Statsrådets U-skrivelse
U
65
2018 rd
Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av "Erasmus": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordningen 1288/2013, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa samt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av [förordningen om den europeiska solidaritetskåren] och förordning (EU) nr 375/2014.
I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens förslag av den 30 maj 2018 med förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av "Erasmus": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordningen 1288/2013, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 samt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av [förordningen om den europeiska solidaritetskåren] och förordning (EU) nr 375/2014 samt en promemoria om förslagen. 
Helsingfors den 13 juli 2018 
Undervisningsminister
Sanni
Grahn-Laasonen
Regeringsråd
Satu
Paasilehto
1
Förslagens bakgrund och syfte
I Erasmus 
Europeiska kommissionen gav den 30 maj 2018 sitt förslag till Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott, "Erasmus", för åren 2021—2027. 
Förslaget till förordning kompletterar meddelandet En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum - Flerårig budgetram 2021—2027 (COM (2018) 321), som antogs den 2 maj 2018. Statsrådet skickade en skrivelse om dessa förslag till riksdagen den 8 maj 2018 (E 29/2018 rd). 
Erasmus-programförslaget har utarbetats för att verkställa Romförklaringen från EU-ledarna. I förklaringen intar utbildning och ungdomar en central ställning i strävandet att uppnå ett tryggt, blomstrande och hållbart, socialt och på den globala arenan starkare Europa. 
Kommissionens halvtidsutvärdering, som publicerades den 31 januari 2018, visar att det nuvarande Erasmus+ ökar intresset för att arbeta eller studera utomlands och främjar utvecklingen av kunskaper i främmande språk. De europeiska utbildningsprogrammen har haft en central roll i skapandet av ett mer internationellt och öppnare Europa. I kommissionens förslag har man beaktat rekommendationerna som läggs fram i halvtidsutvärderingen av Erasmus+ för att utveckla programmet utgående från den nuvarande strukturen, utvidga verksamheten och göra den flexibel samt för att erbjuda jämlika möjligheter för alla utbildningsstadier och göra programmet inkluderande, det vill säga att det riktas till dem som haft snävare möjlighet att delta. 
II Kreativa Europa 
Europeiska kommissionen gav den 30 juni 2018 sitt förslag om inrättande av programmet Kreativa Europa för perioden 2021—2027.  
Förslaget till förordning kompletterar förslaget till EU:s följande budgetram 2021—2027 (COM (2018) 321), som lades fram den 2 maj 2018. 
Programförslaget Kreativa Europa har utarbetats för att verkställa slutsatserna från det inofficiella toppmötet i Göteborg och Europarådets slutsatser om kultur av december 2017. Enligt slutsatserna har utbildning och kultur stor betydelse för sammanhållningen, den samhälleliga hållbarheten och konkurrenskraften. 
I sitt programförslag till Kreativa Europa konstaterar kommissionen att det nya programmet bygger på erfarenheter från genomförandet av det nuvarande Kreativa Europa och kommissionen försöker stärka de delar som fungerar väl, bland annat genom en större budget. Stärkandet av budgeten återspeglar EU:s åtagande när det gäller de kulturella och kreativa sektorerna och erkännandet av deras viktiga roll för unionen. 
III Europeiska solidaritetskåren 
Europeiska kommissionen gav den 11 juni 2018 sitt förslag till programmet för Europeiska solidaritetskåren (COM(2018) 440 final) för åren 2021—2027. 
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade fram tanken om inrättande av Europeiska solidaritetskåren i sitt tal av den 14 september 2016 om situationen i unionen. Det informella mötet i Bratislava mellan EU:s stats- och regeringschefer gav i sitt utlåtande av den 16 september 2016 stöd åt initiativet och uppmanade till inrättande av nya program för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna bland unga. Europeiska kommissionen lade fram ett meddelande om Europeiska solidaritetskåren i december 2016. Meddelandet inledde det första skedet för solidaritetskåren, under vilket kårens verksamhet stöddes genom åtta olika EU-program. Kommissionen gav sitt förslag till förordning för inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren den 30 maj 2017 (COM(2017) 262 final). Rådet antog en allmän riktlinje gällande förslaget den 20 november 2017. Förslaget till förordning har inte ännu antagits. 
Kommissionen förordar i sitt förslag av den 11 juni 2018 att ett program för finansiering av Europeiska solidaritetskåren inrättas för programperioden 2021—2027. Programmet baserar sig huvudsakligen på den programförordning som är under behandling. Kommissionen föreslår vidare att Europeiska solidaritetskåren ska utvidgas till att omfatta stöd till humanitära biståndsinsatser i länder utanför EU, även i grannskapet kring EU:s randområden. Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd (Initiativet EU-frivilliga) ska inkluderas i solidaritetskåren. Frivilligkårens verksamhet är avsedd att avslutas 2020. Behandlingen av förslaget till förordning ska inledas i rådets arbetsgrupp för ungdomsfrågor i juli 2018. 
2
Huvudsakligt innehåll
I Erasmus 
2.1
Målen för Erasmus-programmet
Det allmänna målet för Erasmus-programförslaget är att stödja den utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utvecklingen för personer som är aktiva på områdena för utbildning, ungdom och idrott i och utanför EU och därigenom bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och stärka den europeiska identiteten. 
Programmet är ett viktigt instrument i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning och det stöder genomförandet av det europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet med dess underliggande dagordningar, stärker det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för unionens ungdomsstrategi 2019—2027 och skapar en europeisk dimension inom idrotten. 
Programmet har följande särskilda mål: 
Att främja enskilda personers mobilitet i utbildningssyfte, liksom samarbete, inkludering, spetskompetens och innovation på organisationsnivå och inom politiken på utbildningsområdet. 
Att främja mobilitet i utbildningssyfte inom icke-formell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet. 
Att främja mobilitet i utbildningssyfte för idrottsinstruktörer och personal inom icke-formell utbildning och aktivitet, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på idrottsområdet. 
2.2
Programområden inom Erasmus
Erasmusprogrammets mål ska inom programmets alla politiska områden (utbildning, ungdom och idrott) uppnås genom tre programområden: 
Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1). 
Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2).  
Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3). 
2.3
Utbildning
(a) Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1) 
Programmet ska stödja mobilitet för studenter och personal inom högre utbildning, mobilitet för studenter och personal inom yrkesutbildning, mobilitet för skolelever och skolpersonal, mobilitet för personal inom vuxenutbildning samt möjligheter till språkinlärning, inbegripet sådana som stöder mobilitetsverksamhet. 
(b) Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2) 
Inom utbildning ska programmet stödja: 
Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet. 
Partnerskap för spetskompetens, framför allt för Europauniversitet, yrkeskunskapscentrum och gemensamma masterexamina. 
Partnerskap för innovation för att öka Europas innovationskapacitet. 
Onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete, inbegripet stödtjänster för eTwinning och webbplattformen för vuxenutbildning i Europa. 
(c) Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3) 
Inom utbildning ska programmet stödja: 
Förberedandet och genomförandet av unionens allmänna och sektorsspecifika politiska dagordningar på utbildningsområdet, inbegripet med stöd av Eurydicenätverket eller andra relevanta organisationers verksamhet. 
Unionens verktyg och åtgärder som främjar kvaliteten och tydligheten i fråga om kompetenser, färdigheter och kvalifikationer och erkännandet av dessa. 
