Utlåtande
FiUU
6
2016 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök med basinkomst och lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen och 17 § i lagen om förskottsuppbörd
Till social- och hälsovårdsutskottet
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök med basinkomst och lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen och 17 § i lagen om förskottsuppbörd (RP 215/2016 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegationen. 
Sakkunniga
Skattedelegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Timo
Annala
finansministeriet
ledande skatteexpert
Sami
Varonen
Skatteförvaltningen.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Propositionen gäller ett försök med basinkomst 2017 och 2018. Utifrån försöket kommer man att bedöma om det sociala trygghetssystemet kan revideras med hjälp av basinkomst. Tanken är att i synnerhet minska tröskeleffekterna av att ta ett jobb. Försöket är ett led i ett större utredningsprojekt kring basinkomst. Den andra, mer omfattande delen startar i början av 2018.  
Syftet med försöket är att i synnerhet klarlägga vilka konsekvenser en basinkomst utan behovsprövning har för arbetsmarknadsbeteendet och delaktigheten i fråga om personer som är arbetslösa och får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning när försöket inleds. Intresset riktar sig i första hand mot tröskeleffekterna och hur arbetsmarknaden påverkas om de försvinner. Därför är sysselsättningen den primära resultatvariabeln. Sekundära bedömningskriterier är i vilken omfattning basinkomsten påverkar förmånstagarens benägenhet att anmäla sig som arbetslös arbetssökande eller utnyttja arbetskraftsförvaltningens tjänster och vilka inkomstförändringar basinkomstagaren får. För att förbättra insynen i försöket och förhindra snedvridning av resultaten finns det ett begränsat antal resultatvariabler. 
Basinkomsten kommer att vara skattefri inkomst. Följaktligen införs nödvändiga ändringar i lagen om förskottsuppbörd, men inga andra ändringar införs i beskattningen.  
Utskottet välkomnar försöket med basinkomst. Det är bra att basinkomsten är skattefri inkomst för att beskattningen inte ska ge upphov till nya tröskeleffekter, så kallade flitfällor. Utskottet ser emellertid ett problem med att inga andra ändringar görs i inkomstbeskattningen av försöksdeltagarna. Deltagarna får skattefri basinkomst. Eftersom beskattningen inte skiljer sig från beskattningen av en kontrollgrupp, kommer deras inkomster att stiga av basinkomsten oberoende av hur stora inkomster de har i övrigt. De kan alltså ha betydande arbetsinkomster utöver den skattefria basinkomsten. Sett i statsfinansiellt perspektiv kan den föreslagna modellen inte tillämpas på hela befolkningen i arbetsför ålder, om inte inkomstbeskattningen samtidigt ändras. Detta måste beaktas i utvärderingen av resultaten, påpekar utskottet. 
Det är mycket viktigt att man i den mer omfattande delen av försöket, som startar 2018, undersöker vilka andra ändringar det behövs i inkomstbeskattningen. Basinkomsten bör samordnas med beskattningen, menar utskottet. Frågan bör förberedas tillsammans med finansministeriet och Skatteförvaltningen och på ett tillräckligt tidigt stadium för att nödvändiga ändringar ska kunna göras. 
Avslutningsvis pekar utskottet för tydlighetens skull på att basinkomsten måste samordnas med exempelvis sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen och att det påverkar basinkomsten och den vägen också beskattningen. Enligt det huvudsakliga innehållet i propositionen ska basinkomsten ”utgöra skattefri inkomst för basinkomsttagaren och dennes övriga inkomster kommer inte att minska beloppet av basinkomsten”. För att det inte ska råda någon oklarhet kring detta, bör passusen ändras till att basinkomsten inte minskar av basinkomsttagarens arbetsinkomster. Om den som får basinkomst ansöker om exempelvis sjukdagpenning, räknas dagpenningen ut på normalt sätt och personen får sjukdagpenning för samma tid som basinkomsten betalas ut för. Då drar Folkpensionsanstalten av basinkomstbeloppet på sjukdagpenningen och därmed påverkas beskattningen. Den skattefria basinkomsten sjunker eller försvinner helt och hållet och bruttobeloppet av sjukdagpenningen betraktas som beskattningsbar inkomst. Frågan behandlas på sid. 17–18 i propositionen, men för tydlighetens skull framhåller utskottet att återkrav av basinkomsten inte påverkar beskattningen av den förmån som basinkomsten dras av på. 
Försöker ska genomföras 2017 och 2018 och det går än så länge inte att ta ställning till vilka andra ändringar det kan behövas i beskattningen av deltagarna. Därför anser utskottet att åtgärdsmotion AM 56/2016 rd ska avböjas. De synpunkter som läggs fram i motionen bör enligt utskottet behandlas i den andra delen av försöket, som startar i början av 2018. I motionen föreslås det att försöket kompletteras med ett skatteelement, som gör att de medel som tas ut genom beskattning tas in på nytt i försöksbudgeten. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottet föreslår
att social- och hälsovårdsutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 29.11.2016 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Touko
Aalto
gröna
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Mika
Lintilä
cent
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Hanna
Mäntylä
ps
(delvis)
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Pauli
Kiuru
saml
ersättare
Peter
Östman
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Ilkka
Lahti.
