Senast publicerat 02-05-2022 16:45

Utlåtande GrUU 23/2022 rd RP 35/2021 rd Grundlagsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användning av Schengens informationssystem

Till förvaltningsutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användning av Schengens informationssystem (RP 35/2021 rd): Ärendet har remitterats till grundlagsutskottet för utlåtande om förvaltningsutskottets utkast för betänkande till förvaltningsutskottet. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • utskottsråd Minna-Liisa Rinne 
    förvaltningsutskottet
  • polisinspektör Tony Everhall 
    Polisstyrelsen
  • biträdande dataombudsman Jari Råman 
    Dataombudsmannens byrå
  • justitieråd, professor Juha Lavapuro 
  • professor Susanna Lindroos-Hovinheimo 
  • professor Tuomas Ojanen 
  • professor Mikko Vuorenpää. 

Viitetiedot

Utskottet har tidigare lämnat utlåtande GrUU 40/2021 rd i ärendet. 

FÖRVALTNINGSUTSKOTTET BEGÄRAN OM UTLÅTANDE

I förvaltningsutskottet behandlas som bäst regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användningen av Schengens informationssystem (RP 35/2021 rd). Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 40/2021 rdRP 35/2021 rd) i fråga om bestämmelser som är känsliga med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna förutsatt att avgörande ändringar som i väsentlig grad påverkar de grundläggande lösningarna i en proposition ska föreläggas grundlagsutskottet för ny bedömning (se t.ex. GrUU 4/2021 rd, stycke 41). Om förvaltningsutskottet på ovannämnt sätt utvidgar möjligheten att behandla biometriska kännetecken genom reglering som ingriper i kärnan av skyddet för privatlivet och som ännu inte har bedömts skilt för respektive bestämmelse på det sätt som 74 § i grundlagen förutsätter, bör förvaltningsutskottets utkast till betänkande föreläggas grundlagsutskottet för behandling. Det är då ett villkor för att lagförslaget i propositionen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Med stöd av vad som anförts ovan begär förvaltningsutskottet grundlagsutskottets utlåtande om sitt utkast till betänkande. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utgångspunkter för bedömningen

(1)Grundlagsutskottet har vid riksmötet 2021 gett ett utlåtande GrUU 40/2021 rd om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användningen av Schengens informationssystem (RP 35/2021 rd). Grundlagsutskottet ansåg att lagförslagen i propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men bara om utskottets konstitutionella anmärkning om att förvaltningsutskottets utkast till betänkande bör föreläggas grundlagsutskottet för behandling beaktas på behörigt sätt. 

(2)Bakgrunden till frågan om lagstiftningsordning är att man i propositionen hade ansett att vissa biometriska kännetecken som tagits med stöd av utlänningslagen inte kunde användas på grund av den konstitutionella principen om ändamålsbundenhet. Enligt grundlagsutskottet fanns det inte då något konstitutionellt hinder för att i högre grad än i den föreslagna regleringen använda biometriska kännetecken för att trygga rättigheterna för personer i en sårbar ställning, till exempel barn, eller i någon annan situation eller för något annat ändamål när det krävs på grund av att SIS-förordningarna har företräde i egenskap av EU-rätt. Enligt grundlagsutskottet skulle förvaltningsutskottet noggrant utreda innehållet i den gällande EU-rätten och försäkra sig om att regleringen är förenlig med denna. Utskottet ansåg att bestämmelserna vid behov bör kompletteras (GrUU 40/2021 rd, stycke 22). 

(3)Enligt grundlagsutskottet skulle en sådan ändring av lagförslaget dock ingripa i de grundläggande lösningarna i lagförslaget, och utskottet hänvisade till att det har ansett att det är nödvändigt och hör till god lagstiftningssed att beredningen av ett ärende åläggs statsrådet, i synnerhet om det i en regeringsproposition föreslås mycket avgörande ändringar som i väsentlig grad påverkar de grundläggande lösningarna i propositionen (GrUU 40/2021 rd, stycke 23, se också de utlåtanden som nämns där, dvs. GrUU 9/2020 rd, s. 3, GrUU 26/2017 rd, s.76, se även GrUU 75/2014 rd, s. 8/II). 