Politisk dialog och samarbete med viktiga berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på utbildningsområdet.  
Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. 
Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden. 
Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet. 
(d) Jean Monnet-insatser 
Programmet ska stödja undervisning, inlärning, forskning och debatter om den europeiska integrationen med hjälp av följande insatser: 
Jean Monnet-insatser inom högre utbildning. 
Jean Monnet-insatser på andra utbildningsområden. 
Stöd till följande institutioner med europeisk målsättning: Europeiska universitetsinstitutet i Florens, inbegripet dess School of Transnational Governance, Europeiska högskolan (i Brygge och Natolin), Europeiska institutet för offentlig förvaltning i Maastricht, Europeiska rättsakademin i Trier, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd i Odense och Internationella centrumet för Europautbildning i Nice. 
2.4
Ungdom
(a) Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1) 
På ungdomsområdet ska programmet stödja: 
Mobilitet för unga. 
Ungdomsverksamhet. 
DiscoverEU-verksamhet. 
Mobilitet för ungdomsarbetare. 
(b) Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2) 
På ungdomsområdet ska programmet stödja: 
Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet. 
Partnerskap för innovation för att öka Europas innovationskapacitet. 
Onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete. 
(c) Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3) 
På ungdomsområdet ska programmet stödja: 
Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på ungdomsområdet, med stöd av nätverket Youth Wiki. 
Unionens verktyg och åtgärder för att främja kvaliteten och tydligheten i fråga om kompetenser och färdigheter och erkännandet av dessa, framför allt genom ungdomspasset. 
Politisk dialog och samarbete med relevanta viktiga berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på ungdomsområdet, EU:s ungdomsdialog och stöd till Europeiskt ungdomsforum. 
Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. 
Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden. 
Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet. 
2.5
Idrott
(a) Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1) 
På idrottsområdet ska programmet stödja mobilitet för idrottsinstruktörer och personal. 
(b) Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2) 
På idrottsområdet ska programmet stödja: 
Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet. 
Icke vinstdrivande idrottsevenemang som syftar till att ytterligare utveckla en europeisk dimension av idrotten. 
(c) Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3) 
På idrottsområdet ska programmet stödja: 
Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på området idrott och fysisk aktivitet. 
Politisk dialog och samarbete med relevanta viktiga berörda parter, inbegripet europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på idrottsområdet. 
Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt och inkluderande genomförande av programmet. 
Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet. 
2.6
Tredjeländers deltagande
Kommissionens förslag reglerar villkoren för tredjeländers deltagande i programmet i större detalj än i dagsläget och öppnar nya möjligheter till samarbete med länder som inte är kandidater för medlemskap eller omfattas av ETA-avtalet eller EU:s grannskapspolitik. Enligt kommissionens förslag kan dessa länder delta i insatser inom högre utbildning och tillsammans med EU:s medlemsländer i utvecklingen av gemensamma politiska dagordningar på utbildnings- och ungdomsområdena enligt programområde 3 samt i samarbete mellan organisationer och institutioner på idrottsområdet enligt programområde 2. 
2.7
De huvudsakliga reformerna av Erasmusprogrammet
De viktigaste nya programmen som ingår i programförslaget är 
- Elevmobilitet vid skolor. 
- Mobilitet för idrottsinstruktörer och personal. 
- DiscoverEU-verksamhet där gratis resor till andra europeiska länder för att bekanta sig med deras kulturer understöds för ungdomar som fyllt 18 år. 
- Partnerskap för spetskompetens som utgörs av högskolornas europeiska nätverk och centrum för professionell spetskompetens. 
En ändring av programmets namn föreslås. Programmets namn blir Erasmus utan det plus som ingår i det befintliga namnet. Det föreslås att många nuvarande initiativ inom ramen för Erasmus, såsom Erasmus för företagare o.d. och långvariga ErasmusPro-projekt inom yrkesutbildning vilka testats inom ramen för Erasmus+, ska finansieras genom det nya programmet. Dessutom föreslår kommissionen att samarbetet med länder utanför Europa utvidgas till yrkesutbildningen utöver de nuvarande områdena för högre utbildning och ungdom. Förslaget till program utökar och utvidgar det virtuella samarbetet med vistelser utomlands och samarbetsprojekt. 
Programförslaget innefattar inga förslag om fortsättning av systemet med studielånsgaranti. Den 11 juni 2018 gav kommissionen sitt programförslag för Europeiska solidaritetskåren 2021—2027. Programmet Europeiska solidaritetskåren ersätter i praktiken Europeiska volontärtjänsten inom det nuvarande programmet Erasmus+. 
2.8
Budgetförslag för Erasmus-programmet
Kommissionen föreslår en budget på 26,368 miljarder euro (2018 års priser) för programmet. I budgetförslaget ingår inte i det här skedet verksamheter att finansieras med finansieringsinstrument för utveckling av grannländer och det internationella samarbetet. Enligt kommissionens förslag anslås 21,92 miljarder euro för utbildning, 2,72 miljarder euro för ungdomsområdet, 483 miljoner euro för idrottssektorn och 843 miljoner euro för de nationella programkontoren (2018 års priser). Av anslagen som föreslås för utbildning anvisas minst 7,59 miljarder euro till den högre utbildningen, minst 4,60 miljarder euro till yrkesutbildningen, minst 3,33 miljarder euro till den allmänna utbildningen, minst 1,05 miljarder euro till vuxenutbildningen och till Jean Monnet-insatser 396 miljoner euro (2018 års priser). Av anslagen till utbildningssektorn föreslås 5,35 miljarder euro delas ut senare. 
Kommissionens budget för Erasmus-programförslaget (2018 års priser). 
Kommissionens Erasmus-programförslag (2021—2027) 
Miljarder euro 
% 
I Utbildning, varav 
21,920 
83,1 
1. Högre utbildning 
minst 7,594 
28,8 
2. Yrkesutbildning 
minst 4,597 
17,4 
3. Skolundervisning (grundläggande utbildning och gymnasieutbildning) 
minst 3,331 
12,6 
4. Vuxenutbildning 
minst 1,046 
4,0 
5. Jean Monnet-insatser 
0,396 
3,2 
6. Att delas ut senare 
5,353 
17,1 
II Ungdomsområdet 
2,725 
10,3 
III Idrott 
0,483 
1,83 
Nationella programkontor 
0,844 
3,2 
TOTALT 
26,368 
100,0 
Finansiering av EU:s yttre förbindelser* 
ERASMUS TOTALT 
26,368 
100,0 
* Fastställs senare genom en förordning. 
2.9
Administration av programmet
Administrationen av programmet förblir enligt förslagen likadan som i det nuvarande Erasmus+-programmet. De huvudsakliga aktörerna för administrationen av programmet är fortsättningsvis den nationella myndigheten, det nationella programkontoret, Europeiska kommissionen och programkommittén som bistår kommissionen och består av representanter för medlemsländerna. Förslaget fastställer ansvarsfördelningen mellan den nationella myndigheten och kommissionen i större detalj än i den nuvarande förordningen om Erasmus+. 
2.10
Erasmusprogrammets förhållande till EU:s övriga finansieringsprogram
Erasmusprogrammet är ett av de finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen för 2021—2027 som gäller investeringar i människor, social sammanhållning och värden. På unionsnivå handlar det om ett nyckelinstrument som används för att finansiera utbildningsrelaterade funktioner såsom mobilitet, samarbete och innovativ modernisering av politiken för utbildning, ungdomsområdet och idrott. 
