Syftet med lagen är att minska de försäkringskostnader som orsakas jordbruks-, trädgårds- och växthusföretagarna och samtidigt öka efterfrågan och utbudet på försäkringar, så att försäkringar blir ett tänkbart alternativ inom riskhanteringen beträffande skördeskador och skador orsakade av växtskadegörare.
När det gäller ersättning av skördeskador övergick man i Finland i början av 2016 från ett lagbaserat och statligt finansierat system till ett försäkringsbaserat system. I sitt betänkande (JsUB 19/2013 rd) om en proposition om upphävande av lagen om ersättande av skördeskador (RP 143/2013 rd) förutsatte jord- och skogsbruksutskottet att det med det snaraste görs en utredning om möjligheterna att undgå skatt på försäkringspremie eller att få skatteåterbäring i det nya systemet.
Utskottet framhåller att även om de förebyggande åtgärderna har stor betydelse kan de inte eliminera risken för växtskadegörare eller påverka förekomsten av ogynnsamma väderförhållanden. Den globala uppvärmningen, den ökade handeln och det ökande resandet bidrar till att skördeskador och skador orsakade av växtskadegörare blir allt vanligare. De senaste årens ogynnsamma växtperioder har också visat att skördeförlusterna på de enskilda gårdarna kan vara massiva och skadliga för hela livsmedelssektorns funktion. Dessutom kan effekterna visa sig under flera års tid och produktionsmöjligheterna kan förändras väsentligt om en ny växtskadegörare sprids i landet. Den föreliggande propositionen syftar till att underlätta för företagarna i fråga om risker som de inte själva kan påverka men som kan ha stora effekter på förutsättningarna för att bedriva näring.
Marknaden för försäkringar mot skördeskador och växtskadegörare håller nu på att växa fram i Finland. Sedan 2016 har två finländska försäkringsbolag erbjudit skördeskadeförsäkringar som tecknas i händelse av exceptionella väderfenomen. Enligt propositionen var bara ungefär en procent av åkerarealen försäkrad 2018. Det faktum att det inte har funnits försäkringar eller att det endast har funnits ett fåtal försäkringar har påverkat tillkomsten av ett försäkringsbaserat system. För närvarande erbjuds inga försäkringar i händelse av skador orsakade av växtskadegörare i Finland. Det höga priset på försäkringarna har ansetts vara en orsak till att efterfrågan på försäkringar mot skördeskador och växtskadegörare har varit obetydlig. Andra orsaker som nämnts till den obetydliga efterfrågan på försäkringar är bland annat att de försäkringsprodukter som finns på marknaden inte har motsvarat odlarnas behov. Det är viktigt att de föreslagna ändringarna i skatten på försäkringspremierna bidrar till uppkomsten av en försäkringsmarknad och efterfrågan på försäkringar.
I fråga om försäkringar mot djursjukdomar lyfter utskottet i synnerhet fram de försäkringar som tecknas i händelse av salmonella inom husdjurssektorn. De här försäkringarna är gruppförsäkringar som producenterna tecknar via sina egna producentandelslag. Bekämpningen av salmonella är det viktigaste målet för arbetet mot djursjukdomar inom husdjurssektorn och kostnaderna är höga. På grund av den nya gårdsstrukturen orsakar salmonella stora saneringskostnader och för närvarande har ersättningarna från gruppförsäkringarna redan nått eller håller på att nå den övre ersättningsgränsen. Framtiden för försäkringarna står nu på spel. Det behövs åtgärder också för att befria djursjukdomsförsäkringar från skatt på försäkringspremier, menar utskottet.
Det är angeläget att finansministeriet bevakar prissättningen på försäkringsprodukter och ser till att skattebortfallet fullt ut går till de företagare som tecknar försäkring.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
