Allmänt

Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark under början av innevarande år och sysselsättningen har ökat snabbt. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var antalet sysselsatta 30 000 fler i augusti 2022 än under motsvarande period år 2021. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var i augusti 73,6 procent och trenden för det relativa arbetslöshetstalet 7,1 procent. 

Mot slutet av året har utsikterna för världsekonomin försämrats. Kriget i Ryssland, energikrisen och de kraftiga prishöjningarna upprätthåller osäkerhet och försämrar utsikterna för Europa. År 2023 beräknas ökningen av bruttonationalprodukten bli svag och den snabba sysselsättningstillväxten brytas. 

Regeringen har förbundit sig till långsiktigt arbete för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och för att nå upp till ytterligare uppskattningsvis 80 000 sysselsatta före mitten av decenniet. Betydande åtgärder för att nå målet är bland annat reformen av lönesubventionen, försöket med rekryteringsstöd, åtgärderna för att höja sysselsättningsgraden för personer över 55 år, inrättandet av Työkanava Oy för sysselsättning av partiellt arbetsföra, överföringen av arbetskraftsservicen till kommunerna, utvecklingen av Navigatorverksamheten, reformen av kontinuerligt lärande, integrationen och arbetskraftsinvandringen, utvecklingen av läroavtalsutbildningen, utvidgningen av arbetshälsoprogrammet samt andra åtgärder som stöder matchningen och tillgången på arbetskraft. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet välkomnar regeringens mål och de åtgärder som vidtagits för att uppnå dem och anser att de är motiverade. 

Skötseln av sysselsättningen

I budgeten föreslås ett anslag på cirka 182,9 miljoner euro för offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Anslaget är totalt omkring 101,6 miljoner mindre än 2022. Ändringarna i budgeten för 2022 förklaras dels av avslutade projekt, dels av att pengarna omfördelats till andra moment, men ändringen innebär likväl också att sysselsättningsanslagen minskar något jämfört med de senaste åren. 

Matchning. Det måste finnas kompetent arbetskraft för att det ska gå att trygga företagens verksamhetsbetingelser och den offentliga servicen. Regeringen föreslår flera åtgärder för att lösa det svåra matchningsproblemet på arbetsmarknaden. För utbildning av omsorgsassistenter som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Jotpa) föreslås ett tillägg på omkring 10,8 miljoner euro för utbildning av 1 500 nya omsorgsassistenter 2023—2025. För statsandelsfinansierad arbetskraftsutbildning föreslås dessutom ett tillägg på 7,8 miljoner euro för att utbilda 1 000 nya omsorgsassistenter 2023—2025. Utskottet anser att åtgärderna för att utveckla arbetssökandenas kompetens är viktiga och värda att understöda. Utskottet påpekar att det också inom andra branscher än social- och hälsovårdssektorn råder brist på kunniga arbetstagare. 

Åtgärder för att förlänga tiden i arbetslivet. Det föreslås att det till budgeten fogas ett nytt moment (32.30.55) under vilket anslag för främjande av sysselsättningen bland 55 år fyllda samlas inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Under momentet finansieras som ny tjänst bland annat utbildning inom omställningsskyddet för uppsagda personer över 55 år som inleds 2023. För finansieringen av utbildningen har 22 miljoner euro av sysselsättningsanslagen överförts till det nya momentet. 

Den nya omställningsskyddsutbildningen och anskaffningen av den avviker från den tjänsteupphandling som för närvarande genomförs inom arbets- och näringstjänsterna. Omställningsskyddsutbildningen planeras individuellt för att säkerställa dess effektivitet och skräddarsys enligt varje uppsagd persons behov. Anskaffningen av sådan utbildning ökar behovet av personalresurser för tjänsteupphandlingen och utbildningen är också dyrare än anskaffningen av utbildning för stora grupper. Utskottet anser det vara viktigt att noggrant följa upp hur resurserna för de som hänvisas till verksamheten räcker till. 

Överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. Avsikten är att ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster ska överföras till kommunerna vid ingången av 2025. Målet med reformen är en servicestruktur som främjar snabb sysselsättning av arbetstagare och ökar arbets- och näringstjänsternas produktivitet, tillgänglighet, genomslag och mångsidighet. I den nya servicestrukturen sammanslås kommunens sysselsättningstjänster, kommunens utbildningstjänster samt näringstjänsterna, vilket förväntas främja sysselsättningen effektivt. 

Utskottet understöder att arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna. Utskottet fäster uppmärksamhet vid fördelningen av resurser mellan kommunerna och arbets- och näringsbyråerna i kommunförsöket med sysselsättning innan uppgifterna slutligt överförs och anser det vara viktigt att det följs noggrant att resurserna fördelas ändamålsenligt. 

