Interpellation
IP
2
2015 rd
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
m.fl.
Interpellation om konsekvenserna av regeringens beslut för pensionstagarna
Till riksdagen
I Finland finns det i dag cirka 1 434 500 pensionstagare. Detta är över en fjärdedel av alla finländare. Pensionärerna är en viktig, betydelsefull och aktiv del av det finländska samhället. Pensionstagarna är en av de största grupperna av människor som berörs av regeringens beslut. Besluten drabbar pensionärerna hårt: statsminister Sipiläs regering försämrar klart försörjningen och situationen för de äldre och personer som annars har det svårt. 
Den genomsnittliga pensionen är cirka 1 500 euro i månaden (läget 31.12.2014), men ungefär en fjärdedel av pensionärerna, alltså fler än 350 000 finländare, får mindre än 1 000 euro i månaden i pension. Över 13 000 personer får mindre än 500 euro i pension. Bara ett fåtal har höga pensionsinkomster, och en betydande del av pensionärerna lever under fattigdomsgränsen eller mycket nära den. 
Pensionstagarna är en blandad grupp. Förutom äldre personer som lyfter arbetspension efter en lång tid i arbetslivet finns det kvinnor som hela sitt liv har arbetat som hemmamamma eller lantbrukarhustru, unga personer som får invalidpension och personer som har ett funktionshinder sedan födseln. Många pensionärer hör till de sämre lottade i samhället, och skillnaderna mellan pensionärerna har ökat. De ökade inkomstskillnaderna och polariseringen i samhället märks också bland pensionärerna. 
Regeringens beslut försämrar pensionärernas försörjning och situation på många olika sätt. 
Regeringen försämrar för det första direkt pensionstagarnas försörjning. Av pensionärerna får 180 000 en så liten pension i förhållande till sina boendeutgifter att de dessutom behöver bostadsbidrag för att klara sig. Regeringen föreslår emellertid att bostadsbidraget för pensionstagare ska dras in och att pensionstagarna i stället ska överföras till systemet med allmänt bostadsbidrag. Sammanslagningen av systemen innebär egentligen en direkt nedskärning i tiotusentals pensionstagares försörjning. När bostadsbidraget för pensionstagare slås samman med det allmänna bostadsbidraget minskar bostadsbidraget för cirka 70 % av de hushåll som har de allra lägsta inkomsterna. Närmare etthundratusen pensionärer förlorar 60 euro per månad i reformen. Detta är det högsta belopp som bostadsbidraget kan sjunka med enligt regeringens beslut. För den som har små inkomster är 60 euro mycket pengar. 
Regeringen har försökt lindra nedskärningen genom olika slags manövrer. Det första halvåret beviljas bostadsbidraget till det tidigare beloppet. Dessutom har regeringen beslutat att bidraget kan minska med högst 60 euro i månaden. Det står klart att statsminister Sipiläs regering själv har insett hur stora försämringar det handlar om. Dessa "utjämningar" är emellertid bara ett litet plåster på ett stort sår. De riktar sig enbart till dem som nu får bostadsbidrag. I de nya besluten om bostadsbidrag saknas dessa utjämningar. Regeringen behandlar således pensionärerna på ett ojämlikt sätt. Det skyddade beloppet på 60 euro gäller dessutom bara så länge som pensionärens boendesituation inte ändras. Vårt lands regering tvingar pensionärer som är i dåligt skick att bo ensamma kvar i sitt hem för att de inte har råd att flytta till ett servicehus, eftersom bostadsbidraget då minskar. Unga personer som får invalidpension tvingas stanna kvar på den ort där de bor, trots att deras liv kunde vara bättre någon annanstans. 
Regeringen har talat varmt för närståendevård. Indragningen av bostadsbidraget för pensionstagare är emellertid en direkt försämring också av förutsättningarna för närståendevård. Bostadsbidraget för pensionstagare är individuellt så att den som vårdas har kunnat få bostadsbidrag oberoende av de inkomster som personer som bor i samma hushåll har. Detta har underlättat vård i hemmet av till exempel ålderstigna föräldrar eller myndiga barn med funktionshinder. Nu kan det hända att bostadsbidraget helt försvinner, vilket kan försämra de ekonomiska möjligheterna att vårda en anhörig i hemmet avsevärt. 
Förutom nedskärningen av bostadsbidraget försvårar regeringens åtgärder livet för pensionärer med dålig hälsa. Hälsoproblemen ökar med åldern, och låginkomsttagare har också generellt flera hälsoproblem än andra. Pensionärerna är frekventa användare av hälsovårdstjänster, och många har stora utgifter för mediciner. En stor del av en pensionärs inkomster kan gå åt till att ta hand om sin hälsa och sitt välmående. 
