Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

U 5/2015 rd

Statsrådets U-skrivelse U 5/2015 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om Finlands anslutning till det gemensamma europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet för språkresurser och språkteknologi (anslutning till konsortiet Clarin Eric)

I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen en promemoria om Finlands anslutning till det gemensamma europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet för språkresurser och språkteknologi Clarin Eric samt stadgarna för Clarin Eric. 

Helsingfors den 1 juli 2015 
Undervisnings- och kulturminister 
Sanni 
Grahn-Laasonen 
 
Undervisningsråd 
Petteri 
Kauppinen 
 

promemoriaUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET26.6.2015Förslag till Finlands anslutning till det gemensamma europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet för språkresurser och språkteknologi (anslutning till konsortiet Clarin Eric)

Finlands anslutning till Clarin Eric

Finland har för avsikt att ansluta sig som medlem i det gemensamma europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet för språkresurser och språkteknologi Clarin Eric. 

Clarin Eric inrättades genom ett beslut av kommissionen i februari 2012 (2012/136/EU). Nederländerna är dess värdland och Bulgarien, Danmark, Estland, Litauen, Polen, Portugal, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Österrike och den nederländska språkunionen (Nederlandse Taalunie) är medlemmar. Norge är observatörsmedlem. 

Den sakkuninggrupp för forskningsinfrastrukturer som blev tillsatt av Finlands Akademi rekommenderade den 24 april 2013 att Finland ansluter sig till Clarin Eric och att Finlands Akademi bereder sig på att finansiera projektkostnaderna för Finlands medlemskap via momentet för finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (29.40.22) i enlighet med sin finansieringsandel. 

Det organ som i enlighet med stadgarna för Clarin Eric ska företräda Finland är undervisnings- och kulturministeriet, som ska utse en företrädare för Clarin Erics generalförsamling och en nationell samordningsenhet för Clarin Eric. 

Avsikten är att Helsingfors universitet ska utses till nationell samordningsenhet och ha till uppgift att samordna det nationella Clarin-konsortiets verksamhet och att tillsammans med det nationella konsortiet svara för den verksamhet som medlemskapet i Clarin Eric förutsätter. I det nationella Clarin-konsortiet deltar förutom Helsingfors universitet även Aalto-universitetet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Åbo universitet, Östra Finlands universitet, CSC – IT-centret för vetenskap och Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet). 

Kostnaderna för Finlands deltagande består av den stadgeenliga medlemsavgiften, driften av den nationella forskningsinfrastrukturen och produktionen av forskningsinfrastrukturtjänster för Clarin Eric. 

Finlands deltagande i Clarin Eric

Finland har deltagit i den vetenskapliga beredningen inom Clarin Eric sedan 2008 och i den administrativa beredningen sedan 2010. Helsingfors universitet deltog under beredningen av Clarin Eric i ett projekt som finansierades genom EU:s sjunde ramprogram för forskning, med licenserna för material och program samt upphovsrättsliga frågor som sitt ansvarsområde. Undervisnings- och kulturministeriet undertecknade i februari 2011 ett samförståndsprotokoll om beredningen av Clarin Eric. 

Det nationella forskningsinfrastrukturnätverket för språkvetenskap, Fin-Clarin, bildades 2007. Fin-Clarin ingår i den nationella vägvisare för forskningsinfrastrukturer som publicerades 2009 och i den uppdaterade vägvisare som publicerades 2014. 

Det nationella konsortiet Fin-Clarin samordnas av Helsingfors universitet, och Aalto-universitetet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Åbo universitet, Östra Finlands universitet, CSC – IT-centret för vetenskap och Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) ingår i det. 

Institutionen för moderna språk vid Helsingfors universitet svarar för samordningen av Fin-Clarin. Helsingfors universitet ansvarar för framtagningen av material till Språkbanken och för att materialet håller den standard som har satts av Clarin Eric. Universitetet svarar också för spridningen av information och utbildningen av forskare samt för utvecklandet av Språkbankens tjänster, förutom när det är fråga om den tekniska infrastrukturen. 