Utveckling av digitaliseringen

Det föreslås att 44,5 miljoner euro beviljas under momentet utveckling av digitaliseringen inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Anslaget är avsett för utveckling av informationssystemsreformer och digitala tjänster som främjar digitaliseringen. Utskottet anser att det är ytterst viktigt att utveckla arbets- och näringstjänsternas informationssystem och att det är en förutsättning för att de föreslagna reformerna ska kunna genomföras effektivt. Avsikten är att arbets- och näringsförvaltningens reviderade informationssystemtjänster ska tas i bruk i sin helhet före utgången av 2023. 

Forskning och utveckling

Finlands mål är att stimulera forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet så att forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av bruttonationalprodukten är fyra procent före 2030. I början av regeringsperioden var forsknings- och utvecklingsutgifternas andel av BNP omkring 2,8 procent. Som högst var forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av BNP i Finland 3,7. Det inträffade 2009. 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-finansiering) enligt statsbudgeten är sammanlagt cirka 2,38 miljarder euro 2023. Detta innebär en minskning på omkring 117 miljoner euro jämfört med den totala summa som budgeterats för 2022. 

Finland når ännu inte upp till 4 procent av bruttonationalprodukten, utan andelen stannar på 2,85 procent i budgeten. Utskottet betonar vikten av kontinuitet och förutsägbarhet i finansieringen och konstaterar att det med tanke på den framtida ekonomiska tillväxten och produktiviteten samt påskyndandet av sysselsättningsökningen är viktigt att ytterligare öka satsningarna på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 

Integration och sysselsättning av invandrare

För åtgärder som främjar integrationen och sysselsättningen för invandrare anvisas i budgetpropositionen ett anslag på 3,5 miljoner euro för att fortsätta kommunernas multidisciplinära kompetenscenterverksamhet med låg tröskel samt handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare. Förutsättningarna för sysselsättning för dem som flytt från Ukraina från kriget förbättras genom att omkostnaderna för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ökas med 5,5 miljoner euro för utbildning som riktas till ukrainare. Dessutom ska personer som sökt tillfälligt skydd eller annat uppehållstillstånd kunna omfattas av de kommunala sysselsättningsförsöken innan de får hemkommunsrätt. Utskottet anser att det är viktigt och välkommet att stödja invandrares integration och sysselsättning. 

Istanbulkonventionen och skyddshemmen

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den s.k. Istanbulkonventionen), som trädde i kraft i Finland 2015, förutsätter att det inrättas ”tillräckligt många” lättillgängliga skyddshem för att våldsoffren ska kunna erbjudas en trygg inkvartering och få hjälp på förhand. 

Koordineringen, styrningen, utvärderingen, utvecklingen och den riksomfattande samordningen av skyddshemstjänsterna sköts i Finland av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Institutet för hälsa och välfärd väljer genom öppen ansökan ett behövligt antal producenter av skyddshemstjänster så att det finns tillräckligt med tjänster på olika håll i landet. Det anslag som reserverats för verksamheten i statsbudgeten ställer upp specialvillkor för antalet skyddshem och deras familjeplatser. 

Enligt en utredning som Institutet för hälsa och välfärd gjorde 2020 behövs det på skyddshemmen i Finland cirka 262—367 familjeplatser. För 2022 har man dock kunnat skaffa endast 228 familjehemsplatser, och 25,6 miljoner euro har anvisats för finansieringen av dem. 

För finansieringen av skyddshemsverksamheten föreslås 24,55 miljoner euro 2023. Finansieringen av de 262—367 familjeplatser som behövs förutsätter enligt Institutet för hälsa och välfärds utredning att det årliga anslaget höjs till mellan 29,6 och 36,7 miljoner euro. 

i och med lstanbulkonventionen och lagen om skyddshem har skyddshemsnätverket i Finland systematiskt utvecklats och tjänsternas omfattning och omfattning har ökat avsevärt. Skyddshemsnätverket bör dock stärkas ytterligare i områden där det helt saknas tjänster och i områden där det inte finns tillräckligt god tillgång till tjänster i relation till behovet och invånarantalet för att Finland ska uppfylla de nationella och internationella förpliktelserna om att hjälpa vuxna och barn som drabbats av våld i nära relationer. 

År 2023 kommer utgifterna för skyddshemstjänster att vara större än den föreslagna finansieringen på 24,55 miljoner euro. Trots att anslaget är otillräckligt är det möjligt att upprätthålla verksamheten med hjälp av reservationsanslag av engångsnatur (riksdagens så kallade julklappspengar) som beviljats 2020 och 2021. Att öppna de nya skyddshem som behövs kräver dock långsiktig finansiering. Utskottet anser att det är nödvändigt och viktigt att gradvis höja den permanenta finansieringen av skyddshemstjänsterna tills det finns tillräckligt med lättillgängliga skyddshem av hög kvalitet. 

Jämställdhetsbudgetering

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har i flera utlåtanden om budgetpropositioner och planer för de offentliga finanserna fäst uppmärksamhet vid vikten av jämställdhetsbudgetering och bedömningar av budgetens konsekvenser för jämställdheten. 

