiska krisen och återuppbyggnad efter dessa. För instrumentet Stöd inför anslutning (IPA III) föreslår kommissionen 1 940,5 miljoner euro (+2,1 % jämfört med 2021) i åtaganden och 2 371,7 miljoner euro (+26,0 %) i betalningar.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning 

Rubrik 7 omfattar utöver kommissionens och de övriga institutionernas administrativa utgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade organ och byråer samt administrativa utgifter och stödutgifter direkt till specifika program har placerats under de aktuella rubrikerna i budgeten. För administrativa utgifter föreslås sammanlagt 10 845,3 miljoner euro. Anslagen skulle öka med +3,9 % jämfört med 2021. Anslagen innefattar pensioner och Europaskolor (inklusive finansiella bidrag till olika institutioners så kallade Europaskolor av typ 2). Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 134,7 miljoner euro (+6,1 %) jämfört med 2021. Europaskolornas utgifter ökar med 10,0 miljoner euro från föregående år (+5,1 %).  

De administrativa utgifterna för EU:s institutioner föreslås uppgå till sammanlagt 8 288,1 miljoner euro i åtaganden (+3,2 % jämfört med 2021). Kommissionens anslag för denna helhet uppgår till sammanlagt 3 868,4 miljoner euro, vilket innebär att dess anslag ökar med 3,9 procent jämfört med 2021. De övriga institutionernas anslag ökar till 4 419,7 miljoner euro, vilket innebär en total ökning på 2,6 procent. 

Marginalen för rubriken blir 212,7 miljoner euro. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Särskilda instrument 

I rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (EU, Euratom nr 2020/2093) finns bestämmelser om särskilda finansieringsinstrument för att reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen.  

Tematiska särskilda instrument enligt förordningen om den fleråriga budgetramen är reserven för solidaritet och katastrofbistånd (SEAR), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) och brexitjusteringsreserven (BAR). Icke-tematiska särskilda instrument är det samlade marginalinstrumentet (SMI) och flexibilitetsmekanismen (FI). Förutom för det samlade marginalinstrumentet kommer anslagen för dessa instrument att ställas utanför de tak som fastställts i den fleråriga budgetramen, både när det gäller betalningar och åtaganden.  

I budgetförslaget för 2022 föreslår kommissionen totalt 1 500,3 miljoner euro i åtaganden och 1 323,9 miljoner euro i betalningar till tematiska särskilda instrument. Av detta belopp föreslås för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 201,3 miljoner euro i åtaganden och 25 miljoner euro i betalningar och för reserven för solidaritet och katastrofbistånd 1 298,9 miljoner euro i åtaganden och 1 298,9 miljoner euro i betalningar. Brexitjusteringsreserven överensstämmer med den budgetplanering som kommissionen har lagt fram i sitt förslag till förordning, och därför föreslås inga nya åtaganden eller betalningar för 2022 i detta skede. Förhandlingarna om förordningen mellan rådet och parlamentet pågår dock fortfarande. Om resultatet av förordningsförhandlingarna är att budgetplaneringen för brexitjusteringsreserven ändras från kommissionens förslag, beaktar kommissionen detta i sin ändringsskrivelse om budgetförslaget för 2022. 

För andra än de tematiska särskilda instrumenten föreslår kommissionen inga nya åtaganden. När det gäller flexibilitetsmekanismen föreslås det att det i budgeten för 2022 tas i bruk sammanlagt 228 miljoner euro i betalningar för att verkställa gamla åtaganden. Kommissionen föreslår inte att man inför det samlade marginalinstrumentet i budgeten för 2022. 

2.3 Återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU; European Union Recovery Instrument) 

Finansieringen från återhämtningsinstrumentet stöder medlemsstaternas återhämtning från de negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenserna av covid-19-krisen och samtidigt stöds investeringar i grön omställning och digitalisering. Det är möjligt att omfördela medel från återhämtningsinstrumentet till finansieringsprogrammen nästa år, eftersom rådets beslut om ett system för egna medel har satts i kraft i år.  

Återhämtningsinstrumentet står utanför budgeten; det är fråga om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål (External assigned revenue). De anslag för programmen som kommer från återhämtningsinstrumentet beskrivs i kommissionens budgetförslag, men återhämtningsmedlen är tydligt separerade från de ordinarie anslagen i EU:s budget. 

Kommissionen föreslår bidrag från återhämtningsinstrumentet till ett belopp av sammanlagt cirka 143,5 miljarder euro i åtaganden och 78 miljarder euro i betalningar 2022. Utöver den normala budgetfinansieringen riktas medlen till följande program: Horisont Europa, instrumentet InvestEU, sammanhållningsinstrumentet REACT-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens RRF (bidrag), Räddningstjänsten/rescEU, landsbygdsutveckling (EJFLU) och fonden för en rättvis omställning (JTF). Medlen från återhämtningsinstrumentet riktas särskilt till underrubrik 2b i budgeten. Syftet med detta är att få igång investeringar. Medlen från återhämtningsinstrumentet för 2022, inklusive lån, uppgår till högst cirka 338,3 miljarder euro. 

För att täcka räntebetalningarna inom ramen för återhämtningsinstrumentet föreslår kommissionen 2022 ett belopp på 389,7 miljoner euro i åtaganden och betalningar under underrubrik 2b i budgeten, varav cirka 5 miljoner euro är administrativa kostnader. För jämförelsens skull kan det nämnas att 39,6 miljoner euro i åtaganden och betalningar har budgeterats för finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet 2021. Räntekostnaderna är kostnader för finansierings- och likviditetsförvaltning i samband med bidragen.