AVVIKANDE MENING 1 /gröna, vänst
Motivering
Vi behöver absolut ett försök med basinkomst. Försöket ger oss en möjlighet att se hur människors liv, sysselsättningen, fattigdomen och näringslivet påverkas av basinkomst. 
Regeringens försök är emellertid så begränsat att det inte kommer att generera någon information som kan användas eller generaliseras för fortsatta utredningar. Målen med försöket begränsar sig till att öka förvärvsfrekvensen bland personer som får arbetsmarknadsstöd. Men basinkomst handlar om mycket mer än så. 
Sampeln måste utvidgas för att man ska kunna se hur olika grupper påverkas av försöket och vilka effekter det har på människors beteende i varierande livssituationer Resultaten snedvrids och inskränks när bara en snävt avgränsad grupp deltar i försöket. 
Basinkomsten är förtjänt av ett brett upplagt försök, som följer vetenskapliga kriterier och principer för god kunskapsproduktion. Det behövs tillräckligt stora resurser för att försöket ska vara tillräckligt omfattande. Målet bör vara att ta fram generaliserbar information och resultat som kan tjäna som underlag för politiska beslut om fortsatt basinkomst. 
Det är lättare att nå målen om försöket breddas både kvantitativt och kvalitativt med fler grupper av människor. Samtidigt bör försöket förlängas från två till tre år. 
Avvikande mening
Vi föreslår
att social- och hälsovårdsutskottet beaktar det som sägs ovan, 
att social- och hälsovårdsutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande. (Den avvikande meningens förslag till uttalande))  
Den avvikande meningens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen breddar sitt förslag till försök med basinkomst. Försöket bör kvantitativt och kvalitativt innefattar fler grupper av människor, förlängas från två till tre år och ges tillräckligt stora resurser. 
Helsingfors 15.11.2016
Touko
Aalto
/gröna
Kari
Uotila
/vänst
AVVIKANDE MENING 2 /kd
Motivering
I proposition RP 215/2016 rd föreslås det en ny lag om försök med basinkomst och lagar om ändring av inkomstskattelagen och lagen om förskottsuppbörd. Försöket ska genomförs 2017 och 2018. Under försöket kommer Folkpensionsanstalten att betala ut 560 euro per månad i basinkomst till dem som valts ut för försöket. Basinkomsten ska vara skattefri inkomst för basinkomsttagaren och beloppet ska inte minska av övriga inkomster. 
Överlag är jag för ett försök med basinkomst och mer aktiverande och motiverande sociala trygghetsförmåner. Jag stöder också avbyråkratisering och förenkling av det sociala trygghetssystemet. Sådana mål kan dock inte uppnås med den föreslagna modellen. Det försök som regeringen Sipilä föreslår innefattar 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa och det kommer att kosta staten 20 miljoner euro. Med ett breddat genomförande skulle den orealistiska modellen ge ett underskott på 11 miljarder euro. Som upplägget ser ut nu anser jag att det med modellen inte går att göra en ordentlig utredning av vilka sysselsättningseffekter basinkomsten har. Konstellationen kan egentligen inte kallas ett försök med basinkomst. Modellen är problematisk också i det hänseendet att den inte biter på flitfällorna och kan leda till höga plattskatter, vilket sätter stopp för löntagarnas köpkraft. Inte ens en färdig utredning av modellen ger stöd för att den skulle vara genomförbar totalt sett. 
Redan tidigare har Kd föreslagit att den bästa tillgängliga modellen för att få bort flitfällorna införs, det vill säga en motiverande modell för grundtryggheten. Det är en tillämpning av modellen Universal Credit, som funnits i Storbritannien och som kan byggas ut. Modellen främjar sysselsättningen eftersom den kombinerar social trygghet och lön på ett sätt som motiverar personerna att ta anställning. Den undanröjer dröjsmålen i utbetalningarna och gör det lönande att också ta ett låglönearbete. Modellen samordnar social trygghet, lön och andra inkomster i realtid i ett nationellt inkomstregister. Följaktligen föreslår jag att regeringens modell för ett försök med basinkomst förkastas och att regeringen snabbt inför ett nationellt inkomstregister för att försöket ska kunna genomföras med de mest avancerade modellerna för att minska flitfällorna, det vill säga en modell med negativ inkomstskatt och Kd:s motiverande modell för grundtrygghet.  
Avvikande mening
Jag föreslår
att lagförslaget förkastas, 
att social- och hälsovårdsutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande. (Den avvikande meningens förslag till uttalande))  
Den avvikande meningens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar för att snabbt införa ett nationellt inkomstregister och skjuter fram tidpunkten för försöket med basinkomst. Då kan försöket också innefatta negativ inkomstskatt och en modell för motiverande grundtrygghet. 
Helsingfors 29.11.2016
Peter
Östman
/kd
Senast publicerat 1.12.2016 17:04