EU:s åtgärder inom utbildning, ungdom och idrott innefattar att skapa ett europeiskt område för utbildning, att främja det övergripande europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet samt att stödja det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för EU:s ungdomsstrategi 2019—2027 och den europeiska dimensionen inom idrotten på gräsrotsnivå. 
Erasmusprogrammet passar väl in bland och kompletterar unionens övriga instrument, särskilt instrumenten för samarbetet vid de yttre gränserna, såsom instrumentet för utveckling av den europeiska grannskapspolitiken och internationellt samarbete (NDICI) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) samt EU:s struktur- och investeringsfonder såsom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. 
Erasmusprogrammet passar väl ihop med och kompletterar i hög grad det förestående programmet Kreativa Europa, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag till förordning den 30 juni 2018. Inom ungdomsområdet passar Erasmusprogrammet väl ihop med och kompletterar programmet Europeiska solidaritetskåren, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag till förordning den 11 juni 2018. Inom forskning och innovation kommer programmet att ha synergieffekter med Horisont Europa, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag den 7 juni 2018. Det sistnämnda programmet kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt vad gäller forskning som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation. 
På området digital kompetens kommer programmet för ett digitalt Europa att komplettera den omfattande strävan inom Erasmus+ att utveckla de färdigheter som behövs för att stödja utveckling och tillägnande av avancerade digitala färdigheter. 
II Kreativa Europa 
2.11 Mål för programmet Kreativa Europa 
Enligt förslaget är det rika kulturarvet och dynamiska kulturella och kreativa sektorer en del av Europas identitet. Kultur och kulturella uttryck kommer till tydligt uttryck i EU-invånarnas dagliga liv, och kan bidra till människors välmående, ett aktivt medborgarskap, gemensamma värden, social inkludering, utveckling av dialogen mellan olika kulturer samt till ett fritt, pluralistiskt och diversifierat medielandskap. De kulturella och kreativa sektorerna stärker unionens ekonomiska utveckling och skapar jobb och tillväxt, och är därför centrala delar av Europas framtid. 
Enligt förslaget är de många typer av verksamhet och projekt som kommer att finansieras ett centralt verktyg för att stärka EU:s kulturella och kreativa sektorer och att frigöra deras fulla potential i ett ekonomiskt, socialt och internationellt perspektiv. 
De allmänna målen för programförslaget Kreativa Europa ska vara: 
(a) Främja europeiskt samarbete om kulturell och språklig mångfald och kulturarv. 
(b) Öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt inom den audiovisuella sektorn.  
Programmet har följande särskilda mål: 
(a) Främja den ekonomiska, sociala och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i Europa samt stärka de internationella förbindelserna på kulturområdet. 
(b) Främja den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och skalbarhet. 
(c) Främja politiskt samarbete och innovativa insatser till stöd för alla programområden, däribland främjandet av en bred och pluralistisk mediemiljö, mediekompetens och social inkludering. 
2.12 Prioriteringar för programmet Kreativa Europa 
Ovan nämnda mål uppnås genom åtgärderna i programmets tre områden. 
2.12.1 Prioriteringar för programområdet kultur: 
(a) Stärka de gränsöverskridande aspekterna hos aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och mobiliteten för dessa sektorers aktörer och verk.  
(b) Öka det kulturella deltagandet i hela Europa. 
(c) Främja samhällelig motståndskraft och social inkludering via kulturen och kulturarvet. 
(d) Främja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas möjlighet att blomstra och skapa arbetstillfällen och tillväxt.  
(e) Stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet, utbildning i konstämnen och kulturbaserad kreativitet i utbildningen. 
(f) Främja uppbyggnaden av de europeiska kulturella och kreativa sektorernas internationella kapacitet för att möjliggöra verksamhet på internationell nivå. 
(g) Bidra till unionens globala strategi för internationella förbindelser genom kulturell diplomati. 
Inom programområdet kultur finansieras övergripande åtgärder såsom samarbetsprojekt, europeiska kulturella och kreativa organisationer, inklusive deras internationella verksamhet, och mobilitet för konstnärer och andra kreativa aktörer. 
Sektorsspecifika åtgärder riktas till musikbranschen, bokbranschen, arkitektur- och kulturarvssektorerna, design- och modebranscherna samt kulturturismen. 
Inom programområdet kultur finansieras dessutom europeiska kulturhuvudstäder, det europeiska kulturarvsmärket, EU:s kulturpriser, europeiska kulturarvsdagarna och europeiska kulturinstitutioner som arbetar för att erbjuda kulturella tjänster direkt till EU-medborgarna. 
2.12.2 Prioriteringar för programområdet media: 
(a) Befordra talanger och färdigheter och stimulera samarbete samt innovation i skapandet och produktionen av europeiska audiovisuella verk. 
(b) Stärka teater- och onlinedistributionen och i större utsträckning bereda tillgång till europeiska audiovisuella verk över gränserna, inklusive genom innovativa affärsmodeller och användning av ny teknik. 
(c) Främja europeiska audiovisuella verk och stödja publikutvecklingen i och utanför Europa. 
Dessa prioriteringar ska genomföras genom stöd för europeiska verk som kan nå en större publik i och utanför Europa. Insatserna handlar om att anpassa sig till den nya utvecklingen på marknaden och stödja genomförandet av direktivet om audiovisuella medietjänster.  
Genomförandet av åtgärderna inom programområdet media ska beakta skillnaderna mellan länderna vad gäller produktion och distribution av audiovisuellt innehåll, samt tillgänglighet, liksom respektive marknaders omfattning och särdrag. 
Bland de nya insatserna i programområdet media finns att göra europeiska verk mer kända och synliga genom marknadsföring och reklam, fortbildnings- och mentorverksamhet för anpassning till ny marknadsutveckling och digital teknik samt åtgärder för större jämställdhet mellan könen.  
2.12.3 Prioriteringar för det sektorsövergripande programområdet: 
(a) Stödja det sektorsövergripande transnationella policysamarbetet samt att främja kunskapen om programmet och stödja användningen av resultaten. 
(b) Främja innovativa tillvägagångssätt för innehållsligt skapande, tillgänglighet, distribution och marknadsföring. 
(c) Främja övergripande verksamhet som omfattar flera sektorer för anpassning till den strukturella omvandlingen inom mediesektorn, inklusive främjande av ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap, kvalitetsjournalism och mediekompetens. 
(d) Inrätta och stödja programkontor för att marknadsföra programmet i respektive land samt stimulera till gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna. 
Inom det sektorsövergripande programområdet finansieras transnationellt policysamarbete, nya uttrycksformer och innovativa, sektorsövergripande projekt som främjar tillgänglighet, distribution och kommersialisering samt åtgärder som stöder de nationella programkontoren och nyhetsmediabranschen. 
Till de nya insatserna i det här programområdet hör det laboratorium för kreativ innovation (The Creative Innovation Lab) som särskilt ska främja sektorsövergripande och innovativ produktion, distribution och kommersialisering samt stödja nyhetsmedierna och kvalitetsjournalism. 
2.13 Budgetförslag 
Som budget för hela programperioden anslås 1,642 miljarder euro (2018 års priser). Budgeten för den pågående programperioden är 1,501 miljarder euro. 
