Senast publicerat 03-05-2021 15:10

Interpellation IP 1/2017 rd 
Ville Niinistö gröna m.fl. 
 
Interpellation om konsekvenserna av nedskärningarna inom yrkesutbildningen och om de ökande utbildningsklyftorna

Till riksdagen

Den samlade yrkesutbildningen på andra stadiet befinner sig mitt i en okontrollerad omvälvning. Regeringen Sipiläs nedskärningar i utbildningen slår hårt mot yrkesutbildningen. I nedskärningarnas efterdyningar avkrävs yrkesläroanstalterna en omfattande reform där utbildningen omdanas med siktet inställt på framtidens utmaningar. Först far man iväg med pengarna, sedan kräver man stora omställningar.  

Nedskärningarna leder till att utbildningen på andra stadiet hamnar utom räckhåll för fler unga än förr, och det finns inte utbildningsplatser för alla. Det har redan tidigare varit nödvändigt att gallra i anslagen till yrkesutbildning och nu försämrar regeringen Sipilä med sin jättenedskärning på 190 miljoner euro ytterligare yrkesutbildningsanstalternas möjligheter att erbjuda utbildning: nybörjarplatserna minskar, utbildningsställen stängs och lärare sägs upp. Det hotar särskilt möjligheterna för pojkar på landet och i förorterna att få en examen som kan trygga sysselsättning efter grundskolan då utbildningens regionala tillgänglighet kringskärs. I synnerhet små utbildningsprogram och många svenskspråkiga läroanstalter är hotade. Det måste också ses till att utbudet på utbildning för specialgrupper såsom invandrare och personer med funktionsnedsättning inte äventyras.  

Det finns skäl att ifrågasätta om faktisk utveckling och förnyelse kan äga rum i ett läge där det gallras radikalt bland personal och utbildningar. Den förra regeringens avsikt var att genomföra strukturella reformer så att en del av besparingarna skulle uppstå till följd av reformen och omställningens effekt på utbildningen inte skulle vara så här stor. Målet var en reform som skulle ha tryggat nybörjarplatser runtom i Finland. Nu blir det inte så. Antalet nybörjarplatser inom grundläggande yrkesutbildning sjunker i år med fem tusen. Jämfört med 2014 års nivå sjunker nybörjarplatserna med 7 000.  

Också de goda målen med reformen av yrkesutbildningen hotas till följd av de jättelika nedskärningarna. Genom reformen förskjuts, kanske som en sparåtgärd, en alltför stor del av utbildningsansvaret till företagen utan att de får stöd eller ersättning. Redan nu kommer det signaler från arbetsplatserna om att ansvaret för att handleda studerande belastar personalen. Lärande i arbete enligt reformen av yrkesutbildningen kräver klara spelregler för vem som ansvarar för utbildningens kvalitet och var gränsen går mellan studier och arbete. Det är oklart huruvida det går att finna utbildningsplatser och utbildningskompetens hos företagen i den omfattning som regeringen förutsätter. Med tanke på genomströmningen i yrkesutbildningen och de unga som behöver särskilt stöd är det angeläget att läroanstalternas förutsättningar och möjligheter att ta ansvar för utbildning är fortsatt goda. 

I läroanstalternas vardag syns nedskärningarna i form av inskränkt utbud på utbildning, minskad närundervisning och personalminskningar. Storleken på nedskärningarna fördelas branschvis ojämnt och i värsta fall drabbas vissa läroanstalter av nedskärningar på upp till 16 procent. På grund av nedskärningarna har 102 yrkesläroanstalter genomfört samarbetsförhandlingar av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker. Det krävs personalminskningar motsvarande cirka 2 800 årsverken. I dagsläget har 648 lärare blivit uppsagda. Personalen har minskat också genom deltidsanställningar, slopade visstidsanställningar och pensioneringar. Besparingar har också eftersträvats genom ändrade arbetsbilder. Personalminskningarna och samarbetsförhandlingarna pågår fortfarande. 