Regeringen försämrar pensionärernas möjligheter att sköta sin hälsa och få behandling för sjukdomar. Regeringen föreslår att läkemedelsersättningarna ska skäras ned med 50 miljoner euro och att självriskerna ska höjas. Reseersättningarna skärs ned med 25 miljoner euro. Båda dessa nedskärningar drabbar dem som ofta behöver hälsovårdstjänster. De högre självriskerna drabbar särskilt låginkomsttagare. Inte en enda pensionär ska behöva tvingas välja mellan att köpa mat eller mediciner. 
Förutom nedskärningarna höjer statsminister Sipiläs regering klientavgifterna för social- och hälsovårdstjänster med sammanlagt 150 miljoner euro. Regeringen tänker bland annat höja avgifterna för långvarig institutionsvård, serviceboende och service som ges i hemmet. Höjningarna av klientavgifterna riktar sig mot dem som är stora användare av tjänster, dvs. i hög grad just pensionärerna. Pensionärernas inkomster minskas och deras utgifter ökas. 
Regeringen försämrar också i övrigt hälso- och sjukvården för de äldre. Man tänker ändra personaldimensioneringen inom äldreomsorgen. Om regeringens planer förverkligas kommer våra äldre i framtiden att vårdas av färre personer som är lägre utbildade än i dag: regeringen tänker både minska personaldimensioneringen och lätta upp kriterierna för att räkna in studerande och obehöriga anställda inom vården i dimensioneringen. 
Möjligheten till en heltäckande offentlig basservice har stor betydelse i pensionärernas vardag. När man lägger frysningen av indexförhöjningarna av statsandelarna för kommunernas basservice till de övriga försämringar som regeringen föreslår, kommer servicen för de äldre oundvikligen att bli sämre.  
Regeringen lovade i sitt program att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Den föreslagna höjningen av grundavdraget vid kommunalbeskattningen är dock minimal, och den kommer att ha mycket liten effekt i praktiken. Inte heller på detta sätt underlättas situationen för pensionstagare med låga inkomster. 
Sipiläs regering använder 30 miljoner euro för att höja garantipensionen. Pertti Honkanen som är ledande forskare vid FPA har dock bedömt att pensionerna i själva verket kommer att sjunka med flera procent före 2019 till följd av regeringens indexnedskärningar. Regeringen har föreslagit lättnader i Yle-skatten för dem med de allra lägsta inkomsterna, men effekten av detta beslut är bara några euro i månaden. 
Statsminister Sipiläs regering fattar beslut utan att ordentligt bedöma vilka konsekvenser de har för människors liv. Vem kan förutspå vilka följder alla dessa beslut sammantaget har för pensionstagarna? Regeringen skär ned och stramar därmed åt pensionärernas situation utan någon verklig kunskap om vad besluten leder till och i hur hög grad konsekvenserna av dem drabbar samma personer. Detta är en farlig lek med vanliga människors liv och försörjning. Det är nödvändigt att regeringen omvärderar sina sparbeslut så att konsekvenserna för låginkomsttagarna och för dem som riskerar fattigdom är skäliga. 
På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:
Hur tänker regeringen säkerställa att de sammantagna effekterna av nedskärningarna inte blir oskäliga för pensionärerna, 
hur tänker regeringen sörja för pensionärer med små inkomster i framtiden,  
tänker regeringen ändra sina orättvisa beslut om pensionärernas försörjning och 
kommer regeringen att avstå från att försämra vårdardimensioneringen, som är viktig med tanke på servicen för äldre?  
Helsingfors 16.10.2015 
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
Ville
Niinistö
gröna
Heli
Järvinen
gröna
Hanna
Halmeenpää
gröna
Olli-Poika
Parviainen
gröna
Touko
Aalto
gröna
Jani
Toivola
gröna
Johanna
Karimäki
gröna
Jyrki
Kasvi
gröna
Krista
Mikkonen
gröna
Satu
Hassi
gröna
Antti
Lindtman
sd
Merja
Mäkisalo-Ropponen
sd
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
Riitta
Myller
sd
Anneli
Kiljunen
sd
Maria
Guzenina
sd
Lauri
Ihalainen
sd
Jukka
Gustafsson
sd
Joona
Räsänen
sd
Maarit
Feldt-Ranta
sd
Tuula
Haatainen
sd
Pia
Viitanen
sd
Harry
Wallin
sd
Jutta
Urpilainen
sd
Eero
Heinäluoma
sd
Kristiina
Salonen
sd
Tarja
Filatov
sd
Katja
Taimela
sd
Ilkka
Kantola
sd
Krista
Kiuru
sd
Antti
Rinne
sd
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Suna
Kymäläinen
sd
Satu
Taavitsainen
sd
Sanna
Marin
sd
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
Kari
Uotila
vänst
Katja
Hänninen
vänst
Hanna
Sarkkinen
vänst
Paavo
Arhinmäki
vänst
Jari
Myllykoski
vänst
Annika
Lapintie
vänst
Matti
Semi
vänst
Antero
Laukkanen
kd
Sari
Tanus
kd
Sari
Essayah
kd
Päivi
Räsänen
kd
Peter
Östman
kd
Senast publicerat 20.4.2017 11:17