Utskottets utlåtande

Utskottet konstaterar att budgetpropositionen när det gäller kommunikationsministeriets ansvars-område är skälig och att de reserverade anslagen i huvudsak räcker till för att uppnå de mål som ställts upp för förvaltningsområdet. Budgetpropositionen beaktar också att verksamhetsmiljön i hög grad formas av den snabba tekniska utvecklingen, av nya former för utnyttjande av internet och av automatiken och robottekniken. Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Det gäller inte enbart trafiken och kommunikationerna utan alla samhällssektorer överlag. 

Utskottet noterar att det vid bedömningen av statsfinanserna är angeläget att beakta åtgärderna för att stärka konkurrenskraften. Utskottet välkomnar regeringens proposition med förslag till en halvering av farledsavgiften och slopande av banskatten för godstrafik under 2018 (RP 119/2017 rd). Åtgärderna stärker exportindustrins konkurrenskraft. 

I utlåtandet (KoUU 14/2017 rd — U 38/2017 rd) har utskottet behandlat tidsbaserade vägavgifter, så kallade vinjetter, och diesel för yrkesmässig trafik. Utskottet hänvisar till kommissionens förslag om att förbjuda införandet av vinjetter efter den 1 januari 2018 och konstaterar att införandet av vinjetter är ytterst viktigt och brådskande med hänsyn till den tunga trafikens konkurrenskraft. Utskottet anser därför att statsrådet på det snaraste bör bereda lagstiftning som syftar till införande av vinjetter. 

Med diesel för yrkesmässig trafik avses lindrigare beskattade dieselbränslen för tung trafik. Systemet innebär att transportföretagen får återbäring på bränsleskatten för den diesel de tankar. Det sänker logistikkostnaderna och stärker Finlands konkurrenskraft. Det är absolut nödvändigt att statsrådet vidtar åtgärder exempelvis för att bygga upp ett motsvarande system i Finland. 

Utskottet framhåller vikten av en långsiktig planering av trafikledsnätet. Det är angeläget inte minst för att trafiklederna ska kunna utvecklas balanserat och så att de är till gagn för hela landet. Ett långsiktigt grepp tillåter dessutom en bättre finansiell planering. Därigenom kan man undvika de cykliska problemen inom byggindustrin, exempelvis överhettning och brist på investeringar. Det utgör grunden för en rationell planering av statsfinanserna. God framförhållning är dessutom ett måste för de större trafikledsinvesteringarna, eftersom de kräver så stora resurser att det är förnuftigt att planeringen, finansieringen och genomförandet sträcker sig över flera valperioder. 

Enligt budgetpropositionen ska ökningen av det eftersatta underhållet stoppas under kontrollerade former samtidigt som behoven inom näringslivet beaktas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen reserverat 453 miljoner euro för en minskning av det eftersatta underhållet. Det är välkommet att det eftersatta underhållet åtgärdas. Samtidigt måste man hålla i åtanke att underhållet av trafiklederna och minskningen av det eftersatta underhållet kommer att behöva ökade anslag också under kommande valperioder. 

Det är bra att anslagen för bastrafikledshållning ökar från 1 279 miljoner euro i budgetpropositionen för 2017 till 1 398 miljoner euro i budgetpropositionen för 2018. Det gäller dock att se till att anslagen är tillräckliga också i fortsättningen, och även nuläget kräver uppföljning av hur väl anslagen räcker till. 

De enskilda vägarna har stor betydelse för till exempel skogsvården och tryggandet av förutsättningarna för och arbetstillfällena inom skogsbruket och bioekonomin. Utskottet ser det som viktigt att också det sekundära vägnätet sköts så att hela landet kan hållas bebott och ekonomin utvecklas. 

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om statsrådets redogörelse om den nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030 (KoUU 3/2017 rd — SRR 7/2016 rd). I utlåtandet behandlade utskottet de anpassningsåtgärder som enligt klimatavtalet från Paris och redogörelsen krävs för att uppnå utsläppsmålen. Det är välkommet att regeringen genom budgetpropositionen syftar till att minska användningen av fossila bränslen i trafiken genom att förbättra det trafikledsnät som stöder bioekonomin och genom att stärka förutsättningarna för en utveckling av distributionsnäten för alternativa bränslen. Ett mål är att samtidigt att minska användningen av fossila bränslen. Klimatmålen är viktiga, och för att de ska kunna nås måste staten utveckla och skapa incitament för såväl kollektivtrafiken som spårtrafiken. Det är också bra att regeringen strävar efter en modernisering av bilparken genom att reservera 8 miljoner euro för skrotningspremier och 6 miljoner euro för anskaffningsstöd respektive konverteringsstöd för elbilar och gas- och etanoldrivna personbilar. Den framskridande digitaliseringen och den därigenom ökande andelen distansarbete leder till färre arbetsresor och därmed till minskande utsläpp. När man talar om energireformen inom trafiksektorn måste man dock ta hänsyn till de nationella särdragen och behoven. 