Fin-Clarin har förberett sig för Finlands anslutning till Clarin Eric genom att utveckla Språkbanken som en gemensam centraliserad tjänst med internationellt kompatibla system. Via Språkbanken tillhandahåller man material för finländska och europeiska forskare. Mängden tillgängligt material har utökats och det finns för närvarande över fem miljarder ord på finska och tre miljarder ord på finlandssvenska. Målet är att tillhandahålla samlingar från olika tidsperioder, genrer och områden som inbegriper olika språkliga uttrycksformer såsom text, ljud, bild och video. Verktygen och materialet kan användas av forskare från olika områden såsom språk, kultur, litteratur och historia. Språkbanken har cirka 300 registrerade användare. Målet är att antalet användare ska bli 600 forskare och lärare i Finland och lika många utomlands. Målet är dessutom att 2 000 finländska högskolestuderande ska använda sig av tjänsten. 

Användaren får åtkomst till Språkbanken med hjälp av sitt hemuniversitets användarnamn och ett lösenord. Det är CSC som har skapat det autentiserings- och tillståndssystem som Clarin Eric förutsätter och systemet har testats av Finland, Tyskland och Holland. Avsikten är att autentiseringssystemet ska utvidgas så att det omfattar hela EU. Med hjälp av tillståndssystemet kan användaren ansöka om rätt att använda sig av språkresurser och program. 

CSC svarar för Språkbankens tekniska infrastruktur och tillhandahållandet av teknisk sakkunskap i syfte att utveckla tjänsterna. CSC förvaltar Språkbankens datorer och lagringsplattformar, installerar nya versioner av databaser och program och hjälper till att utveckla språkverktyg och forskarnas arbetsmiljö. CSC ansvarar också för Språkbankens autentiserings- och tillståndssystem. 

Den europeiska forskningsinfrastrukturen för språkresurser och språkteknologi (Clarin Eric)

3.1  Clarin Erics uppgift

Syftet med Clarin Eric är att främja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap genom att ge forskare lika tillträde till en plattform som integrerar språkbaserade resurser och avancerade verktyg på europeisk nivå. Detta ska genomföras genom inrättande och drift av en delad distribuerad forskningsinfrastruktur som syftar till att ge forskargemenskaper inom humaniora och samhällsvetenskap ett brett tillträde till språkresurser, språkteknologi och språkexpertis. 

Forskningsinfrastrukturen består av de olika ländernas nationella forskningsinfrastrukturer, och det är Clarin Eric som står för samordningen av att språkresurserna är kompatibla och att den gemensamma användningen av dem kan förverkligas, utvecklas och säkerställas. 

Målet är att skapa en bestående och lättanvänd forskningsinfrastruktur som kan utvidgas och som forskarna kan använda sig av från sina egna arbetsstationer. 

De data, verktyg och tjänster som tillhandahålls av Clarin Eric är tillgängliga för anställda och studerande vid medlemmarnas universitet, forskningscenter, museer och forskningsbibliotek i enlighet med innehållsleverantörernas tillstånd och genom en autentisering som har godkänts av Clarin Eric. Enligt Clarin Eric bör principerna med öppen åtkomst (open access) generellt främjas. 

Clarin Erics verksamhet är inte företagsekonomisk verksamhet. Begränsad företagsekonomisk verksamhet är emellertid möjlig med stöd av Eric-förordningen. 

3.2  Medlemmar

Medlemsländerna i Europeiska unionen, anslutna länder, andra tredjeländer och mellanstatliga organisationer kan bli medlemmar i Clarin Eric. EU:s medlemsstater eller anslutna länder ska gemensamt inneha majoriteten av rösterna i Clarin Erics generalförsamling. Beslut om godkännande av nya medlemmar fattas av generalförsamlingen på basis av ansökan om anslutning och genom stadgeenliga förfaranden. Även observatörsmedlemmar kan ingå i Clarin Eric. 

3.3  Medlemmarnas rättigheter

Medlemmarna har rätt att utse en företrädare och att delta i Clarin Erics högsta beslutande organs, det vill säga generalförsamlingens, verksamhet och att använda sin rösträtt (1 röst per medlem) när beslut ska fattas om verksamhetens riktlinjer och strategier, budgeten, fastställandet av verksamhetsberättelsen och räkenskaperna samt val och uppsägning av ledande personal. 

Medlemsländernas forskargemenskap har rätt att delta i Clarin Erics forskningsinfrastrukturtjänster och andra evenemang. 

Efter de fem första åren av Clarin Erics inrättande (2012–2016) kan en medlem begära utträde i slutet av ett budgetår, förutsatt att en begäran om utträde har lämnats in tolv månader tidigare. 

Observatörsmedlemmar har rätt att delta i generalförsamlingen, men de har inte rösträtt. 

