I budgetpropositionen för 2017 fortsätter regeringen med sin tidigare politik för trafikinvesteringar. Det eftersatta underhållet av trafikledsnätet minskas som man redan tidigare kommit överens om parlamentariskt. Trots det lägger regeringen samtidigt nya utvecklingsprojekt inom trafik och transport nästan helt och hållet på is. Reserveringen på 0,7 miljarder för nya projekt i regeringens plan för de offentliga finanserna har redan lagts fast och Finland har misslyckats i att utnyttja EU:s bidrag för trafikledsprojekt. Utvecklingsprojekten för trafik och transport skjuts alltså på framtiden. Trots allt prat har regeringen inte lyckats lösa den samlade finansieringen av transportsektorn på ett hållbart sätt, utan de knappa resurserna har flyttats mellan objekten. 

Regeringens trafik- och transportreformer har grundat sig på avreglering. Den bärande kraften har varit tron på marknadsvillkoren samtidigt som regeringen avvecklat tillsynsmekanismer för marknadsstörningar och bekämpning av svart ekonomi. Avreglering är välkommet; lagstiftningen ska alltemellanåt gås igenom och effektiviseras. Arbetet får ändå inte genomföras så, att man i reformivern samtidigt avvecklar delar som är till nytta för medborgarnas säkerhet, en jämlik marknad och för samhället och miljön. Vi följer med oro regeringens utveckling gällande resurserna för trafikövervakningen och tillsynsmyndigheternas förmåga att ingripa mot riskfaktorer. Trafiken kan inte övervakas endast elektroniskt, det behövs också människor på fältet. 

Regeringens relativt obetydliga besparing på köpta trafiktjänster i årets budget har redan börjat leva sitt eget liv. Efter det ursprungliga beslutet har de senare besluten om att utnyttja den VR-trafik som omfattas av allmän trafikplikt ökat förvirringen och osäkerheten. De som använder tågtrafik vet inte om deras förbindelse finns kvar i framtiden eller när den upphör. För kommunerna och regionerna är det oklart hur det i fortsättningen ska bli med trafikförbindelserna, som så är så viktiga för deras attraktionskraft. Det är svårt för statsbolaget VR att planera sina materielinvesteringar och sin framtida verksamhet eftersom ingen vet på vilka villkor och när persontågstrafiken öppnas för konkurrens då regeringen tidigarelagt beslutet. Nu fortsätter man ett år i sänder. Regeringens åtgärder inom tågtrafiken minskar i flera hänseenden tågtrafikens popularitet. Det är ingen önskvärd utvecklingstrend för miljön heller. 

När funktionerna i samhället automatiseras blir datanäten en allt viktigare del av vår infrastruktur. Kommunikationsnätens förmåga att tåla störningar är ytterst viktig för de flesta funktionerna i samhället och i affärsverksamhet. Denna utveckling kommer att stärkas då vi bland annat går mot sakernas internet. Cyberattacker av olika slag kan bli mycket farliga och förödande och Kommunikationsverkets resurser spelar en viktig roll i bekämpningen av dessa hot. Regeringens förslag på att stödja förbättringen av cybersäkerheten med ett tilläggsanslag på 140 000 euro är positivt men väcker frågan om insatsen är tillräckligt stor i förhållande till utmaningarna. Mediemarknaden har en viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Mångskiftande medier med flera förmedlingskanaler ger medborgarna en relevant ram för informationsförmedling. Medierna befinner sig fortfarande i ett brytningsskede i den elektroniska eran, vilket har undersökts i flera arbetsgrupper. Vi hoppas på snabba riktlinjer i frågan. I utredningen om Rundradions verksamhet och finansiering kunde ett parlamentariskt slutresultat nås. Regeringen har ännu inte omsatt beslutet om att flytta finansieringen av Rundradion utanför ramförfarandet för statsfinanserna. Det andra steget i översynen av postlagen och besluten om Posti Ab:s samhällsomfattande tjänster har stor betydelse för pressen. Det måste hittas en lösning som förenar fri konkurrens och samhällsmål med tillräckligt omfattande informationsförmedling till alla medborgare.