(4)Enligt grundlagsutskottet var regleringen i det lagförslag som då bedömdes dock inte särskilt omfattande (se även GrUU 12/2021 rd, stycke 76), men regleringens betydelse med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna skulle dock ha talat för att beredningen ska utföras av statsrådet. Enligt grundlagsutskottet skulle förvaltningsutskottet, om det anser det motiverat att komplettera lagförslagen, noggrant överväga om det är möjligt att ändra lagförslaget i riksdagen. Grundlagsutskottet förutsatte som lagstiftningsordningsärende att förvaltningsutskottets utkast till betänkande skulle föreläggas förvaltningsutskottet för behandling om förvaltningsutskottet på ovannämnt sätt utvidgar möjligheten att behandla biometriska kännetecken genom reglering som ingriper i kärnan av skyddet för privatlivet och som ännu inte har bedömts separat för respektive bestämmelse på det sätt som 74 § i grundlagen förutsätter. 

(5)Förvaltningsutskottet föreslår i sitt förslag till betänkande att regleringen kompletteras och har därför den 9 mars 2022 begärt grundlagsutskottets utlåtande om sitt utkast till betänkande. 

(6)Enligt grundlagsutskottet återspeglar förvaltningsutskottets förslag till betänkande god praxis för behandling av riksdagsärenden och innehåller en grundlig och huvudsakligen ändamålsenlig rättslig granskning av behandlingen av biometriska kännetecken. 

(7)Grundlagsutskottet fäster dock fortfarande uppmärksamhet vid att det komplex som den tillämpliga lagstiftningen utgör inte kan anses klart och begripligt. Förhållandet mellan unionsrätten och den nationella lagstiftningen är delvis överlappande och delvis avskiljande. Grundlagsutskottet anser det klart att den svårtydda unionsrätten och även det begränsade och specifika tillämpningsområdet för unionens dataskyddslagstiftning är en synnerligen starkt bidragande orsak till den komplicerade regleringen. Förvaltningsutskottet bör alltjämt undersöka hur regleringen kan förtydligas (se också GrUU 40/2021 rd, stycke 13). 

Bedömning av den föreslagna lagstiftningen.

(8)De aktuella bestämmelserna innebär ett ingrepp i skyddet för privatlivet och skyddet för personuppgifter. Grundlagsutskottet har vid bedömningen av den proposition som ligger till grund för förvaltningsutskottets utkast till betänkande ansett att regleringen måste granskas mot 10 § i grundlagen med anledning av de motiveringar som närmare anges i grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 40/2021 rd, stycke 4—14). 

(9)Det 131 § 5 mom. i utlänningslagen som föreslås i förvaltningsutskottets utkast till betänkande innebär att biometriska kännetecken kan användas för något annat ändamål än det som de ursprungligen togs för på det sätt som preciseras i 131 § 1 mom. i utlänningslagen. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen får fingeravtryck, fotografier och andra signalement som tagits för verifiering av en utlännings identitet, för behandling, beslutsfattande och övervakning i fråga om utlänningars inresa och utresa samt vistelse och arbete samt för tryggande av statens säkerhet lämnas ut till SIS-systemet enligt 5 mom. 1 punkten för införande av en registrering som avses i artikel 32 i SIS-förordningen om polissamarbete samt enligt 2 punkten för införande av en registrering som avses i artikel 26 i SIS-förordningen om polissamarbete, om den som ska registreras har gjort sig skyldig till eller misstänks ha gjort sig skyldig till ett sådant brott mot friheten som avses i 25 kap. i strafflagen och det har gjorts en sådan registrering om offret som avses ovan i 1 punkten. 

