Utlåtande
FiUU
15
2018 rd
Finansutskottet
Statsrådets redogörelse om beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen
Till kommunikationsutskottet
INLEDNING
Remiss
Statsrådets redogörelse om beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen (SRR 8/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för utlåtande till kommunikationsutskottet. 
Sakkunniga
Trafikdelegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Kati
Jussila
finansministeriet
direktör för säkerhetsenheten, kommunikationsråd
Timo
Kievari
kommunikationsministeriet
trafikråd
Hanna
Perälä
kommunikationsministeriet
branschdirektör
Mirja
Noukka
Trafikledsverket.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
​Finlands Kommunförbund
Finlands näringsliv rf
Infra rf, Byggnadsindustrin RT rf
Skogsindustrin rf
Finlands Transport och Logistik SKAL rf.
Inget yttrande av 
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Redogörelsen återger målen och syftena med den riksomfattande trafiksystemplanen, beredningsprocessen för planen och principerna för den finansiering som planen förutsätter. Redogörelsen grundar sig på den slutrapport som den 13 december 2018 lämnades av den parlamentariska arbetsgrupp som styrde beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen. Redan tidigare hade den parlamentariska arbetsgruppen för finansiering av transportnätet dragit upp riktlinjerna för finansieringen av underhållet och utvecklingen av transportnätet och för hur utsläppen från trafiken ska minskas (halvtidsrapport 30.8.2018, slutrapport 28.2.2018). Den rättsliga grunden för planen utgörs av lagen om trafiksystem och landsvägar (572/2018), som trädde i kraft i augusti 2018. 
Redogörelsen ger därmed ramarna och utgångspunkterna för hur och enligt vilken tidsplan trafiksystemplanen ska beredas och hur besluten om planen ska fattas. Den metod som avses i redogörelsen innebär att Finland alltid har en gällande, aktuell och långsiktig riksomfattande trafiksystemplan som kan anpassas till förändringar i behoven och målsättningarna. 
Utskottet välkomnar och stöder de samhälleliga målen för utvecklingen av trafiksystemet. Hit hör bland annat att främja landets konkurrenskraft, bekämpa klimatförändringen och stärka regionernas livskraft och tillgänglighet. 
Utskottet anser att också förfarandet för uppgörande av planen är ändamålsenligt. Beredningen sker i nära samarbete med de politiska beslutsfattarna, de statliga aktörerna, regionerna, näringslivet och övriga intressegrupper. Under arbetet granskas trafiksystemets tillstånd och utvecklingsbehov i fråga om samtliga trafikformer. Härigenom erhålls en övergripande och objektiv bild av utvecklingsbehoven i fråga om trafiklederna, varvid också särdragen i de olika regionerna beaktas. 
Beredningsprocessen på två år är tämligen intensiv och infaller under de två mellersta åren av nästa valperiod. Planen är rullande. Den justeras och uppdateras med cirka fyra års mellanrum. Målet är att den första planen för 2020—2031 bereds i början av nästa regeringsperiod, så att beslut om den kan fattas under våren 2020. 
Utskottet är särskilt tillfreds med att det i planen ingår en statlig finansieringsplan, vilket också lagen om trafiksystem och landsvägar förutsätter. Finansieringsplanen i förening med det tolvåriga åtgärdsprogrammet ger infrastrukturpolitiken en länge saknad kontinuitet över valperioderna. Det gynnar bland annat hanteringen av projektkostnader, markanvändningsplaneringen och verksamhetsbetingelserna för näringslivet. Det är likaså viktigt att planeringsperioden sträcker sig över EU:s sjuåriga finansieringsperioder, vilket ökar möjligheterna att få EU-finansiering. Vid sidan av den långsiktiga planeringen och beslutsprocessen är det av vikt att planen ger möjlighet att vid behov snabbt reagera på förändringar i omvärlden och förhållandena. 
Det är också positivt att uppgörandet av planen har kopplats till riksdagens budgetmakt och den parlamentariska styrningen. Enligt redogörelsen ska åtgärdsprogrammet beredas under parlamentarisk styrning, och planen ska också godkännas av en parlamentarisk styrgrupp. Därefter lämnas den till riksdagen i form av en redogörelse från statsrådet. 
Utskottet framhåller vikten av behöriga konsekvensbedömningar och ser det som angeläget att uppföljningen och analysen av trafiksystemets nuläge och utveckling förbättras. Vid sidan av den kostnad-nytta-analys som redan tillämpas måste större uppmärksamhet fästas vid de samhällsekonomiska konsekvenser som åtgärderna ger på ett vidare plan. Samtidigt gäller det att bevaka hur effektiv finansieringen är och därigenom öka genomslaget för verksamheten. 
Det är likaså viktigt att i största möjliga utsträckning utnyttja bland annat digitala metoder, den tekniska utvecklingen i allmänhet och den ökande tillgången till information, och på det sättet skapa möjligheter för utveckling av nya tjänster och förfaringssätt. 
