Vi vill fortsatt understryka att regeringsprogrammet inte löser problemet med den övergripande finansieringen av trafiklederna. Utifrån regeringsprogrammet och rambeslutet anslår regeringen pengar för bastrafikledshållningen på bekostnad av nya projekt. Den parlamentariska arbetsgruppens vilja var att det eftersatta underhållet ska åtgärdas, men regeringen kan inte berömmas för helheten. Den största satsningen i fråga om det eftersatta underhållet görs under 2018, medan anslagen för 2019 rasar. Det långsiktiga perspektivet saknas och eftersom anslaget så kraftigt fokuserar på ett enskilt år kan regeringens grepp bidra till att höja kostnaderna och därigenom försämra effekterna av satsningen. 

Som vi redan i flera år har påpekat, uppbackade också av näringslivet, lägger Sipiläs regering i praktiken alla nya trafikprojekt på is för hela valperioden. Den nuvarande regeringen driver exceptionellt få nya projekt som gagnar sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och boendet. Regeringen har uppenbarligen beslutat låta kommande regeringar ta hand om problemen. Vi hoppas därför att den av minister Berner ledda trafikarbetsgruppen lyckas nå samförstånd om hur det finska trafiknätet ska kunna utvecklas på lång sikt, gärna i ett tidsspann som sträcker sig över flera valperioder. 

Finland har i sina klimatmål förbundit sig att sänka trafikens CO2-utsläpp till hälften av nuläget. Det lyckas inte enbart genom digitalisering, utan det krävs också investeringar i kollektivtrafik och i ett bättre fysiskt trafikledsnät. I fråga om kollektivtrafiken uppnådde riksdagen i samband med interpellationsdebatten samförstånd om att exempelvis en ökad spårtrafik kräver snabba investeringar i nya spår och renovering av bangårdar. Tågtrafiken tål inte den rådande negativa utvecklingen, där exempelvis restiderna längs Karelenbanan måste förlängas på grund av banskador. År 2030 kommer snabbare än vi anar och det finns ingen tid att förlora. 

Vi måste utveckla kollektivtrafiken, men det lyckas inte utan ett starkt stöd och god styrning från statsmaktens sida. Vi kan inte förlita oss enbart på marknaden för att uppnå klimatmålen. Dagens regering tog fel kurs redan genom sin första budget. Genom en inbesparing på 13 miljoner euro skadade den bland annat tågtrafiken så att passagerarvolymen fortfarande inte har återhämtat sig på alla rutter. För att få till en positiv utveckling vore det viktigt att höja stödet till kollektivtrafiken. 

En utveckling av trafiknätet skulle också i väsentlig grad stärka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Ur ett europeiskt perspektiv är Finland en östat, och trafikförbindelserna har stor betydelse för exportindustrin. Angående de anspråkslösa trafikledsprojekt som regeringen tänker starta nästa år kan det konstateras att de i alla fall stöder den internationella trafiken och de viktiga MBT-projekten, vilka i sin tur rör såväl kollektivtrafiken som planläggningen. Regeringen har haft som mål att stärka rörligheten för arbetskraften. Också det målet stöds av att en utveckling av den snabba stomtrafiken utvidgar pendelregionerna. 

Regeringen föreslår att halveringen av farledsavgiften och slopandet av banavgift för godstrafik ska fortsätta nästa år, vilket stöder exportindustrin och är välkommet. En del av inbesparingarna inom spårtrafiken reduceras dock genom den åtstramade beskattningen av bränsle för arbetsmaskiner. Cirka 30 procent av godstrafiken är fortfarande beroende av diesellok. Underhållet av de enskilda vägarna är eftersatt. Sysselsättningen, jordbruket och skogsindustrin är fortsättningsvis betjänta av satsningar på den punkten. Vägarna måste fås i sådant skick att de tål industritransporter också i framtiden. 

I fråga om vägtrafiken riktar vi också i år en önskan till kommunikationsministeriet om att den av regeringen föreslagna och av transportbranschen hett eftertraktade vinjettavgiften för tung trafik skulle ta ett steg framåt. I och med att EU sannolikt kommer att förenkla bestämmelserna om cabotage hoppas vi att tillsynsmyndigheterna får utbildning och resurser för att stävja verksamhet som snedvrider konkurrensen. Likaså bör det i lagstiftningen införas klart fastställda straff för verksamhet som bryter mot reglerna. 

Den skrotningspremie som införs på nytt nästa år har redan tidigare visat sig ge positiva effekter på vår ålderstigna bilpark. Vi uppmuntrar ändå regeringen till en vidareutveckling i syfte att skapa ett incitament med en jämnare effekt för hela bilbeståndet. De förändringar som sker i det stora beståndet av äldre bilar har en gynnsam effekt på miljön och trafiksäkerheten. 