(10)I propositionen ingick ingen motsvarande bestämmelse. I motiveringen till lagstiftningsordningen (s. 51) i propositionen sägs det att biometriska uppgifter som med stöd av utlänningslagen förts in i ett nationellt register inte på grund av ändamålsbundenheten bedöms finnas tillgängliga på det sätt som avses i artikel 22 i SIS-förordningen om polissamarbete. Grundlagsutskottet har sett det som viktigt att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas (se GrUU 25/2005 rd). Grundlagsutskottet betonade i enlighet med den etablerade tolkningslinjen vid bedömningen av kravet på ändamålsbundenhet i fråga om känsliga uppgifter i propositionen och ansåg därför att lagförslagen om användning av det nationella handlingsutrymmet till denna del motsvarar utskottets praxis i fråga om hantering av biometriska kännetecken (GrUU 40/2021 rd, stycke 15—19). 

(11)Grundlagsutskottet noterade dock särskilt bestämmelserna om förebyggande registreringar i SIS-förordningen i fråga. Enligt bestämmelserna får det föras in registreringar i SIS om det föreligger en konkret och uppenbar risk att ett barn olagligt kan avlägsnas från en medlemsstat. Enligt grundlagsutskottet uppfattning begränsar den föreslagna nationella regleringen användningen av biometriska kännetecken för de ändamålen på ett sätt som äventyrar syftet med regleringen (GrUU 40/2021 rd, stycke 18). Förebyggande registreringar gäller utöver bortförande som en förälder, familjemedlem eller vårdnadshavare gör sig skyldig till också situationer där ett barn riskerar att bli offer för människohandel, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning eller andra former av könsrelaterat våld, att bli offer för eller involveras i terroristbrott eller att bli inkallat eller värvas till väpnade grupper eller tvingas delta aktivt i fientligheter. 

(12)Enligt grundlagsutskottet kunde det påvisas synnerligen vägande skäl för en sådan reglering som har ett direkt samband med systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna, och något konstitutionellt hinder finns inte för att i högre grad än vad som föreslås i propositionen i detta syfte använda biometriska kännetecken för att trygga rättigheterna för personer i en sårbar ställning, till exempel barn (GrUU 40/2021 rd, stycke 18 och 22). Grundlagsutskottet anser således att den reglering i 131 § 5 mom. 1 punkten i utlänningslagen som föreslås i förvaltningsutskottets utkast till betänkande inte utgör något hinder för att lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Förvaltningsutskottet bör dock ytterligare granska regleringen av behandlingen av biometriska kännetecken som gäller personer i sårbar ställning, särskilt när det gäller tillräckliga skyddsåtgärder för behandlingen av personuppgifter. 

(13)Grundlagsutskottet noterade dessutom att enligt en inkommen utredning kan SIS-förordningarna, som nu kompletteras nationellt, eller syftena med dem kräva en mer omfattande behandling av biometriska kännetecken än vad som nu föreslås. Det gäller både den ovannämnda regleringen som tryggar barns rättigheter och vissa andra situationer som exempelvis kan hänföra sig till registreringar i samband med brottsbekämpning (GrUU 40/2021 rd, stycke 20). 

(14)Det ingår dock inte i grundlagsutskottets konstitutionella uppdrag att bedöma nationell genomförandelagstiftning med avseende på den materiella EU-rätten (se t.ex. GrUU 12/2019 rd, GrUU 31/2017 rd). Enligt grundlagsutskottet har det stått klart att unionslagstiftningen enligt EU-domstolens etablerade rättspraxis har företräde framför nationell rätt i överensstämmelse med de villkor som lagts fast i denna rättspraxis (se t.ex. GrUU 14/2018 rd, s. 12—13 och GrUU 20/2017 rd, s. 6) och att man inte i vår nationella lagstiftning bör gå in för lösningar som strider mot unionsrätten (GrUU 15/2018 rd, s. 42—43, GrUU 14/2018 rd, s. 13, GrUU 26/2017 rd, s. 42—43). 