Budgeten fördelar sig mellan programområdena så att omkring 33 procent används för programområdet för kultur, 58 procent för programområdet för media och 9 procent för det sektorsövergripande programområdet. Finansieringsandelen för programområdet för media av hela budgeten ökar jämfört med det pågående programmet medan den relativa andelen för det sektorsövergripande området minskar avsevärt. Ingen större förändring sker i fråga om andelen för programområdet för kultur. 
Anslagen i budgeten kan användas för tekniska och administrativa stödåtgärder i anknytning till programmets genomförande. 
2.13.1 Former för EU-finansiering 
Kommissionen administrerar programmet genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 61.1 c i budgetförordningen 
Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, framförallt i form av bidrag, priser och upphandlingskontrakt. 
2.14 Deltagande för tredjeländer och internationella organisationer 
Eftaländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i programmet i enlighet med villkoren i EES-avtalet. 
Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater får delta i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal. 
Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken får delta i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal. 
Andra länder får delta i enlighet med villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, om avtalet uppfyller kraven i programförslaget (bl.a. i fråga om balans mellan bidrag och förmåner, att tredjelandet inte har någon beslutsbefogenhet i fråga om programmet och unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning). 
Deltagandet i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet av medlemsstater i EES-avtalet, anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken ska uppfylla de villkor som anges i direktiv 2010/13/EU (direktiv om audiovisuella medietjänster). 
Internationella organisationer får delta i programmet i enlighet med budgetförordningen. 
Enligt förslaget fortsätter unionen som medlem av Europeiska audiovisuella observationsorganet Europeiska audiovisuella observationsorganet är en utvidgad partiell överenskommelse som träffades 1992. (EAO) under den kommande programperioden. Unionens medlemsavgift betalas ur programområdet för media och kommissionen företräder unionen i EAO. 
2.15 Förhållandet mellan programmet Kreativa Europa och övriga politiska riktlinjer och finansieringsprogram 
Enligt programförslaget kommer Kreativa Europa att vara förenligt med och komplettera andra unionsinstrument. Ett särskilt mål är att utveckla synergieffekter med EU:s övriga politiska mål och insatser, bland annat utbildnings- och ungdomspolitiken, sysselsättningen och socialpolitiken, regional-, stads- och landsbygdspolitiken, programmet för den inre marknaden, programmet för den digitala branschen, forsknings- och innovationsprogrammet samt politiken för yttre förbindelser. 
III Europeiska solidaritetskåren 
2.16 Syftet med programmet Europeiska solidaritetskåren 
Det allmänna målet med programförslaget för Europeiska solidaritetskåren är att stärka ungas och organisationers engagemang i solidaritetsverksamhet som är tillgänglig och av hög kvalitet som ett sätt att stärka sammanhållningen, solidariteten och demokratin i och utanför unionen. Målet med verksamheten är att ta itu med samhällsutmaningar och humanitära utmaningar, med särskilda insatser för att främja social inkludering bland unga. 
Det särskilda målet för programförslaget för Europeiska solidaritetskåren är att ge unga personer, även de med sämre förutsättningar, lättillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritetsverksamhet i och utanför Europa och samtidigt validera deras färdigheter och förbättra deras anställbarhet och inträde på arbetsmarknaden. 
2.17 Europeiska solidaritetskårens verksamhet 
Europeiska solidaritetskåren ska nå sina mål med följande typer av verksamhet: 
(a) volontärarbete 
(b) praktik och jobb 
(c) solidaritetsprojekt 
(d) nätverksarbete 
(e) kvalitets- och stödåtgärder 
2.18 Definitioner som används i programmet Europeiska solidaritetskåren 
I programförslaget för Europeiska solidaritetskåren gäller följande definitioner: 
1. solidaritetsverksamhet: tillfällig verksamhet som bidrar till Europeiska solidaritetskårens mål. Verksamheten kan bedrivas i form av volontärarbete, praktik, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksarbete på olika områden. Verksamheten ska säkra ett europeiskt mervärde och följa hälso- och säkerhetsföreskrifter. 
2. registrerad sökande: person mellan 17 och 30 år som har registrerat sig på Europeiska solidaritetskårens portal, men som ännu inte deltar i sådan verksamhet. 
3. deltagare: person mellan 18 och 30 år som deltar i solidaritetsverksamhet genom Europeiska solidaritetskåren. 
4. unga med sämre förutsättningar: unga personer som möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till programmets möjligheter av ekonomiska, sociala, kulturella eller geografiska skäl, av hälsoskäl eller till följd av funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter. 
5. deltagande organisation: varje offentlig eller privat enhet, oavsett om det är på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, som har fått Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning. 
6. volontärarbete: solidaritetsverksamhet som utförs som en frivillig och obetald verksamhet under högst tolv månader. 
7. praktik: solidaritetsverksamhet under en period på två till sex månader som får förlängas en gång till som längst tolv månader och som erbjuds och betalas av den deltagande organisation som tar emot kårdeltagaren. 
8. jobb: solidaritetsverksamhet under en period på två till tolv månader, som betalas av den deltagande organisation som anställer kårdeltagaren, antingen i ett annat land än det där deltagaren bor (utomlands) eller i det land där deltagaren bor (inom landet). Sådant jobb ska omfatta ett inslag av lärande och utbildning, och bygga på ett anställningsavtal i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där jobbet utförs. 
9. solidaritetsprojekt: oavlönad solidaritetsverksamhet i hemlandet under högst tolv månader som grupper med minst fem kårdeltagare utför för att ta itu med viktiga problem i lokalsamhället. Sådana solidaritetsprojekt ska tillföra ett tydligt europeiskt mervärde. 
10. kvalitetsmärkning: certifiering av en deltagande organisation som vill erbjuda solidaritetsverksamhet i rollen som värd och/eller i en stödfunktion. 
11. Europeiska solidaritetskårens resurscentrum: de ytterligare funktioner som utförs av nationella programkontor för att stödja utveckling, genomförande och kvalitet i fråga om Europeiska solidaritetskårens verksamhet samt kartlägga de färdigheter som deltagarna förvärvat genom solidaritetsverksamheten. 
12. unionens verktyg för öppenhet och erkännande: instrument som hjälper intressenter att förstå, uppskatta och i förekommande fall erkänna icke-formella och informella läranderesultat i hela unionen. Alla deltagare kommer efter avslutad verksamhet att få ett intyg på de läranderesultat och färdigheter de förvärvat under verksamheten. 
13. humanitär biståndsverksamhet: verksamhet till stöd för humanitära insatser i tredjeländer för att ge behovsbaserat katastrofbistånd i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och slå vakt om människovärdet i samband med katastrofer orsakade av människor och naturkatastrofer. Verksamheten innefattar bistånds-, hjälp- och skyddsinsatser vid eller omedelbart efter humanitära kriser, stödåtgärder för att ge tillträde till behövande och underlätta biståndsflödet, åtgärder för bättre katastrofberedskap och katastrofriskreducering genom att koppla samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd samt åtgärder för att stärka motståndskraften och förmågan till krishantering och återhämtning. 
14. tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen. 
15. tredjeland som är associerat till programmet (third country associated to the programme): ett tredjeland som är part i ett avtal med unionen som möjliggör landets deltagande i programmet och som uppfyller alla skyldigheter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna. 