3.4  Medlemmarnas skyldigheter

Enligt stadgarna ska medlemmarna betala en årlig medlemsavgift, utse ett företrädande organ och ge det behörighet att rösta i de frågor som behandlas i generalförsamlingen, inrätta ett nationellt konsortium för att fullgöra de nationella skyldigheterna i enlighet med stadgarna och utse en nationell samordnare med ansvar för det nationella konsortiet, inrätta minst ett data- och tjänstcenter, utforma ett godkänt användarautentiserings- och tillståndssystem, utföra de överenskomna tjänsterna och inrätta den nödvändiga tekniska infrastrukturen för att möjliggöra tillträde till de resurser som tillhandahålls. 

En medlem ska ge sitt företrädande organ eller ett organ som företräder det nationella konsortiet behörighet att fullgöra medlemmens skyldigheter enligt stadgarna. Clarin Eric ska ingå ett Clarin-avtal med detta organ i syfte att fastställa villkoren och specifikationerna för att fullgöra en skyldighet. 

Medlemmarnas ekonomiska ansvar för Clarin Erics skulder begränsas till deras respektive årsavgift i enlighet med vad som anges i stadgarna för Clarin Eric. 

Observatörsmedlemmarna ska betala den medlemsavgift som anges i stadgarna och främja Clarin Erics syften. 

3.5  Styrning och beslutsfattande

Clarin Eric styrs av generalförsamlingen, styrelsen, den verkställande direktören, den vetenskapliga rådgivande kommittén, de nationella samordnarnas forum och den ständiga kommittén för tekniska Clarin-center. 

Generalförsamlingen har den högsta beslutanderätten inom Clarin Eric. Generalförsamlingen antar strategier för utformningen och användningen av Clarin-forskningsinfrastrukturen, godkänner arbetsprogrammet och årsbudgeten och fastställer vart femte år medlemsavgifterna och principerna för beräkningen av dem, samt beslutar vid behov om upplösning av Clarin Eric. 

Generalförsamlingen ska utnämna styrelsen och den verkställande direktören. Styrelsen ansvarar för att Clarin Eric fungerar väl, och ska arbeta i enlighet med generalförsamlingens riktlinjer och beslut. Den verkställande direktören ska sköta Clarin Erics löpande verksamhet. Styrelsen utgör tillsammans med den verkställande direktören Clarin Erics verkställande organ och de är gemensamt Clarin Erics juridiska företrädare. Den verkställande direktören är ordförande för styrelsen. 

Den vetenskapliga rådgivande kommittén ska bestå av fristående högkvalitativa forskare. Kommittén ska lämna utlåtanden till generalförsamlingen i frågor som gäller Clarin Erics strategiska utveckling. 

Varje medlem ska utse en nationell samordnare som ska vara den viktigaste förbindelselänken mellan Clarin Eric och det nationella konsortiet. De nationella samordnarna bildar de nationella samordnarnas forum, som ansvarar för samordningen av genomförandet av de strategier som generalförsamlingen lägger fram. 

Den ständiga kommittén för tekniska Clarin-center ska ge råd och lägga fram förslag i syfte att garantera tjänsternas konsekvens, samstämmighet och stabilitet. 

Clarin Erics förvaltningsbyrå finns i Nederländerna. 

3.6  Clarin Erics finansiering

Clarin Erics verksamhet finansieras genom medlemsavgifter. Den årliga medlemsavgiften för Clarin Erics medlemmar har fastställts för de fem första verksamhetsåren (2012–2016). Clarin Erics verksamhet dimensioneras i enlighet med den sammanlagda summan av medlemsavgifterna för de länder som har anslutit sig. 

Under det första verksamhetsåret (2012) var Nederländernas avgift som värdstat 250 000 euro. De övriga medlemmarnas avgifter baserar sig på landets BNP år 2010 som en procentandel av EU:s BNP, och utifrån den fastställs en stegvis högre medlemsavgift i euro. Medlemsavgiften är minst 11 800 euro och högst 200 000 euro. Observatörerna betalar den lägsta avgiften. 

För Finlands del skulle medlemsavgiften för Clarin Eric vara cirka 25 000 euro om året under perioden 2015–2016. 

De medlemmar som ansluter sig efter inrättandet ska betala den medlemsavgift som har fastställts för anslutningsåret och medlemsavgiften för dem som ansluter sig under årets lopp ställs i proportion till de månader som återstår. 

Varje medlem svarar för finansieringen av det egna nationella Clarin-konsortiet. 