(15)Enligt grundlagsutskottet fanns det inte då något konstitutionellt hinder för att i högre grad än i den föreslagna regleringen använda biometriska kännetecken när det krävs på grund av att SIS-förordningarna har företräde i egenskap av EU-rätt. Enligt grundlagsutskottet skulle förvaltningsutskottet noggrant utreda innehållet i den gällande EU-rätten och försäkra sig om att regleringen är förenlig med denna. Utskottet ansåg att bestämmelserna vid behov bör kompletteras (GrUU 40/2021 rd, stycke 22). 

(16)Enligt det utkast till betänkande som är under bedömning anser förvaltningsutskottet att man på basis av den utredning som hittills har gjorts i ärendet inte kan dra den slutsatsen att det i SIS-förordningarna eller i annan EU-rätt krävs bestämmelser om mer omfattande användning av biometriska uppgifter med stöd av principen om EU-rättens företräde, även om utskottet dock konstaterar att målet för de nya SIS-förordningarna är att effektivisera bekämpningen av terrorism och grov brottslighet, säkerställa en hög säkerhetsnivå i hela EU och främja migrationshanteringen. Av den utredning som förvaltningsutskottet fått framgår det enligt förvaltningsutskottets utkast till betänkande också att Europeiska kommissionen i samband med evalueringen av SIS II har konstaterat att Finlands ståndpunkt om ”tillgängliga” uppgifter inte är förenlig med EU-lagstiftningens ”anda”. Enligt den information som förvaltningsutskottets har tillgång till har kommissionen dock inte officiellt tagit ställning till Finlands tolkning av de nya SIS-förordningarna (stycke 37). 

(17)Förvaltningsutskottets förslag till bestämmelse, enligt vilken biometriska kännetecken får behandlas för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet för att införa en registrering som avses i artikel 26 i SIS-förordningen om polissamarbete, om den som ska registreras har gjort sig skyldig till eller misstänks ha gjort sig skyldig till ett sådant brott mot friheten som avses i 25 kap. i strafflagen och det har gjorts en sådan registrering om offret som avses i 1 punkten, kan enligt förvaltningsutskottets utkast till betänkande eller grundlagsutskottets utredning inte härledas ur EU-rättens företräde. 

(18)Enligt en utredning som grundlagsutskottet fått är syftet med artikel 26 i SIS-förordningen om polissamarbete i enlighet med dess ordalydelse i första hand brottsbekämpning och genomförande av straffansvar. Grundlagsutskottet anser således att den föreslagna regleringen till denna del inte i sig kan samordnas med det faktum att grundlagsutskottet utöver kravet på att behandlingen av känsliga uppgifter ska vara nödvändig särskilt har betonat kravet på ändamålsbundenhet och ansett det möjligt att göra endast exakt avgränsade och mycket små undantag från ändamålsbundenheten (GrUU 40/2021 rd, stycke 15). Bestämmelserna får inte heller leda till att någon annan verksamhet än den som är förknippad med det ursprungliga ändamålet blir det huvudsakliga ändamålet eller ens ett viktigt ändamål (se GrUU 15/2018 rd, s. 45, GrUU 1/2018 rd, s. 4, GrUU 14/2017 rd). Det krävs en betydande fortsatt beredning av 131 § 5 mom. 2 punkten i lagförslag 4 i utlänningslagen enligt utkastet till betänkande för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

(19)Grundlagsutskottet fäster trots detta uppmärksamhet vid att det i förvaltningsutskottets förslag till betänkande har framförts synpunkter som hänför sig till godtagbara grunder för den föreslagna regleringen, enligt vilka den föreslagna regleringen har samband med tryggandet av rättigheterna för personer i utsatt ställning, såsom barn, på det sätt som avses ovan (s. 32—33). Grundlagsutskottet har i och för sig understrukit att skyddet för privatlivet och personuppgifter inte har företräde framför andra grundläggande fri- och rättigheter (GrUU 14/2018 rd, s. 8). Skyddet för privatlivet och skyddet för personuppgifter kan begränsas när de allmänna och eventuella särskilda förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna uppfylls. 