16. tredjeland som inte är associerat till programmet (third country not associated to the programme): ett tredjeland som inte deltar fullt ut i programmet, men vars rättsliga enheter i undantagsfall kan dra nytta av programmet i välmotiverade fall i unionens intresse. 
2.19 Deltagande i programmet Europeiska solidaritetskåren 
Unga i åldern 17—30 år får delta i Europeiska solidaritetskåren. De ska registrera sig på kårens portal. När solidaritetsverksamheten påbörjas ska den unga personen dock vara minst 18 år men inte över 30 år.  
Offentliga och privata enheter samt internationella organisationer får delta i Europeiska solidaritetskåren, under förutsättning att de har fått Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning. Kvalitetsmärkningen ska omprövas regelbundet och kan återkallas. Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning leder inte automatiskt till finansiering genom Europeiska solidaritetskåren. För organisationer som deltar i verksamhet som ordnas till stöd för humanitära insatser ska volontärernas säkerhet prioriteras. 
Deltagande i volontärarbete, praktik, jobb, solidaritetsprojekt, nätverksarbete och kvalitets- och stödåtgärder ska vara öppet för medlemsstaterna och utomeuropeiska länder och territorier. 
När det gäller volontärarbete, nätverksarbete och kvalitets- och stödåtgärder är deltagande öppet för EFTA-länder som hör till EES-avtalet i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet; för anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program; för länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i avtal mellan unionen och dessa länder för dessa länders deltagande i unionens program; samt för andra tredjeländer i enlighet med villkoren för tredjeländernas deltagande i unionens program. 
Deltagande i volontär- och nätverksarbete får vara öppet också för andra tredjeländer, särskilt grannskapsländer. 
Den geografiska begränsningen gäller alltså främst praktik- och arbetsplatser som begränsats till medlemsstaterna och utomeuropeiska länder och territorier.  
2.20 Europeiska solidaritetskårens strategier 
Programmet Europeiska solidaritetskåren stöder solidaritetsverksamhet som tillför ett tydligt europeiskt mervärde. Solidaritetsverksamheten ska genomföras i enlighet med de särskilda villkor som ställts upp för respektive verksamhetstyp och inom ramen för de deltagande ländernas regelverk. 
Målen för Europeiska solidaritetskåren genomförs med följande strategier: 
(a) Ungas deltagande i solidaritetsverksamhet som fyller samhällsbehov. 
Insatserna ska särskilt bidra till att stärka sammanhållningen, solidariteten och demokratin i och utanför unionen och samtidigt hitta lösningar på samhällsproblem med särskilda insatser för att främja social inkludering. 
Insatserna kan vara volontärarbete, praktik och jobb, solidaritetsprojekt, nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder. 
Volontärarbete ska ha ett inslag av lärande och utbildning, får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen och får inte kombineras med en anställning. Volontärverksamheten ska baseras på ett skriftligt volontäravtal. Volontärarbete får utföras i det land där deltagaren bor eller utomlands. 
Praktik ska bygga på ett skriftligt praktikavtal i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken görs, när så är lämpligt, och med hänsyn till principerna för kvalitetskriterier för praktikprogram (2014/C 88/01). Praktikplatser får inte ersätta anställningar. 
Ett jobb ska bygga på ett anställningsavtal i enlighet med den nationella lagstiftningen i det deltagande land där jobbet utförs. Det ekonomiska stödet till de deltagande organisationer som erbjuder jobb får inte överstiga tolv månader i de fall då anställningsavtalet varar längre än tolv månader. 
Praktik och jobb ska ha ett inslag av lärande och utbildning. Praktik och jobb får utföras i det land där deltagaren bor eller utomlands. 
Solidaritetsprojekt får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen. 
(b) Ungas deltagande i humanitär solidaritetsverksamhet - Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd 
Insatserna ska bidra till att ge behovsbaserat humanitärt bistånd i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och slå vakt om människovärdet samt stärka kapaciteten och motståndskraften hos sårbara eller katastrofdrabbade samhällen. 
Insatserna ska följa de principer som gäller för humanitärt bistånd 
och kan handla om volontärarbete, nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder. 
Volontärarbete till stöd för humanitära insatser ska omfatta ett inslag av lärande och utbildning. Verksamheten får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen och ska baseras på ett skriftligt volontäravtal. 
Volontärarbetet får endast utföras i tredjeländer där det bedrivs verksamhet och insatser för humanitärt bistånd och där det inte pågår några internationella eller icke-internationella väpnade konflikter. 
Nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder är gemensamma typer av insatser för de ovan nämnda verksamhetstyperna. 
2.21 Budget för Europeiska solidaritetskåren 
Kommissionen anslår totalt 1,113 miljarder euro för Europeiska solidaritetskåren för budgetramen 2021—2027 (2018 års priser). 
2.22 Förvaltning av programmet Europeiska solidaritetskåren 
Kommissionens förslag till förvaltning av programmet Europeiska solidaritetskåren motsvarar förvaltningen av det pågående Erasmus+. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av förordningen på unionsnivå och i deltagarländernas nationella programkontor. 
Den nationella myndigheten för Erasmus: Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott [nya Erasmusförordningen] är också nationell myndighet för Europeiska solidaritetskåren och på motsvarande sätt är det nationella programkontoret för Erasmus även nationellt programkontor för Europeiska solidaritetskåren. 
För genomförande av Europeiska solidaritetskåren ska kommissionen godkänna handlingsprogram i form av genomförandeakter. 
Kommissionen ska biträdas av en programkommitté i genomförandet av förordningen. 
2.23 Förhållandet mellan Europeiska solidaritetskåren och EU:s andra finansieringsprogram 
Europeiska solidaritetskåren bygger på praxis som utvecklats inom ungdomskapitlet inom ramen för det nuvarande Erasmus+-programmet och i de tidigare självständiga ungdomsprogrammens Europeiska volontärtjänst, på erfarenheter med europeiska ungdomsgarantin och från projektet Ditt första Euresjobb för ungdomar samt på initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. 
Europeiska solidaritetskårens verksamhet ska vara förenlig med och komplettera relevant politik samt relevanta instrument och program på unionsnivå, såsom Erasmusprogrammet, samt befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet. Programmet Europeiska solidaritetskåren erbjuder enligt kommissionens förslag en lättillgänglig möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet parallellt med nödvändiga stödåtgärder och erkännande av läranderesultat. 
Europeiska solidaritetskårens verksamhet i tredjeländer ska vara förenliga med och komplettera andra delar av unionens yttre åtgärder, särskilt politiken för humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete, utvidgning, grannskapspolitik och unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism). 
Kommissionen föreslår att solidaritetsinsatser som uppfyller minimikraven på kvalitet men inte finansieras på grund av otillräckliga anslag, kan få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, förutsatt att insatserna är förenliga med reglerna och målen för fonderna i fråga. 
3
Förslagens rättsliga grund och subsidiaritetsprincipen
Erasmus: Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott grundar sig på avdelningen Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott (artiklarna 165 och 166) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). 
Artiklarna 167 och 173 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för förslaget Kreativa Europa. Artikel 167 fastställer unionens behörighet inom kulturområdet. Enligt artikeln ska unionen bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet. 
Enligt artikel 173 ska unionen och medlemsstaterna säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrensförmåga. 
Programförslaget Kreativa Europa antas i vanlig lagstiftningsordning. 