Minskad närundervisning äventyrar redan nu möjligheterna att förvärva yrkesskicklighet och behörighet för fortsatta studier. Antalet veckotimmar hade redan 2013 sjunkit från 32 till 28. OAJ förhörde sig om antalet veckotimmar senast i februari 2016 hos över 200 förtroendemän. Enligt enkäten uppgick undervisningen i genomsnitt till 22—24 veckotimmar. När yrkesutbildningen skärs ner innebär det att undervisningen åter skärs ner med 10—15 procent. I många branscher innebär det färre än 20 veckotimmar. Nivån på undervisningen blir lidande när elever med bara 20 veckotimmar tvingas lära sig yrkesfärdigheterna på egen hand. 

Närundervisning är en praktiskt inriktad metod att lära sig och träna upp yrkesskickligheten, men innebär också människokontakter, det vill säga det som gör de unga delaktiga i skolgemenskapen och studierna. Om utbudet på närundervisning är litet, kan de unga som mest behöver stöd falla bort från utbildningen helt och hållet. 

Nedskärningarna i yrkesutbildningen kommer att leda till att allt fler avbryter sin utbildning och trillar ur utbildningssystemet. Avbrutna studier är vanligt inom yrkesutbildning. Åren 2013—2014 avbröt 7,6 procent av de studerande. De som bara har grundskoleutbildning har ytterst svag ställning på arbetsmarknaden; i Finland hänger framgången på utbildningen.  

Regeringen Sipiläs jättelika nedskärningar i yrkesutbildningen görs i ett läge när utslagning inom arbetsliv och utbildning håller på att öka betänkligt. Redan nu befinner sig en femtedel av männen och över 15 procent av kvinnorna under 25 år utanför arbete och utbildning, och bland män i åldern 25—54 år ökar antalet förlorade arbetare som är utestängda från arbetslivet och utbildning med tusen per år.  

Sysselsättningen bland män genomgår en förändring som regeringen Sipilä inte har lycktas möta. Det finns inte längre jobb för personer med låg utbildning. PISA-undersökningarna visar att pojkarnas studieresultat i det finländska utbildningssystemet är svagare än flickornas. Nedskärningarna i yrkesutbildningen äventyrar ytterligare jämställdheten i utbildningen och kan leda till en bestående och betydande ökning av ungdomsarbetslöshet och utestängning från arbetslivet och utbildning.  

För att förhindra en sådan utslagning av pojkar och män rekommenderar en färsk utredning från Näringslivets delegation att det ska satsas på utbildning redan från tidig ålder, med början i småbarnspedagogiken. Enligt rapporten har 79 000 män i åldern 25—54 år helt och hållet fallit bort från arbetslivet eller utbildningen. En del av dem är långtidsarbetslösa, men ännu fler står helt utanför samhällets stödkonstruktioner. De försvunna pojkarna och männen blir fler om det inte finns utbildningsplatser och om utbildningen inte förmår hålla fast vid de studerande.  

Barn som hotas av utslagning kan identifieras inom småbarnspedagogiken och grundskolan, ofta redan i rådgivningen. Att bli utslagen är en dyr väg både för individen och för samhället. En utslagen ung person beräknas kosta samhället en miljon euro. De förlorade ungdomarna lämnas åt sitt öde med ett liv som de inte själva orkar med och som ingen annan är intresserad av.  

Att skära ned på utbildningen är alltså detsamma som att kapa av de ungas väg till en god framtid. Regeringens nedskärningar har drabbat varje nivå av utbildningssystemet från småbarnspedagogiken till universiteten. Utslagningen bland unga förvärras särskilt av nedskärningar i småbarnspedagogiken, grundskolorna och yrkesutbildningen.  