(20)Grundlagsutskottet har dessutom på ett vedertaget sätt och också vid bedömningen av både den EU-reglering som nu kompletteras nationellt och den proposition som ligger till grund för förslaget till betänkande fäst särskild uppmärksamhet vid att behandlingen av känsliga uppgifter bör begränsas genom exakta och noggrant avgränsade bestämmelser endast till vad som är nödvändigt med tanke på behandlingsändamålet. (GrUU 40/2021 rd, stycke 10, GrUU 13/2017 rd, se även GrUU 3/2017 rd, s. 5). Särskilt när det gäller behandlingen av uppgifter om barn påpekade utskottet att behandlingen av biometriska kännetecken som tas upp från barn ska vara nödvändig med tanke på ett godtagbart ändamål (GrUU 40/2021 rd, stycke 10, se även GrUU 33/2016 rd och GrUU 29/2016 rd). 

(21)Grundlagsutskottet anser att det inte finns skäl att avvika från den förhållandevis etablerade tolkningspraxisen som gäller ändamålsbundenhet, särskilt inte i fråga om grunderna för regleringen, utan tillräckliga motiveringar och omsorgsfull prövning. En eventuell reglering som begränsar ändamålsbundenheten ska när godtagbara motiveringar föreligger motiveras och utarbetas omsorgsfullt genom ändamålsenliga konsekvensbedömningar och bedömningar av förenligheten med både de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna med beaktande även av konsekvenserna av EU:s dataskyddslagstiftning. Enligt grundlagsutskottets uppfattning är sådan lagberedning i ärendet inte möjlig i riksdagen. Att utfärda bestämmelser genom en regeringsproposition gör det möjligt att behandlingen av ett ärende i riksdagen grundar sig på tillräckligt omfattande motiv och konsekvensbedömningar samt på ett offentligt och för var och en tillgängligt förslag (se även GrUU 9/2020 rd, s. 3, GrUU 26/2017 rd, s. 77, se även GrUU 75/2014 rd, s. 8/II). 

(22)Riksdagen har förutsatt (Rsv 81/2021 rd) att inrikesministeriet utreder de rättsliga och andra förutsättningarna för en lagändring som gör det möjligt att använda fingeravtryck som införts i passregistret eller identitetskortsregistret för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten, antingen som en del av utredningen om verkställigheten av polisens personuppgiftslagstiftning eller lämnar förvaltningsutskottet en separat utredning om saken senast vid ingången av höstsessionen 2022. 

(23)Grundlagsutskottet anser att förebyggande, avslöjande eller utredning av särskilt allvarliga brott kan vara förenade med sådana vägande samhälleliga intressen som går tillbaka till systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna och som i tillräcklig mån motiverar ett undantag från ändamålsbundenheten. Grundlagsutskottet anser att det till dessa delar är möjligt i konstitutionellt hänseende att göra begränsade undantag från principen om ändamålsbundenhet, om en omsorgsfullt uppgjord reglering som helhet betraktad uppfyller kraven på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och är förenlig med kraven i EU-rätten. Enligt grundlagsutskottet finns det skäl att beakta detta i lagberedningen och utredningsarbetet inom statsrådet. 

De nationella myndigheternas rätt att få uppgifter

(24)I den gällande lagen föreskrivs det om polisens rätt att lämna ut uppgifter ur Schengens informationssystem till de behöriga Schengenmyndigheterna. Bestämmelserna föreslås enligt propositioner bli ändrade så att de behöriga nationella myndigheterna trots sekretessbestämmelserna har rätt att få åtkomst till Schengens informationssystem. Enligt grundlagsutskottet bör förvaltningsutskottet noggrant utreda om bestämmelserna i SIS-förordningen förutsätter en sådan ändring, eftersom den gällande regleringen enligt grundlagsutskottet tryggar skyddet för privatlivet och för personuppgifter bättre än den föreslagna regleringen (GrUU 40/2021 rd, stycke 28). 

