(1)Kommunikationsutskottet har granskat redogörelsen om planen för de offentliga finanserna 2022—2025 utifrån sitt ansvarsområde och fäster finansutskottets uppmärksamhet vid följande aspekter. 

Nivån på finansieringen

(2)Vid utfrågningen av sakkunniga har det uttryckts oro över planen för de offentliga finanserna med tanke på kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Finansieringen av trafiklederna sänks permanent, och i planen anvisas inte finansiering för de viktigaste stöden och incitamenten i färdplanen för fossilfria transporter. Anslagen motsvarar inte heller till alla delar de anslag som krävs för att genomföra den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021—2032. 

(3)Vid utfrågningen av sakkunniga har man bekymrat sig över att genomförandet av planen för de offentliga finanserna kommer att försvaga Finlands möjligheter att utnyttja EU-finansiering i fråga om sådana objekt som ska genomföras i vilket fall som helst. Dessutom kan det innebära betydande utmaningar för genomförandet av den 12-åriga trafiksystemplanen och omställningen mot utsläppssnålare transporter. Utskottet påpekar att trafiksystemet står inför stora utmaningar både när det gäller genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter och genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen. Därför betonar utskottet att planeringen av transportsystemet kräver stabil och tillräcklig finansiering. Nivån på finansieringen bör i fortsättningen höjas till den nivå som den riksomfattande trafiksystemplanen och färdplanen för fossilfria transporter förutsätter. 

Färdplanen för fossilfria transporter

(4)Åtgärderna i den första fasen av färdplanen för fossilfria transporter är i huvudsak stöd och incitament. I statsrådets principbeslut räknas upp bland annat anskaffningsstöd för renodlade elbilar, konverteringsstöd för etanol- och gasdrivna bilar samt anskaffningsstöd för tunga fordon och paketbilar, för vilka det inte föreslås finansiering i planen för de offentliga finanserna. Stöd till laddnings- och tankstationer ska komma via Finlands program för hållbar tillväxt som en del av EU:s återhämtningsfinansiering. Halveringen av utsläppen från trafiken fram till 2030 förutsätter att stöd och incitament används i enlighet med färdplanen för fossilfria transporter. 

(5)Utskottet påminner också om att gång och cykling är en del av genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter. Enligt inkommen utredning uppgår den statliga finansieringen för gång och cykling åren 2022—2024 sammanlagt till endast 13,5 miljoner euro. Det behövs mer anslag för gång och cykling för att planerna ska kunna genomföras, anser utskottet. 

Den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021—2032

(6)I den riksomfattande trafiksystemplanen har finansieringsnivån för investeringar i utvecklingen av trafiknätet fastställts till cirka 500 miljoner euro per år fram till år 2032. Utskottet noterar att den riksomfattande trafiksystemplanen har utarbetats i en parlamentarisk arbetsgrupp för att undvika inkontinuitet mellan regeringsperioderna. Därför ser utskottet det som beklagligt att finansieringen under kommunikationsministeriets huvudtitel permanent sänks med 110 miljoner euro från och med 2023. Den slutliga allokeringen av nedskärningen görs vid ramförhandlingarna våren 2022. I detta skede riktas den dock helt och hållet till utvecklingen av trafikleder. Således är det årliga anslaget för utvecklingen av trafikledsnätet i genomsnitt 344 miljoner euro under planperioden. 

Basunderhåll av transportinfrastrukturen

(7)I den uppskattade årliga anslagsnivån för basunderhåll av transportinfrastrukturen finns det för 2023 och 2024 ett klart hål när anslaget sjunker med 15 procent från 2022 till 2023 och med 8 procent från 2022 till 2024. Utskottet anser att basunderhållet av transportinfrastrukturen är ytterst viktigt både för affärslivet och för att hela landet ska hållas befolkat. I samband med behandlingen av ärendet har utskottets uppmärksamhet fästs vid att reparationsskulden för vägnätet också inbegriper reparationsskulden för gång- och cykelleder. Utskottet betonar att finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen inte bör minskas för att reparationsskulden inte ska öka ytterligare. 

Utvecklingsinvesteringar

(8)I fråga om utvecklingsinvesteringar sjunker finansieringsnivån för 2024 med nästan en fjärdedel jämfört med 2023. Utvecklingsinvesteringarna är av engångsnatur och bidrar enligt de sakkunniga till ekonomisk tillväxt samt förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. I stället för att pruta på dem bör man enligt inkommen utredning sträva efter att balansera statsfinanserna genom att öka intäkterna bland annat genom incitament att arbeta. Eventuella sparobjekt bör hittas bland de permanenta driftsutgifterna i statsfinanserna och inte bland framtidsinvesteringarna. 

EU-bidrag

(9)Enligt inkommen utredning avser man utnyttja Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-2). Enligt detta innebär utlysningen av ansökningar om EU-finansiering 2021, 2022 och 2023 att Finland bör ha en stabil utsikt över den nationella finansieringen för trafikprojekten för dessa år. I fråga om utvecklingsprojekt fördelas 1,75 miljarder euro och i fråga om moderniseringsprojekt 1,12 miljarder euro per år från och med 2021 års ansökan om finansiering som konkretiseras 2022. 

(10)En betydande minskning av anslagsnivån för 2023 och 2024 leder enligt de sakkunniga också till att det finns en risk för att EU-finansieringen kan utebli. Enligt den riksomfattande trafiksystemplanen strävar Finland efter att få mer finansiering via Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-2). Utskottet betonar därför att man bör sträva efter att utnyttja all eventuell EU-finansiering i framtiden. 

Trygga den finska sjöfarten

(11)Vid utfrågningen av sakkunniga föreslogs det att halveringen av farledsavgiften förlängs till slutet av planeringsperioden. Det har också ansetts viktigt att det i grunderna för farledsavgiften fortfarande finns både en gradering av isklassen och farledsavgifternas årliga maximibelopp, vilka för sin del fungerar som incitament för att Finland ska ha isförstärkta frakt- och passagerarfartyg med isforceringsförmåga i trafik året om för att säkerställa pålitliga och säkra sjötransporter under alla förhållanden. Utskottet anser därför att farledsavgiften inte bör höjas från dagens nivå under planeringsperioden.