Kommissionens förslag till Europeiska solidaritetskåren baserar sig på artikel 165 punkt 4, artikel 166 punkt 4 och artikel 214 punkt 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). 
För att bidra till att de mål som ställs i 165.4 i EUF ska uppnås ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén besluta om stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar, och rådet på förslag av kommissionen anta rekommendationer. 
Enligt 166.4 i EUF ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om åtgärder för att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, dock utan att dessa åtgärder får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar, och rådet ska på förslag av kommissionen anta rekommendationer. 
Enligt artikel 214.5 i EUF ska en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd inrättas för att fastställa en ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens humanitära biståndsåtgärder. Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa kårens stadga och arbetsformer. 
Enligt kommissionens förslag kommer Europeiska solidaritetskåren inte att ersätta liknande nationella program utan komplettera och stödja dem, med respekt för subsidiaritetsprincipen. 
Enligt statsrådets synpunkt är de rättsliga grunderna adekvata. Statsrådet anser förslagen ligga i linje med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. 
Förslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning och antas genom kvalificerad majoritet i rådet. 
4
Förslagens viktigaste konsekvenser
4.1
Konsekvenser för lagstiftningen
Erasmus, EU:s program för utbildning, ungdom och idrott, har inga konsekvenser för den nationella lagstiftningen. 
Förslagen kring programmet Kreativa Europa har inga konsekvenser för den nationella lagstiftningen. 
Programmet Europeiska solidaritetskåren har inga konsekvenser för den nationella lagstiftningen. 
4.2
Ekonomiska konsekvenser
I Erasmus 
Budgeten för kommissionens förslag till Erasmusprogrammet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott innefattar inte instrumentet för utveckling av den europeiska grannskapspolitiken och internationellt samarbete (NDICI) eller instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), vars finansiering ska fastställas senare. Budgeten för Erasmusprogrammet uppgår till 26,368 miljarder euro (2018 års priser). 
I jämförelse med det nuvarande Erasmus+ ökar kommissionen avsevärt finansieringen av alla huvudsakliga verksamheter i programmet. Enligt kommissionens uppskattning möjliggör förslaget upp till 12 miljoner bidragstagare under de sju åren programmet är i kraft, eller med andra ord tredubbelt fler än i det nuvarande programmet. 
Enligt kommissionen har en ökning i budgetmedlen för utbildning, ungdomssektorn och idrottssamarbete på gräsrotsnivå en positiv effekt på Europas framtid och välfärd. 
Den beräknade andelen finländska deltagare i finansieringen hittills av de europeiska utbildnings- och ungdomsprogrammen är omkring 1,9 procent. 
Frågor kring den nationella budgeten behandlas och ett ställningstagande formuleras i den nationella processen för budget och plan för de offentliga finanserna. Den statliga finansiering som åtgärderna kräver genomförs inom ramarna för statsfinanserna. 
II Kreativa Europa 
Som budget för hela programperioden anslås 1,642 miljarder euro (2018 års priser). 
Enligt kommissionen har Kreativa Europa en positiv effekt på hela unionens ekonomi eftersom man genom programmet stöder skapandet, marknadsföringen och spridningen av kulturella verk, tillgången till kulturella tjänster och konkurrenskraften i de europeiska kulturella och kreativa sektorerna. 
Enligt halvtidsutvärderingen av det pågående Kreativa Europa behandlar programmet de huvudsakliga utmaningarna inom dessa sektorer, särskilt tillgång till finansiering, den uppsplittrade marknaden för kulturella verk samt digitaliseringen och globaliseringen. Programmet konstaterades också bidra till att stimulera nya arbetstillfällen och en rättvisare inre marknad. 
Finländska deltagares utbyte av programområdena kultur och media i det nuvarande Kreativa Europa har under åren 2014—2017 varit omkring 10 miljoner euro, vilket är strax över 1,6 procent av finansieringen. Det nationella programkontoret ingår i denna summa. 
Frågor kring den nationella budgeten behandlas och ett ställningstagande formuleras i den nationella processen för budget och plan för de offentliga finanserna. Den statliga finansiering som åtgärderna kräver genomförs inom ramarna för statsfinanserna. 
III Europeiska solidaritetskåren 
Kommissionen anslår totalt 1,113 miljarder euro för Europeiska solidaritetskåren för budgetramen 2021—2027. 
Förslaget uppskattas inte ha konsekvenser för Finlands statsbudget. 
4.3
Utbildnings- och ungdomspolitiska konsekvenser
Erasmusprogrammet spelar i Finland en betydande roll på alla utbildningsnivåer och inom ungdomsområdet, och för även med sig kontinuitet till det europeiska gräsrotssamarbetet inom idrottssektorn och möjliggör beredningen av arbetsprogrammet för den kommande idrottssektorn. Livslångt lärande, ungdomsfrågor och motion är viktiga delar i programhelheten. 
Programmet stöder en ökad mobilitet för studerande, personal vid läroinrättningar och ungdomar samt förbättrar kvaliteten på och den innovativa utvecklingen av utbildningen genom europeiskt samarbete. Programmet har en positiv inverkan på konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten samt stärker aktivt medborgarskap, demokrati och jämställdhet. Programmet bidrar till att deltagare kan tillägna sig färdigheter och kompetens, och förbättrar anställbarheten och entreprenörskap. 
5
Ålands behörighet
Ärendet hör inte enligt 5 kapitel 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 
6
Nationell behandling
Kommissionens förslag till Erasmusprogram har behandlats inom kommittén för EU-ärenden, den 19 juni 2018 i utbildningssektionen (EU30) och den 15 juni 2018 i ungdoms- och motionssektionen (EU32). Undervisnings- och kulturministeriet ordnade den 7 juni 2018 ett hörande av berörda parter kring förslaget. 
Programförslaget Kreativa Europa behandlades den 18 juni 2018 i EU-sektion 31. Dessutom diskuterades förslaget den 8 juni 2018 i mötet med den nationella expertgruppen för Kreativa Europa. 
Förslaget till Europeiska solidaritetskåren behandlades i ungdoms- och motionssektionen (EU32), som lyder under kommittén för EU-ärenden, den 15 juni 2018. 
MFF-styrgruppen 2 juli 2018 
EU-ministerutskottet 5 juli 2018 
7
Behandlingsskeden för förslaget i EU:s organ
I Erasmus 
Under Österrikes ordförandeperiod behandlar rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) förslaget i november 2018. Målet är att rådet ska godkänna en partiell allmän riktlinje (undantaget budgeten och reglerna angående deltagandet). Avsikten är att få ett beslut om programmet godkänt senast under 2020 så att genomförandet av programmet kan inledas vid ingången av 2021. 
Beslutet om Erasmusprogrammet beror på besluten kring EU:s kommande budgetram (2021—2027). 
II Kreativa Europa 
Behandlingen av programförslaget Kreativa Europa har inte ännu inletts i rådet eller Europaparlamentet. Under Österrikes ordförandeperiod behandlar rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) förslaget i november. Målet är att rådet ska godkänna en partiell allmän riktlinje (partial general approach) för programmet. Beslutet om Kreativa Europa beror på besluten kring EU:s kommande budgetram (2021—2027). 