Finansieringen
Enligt redogörelsen omfattar planen en statlig finansieringsplan, och riksdagen beslutar om finansieringen genom statsbudgeten. I början av varje regeringsperiod samordnas finansieringsplanen med planen för de offentliga finanserna. Utgångspunkten för beredningen av planen är att anslagen för bastrafikledshållningen på lång sikt ska höjas med minst 300 miljoner euro på årsbasis, varvid det totala anslaget blir 1,3 miljarder euro. Därutöver ska varje år cirka en miljard euro reserveras för utvecklingsinvesteringar. I nuläget är siffran mindre än 500 miljoner euro. 
Redogörelsen granskar tre finansieringsscenarier som kan ligga till grund för beredningen av planen. Scenario 1 utgår från nuläget (1 miljard euro för bastrafikledshållningen och 500 miljoner euro för utvecklingsinvesteringar). Scenarierna 2 och 3 utgör alternativ där budgetfinansieringen avbastrafikledshållningen och utvecklingsinvesteringarna höjs, samtidigt som också andra finansieringskällor utnyttjas (projektbolag, EU-finansiering). I scenario 1 är finansieringen något högre och i scenario 2 avsevärt högre än i nuläget. 
Finansutskottet anser att en höjning av de finansiella resurserna för trafikledshållning är motiverad, eftersom trafiklederna och deras tillstånd är av stor vikt för bland annat konkurrenskraften, trafiksäkerheten och regionernas tillgänglighet. Det eftersatta underhållet, som tidigare ökat med cirka 100 miljoner euro per år, har under innevarande valperiod beviljats extra anslag och ökar inte längre. Enligt uppskattningar kommer det likväl att snabbt börja öka på nytt, om anslagen för bastrafikledshållningen permanent förblir på nuvarande nivå (ca 1 miljard euro). Också utvecklingen av trafiknätet kräver mer investeringar än i nuläget. 
Utskottet konstaterar dock samtidigt att den offentliga ekonomin förväntas vara stram också under 2020-talet, eftersom i synnerhet den åldrande befolkningen bidrar med ett avsevärt kostnadstryck. Eftersom det finns många andra utmaningar som bidrar till höjda kostnader, måste finansieringen av trafiken anpassas till statsfinanserna och den offentliga ekonomin och den ekonomiska hållbarheten. 
Med hänsyn till de offentliga finanserna är det viktigt att gynna nya finansieringsmodeller och vidga finansieringsbasen för investeringarna. Utskottet vill dock fästa uppmärksamheten vid att investeringar som görs inom ramen för det huvudsakligen offentligt ägda projektbolaget kan belasta de offentliga finanserna och öka den offentliga sektorns skuldsättning, även om investeringarna inte finansieras direkt via statsbudgeten. Om projektbolaget är huvudsakligen offentligt ägt och finansierat, räknas infrastrukturprojektet till den offentliga ekonomin. 
Det är enligt utskottet viktigt att projektbolagen inrättas som ett led i den process som beskrivs i redogörelsen, och därmed bygger på en god beredning. I annat fall finns det risk för att en del projektbolagsmodeller förbigår den officiella processen och dess åtgärdsprogram och projektarrangemang. Prövningen av huruvida ett projekt behövs eller genomförandet av projektet får inte grunda sig på huruvida kommuner eller andra aktörer deltar i finansieringen, utan planen måste på bred front svara mot hela samhällets behov och målsättningar. 
Efter det att redogörelsen lämnades (1.2.2019) har kommunikationsministeriet meddelat att 100 miljoner euro kommer att investeras i ett nytt aktiebolag, inom vars koncern det kommer att bildas bland annat ett projektbolag Suomi-rata (Finlandsbanan) och ett projektbolag Turun tunnin juna (entimmeståget). Avsikten är att projektbolagsmodellen ska kunna utnyttjas för att få till stånd snabbare förbindelser längs Östbanan. Att genomföra stora investeringar genom projektbolag minskar enligt ministeriets pressmeddelande avsevärt behovet av statlig budgetfinansiering, varvid projekten inte avgörs i samband med den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen. Projektbolagens investeringar reducerar eller begränsar därmed inte heller den statliga finansieringsplanen som ingår i trafiksystemplanen. 
Utskottet ser det som viktigt att de nämnda banprojekten gynnas, liksom att finansieringsbasen breddas. De nämnda projektet är så omfattande att det är ytterst svårt att genomföra dem enbart genom budgetfinansiering. 
Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att förfarandet förbigår den parlamentariska process som beskrivs i den precis samtidigt lämnade redogörelsen. Det är därför angeläget att också de projekt som genomförs utifrån projektbolagsmodellen och de finansieringslösningar som anknyter till dem utgör en del av den övergripande, parlamentariskt beredda riksomfattande trafiksystemplanen och av den beredningsprocess planen förutsätter. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottet föreslår
att kommunikationsutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 19.2.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Eero
Suutari
saml
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Riitta
Myller
sd
ersättare
Joona
Räsänen
sd
ersättare
Harry
Wallin
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko.
Senast publicerat 28.2.2019 13:36