Digitaliseringen är en av de krafter som har störst potential att förändra världen. Regeringen har resolut gripit sig an de möjligheter som öppnat sig genom digitaliseringen. Det är därför beklagligt att regeringen underbudgeterat för cybersäkerheten, som utgör ett basalt villkor i det digitaliserade samhället. På grund av den finansiella basen har Kommunikationsverket inga möjligheter att lägga om den nuvarande resursfördelningen. Dagens resurser är helt otillräckliga med hänsyn till den digitala utvecklingen och dess behov. I ett internationellt perspektiv ligger Finlands resurser för cybersäkerhet på en betydligt lägre nivå än referentländerna. Vi uppmanar därför regeringen att se till att Cybersäkerhetscentret får de anslag som behövs för att svara på morgondagens utmaningar. 

Sannfinländarna anser att skatterna på drivmedel måste sänkas. De senaste årens kraftiga skattehöjningar straffar dem som kör mycket i jobbet eller på grund av sin bostadsort. Vi vill att bil-ägarna i Finland ska kunna ha en levnadsstandard som gör att man också kan bo på landsbygden. Den sittande regeringen har glömt att Finland är ett glest befolkat land. En sänkt beskattning skulle också bidra till att stödja den finländska transportbranschen som kämpar med ständigt stigande kostnader, och den skulle minska de finländska företagens logistikkostnader betydligt. Vi föreslår därför att den så kallade vinjetten, det vill säga bruksavgiften för tung trafik, införs så snart som möjligt. Regeringen har dröjt oskäligt länge med att genomföra det här projektet. 

Vi menar att hela landet också framgent ska hållas bebott. Därför är vi fortsättningsvis mycket kritiskt inställda till de aviserade höjningarna av bruksavgifter inom trafiken. Som konstaterades ovan skulle en höjning av bränsleskatten indirekt höja priserna på alla produkter och försvaga konkurrenskraften för den finländska tunga trafiken. 

Det vore också orättvist att begränsa rätten att dra av kostnaderna för arbetsresor i beskattningen, eftersom alla inte har samma möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken i stället för egen bil. Vår grupp föreslår därför att den så kallade skrotningspremien höjs. Det skulle underlätta för privatpersoner att byta till nyare bilmodeller — vilket också avsevärt förbättrar trafiksäkerheten. 

Vidare anser vi att ett väl underhållet trafiknät är en grundläggande förutsättning i ett glest befolkat land med långa avstånd. Det är också ett basalt villkor för en jämlik behandling av invånarna. Vi föreslår därför att det riktas avsevärt större anslag till bastrafikledshållningen. Vår utskottsgrupp menar dessutom att regeringens beslut att halvera farledsavgifterna går i rätt riktning. Det räcker dock inte, utan det krävs ytterligare åtgärder. Sannfinländarna menar att farledsavgifterna borde slopas helt. Det är också positivt att det för transittrafik inte tas ut några farledsavgifter i de baltiska länderna, som konkurrerar med Finland. 

Våra regeringar har i åratal försummat att investera i väg- och spårtrafiken, och den nuvarande regeringen utgör inget större undantag. Sakkunniga anser att det lönar sig bättre att satsa på ordentligt underhåll nu än att tvingas till stora saneringar i framtiden. När man sparar en euro i vägunderhåll, orsakar man skador för tre euro. Samhällsekonomiskt sett är det alltså urbota dumt att spara på fel ställe och öka den räkning som våra barn tvingas betala. 

Vi måste skyndsamt satsa mer på i synnerhet broreparationer, eftersom många broar runtom i landet är i mycket dåligt skick. På våra landsvägar finns det dessutom snart gott om lastbilar med större mått och massa som utgör en extra påfrestning på våra broar. 

Avslutningsvis vill Sannfinländarna med tanke på framtiden säkra utbudet av oberoende nyheter i Finland. FNB, det vill säga Finska notisbyrån, är väl ägnad för den uppgiften, eftersom den till största delen ägs av privata mediehus och tryggar faktaunderlaget för en stor del av nyheterna. Sannfinländarna menar att en sådan informationskanal behövs också i fortsättningen. Å andra sidan menar vår utskottsgrupp att det också finns rum för kritik när det gäller mediefältet. Rundradion har sedan länge utgjort föremål för utskottsgruppens kritik. Vi har främst kritiserat det att Rundradion inte alltid behandlar alla aktörer jämlikt, trots att den borde göra det — i synnerhet då den finansieras genom skattemedel.