Finansministeriets föreskrift om utarbetande av budgetförslag av 2020 förutsätter att ministerierna i motiveringen till huvudtiteln sammanfattar de samhälleliga jämställdhetskonsekvenserna av propositioner. Vid granskningen av konsekvenserna för jämställdheten ska uppmärksamhet fästas vid de samhälleliga effektmålen för jämställdheten mellan könen inom förvaltningsområdet och vid de utgifter inom förvaltningsområdet som kan inverka på förverkligandet av jämställdheten. Våren 2021 preciserade finansministeriet sina anvisningar om jämställdhetssammanfattningar. 

Enligt utredning till utskottet har alla ministerier i den allmänna delen av motiveringen till huvudtiteln i budgetpropositionen för 2023 tagit in ett särskilt avsnitt som behandlar jämställdhet i förhållande till fördelningen av anslag inom förvaltningsområdet. Utskottet anser att detta är viktigt, även om granskningarnas omfattning varierar från ministerium till ministerium. 

Utskottet påpekar att finansministeriets anvisningar gör det möjligt för ministerierna att integrera jämställdhetsfrågorna i hela förvaltningsområdets budget i stället för att endast en viss del av verksamheten anses beröra jämställdheten. Utskottet anser att jämställdhetsbudgeteringen bör vidareutvecklas målmedvetet och på ett sätt som förpliktar ministerierna. 

Jämställdhet och diskrimineringsombudsmannens resurser

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som har till uppgift att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen är också Finlands nationella rapportör om människohandel och övervakar verkställandet av avlägsnanden ur landet. Till ombudsmannens uppgifter hör dessutom att bevaka och främja utlänningars ställning och rättigheter. Ombudsmannen fick också en ny uppgift som rapportör om våld mot kvinnor från och med den 1 januari 2022. 

Diskrimineringsombudsmannens verksamhetsområde är omfattande. De olika uppgifterna förenas av övervakning och främjande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringsombudsmannen kontaktas i anslutning till ombudsmannens samtliga uppgifter. Kontakterna till ombudsmannen har blivit fem gånger fler från 2014 till 2021. Ombudsmannens resurser har enligt uppgift dock inte ökats med mer än ett årsverke sedan april 2022. 

Riksdagen behandlar i samband med budgetpropositionen för 2023 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av diskrimineringslagen och till lagar som har samband med den (RP 148/2022 rd). Propositionen innehåller nya uppgifter för diskrimineringsombudsmannen. I propositionen uppskattas behovet av tilläggsanslag uppgå till 450 000 euro per år. I 2023 års budgetproposition föreslås ett tillägg på 260 000 euro, eftersom lagändringarna avses träda i kraft den 1 juni 2023. 

Diskrimineringsombudsmannen har i en utredning till utskottet konstaterat att den tilläggsresurs som tillsynen över att diskrimineringslagen följs också med de nuvarande uppgifterna kräver ett tilläggsanslag på cirka 7 årsverken eller cirka 630 000—700 000 euro (cirka 90 000 euro/årsv.) per år. 

Jämställdhetsombudsmannen har till uppgift att övervaka att diskrimineringsförbuden och skyldigheterna att främja likabehandling enligt den så kallade jämställdhetslagen (609/1986) iakttas. Dessutom främjar jämställdhetsombudsmannen att syftet med jämställdhetslagen nås och ger information om jämställdhetslagstiftningen. I sin verksamhet är jämställdhetsombudsmannen en självständig och oberoende tillsynsmyndighet. 

Sedan 2005 har det genomförts flera revideringar av jämställdhetslagen som har utvidgat ombudsmannens verksamhetsfält. Till följd av reformerna har det uppstått en tydlig klyfta mellan ombudsmannens uppgifter och resurser, vilket bland annat inverkar på att ombudsmannens möjligheter att övervaka jämställdhetsplanerna på arbetsplatserna eller vid läroanstalterna är mycket begränsade. 

Jämställdhetsombudsmannens byrå har haft tio anställda sedan 2005. Justitieministeriet har allokerat ett anslag till jämställdhetsombudsmannen för ett årsverke från och med den 1 april 2022. Jämställdhetsombudsmannen har i en utredning till utskottet konstaterat att en ökning med ett årsverke inte räcker till för att avhjälpa det långvariga och akuta underskottet i ombudsmannens personalresurser. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fäste redan i sitt utlåtande om budgeten för 2018 uppmärksamhet vid att jämställdhetsombudsmannens resurser inte har utökats trots flera genomförda lagreformer. Senast fäste utskottet uppmärksamhet vid jämställdhetsombudsmannens resurser i sitt betänkande AjUB 7/2022 rd — B 1/2022 rd om jämställdhetsombudsmannens berättelse. 

Med tanke på trovärdigheten och effektiviteten i lagstiftningen mot diskriminering är det nödvändigt att tillsynsmyndigheterna har de resurser som de behöver för att sköta sina uppgifter. Utskottet anser det vara nödvändigt att diskrimineringsombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen anvisas tillräckliga resurser för skötseln av sina lagstadgade uppgifter.