Utlåtande
FiUU
6
2018 rd
Finansutskottet
Barnombudsmannens berättelse till riksdagen 2018
Till social- och hälsovårdsutskottet
INLEDNING
Remiss
Barnombudsmannens berättelse till riksdagen 2018 (B 5/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets kultur och vetenskapsdelegation och kommun- och hälsovårdsdelegation. 
Sakkunniga
Kultur- och vetenskapsdelegationen har hört 
barnombudsman
Tuomas
Kurttila
Barnombudsmannens byrå
ledande specialsakkunnig
Jouni
Varanka
statsrådets kansli
budgetråd
Outi
Luoma-Aho
finansministeriet
direktör
Jari
Rajanen
undervisnings- och kulturministeriet
konsultativ tjänsteman
Elina
Palola
social- och hälsovårdsministeriet
professor
Eva
Österbacka
Åbo Akademi
ledande expert
Esa
Iivonen
Mannerheims Barnskyddsförbund
chefsekonom
Jussi
Ahokas
SOSTE Finlands social och hälsa rf
Senior Advisor
Jouni
Backman
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
Senior Advisor
Liisa
Hyssälä
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
politices licentiat, politices doktor (h.c.)
Maria Kaisa
Aula
professor emeritus
Matti
Rimpelä.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utgångspunkter 
Social- och hälsovårdsutskottet har begärt utlåtande av finansministeriet i synnerhet om frågan hur man i budgetpropositionen bör beskriva konsekvenserna för barn och lyfta fram direkt eller indirekt hur stor andel anslagen för barn utgör av samhällets resurser. Bakgrunden till detta är att barnombudsmannen uttryckt sin oro bland annat för att budgeten inte innehåller någon strategisk och samlad analys av budgetens konsekvenser för barn och för att statsbudgeten inte uppfyller skyldigheterna i FN:s barnkonvention att beakta och systematiskt följa upp barnets bästa. 
FN:s kommitté för barnets rättigheter har lyft fram frågan många gånger och understrukit att budgeteringen av barnfrågorna behöver förbättras. Enligt en allmän kommentar från 2003 krävs det för att uppfylla barns ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter att staten i sin budget direkt eller indirekt anger vilka anslag som avsatts för ändamålet. Budgetkonsekvenserna av beslut som berör barn kommer ännu tydligare fram i en allmän kommentar som FN:s kommitté för barnets rättigheter publicerade 2016 och som innefattar råd för hur budgeten ska planeras, godkännas, genomföras och följas upp. Kommittén rekommenderade 2011 Finland att införa budgetering i ett barnperspektiv.  
Barnbudgetering betyder att kommuner, landskap eller staten i sina budgetar väger in barnets rättigheter. Det handlar om att spåra och följa upp anslag relaterade till barn och att konsekvensbedöma budgetbeslut i ett barnperspektiv. 
Enligt uppgifter till utskottet har några kommuner startat lovande försök med att budgetera barnkonsekvenser. Försöken har backats upp med anvisningar från dels Institutet för hälsa och välfärdLapsivaikutusten arviointia kuntapäätöksissä, THL 2010, dels från Mannerheims BarnskyddsförbundLapsivaikutusten arviointi kunnassa ja maakunnassa, 1.2.2018 och Itsenäisyyden juhlavuoden lastenrahaston säätiö (ITLA)Kuntien budjetointi lapsen oikeuksien näkökulmasta – Työkalupakki 2016. I våra statsbudgetar har analyser gjorts främst i ett ett PM från en arbetsgruppLapsiperheitä ja erityisesti yksin asuvia vanhuksia koskevien asioiden kokoaminen osana valtion talousarviota (Arbetsgrupp som hade till uppgift att begrunda sammanställandet av ärenden som gäller barnfamiljer och i synnerhet ensamboende seniorer som ett led i statsbudgeten); Valtiovarainministeriön julkaisu 18/2015från 2015. Där föreslår finansministeriet bland annat att ministerierna ska få anvisningar om att i den allmänna motiveringen till budgeten ta in en sammanfattning av de ändringar som enligt deras bedömning kommer att ha konsekvenser för barn, barnfamiljer och ensamboende se-niorer och en uppskattning av de förutsebara samverkande effekterna. Arbetsgruppens åtgärdsförslag ledde dock inte till ändrade rutiner. 
Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs det viktigt och befogat att utveckla budgeteringen i ett barnperspektiv. De påpekade också att det behövs närmare information om konsekvenserna av beslut också för många andra befolkningsgrupper, exempelvis ensamföräldrar, pensionärer och arbetslösa. Konsekvensbedömningarnas mångfald kommer tydligt fram i att en checklista över konsekvenser av författningar innehåller cirka 40 olika punkter, också barnperspektivet. 
I synnerhet på senare tid har man diskuterat behovet att bedöma budgeten utifrån ett flertal temaområden, exempelvis social marginalisering, nativitet eller äldres välbefinnande. Budgetpropositionen för 2019 kommer att innehålla en temabaserad aspekt, som den här gången är hållbar utveckling. 
Utskottet anser det vara motiverat att satsa mer på barnaspekten i budgeteringen. Den uppfattningen backas starkt upp av FN:s barnkonvention och de allmänna kommentarerna utifrån den. Större fokus på barnbudgetering är befogat också av den anledningen att välfärd grundläggs redan i barndomen, och det har långsiktiga effekter för den framtida ekonomiska tillväxten, hållbar och inkluderande utveckling och social sammanhållning. Därmed står barnen för framtiden och investeringarna i den är viktiga för utvecklingen i hela samhället.  
Också regeringsprogrammet kräver utvecklingsarbete i den riktningen, eftersom det i programmet sägs att en bedömning av konsekvenserna för barn och familjer ska införas, att befolkningens behov fortfarande ska vara utgångspunkten i budgeteringen och att uppföljningen av barnens välfärd ska vidareutvecklas. 
Kraven i de allmänna kommentarerna och hur de beaktas
Utskottet framhåller att kraven i de allmänna kommentarerna överlag är mycket omfattande och att de är en stor utmaning för vilken stat som helst. 
Den allmänna kommentaren föreslår insyn i alla faser av budgetprocessen, det vill säga både i det proaktiva beslutsfattandet (bl.a. Regeringsprogrammet, planen för de offentliga finanserna, budgetlagarna, budgeten) och i budgetmakten i efterhand (revision, kontroll, regeringens årsberättelse, revisionsverkets berättelser och revisioner). FN-kommittén understryker också att budgeten bör grunda sig på en strategisk syn på hur situationen ser ut för barnens rättigheter och hur problemen ska avhjälpas som är gemensam för ministerierna och förvaltningsnivåerna. Dessutom framhåller kommittén vikten av att ministerierna samarbetar och att informationssystemen och statistiken ses över så att det går att få en samlad bild av bland annat de brister som är av relevans för att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses. Samma principer bör också gälla i kommunernas budgetprocess. 
Sett i ett budgetekonomiskt perspektiv är det svårare att få ett helhetsgrepp om barnbudgeteringen eftersom kommunerna får en stor del av de budgetutgifter som avser barn i form av statsandelar. Därmed är det kommunerna som bestämmer hur anslagen kommer att användas, och den slutliga informationen om hur anslagen har fördelats kommer fram först efter budgetåret. Kommunerna har hand om bland annat småbarnspedagogisk verksamhet, grundläggande utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård (kommunallagen, 410/2015). Inom ramen för landskaps- och vårdreformen kommer social- och hälsovården (inklusive social- och hälsovård för barn och unga) att övertas av landskapen, medan bland annat småbarnspedagogisk verksamhet och utbildning fortfarande ska ingå i kommunernas ansvarsområde. Informationen i huvudtitlar och momenten ger alltså inte någon samlad bild av vilka konsekvenser budgeten har för barnen.  
Det gäller också att notera att en stor de av utgifterna för barn är lagstadgade. Därför måste konsekvenserna för barn bedömas när den aktuella propositionen bereds. Det finns inskrivet i justitieministeriets anvisningar för lagberedning, men sakkunniga som hörts av utskottet har ansett att bedömningarna av vilka konsekvenser lagförslag har för barn vanligen är anspråkslösa och bristfälliga.  