Bakgrund

4.1  Det europeiska forskningsområdet och forskningens infrastrukturer

Det europeiska forskningsområdet (ERA) är ett begrepp som infördes i början av 2000-talet genom kommissionens meddelande Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet (KOM(2000) 6). Begreppet har etablerats som definition på den europeiska forsknings- och innovationspolitikens mål och arbetssätt. ERA har tagits med i artikel 179.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det beskrivs på följande sätt: ”Unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik, att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga, inbegripet inom unionens industri, och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördragen.” Det europeiska forskningsområdet är starkt kopplat till Europa 2020-strategin och flaggskeppsprojektet ”innovationsunionen” som hör till strategin. 

Det har blivit nödvändigt med samarbete inom området för forskningsinfrastrukturer eftersom det endast genom samarbete mellan flera länder är möjligt att bygga och använda stora och dyra forskningsanläggningar. Dessutom erbjuder informationstekniken nya möjligheter att förena omfattande datamaterial eller mätningsresultat och att på distans kunna använda sig av infrastruktur som finns någon annanstans. För att bedöma behovet av forskningsinfrastruktur i Europa och för att bereda en vägvisare grundade EU:s medlemsländer och kommissionen tillsammans Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI). På uppmaning av EU-rådet publicerade ESFRI den första planen för forskningsinfrastrukturer, den så kallade vägvisaren, år 2006. Vägvisaren har uppdaterats 2008 och 2010. Till vägvisaren har man valt 50 gemensamma europeiska forskningsinfrastrukturprojekt. 

Genom EU:s ramprogram för forskning har man stött planeringen av nya forskningsinfrastrukturer samt utvidgning av användningen av existerande infrastrukturer och intensifierat samarbete. En sådan här stödform ingår i det nuvarande EU-programmet för forskning och innovation, Horisont 2020 (2014–2020). 

4.2  Eric-förordningen som juridisk referensram för forskningsinfrastrukturerna

Den juridiska verksamhetsformen för omfattande internationella forskningsinfrastrukturer är i allmänhet antingen en internationell organisation som grundar sig på ett fördrag eller ett bolag eller en stiftelse som grundar sig på lagstiftningen i det land där infrastrukturen finns. Att grunda och driva en internationell organisation är mödosamt och att använda lagstiftningen i ett land som grund för en organisation som är gemensam för flera länder kan medföra problem på grund av skillnader i ländernas nationella lagstiftning. 

I syfte att skapa enhetliga verksamhetsprinciper, lätta upp de administrativa strukturerna och ordna den juridiska statusen överlämnade kommissionen med stöd av artikel 171 i EG-fördraget (nuvarande artikel 187 i EUF-fördraget) ett förslag till rådets förordning om ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) sommaren 2008. Statsrådet överlämnade en U-skrivelse, U 54/2008 rd, om förslaget till förordning till riksdagen i oktober 2008. Rådet godkände förordningen sommaren 2009 (EG/723/2009) och den trädde i kraft den 28 augusti 2009. I förordningen definieras ett Eric-konsortiums juridiska status, villkor och förfaranden som gäller inrättandet, krav gällande forskningsinfrastrukturen och användningen av den, stadgarnas huvudsakliga innehåll inbegripet medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, förvaltningsstrukturen, budgetprinciperna, principer gällande räkenskaper och revision, tillämplig lagstiftning och upplösningsförfaranden. Stadgarna innehåller dessutom bestämmelser om datastrategi, immaterialrättigheter, anställning och principer för upphandling. 

I förordningen ges kommissionen fullmakt att på basis av ansökan från de medlemsländer som deltar i forskningsinfrastrukturen besluta om infrastrukturen kan beviljas status som europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium. Kommissionen utvärderar ansökan, vid behov med hjälp av oberoende experter, och fattar beslut om att inrätta en forskningsinfrastruktur eller avslår ansökan om den anser att villkoren enligt förordningen inte uppfylls. Kommissionen biträds av en rådgivande kommitté i enlighet med komitologiförfarandet. 

Med stöd av bestämmelsen i förordningen får ett Eric-konsortium juridisk personlighet från den dag då kommissionens beslut om inrättande träder i kraft. Ett Eric-konsortium beviljas omfattande rättshandlingsförmåga. Det räknas inte som ett EU-organ, men erkänns efter värdstatens meddelande som ett sådant internationellt organ eller en organisation som med stöd av mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och punktskattedirektivet (92/12/EEG) under vissa bestämda förutsättningar är befriad från mervärdesskatt och punktskatt. I genomförandeförordningen för mervärdesskattedirektivet (EU/282/2011) har man dessutom fastställt villkor som ett Eric-konsortium måste uppfylla för att mervärdesskattefriheten ska kunna tillämpas. Ett Eric-konsortiums upphandlingsförfaranden hör inte till tillämpningsområdet för direktivet om offentliga upphandlingar (2004/18/EG). 