III Europeiska solidaritetskåren 
Avsikten är att behandlingen av förslaget ska inledas i rådets arbetsgrupp för ungdomsfrågor i juli 2018. Enligt en preliminär uppskattning kunde rådet godkänna den partiella allmänna riktlinjen i november 2018. Avsikten är att få ett beslut om programmet godkänt senast under 2020 så att genomförandet av programmet kan inledas vid ingången av 2021. 
8
Statsrådets ståndpunkt
I Erasmus 
Programmets allmänna mål och struktur 
Statsrådet anser att kommissionens förslag till ett nytt Erasmusprogram är bra eftersom det betonar såväl inkludering som stärkandet av Europas innovationskapacitet och spetskompetens. Statsrådet kan understöda kommissionens förslag till allmänna mål för programmet. Utöver den europeiska identiteten anser statsrådet att det är viktigt att främja europeiska värden. Det är viktigt att förstå EU:s strategiska utbildningssamarbete och EU:s förestående ungdomsstrategi (2019—2027) samt kopplingen till det program som främjar dem. 
Statsrådet understöder kommissionens förslag till ett program som är mer tillgängligt än det nuvarande och dess strävan att utvidga möjligheterna till deltagande för elever och studerande med sämre förutsättningar. Kommissionens förslag för att möjliggöra småskaliga projekt förbättrar avsevärt möjligheterna att dra nytta av programmet för små kommuners och läroanstalters projekt. Också det omfattande och flexibla utnyttjandet av virtuella samarbets- och projektmöjligheter liksom även distansundervisning stöder möjligheterna till deltagande bland personer med sämre förutsättningar. 
Statsrådet understöder kommissionens ståndpunkt kring kontinuitet i programstrukturen. Förslaget vidareutvecklar de strukturer och verksamhetsformer som visat sig fungera väl inom det nuvarande programmet. Utvecklingen av språkundervisningstjänsterna har framgångsrikt stött mobiliteten inom alla delområden i programmet och de måste vidareutvecklas, särskilt när det gäller små språk för vilka undervisningen och studerandeantalen är av mindre omfång. Statsrådet anser att kommissionens förslag för att öka mobiliteten och utvidga den till att omfatta ungdomar med sämre förutsättningar är positivt. Detta särskilt när det gäller att möjliggöra elevmobilitet i den allmänna utbildningen, att öka mobiliteten och öppna upp den även för yrkesutbildningen samt i fråga om samarbetet med tredjeländer. Att man utökar det virtuella samarbetet och utvecklar samarbetsplattformar kompletterar den fysiska mobiliteten. 
Statsrådet understöder kommissionens strävan att förenkla programförvaltningen och utöka flexibiliteten och reaktionsförmågan i programmet. I kommissionens förslag eftersträvas flexibilitet genom att en del av budgetanslagen utelämnas för att anvisas i ett senare skede, och genom att man reserverar en del av finansieringen för specialåtgärder som visar sig behövas under programmets genomförande. När det gäller finansieringen kan statsrådet understödja större flexibilitet än den föreslagna mellan insatserna och utbildningsstadierna, förutsatt att beslut om anvisning av medlen fattas tillsammans med medlemsstaterna. 
Utbildning 
Statsrådet understöder kommissionens förslag till utvidgning och förtydligande av mobiliteten för elever och studerande inom den allmänna utbildningen. En utökning av möjligheterna till mobilitet bland gymnasieelever förutsätter att man beaktar minderåriga elever genom särskilda stödåtgärder. Finansiering för detta måste reserveras. Det är motiverat att stödja fortbildning och utbyten för lärare och övrig personal, inklusive för rektorer, övrig ledning inom utbildningsväsendet samt studerande inom lärarutbildning. 
Statsrådet understöder att kompetenscentrum inom yrkesutbildningen inkluderas bland de partnerskap för spetskompetens vilka finansieras genom programmet så att utvecklingen av gränsöverskridande utbildningsprogram och examina endast genomförs i form av pilotprojekt. 
Statsrådet understöder att mobiliteten utökas för studerande och personal inom högskolesektorn. Statsrådet understöder att den fysiska mobiliteten kompletteras med virtuell mobilitet genom nätbaserade verktyg och plattformar som tagits fram i europeiska projekt, men understöder inte att plattformar som omfattar hela Europa byggs upp med finansiering från programmet. 
Statsrådet understöder att europeiska universitetsnätverk testas i pilotprojekt med programfinansiering. Statsrådet förutsätter att utvecklingen av nätverken baserar sig på högskolornas autonomi, en mångfald av nätverk, utbildningens och forskningens höga kvalitet samt att de studerandes rättssäkerhet tryggas. De ambitiösa målen som ställs upp för nätverken förutsätter ändå långsiktigt försöks- och utvecklingsarbete och finansieringen av detta förutsätter i sin tur även stöd ur andra EU-finansieringsinstrument. 
Statsrådet understöder att synergieffekter skapas med Horisont Europa för att utveckla kvaliteten och innovationssamarbetet i utbildning och forskning samt att deltagande i programmet utvidgas till tredjeländer, förutsatt att villkoren för deltagande fastställs tydligt i avtal som tryggar ett balanserat förverkligande av rättigheter och skyldigheter. 
Kommissionens förslag om att förbättra möjligheterna till deltagande bland personer med lägre utbildning gäller särskilt vuxenutbildningen. Det är fortsatt viktigt att betona det livslånga lärandet. 
Ungdomsfrågor 
Statsrådet anser att det är viktigt att man bland de särskilda målen för ungdomsområdet inför mål när det gäller utvecklingen av kvaliteten på ungdomsarbetet och den kunskaps- och evidensbaserade ungdomspolitiken. 
Statsrådet förhåller sig tills vidare reserverat till förslaget om att införa DiscoverEU som en insats för mobiliteten i utbildningssyfte. Det är viktigt att målen för och innehållet i projektet DiscoverEU, liksom även urvalskriterierna för förmånstagarna och nödvändiga stödåtgärder, utvärderas omsorgsfullt innan projektet införs som en av mobilitetsinsatserna. 
Statsrådet understryker betydelsen av ungdomsutbyten. Utgående från utvärderingar av tidigare mobilitetsprogram för ungdomar har ungdomsutbyten med låg tröskel varit den mest framgångsrika programformen för att möjliggöra internationalisering och mobilitet bland ungdomar med sämre förutsättningar än andra. 
Förhållandet mellan de föreslagna insatserna och målen i EU:s förestående ungdomsstrategi (2019—2027) måste preciseras i samband med den fortsatta beredningen av kommissionens bägge förslag. 
Det är viktigt att lagstiftningsförslaget om Europeiska solidaritetskåren bereds parallellt med förslaget till Erasmusprogram så att man kan försäkra sig om förenligheten mellan initiativen och åtgärderna inom ungdomsområdet och undvika överlappande initiativ. 
Idrott 
Statsrådet understöder att mobilitet för instruktörer och personal inom motions- och idrottssektorn läggs till programmet. Det antal partner och den förvaltningspraxis som krävs för mobiliteten bör vara så förenliga som möjligt med mobilitetsinsatser inom övriga sektorer. 
Statsrådet understöder att gräsrotsprojekt och partnerskapsprojekt - inklusive projektberedning, utvecklande av partnerskap och spridning av god praxis - finansieras genom programmet. Man bör även begrunda att göra det möjligt med fortsatt finansiering för fruktbara projekt så att man ökar hållbarheten och effektiviteten. 
Finansiering av programmet 
Storleken på finansieringen i kommissionens förslag kommenteras separat visavi den helhet som budgetramen utgör. 
