Bakgrund
Belarus gör aggressiva angrepp vid gränserna till Polen och Litauen genom att utnyttja migranter som illegalt försöker ta sig in i EU. Migranterna kommer huvudsakligen från Mellanöstern via olika rutter till Minsk. Därifrån hänvisas de till EU:s gränser. Belarus har som ambition att pressa EU till förhandlingar bland annat om att häva sanktionerna mot landet. Det är alltså fråga om ett belarusiskt hybridangrepp mot EU.
För att försvara sin inre säkerhet och sina gränser har Polen och Litauen stängt sina gränser mot Belarus och försökt stoppa olaglig gränspassage. Finlands regering har uttryckt sitt ogillande över Belarus aktioner, men dess uttalanden om Finlands åtgärder i en liknande situation har varit oklara och inkonsekventa.
När Turkiet genomförde en påverkansoperation mot Grekland våren 2020 kommenterade statsminister Sanna Marin Finlands beredskap att reagera på hybridpåverkan av det här slaget. På statsministerns frågetimme den 8 mars 2020 sade hon följande om förslaget att göra det möjligt att för viss tid avstå från att ta emot asylansökningar vid hybridstörningar: ”Nå, det är säkert bra att diskutera mer ingående. Som jag sade skulle det vara bra att föra en diskussion om en sådan situation med alla riksdagspartier, som sagt på vilket sätt vi skulle reagera på det tillsammans, om Finland blev utsatt för den här typen av påverkan och påtryckningar genom att desperata människor blir utnyttjade och förda till gränsen.” Men sedan dess har ingenting hänt i den här frågan.
Också de motstridiga kommentarerna från utrikesminister Pekka Haavisto och inrikesminister Maria Ohisalo under den påverkansoperation som Belarus riktat mot Polen väcker frågor. Den 8 november 2021 uttalade sig Haavisto i A-studio på Yle TV1 om förslaget att göra det möjligt att stänga gränserna vid hybridpåverkan: ”Tja, tanken att helt frångå de kriterier och spelregler som fastställts i flyktingkonventionerna, det kommer nog inte att bli aktuellt. Som jag sade, i en sådan situation, fastän det ser våldsamt ut, kan det alltid finnas människor som verkligen behöver humanitärt bistånd och vars liv och hälsa kan stå på spel just då, det måste alltid finnas en möjlighet till det.” Den 9 november skrev Helsingin Sanomat att enligt Ohisalo måste ett gränsövergångsställe vara öppet i enlighet med internationella avtal för att asylsökande ska kunna lämna in sina asylansökningar.
Men redan mot slutet av samma vecka gav ministrarnas kommentarer en annorlunda bild av läget. Den 13 november sade Haavisto så här om hybridhot i Ykkösaamu på Yle TV1: ”Den här typen av hot måste kunna hanteras genom beredskapslagstiftningen, och jag tror att det vi nu har sett, till exempel vid gränsen mellan Polen och Belarus, hör till det här slaget av hot. Om man vill precisera det här i beredskapslagstiftningen är det bra [...].” Samma dag skrev Iltasanomat att vår beredskapslag enligt Ohisalo behöver ses över i fråga om punkterna om hybridpåverkan för den händelse att något liknande inträffar som vid den belarusisk-polska gränsen. ”Jag är för en översyn av beredskapslagen till denna del. Vi har nya hotsituationer, risker och hybridpåverkan, som i fråga om Belarus är statsledd människosmuggling”, sade Ohisalo enligt tidningen.
När utrikesministern och inrikesministern samma vecka kommer med uttalanden som strider mot deras egna kommentarer, väcks frågan vilken regeringens linje egentligen är.
Rättsläget
Regeringen framhåller att Finland måste iaktta internationella avtal så att rätten att lämna in asyl-ansökningar alltid finns kvar. Rätten till asyl grundar sig på Genèvekonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Om sådana avtal inte alls är flexibla i en situation där olaglig migration utnyttjas för hybridattacker, måste vi stödja oss på det folkrättsliga nödförfarandet och införa nationell lag genom vilken mottagandet av asylansökningar kan avbrytas i undantagssituationer. Det är i vilket fall som helst tvivelaktigt att tolka Genèvekonventionen från 1951 på så sätt att den hindrar den rätt till statliga åtgärder som garanteras i grundlagen och internationella avtal för att förhindra att den nationella säkerheten äventyras.
Minister Ohisalo har sagt att vi i Finland har förberett oss på massinvandring på många sätt. Men regeringens sätt att reagera på situationen inbegriper inte något sådant alternativ som verkligen skulle sätta stopp för hybridpåverkan. Enligt den gällande lagstiftningen blir alla som söker asyl och säger ”asylum” insläppta i landet. Några konkreta och framför allt snabba löften om lagreformer har regeringen inte kommit med fastän många har krävt sådana reformer och ställt frågor om detta.
Det är förståeligt och också viktigt för alla EU-länder att det blir möjligt att stänga gränserna för statligt riggad massinvandring. När gränserna förblir öppna oberoende av läget skapas förutsättningar just för det som Belarus är ute efter. Att släppa in migranterna skulle åter leda till en situation där de vandrar runtom i Europa till de länder de anser vara bäst och orsakar oordning med tanke på både säkerheten och välfärdssystemets hållbarhet.
Prejudikat om exceptionella situationer till följd av ett stort antal migranter har behandlats vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). År 2020 konstaterade Europadomstolen i fallet Spanien att det är möjligt att vägra inresa om asylsökande utan vägande skäl underlåter att iaktta möjligheterna till laglig gränspassage, i synnerhet genom att samlas i stora grupper och använda våld. Trots detta måste det finnas möjlighet att ansöka om internationellt skydd. Europadomstolen har dessutom genom interimistiska förordnanden bestämt att Litauen inte får återsända migranter som redan befinner sig på litauiskt territorium till Belarus. Samtidigt har det genom ett motsvarande interimistiskt förordnande bestämts att en suverän stat har rätt att besluta vem den släpper in på sitt territorium, förutsatt att övriga internationella förpliktelser beaktas.
Gränsbevakningslagen gör det möjligt att temporärt begränsa trafiken vid gränsövergångsställena för att underlätta trafiken och kontrollerna. Dessutom kan statsrådet besluta att ett gränsövergångsställe ska stängas för viss tid eller tills vidare, om stängningen är nödvändig för att avvärja ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen, den nationella säkerheten eller folkhälsan. Inrikesministern har hänvisat till denna möjlighet, men samtidigt betonat att en av gränsstationerna alltid måste vara öppen för asylansökningar, eftersom stängning av gränsövergångsställen inte får hindra ansökan om internationellt skydd.
EU och dess medlemsländer har nu ett motstridigt läge i fråga om skyldigheter, rättigheter, säkerhet och skydd av gränserna. För Finlands del kan man med fog anta att om de migranter som utnyttjats för hybridattacken närmar sig Finland, kommer regeringen att påminna gränsmyndigheterna om en handlingsmodell som möjliggör inresa i enlighet med internationella avtal och inrätta förläggningar på rekordtid.
Åtgärder
På EU-nivå måste vi hjälpa Polen och andra målländer att förhindra hybridangrepp och dämma upp eventuell sekundär migration från Polen och andra målländer.
På nationell nivå måste vi stoppa de asylsökande vid gränsen vid ett hybridangrepp. Vi föreslår att det i Finlands lagstiftning omedelbart införs en paragraf om nödsituationer med stöd av vilken mottagandet av asylansökningar kan avbrytas i situationer med massinvandring i syfte att trygga nationell säkerhet och allmän ordning.