Utskottet välkomnar att det under moment 31.40.45 (Stöd till nyhets- och aktualitetsverksamhet vid tv-kanaler som betjänar allmänintresset) föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. Anslaget säkerställer mångfald inom nyhetsverksamheten och alternativa nyhetskällor. Det tidsbundna programmet genomförs 1.7.2017–30.6.2019. 

Det är likaså positivt att finansieringen av Rundradion Ab har flyttats ut ur ramen. Utskottet understöder dessutom de ändringar i bestämmelserna om rundradioskatten som föreslås i separata propositioner. 

Utskottet konstaterar att det under moment 31.40.01 (Kommunikationsverkets omkostnader) föreslås en ökning på 2 miljoner euro för att främja den elektroniska kommunikationens funktionssäkerhet samt säkra och utveckla integritetsskyddet. Utifrån sakkunnigutfrågningen går den föreslagna ökningen i rätt riktning men är otillräcklig. Statsrådets kansli har sagt att i synnerhet Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenters funktionsförmåga när det gäller personal och finansiering måste säkras också vid planerade och eventuellt kommande organisationsförändringar. Försörjningsberedskapscentralen anser att det finns ett uppenbart behov av att utveckla funktionssäkerheten i det digitala samhället. Centralen har föreslagit att Cybersäkerhetscentret får avsevärt ökade anslag under ramperioden. 

Försvarsutskottet fäste i sitt utlåtande om statsrådets försvarsredogörelse (FsUB 4/2017 rd — SRR 3/2017 rd) allvarlig uppmärksamhet vid säkerställandet av cybersäkerheten. Utifrån en utredning ansåg försvarsutskottet att ansvarsfördelningen måste bli tydligare om cybersäkerheten i det finländska samhället ska kunna förbättras. Vi behöver ett samordnande organ som kan styra statsförvaltningens cybersäkerhetsinsatser. 

Enligt kommunikationsutskottets uppfattning leder bland annat den snabba automatisering inom trafiken samt den nya robotiken och sakernas internet till att Cybersäkerhetscentret behöver betydligt större anslag. Trots det höjda anslaget i budgetpropositionen är Cybersäkerhetscentrets resurser fullständigt otillräckliga med tanke på de utmaningar som den rådande utvecklingen för med sig. Det är av högsta vikt för säkerheten i samhället överlag att Kommunikationsverket har hög kompetens inom cybersäkerhet. För att kunna reagera snabbt och betjäna samtliga samhällssektorer, och i synnerhet näringslivet och statsledningen, måste verket beviljas betydligt större resurser än i dag. 

Utskottet noterar för övrigt att cybersäkerhetsfunktionerna i nuläget i hög grad finansieras genom temporära anslag, vilket inte är optimalt med tanke på organiseringen av verksamheten och tillgången till kompetens. Enligt uppgift ligger Kommunikationsverkets resurser och anslag för cybersäkerhet på en mycket låg nivå också i ett internationellt perspektiv. 

Utskottet upprepar det som det sade om budgeten för 2017 (KoUU 24/2016 rd — RP 134/2016 rd) och konstaterar att Kommunikationsverkets funktioner relaterade till cyber- och informationssäkerhet har hög prioritet med avseende på samhällets kritiska och vitala funktioner och säkerheten, och föreslår därför för finansutskottet 

Situationen är allvarlig och utskottet ser det som nödvändigt att anslagen ökas ytterligare inom den närmaste framtiden. Om vi vill att Finland ska vara ett land med god försvarskapacitet och hög cybersäkerhet och om vi vill uppnå de ambitiösa målen i cybersäkerhetsstrategin måste vi inse att det krävs betydligt större finansiella resurser de närmaste åren än den anslagsökning som utskottet nu föreslår.