Internationellt samarbete 
Statsrådet understöder kommissionens förslag om utvidgning av tredjeländers deltagande i programmet under förutsättning att tredjeländerna fullt ut uppfyller samma skyldigheter som åläggs medlemsstaterna. Samarbetet ska grunda sig på ömsesidighet och gagna bägge parter. 
Flexibel och förenklad administration 
Statsrådet understöder den flexibla administrationen i kommissionen förslag. Det finns dock skäl att i förordningen fastställa de centrala målen och syftena för de nya verksamhetsformer som ingår i kommissionens förslag, snarare än endast i ett arbetsdokument från kommissionens personal som läggs till som bilaga till förslaget och inte är något lagstiftningsdokument. 
II Kreativa Europa 
Programmets allmänna mål och struktur 
Statsrådet förhåller sig positivt till programförslaget Kreativa Europa Statsrådets ståndpunkt är att programmets allmänna mål att främja den kulturella och språkliga mångfalden och samarbetet i fråga om kulturarvet samt öka konkurrenskraften i de kulturella och kreativa sektorerna är väl motiverade, ambitiösa och aktuella. Också utgångspunkterna för programmet är befogade i ljuset av forsknings- och statistiska data. Enligt dessa utgångspunkter ingår kultur och kulturella uttryck i unionsmedborgarnas dagliga liv och främjar välbefinnande, aktivt medborgarskap, gemensamma värden och social sammanhållning. 
Statsrådet anser det positivt att det nya programmet håller fast vid det nuvarande programmets principer: stöd för innovativ, internationell verksamhet och spridning av kunskap, kompetens och praxis. 
Programmet innefattar tre avdelningar, precis som det nuvarande Kreativa Europa. Den nuvarande strukturen har fungerat väl och statsrådet anser därför att det inte finns orsak att ändra den. 
Enligt statsrådet kan de nya insatserna inom programområdet media understödas. Särskilt är det ändamålsenligt och förenligt med nationella politiska mål att stärka mediekompetensen och en fri, mångformig och pluralistisk mediemiljö. Mer information behövs om de nya verksamheterna inom det sektorsövergripande programområdet innan en ståndpunkt formuleras. 
Statsrådet understöder programförslagets mål att stärka uppföljningen av programmet genom att man tar fram lämpliga indikatorer för utvärdering av effektivitet och resultat. I det här avseendet är kommissionens förslag inte ändamålsenligt eftersom de indikatorer som nämns i bilagan är insatsindikatorer. 
Statsrådet understöder kommissionens förslag i att inget instrument för lånegaranti för de kulturella och kreativa branscherna längre ingår i programmet Kreativa Europa. 
Statsrådet anser det viktigt med ett program som stärker det europeiska mervärdet och de kulturella och kreativa branschernas europeiska nätverk. Statsrådet anser även att den flexibilitet som ingår i programmet är viktig och gör det möjligt att svara på betydande omvärldsförändringar. 
Den avsikt som nämns i programförslaget att åstadkomma synergieffekter med andra program och politiska mål välkomnas. 
Finansiering av programmet 
Storleken på finansieringen i kommissionens förslag kommenteras separat visavi den helhet som budgetramen utgör. 
Förenkling 
Statsrådet anser det vara positivt och välkommet att programmet ska förenklas. Här avses flexibiliteten i programmet, såväl i fråga om dess innehåll (årliga arbetsplaner inom ramen för vilka det är möjligt att införa nya teman) som förvaltningen av det. 
Internationellt samarbete 
Statsrådet understöder kommissionens förslag om tredjeländers deltagande i Kreativa Europa, under förutsättning att tredjeländerna uppfyller de skyldigheter de åläggs. 
Tryggande av små språk- och kulturområdens intressen 
I egenskap av ett litet språk- och kulturområde är det för Finland viktigt att betona också små aktörers möjligheter att få tillträde till stödformerna för programmet. 
III Europeiska solidaritetskåren 
Statsrådet stöder kommissionens mål att erbjuda unga möjlighet att delta i verksamhet till sitt samhälles goda, främja den sociala delaktigheten bland unga och sysselsättningsmöjligheterna för unga med sämre förutsättningar än andra. 
Statsrådet anser att det är viktigt att unga ges möjligheter att utveckla sitt kunnande och får erfarenhet som stöder sysselsättningen. 
Statsrådet stöder kommissionens förslag att solidaritetskårens verksamhet inte får snedvrida arbetsmarknaden och att volontärverksamhet eller praktik inte får ersätta potentiell eller befintlig betald anställning. Anställningen ska bygga på ett tidsbundet anställningsavtal i enlighet med den nationella lagstiftningen och med kraven på hur avtal ska upprättas. När det gäller praktik är det viktigt att iaktta rådets rekommendation om kvalitetskrav. Också volontärverksamheten ska bygga på avtal. Statsrådet anser att det är viktigt att ett inslag av lärande ingår i solidaritetsinsatser och att det erkännande (intyg) som ges för deltagande i solidaritetskåren ska förbättra de ungas möjlighet att placera sig på arbetsmarknaden. 
Statsrådet stöder kommissionens strävan att förenkla förvaltningen av och förfarandena kring programmet. Inga erfarenheter finns ännu av genomförandet av Europeiska solidaritetskåren eller hur väl dess geografiska omfattning fungerar. Mot denna bakgrund vore det tillrådligt att noggrant utvärdera sammanslagningen av frivilligkåren för humanitärt bistånd med Europeiska solidaritetskåren samt dess konsekvenser särskilt för deltagandet i solidaritetsverksamheten av unga med sämre förutsättningar än andra. 
Statsrådet anser att det är viktigt att man i alla skeden av verksamheten tryggar rättigheterna och fastställer skyldigheter och ansvar för de unga som deltar i solidaritetskåren. Den nu förslagna sammanslagningen av Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete) med Europeiska solidaritetskåren förutsätter att de deltagande ungdomarnas säkerhet tryggas i alla omständigheter samt att lämplig utbildning och stödåtgärder ordnas, och innebär därigenom nya förpliktelser för de nationella programkontor som ansvarar för genomförandet av programmet. Man måste också säkerställa att det även i fortsättningen är adekvat utbildade professionella som ansvarar för de direkta insatserna. 
Statsrådet betonar att Europeiska solidaritetskårens verksamhet ska vara förenlig med och komplettera relevant politik samt relevanta instrument och program på unionsnivå, särskilt Erasmusprogrammet, samt befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet. 
Det är viktigt att följa upp effektiviteten i Europeiska solidaritetskårens verksamhet, särskilt i fråga om den sociala delaktigheten och sysselsättningen för ungdomar med sämre förutsättningar än andra, och verksamhetens eventuella konsekvenser för genomförandet av ungdomsgarantin. 
Vid den fortsatta behandlingen av programförslagen måste man bedöma hur väl programmets namn lämpar sig för ändamålet. Statsrådets ståndpunkt är att det nuvarande namnet inte beskriver de positiva dimensionerna i verksamheten som bedrivs för det gemensamma goda och som stöder den ungas egen utveckling. Programmets namn bör därför ersättas med något som bättre motsvarar ändamålet. 
Storleken på finansieringen i kommissionens förslag kommenteras separat visavi den helhet som budgetramen utgör. 
Senast publicerat 18.7.2018 08:32