Läget inom barnbudgeteringen ligger således långt från målbilden eftersom den nuvarande informationen är utspridd på många ställen och inte ger beslutsfattarna sammanhållna fakta som stöd för bedömning av verkningarna. Den splittrade informationen leder också till så kallad suboptimering, vilket innebär att beslut inom ett förvaltningsområde orsakar kostnaderna inom ett annat. Det är positivt att det pågående förändringsprogrammet LAPE koncentrerar sig på att utvärdera barnkonsekvenser och barnbudgetering. Målet är att projektet ska utmynna i modell för barn-orienterad budgetanalys som kan tillämpas i kommunerna och som har testats i pilotprojekt under projektets gång. Därutöver tas det fram och införs modeller för bedömning av barnkonsekvenserna för landskapen. 
Slutsatser
Statsbudgeten kan behöva bedömas med avseende på många olika fokusområden och fenomen. För att budgeten ska vara sammanhållen och kunna uppdateras och den presenterade informationen generera ett verkligt mervärde måste man emellertid noga överväga vilka data som kan och behöver tas in i budgeten och när det är mer lämpligt att skaffa fram information via efterhandskontroll och övervakning. 
Utskottet anser dock att det är både viktigt och motiverat att satsa på att utveckla barnbudgeteringen, eftersom detta krävs i i FN:s barnkonvention och barnens särskilda ställning i samhället motiverar det, likaså regeringsprogrammet där regeringen åtar sig att tillämpa befolkningsbaserad budgetering och utveckla uppföljningen av barnens välfärd.  
Reformen kräver stora och noggranna förberedelser för att den ska ge relevant och rikstäckande information om barnens situation. Bland annat krävs det en samsyn kring vad som avses med barnens välfärd och hur och med vilka indikatorer välfärden kan mätas och kontrolleras. 
Insatser för att förbättra barnbudgeteringen kan enligt utskottet med fördel tas in i arbetet med en nationell barnstrategi. I budgetmanglingen i vår fattade regeringen beslut om att starta beredningen. I förberedelserna för barnstrategin är det således viktigt att bedöma de utvecklingsbehov, verktyg och metoder som kan tillämpas för att få fram förvaltningsövergripande och regionalt heltäckande information bland annat om hur det står till med barns välfärd och vilka budgetkonsekvenserna är av beslut som gäller barn. 
Siktet bör vara inställt på att skapa ett system som genererar data för hela budgetprocessen och där målen i barnstrategin och resurserna för dem är införlivade i planen för de offentliga finanserna och budgeten. Måluppfyllelsen följs upp i efterhand på samma sätt som i regeringens årsberättelse. Det förutsätter att det finns informationssystem som ger heltäckande data om utgifterna för barn som kommunerna, landskapen och statsrådet behöver som beslutsunderlag.  
Finansutskottet föreslår att social- och hälsovårdsutskottet tar in ett uttalande i betänkandet där utskottet förutsätter att regeringen ser till att regeringen när den bereder en barnstrategi väger in behoven av att utveckla barnbudgeteringen.  
Vidare anser utskottet det viktigt att i överensstämmelse med regeringsprogrammet också i övrigt vidareutveckla den befolkningsbaserade budgeteringen för att det ska gå att följa upp och utvärdera hur utgifterna fördelar, vilka verkningar de har och vilka resultat verksamheten ger för olika befolkningsgrupper. 
På längre sikt kan mer utvecklade informationssystem och eventuellt också artificiell intelligens öppna för nya möjligheter att nyttiggöra budgeten i ett större perspektiv, exempelvis så att det är lättare att analysera data från olika synvinklar och för divergerande ändamål. Därmed kunde budgeten vara en sorts informationsresurs för många olika behov. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottet föreslår
att social- och hälsovårdsutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 25.5.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Eero
Suutari
saml
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Lasse
Hautala
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko.
Senast publicerat 26.6.2018 13:33