(25)Förvaltningsutskottet anser i sitt utkast till betänkande att den föreslagna ändringen av regelverket grundar sig på bestämmelserna i SIS-förordningen, enligt vilka nationella myndigheter ska ha åtkomst till uppgifter som förts in i SIS, och att den föreslagna formuleringen motsvarar de nya SIS-förordningarna bättre än de gällande nationella bestämmelserna (stycke 86). I SIS-förordningarna förutsätts dock inte den ändring av bestämmelserna som föreslås i propositionen. Enligt grundlagsutskottet är det motiverat att hålla fast vid den gällande regleringen som bättre tryggar skyddet för privatlivet och personuppgifter. 

Utlämnande av personuppgifter till tredjeländer

(26)Enligt grundlagsutskottets utlåtande kommer den i propositionen föreslagna regleringen att leda till att det blir möjligt att lämna ut personuppgifter också till sådana tredjeländer där skyddsnivån inte kan säkerställas (GrUU 40/2021 rd, stycke 36). Grundlagsutskottet noterade också att grundlagsutskottet i samband med stiftandet av de så kallade underrättelselagarna har ansett att det är ett villkor för vanlig lagstiftningsordning att regleringen kompletteras så att information inte får lämnas ut till en stat som kan anses göra sig skyldig till systematiska människorättskränkningar eller där metoderna för underrättelseinhämtning inte följer de standarder som fastställts i de internationella människorättskonventionerna (GrUU 40/2021 rd, stycke 30 och de utlåtanden som det hänvisas till där). Grundlagsutskottet betonade behovet av att tillämpa artikel 15 i SIS-återvändandeförordningen så att man vid överföring av personuppgifter till tredjeländer i återvändandesyfte systematiskt ska beakta bestämmelserna i de internationella människorättskonventioner som är förpliktande för Finland, så att uppgifter inte får lämnas ut till stater som kan anses göra sig skyldiga till systematiska människorättskränkningar eller där metoderna för underrättelseinhämtning inte följer de standarder som fastställts i de internationella människorättskonventionerna (GrUU 40/2021 rd, stycke 31). Grundlagsutskottet anser att förbudet även efter det som föreslogs i förvaltningsutskottets förslag till betänkande blir relativt mångtydigt och oklart reglerat. 

(27)Den föreslagna avgränsningen i underrättelselagstiftningen kunde enligt grundlagsutskottet göras exempelvis så att det i bestämmelsen införs en hänvisning till att internationella avtal som är bindande för Finland ska följas vid utlämnande och mottagande av information och genom att uttryckligen förbjuda internationellt samarbete och utbyte av information, om det finns grundad anledning att misstänka att någon på grund av samarbetet eller utlämnandet av information riskerar dödsstraff, tortyr, någon annan behandling som kränker människovärdet, förföljelse, godtyckligt frihetsberövande eller orättvis rättegång (GrUU 35/2018 rd, s. 26—27, GrUU 36/2018 rd, s. 29, se även GrUU 5/2007 rd, s. 10/I, GrUU 51/2002 rd, s. 3/II). Utskottet anser att även den reglering som nu föreslås bör kompletteras med en motsvarande avgränsning, om det går för sig enligt SIS-förordningarna. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Grundlagsutskottet anför

att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 4 bara om utskottets konstitutionella anmärkning till dess 131 § 5 mom. 2 punkt beaktas på behörigt sätt. 
Helsingfors 28.4.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johanna Ojala-Niemelä sd 
 
medlem 
Outi Alanko-Kahiluoto gröna 
 
medlem 
Bella Forsgrén gröna 
 
medlem 
Jukka Gustafsson sd 
 
medlem 
Olli Immonen saf 
 
medlem 
Hilkka Kemppi cent 
 
medlem 
Anna Kontula vänst 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Wille Rydman saml 
 
medlem 
Heikki Vestman saml 
 
ersättare 
Johannes Koskinen sd 
 
ersättare 
Markus Lohi cent 
 
ersättare 
Jani Mäkelä saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Mikael Koillinen.