De barn som löper allra störst risk att marginaliseras kan identifieras redan inom småbarnspedagogiken. Regeringen har slopat den subjektiva rätten till barndagvård och ökat gruppstorlekarna. Den subjektiva rätten till dagvård utjämnar möjligheterna för barn med olika familjebakgrund. Med större grupper blir det svårare att hålla hög kvalitet på småbarnspedagogiken. Samtidigt försvåras också arbetet med att förebygga utslagning. Småbarnspedagogik är en av de viktigaste stödåtgärderna i den öppna vården inom barnskyddet. 

Inom grundskolorna har nedskärningarna drabbat gruppstorlekarna och olika stödåtgärder inom undervisningen. Det är uttryckligen de svagaste elevernas studiemöjligheter som har försämrats. Regeringen har skurit ner åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet, försämrat kvaliteten på specialundervisningen inom förskola och grundläggande utbildning, dragit in skolgångsbiträden och låtit bli att minska gruppstorlekarna.  

Kläm 

Med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den minister som saken gäller:

Kommer regeringen att hålla fast vid att antalet nybörjarplatser inom yrkesutbildning på andra stadiet förblir minst på nuvarande nivå,  
hur ska det tryggas att närundervisningstimmarna förblir på en nivå som garanterar behörighet för fortsatta studier,  
hur tänker regeringen korrigera de försämringar som nedskärningarna förorsakar i yrkesutbildningens kvalitet, regionalt utbud och tillgänglighet,  
hur tänker regeringen förbättra den utbildningsmässiga jämställdheten, minska utestängning från utbildning och ingripa i den ökande utslagning som särskilt drabbar pojkar och män,  
hur tillförsäkrar regeringen yrkesläroanstalterna mer resurser för att genomföra reformen av yrkesutbildningen och  
tänker regeringen överföra utbildningsansvar till arbetsplatserna utan klara spelregler för ansvar och resurser för lärande på arbetsplatsen? 
Helsingfors 3.3.2017 
Ville Niinistö gröna 
 
Touko Aalto gröna 
 
Outi Alanko-Kahiluoto gröna 
 
Pekka Haavisto gröna 
 
Hanna Halmeenpää gröna 
 
Satu Hassi gröna 
 
Heli Järvinen gröna 
 
Emma Kari gröna 
 
Johanna Karimäki gröna 
 
Jyrki Kasvi gröna 
 
Krista Mikkonen gröna 
 
Olli-Poika Parviainen gröna 
 
Jani Toivola gröna 
 
Antero Vartia gröna 
 
Ozan Yanar gröna 
 
Antti Lindtman sd 
 
Johanna Ojala-Niemelä sd 
 
Suna Kymäläinen sd 
 
Riitta Myller sd 
 
Jutta Urpilainen sd 
 
Antti Rinne sd 
 
Tytti Tuppurainen sd 
 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
Joona Räsänen sd 
 
Pia Viitanen sd 
 
Merja Mäkisalo-Ropponen sd 
 
Tuula Haatainen sd 
 
Sirpa Paatero sd 
 
Anneli Kiljunen sd 
 
Jukka Gustafsson sd 
 
Krista Kiuru sd 
 
Sanna Marin sd 
 
Satu Taavitsainen sd 
 
Tarja Filatov sd 
 
Ilkka Kantola sd 
 
Aino-Kaisa Pekonen vänst 
 
Li Andersson vänst 
 
Matti Semi vänst 
 
Katja Hänninen vänst 
 
Jari Myllykoski vänst 
 
Markus Mustajärvi vänst 
 
Annika Lapintie vänst 
 
Paavo Arhinmäki vänst 
 
Anna Kontula vänst 
 
Stefan Wallin sv 
 
Mikaela Nylander sv 
 
Anna-Maja Henriksson sv 
 
Thomas Blomqvist sv 
 
Veronica Rehn-Kivi sv 
 
Eva Biaudet sv 
 
Mats Nylund sv 
 
Anders Adlercreutz sv 
 
Joakim Strand sv 
 
Peter Östman kd 
 
Päivi Räsänen kd 
 
Antero Laukkanen kd 
 
Sari Tanus kd 
 
Sari Essayah kd