På ett Eric-konsortium tillämpas i första hand EU-lagstiftningen och i andra hand hemstatens lagstiftning samt, om det finns verksamhetsställen i flera stater, lagstiftningen i den stat där det aktuella verksamhetsstället finns, när det gäller bland annat hälsa, miljöskydd, hantering av farliga ämnen samt beviljande av koncessioner. Ett Eric-konsortium ska ha sitt säte på territoriet för en EU-medlemsstat eller ett land som har anslutit sig till gemenskapens ramprogram för forskning. 

4.3  Forskningsinfrastrukturpolitiken i Finland

I anslutning till det europeiska utvecklingsarbetet kartlade Finland sina egna nationella forskningsinfrastrukturer och utarbetade en vägvisare om viktiga nya forskningsinfrastrukturer. Den första vägvisaren för forskningsinfrastrukturer publicerades i början av 2009 (Undervisningsministeriets publikationer 2009:1). Till vägvisaren godkändes 20 nya forskningsinfrastrukturer, av vilka 13 även ingick i ESFRI:s europeiska vägvisare. Den nationella vägvisaren uppdaterades under 2013 och publicerades i mars 2014 (Finlands strategi och vägvisare för forskningsinfrastrukturer 2014–2020). Den uppdaterade vägvisaren omfattar 31 forskningsinfrastrukturprojekt. 

I syfte att utveckla den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken och finansiera kostnaderna i anknytning till forskningsinfrastrukturer har statsbudgeten sedan 2012 haft ett moment för forskningsinfrastrukturer (29.40.22) under undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. I december 2011 gav undervisnings- och kulturministeriet Finlands Akademi i uppgift att tillsätta en nationell sakkunniggrupp för forskningsinfrastrukturer och att förvalta ovannämnda anslag (29.40.22). Finlands Akademi tillsatte i april 2012 en sakkunniggrupp för forskningsinfrastrukturer, den så kallade FIRI-kommittén. Till sakkunniggruppens uppgifter hör att uppdatera vägvisaren för forskningsinfrastrukturer och att utarbeta förslag för utveckling av den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken. Gruppen har också till uppgift att ge det behöriga ministeriet rekommendationer om huruvida Finland bör ansluta sig till en europeisk eller någon annan internationell forskningsinfrastruktur och i vilken utsträckning kostnader för anslutningen kan betalas med medel under momentet för forskningsinfrastrukturer. I samband med en ändring av bestämmelserna om Finlands Akademi (från och med den 1 juli 2014) befästes ställningen för sakkunniggruppen för forskningsinfrastrukturer i och med att den som kommitté för forskningens infrastrukturer blev en del av Akademins organisation. 

Förslagets rättsliga grund och beslut om Finlands medverkan

Clarin Eric har inrättats med stöd av rådets förordning (nr 723/2009) om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), den så kallade Eric-förordningen. Förordningen utfärdades med stöd av artikel 171 i EG-fördraget (numera artikel 187 i EUF-fördraget). Eric-förordningen och de forskningsinfrastrukturer som inrättas med stöd av den stöder målet i artikel 179.1 i EUF-fördraget att skapa och stärka det europeiska forskningsområdet, ERA. 

Ett Eric-konsortium inrättas enligt förordningen genom ett förfarande där kommissionen, efter att ha undersökt om medlemsländernas gemensamt presenterade ansökan och stadgar uppfyller villkoren i förordningen, fattar beslut om att inrätta konsortiet eller avslår ansökan. Enligt 93 § 2 mom. i grundlagen svarar statsrådet för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen. Riksdagens grundlagsutskott har ansett att 93 § 2 mom. även omfattar ärenden som inte formellt hör till unionens befogenheter, men som till innehållet och konsekvenserna motsvarar unionsärenden (GrUB 10/1998 rd). Statsrådets allmänna sammanträde behandlar och avgör de ärenden som enligt nämnda bestämmelse ska avgöras av EU samt åtgärder som hänför sig till ärenden som till innehållet och konsekvenserna motsvarar dessa, om de kräver beslut av statsrådet. Enligt 96 § i grundlagen ska statsrådet sedan det fått kännedom om ett förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens behörighet utan dröjsmål sända förslaget till talmannen. 

Med stöd av vad som har anförts ovan begär undervisnings- och kulturministeriet fullmakt av statsrådet att för Finlands del underteckna en ansökan om anslutning till Clarin-konsortiet för forskningsinfrastrukturer som ska läggas fram för Clarin Erics generalförsamling. Riksdagen deltar i beredningen i enlighet med 96 § i grundlagen. 

Förslagets konsekvenser

6.1  Konsekvenser för vetenskap och teknik

Clarin Eric gör forskningen effektivare eftersom forskarna med hjälp av den forskningsinfrastruktur som tillhandahålls kan dra nytta av olika inhemska och utländska resurser för det språk som studeras. Omfattningen av de resurser som är tillgängliga mångdubblas i en internationell forskningsinfrastruktur och nya forskningsinstrument påskyndar lösningen av olika forskningsproblem. Forskningsresultat blir lättare att upprepa och mäta om de språkresurser som ligger till grund för teserna är tillgängliga för alla forskare. Clarin Eric tillhandahåller de tekniska ramarna, normerna och förfarandena som gör det möjligt för en bred europeisk forskargrupp att på ett enkelt och smidigt sätt gemensamt använda sig av Europas språkresurser. 

Stora mängder språkmaterial behövs också vid utvecklandet av språkteknologi och i synnerhet vid användningen av maskininlärning och statistiska metoder. Inom Fin-Clarin har man till exempel utvecklat metoder som erbjuder nya möjligheter att utveckla språkoberoende programvara. 

6.2  Ekonomiska konsekvenser

Enligt stadgarna ska Finland 

1) betala en medlemsavgift, som är cirka 25 000 euro om året, 

2) stödja byggandet och driften av en nationell forskningsinfrastruktur och se till att forskarna har tillgång till språkresurser och språktjänster samt producera sådana forskningsinfrastrukturtjänster för de nationella forskarna och Clarin Eric som ett medlemskap förutsätter, 

3) stödja och utveckla förverkligandet av Clarin Erics syften och utvecklingen av dem samt säkra samarbetet mellan nationella aktörer. 

De uppgifter som nämns i punkterna 1)–3) medför årligen kostnader på cirka 1 000 000 euro, av vilket FIRI-kommittén har rekommenderat att en andel på sammanlagt cirka 700 000 euro ska täckas med medel under moment 29.40.22 för forskningsinfrastrukturer. Den nationella samordningsenheten ska tillsammans med de övriga nationella samarbetspartnerna svara för resten av kostnaderna som självriskandel på det sätt som man kommer överens om sinsemellan. 

Finlands Akademi har beviljat 1 900 000 euro i forskningsinfrastrukturfinansiering för utveckling av Fin-Clarin och Språkbanken för åren 2011–2014 och 1 400 000 euro för åren 2015–2016.  

Ålands behörighet

En anslutning till det europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet omfattas inte av Ålands självstyrelse. 

Den nationella behandlingen av förslaget

Den sakkunniggrupp för forskningsinfrastrukturer som tillsattes av Finlands Akademi rekommenderade den 22 april 2013 att Finland ansluter sig till Clarin Eric. 

Utlåtanden: 

Finlands Akademi 28.5.2014 

Helsingfors universitet 22.5.2014 

CSC – IT-centret för vetenskap 26.5.2014 

Tammerfors universitet 27.5.2014 

Jyväskylä universitet 22.5.2014 

Östra Finlands universitet 26.5.2014 

Uleåborgs universitet 26.5.2014  

Åbo universitet 22.5.2014 

Aalto-universitetet 23.5.2014 

Vasa universitet 26.5.2014 

Institutet för de inhemska språken 27.5.2014 

I utlåtandena understöddes Finlands anslutning till forskningsinfrastrukturkonsortiet Clarin Eric. 

Sektionen för forskning och innovationer (EU 20) under kommittén för EU-ärenden, skriftligt förfarande 23–27.2.2015 

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att Finlands anslutning till Clarin Eric skulle stärka den finländska forskningens kvalitet och internationella genomslagskraft, skapa nya möjligheter att utnyttja språkvetenskapliga resurser i forskningen och stödja uppkomsten av nya innovationer. Det är förenligt med Finlands intressen att landet ansluter sig till Clarin Eric. 

Statsrådet föreslår att Finland ansluter sig som medlem i Clarin Eric. 

Senast publicerat 07-03-2017 10:20