Utlåtande
KoUU
4
2015 rd
Kommunikationsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2016
Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019
Till finansutskottet
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2016 (RP 30/2015 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för eventuellt utlåtande till finansutskottet. Tidsfrist: 5.11.2015. 
Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019 (SRR 1/2015 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för utlåtande till finansutskottet. Tidsfrist: 23.10.2015. 
Sakkunniga
Utskottet har hört: 
kanslichef
Harri
Pursiainen
kommunikationsministeriet
kontaktchef
Teppo
Leinonen
Landskapsförbundet i Södra Savolax
trafikingenjör
Pekka
Kokki
Mellersta Finlands förbund
intressechef
Jouni
Koskela
Birkalands förbund
kontaktchef
Sami
Laakkonen
Norra Karelens landskapsförbund
trafikplaneringschef
Petri
Suominen
Nylands förbund
direktör
Laura
Kuistio
Trafikverket
biträdande direktör
Riitta-Liisa
Vuorela
Kommunikationsverket
direktör
Jouni
Karjalainen
Destia Ab
verkställande direktör
Kimmo
Rahkamo
Fenniarail Oy
verkställande direktör
Suvi
Rihtniemi
Helsingforsregionens trafik
verkställande direktör
Pekka
Möttö
OnniBus.com Ab
direktör för samhällsrelationer och miljö
Otto
Lehtipuu
VR-Group Ab
verkställande direktör
Lauri
Kivinen
Rundradion
ledande expert
Tiina
Haapasalo
Finlands näringsliv rf
verkställande direktör
Paavo
Syrjö
Infra rf
intressechef
Pasi
Hovi
Linja-autoliitto
verksamhetsledare
Matti
Koistinen
Cykelförbundet rf
verkställande direktör
Iiro
Lehtonen
Finlands Transport och Logistik SKAL rf
verksamhetsledare
Pekka
Aalto
Finlands Lokaltrafikförbund r.y.
verkställande direktör
Nina
Raitanen
Suomen Tiedyhdistys
Utskottet har fått ett skriftligt yttrande av 
kommunikationsministeriet
närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland
närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland
närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland
Finnair Abp
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Suomen Taksiliitto.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Trafiknätet
Trafiknätets betydelse för medborgarna, det finländska näringslivet och hela samhället är enorm, och därför har över hälften av förvaltningsområdets anslag reserverats för trafiknätet och dess utveckling. 
Bastrafikledshållning
Enligt statsrådets redogörelse har finansieringen för bastrafikledshållning justerats för 2017—2019 för att förhindra att det eftersatta underhållet växer. Sammanlagt 600 miljoner euro av spetsprojektfinansieringen inriktas på minskning av det eftersatta underhållet i bastrafikledshållningen för 2016—2018. Dessutom finns det inom ramarna en marginal på över 300 miljoner euro, största delen för 2018 och 2019, för ännu inte namngivna projekt. 
Det är bra att anslagen för bastrafikledshållningen i budgetpropositionen för 2016 är oförändrade och att det dessutom har reserverats 100 miljoner euro för att få det ökade eftersatta underhållet att stanna av. Utskottet uttrycker i varje fall sin oro över att det stora eftersatta underhållet inte kan minskas och att det finns ett enda nytt utvecklingsprojekt, som är en förbättring av funktionsdugligheten hos bangården i Helsingfors. Det är bra att de tidigare beslutade projekten slutförs. Utskottet anser dock att man ska överväga nya finansieringsformer för att möjliggöra genomförandet av nya projekt. Då ska man också analysera totalpriset för projekten och t.ex. en eventuell finansiering från EU. I stället för nya ersättande projekt finns det anledning att överväga också alternativa förbättringsprojekt för att förbättra det redan existerande nätet.  
Enskilda vägar
De enskilda vägarna har stor betydelse för t.ex. skogsvården och tryggande av förutsättningarna för skogsbruket och bioekonomin. Utskottet påpekar i detta sammanhang att också det sekundära vägnätet ska skötas för att landet ska kunna hållas bebott och ekonomin utvecklas. 
Byggande och upprätthållande av flygplatser
Flygtrafiken är en viktig del av Finlands interna trafiksystem och såväl inhemska som internationella flygförbindelser har avgörande betydelse för persontrafikens utlandsförbindelser, lokala företag och turistnäringen. Anslaget för byggande och upprätthållande av flygplatser (moment 31.10.41) kan användas för verksamhets- och investeringsutgifter för de flygplatser som ligger utanför Finavias flygplatsnät, såsom de nuvarande flygplatserna i St. Michel och Seinäjoki, och dessutom enligt planerna också flygplatsen i Villmanstrand. Det är viktigt att anslaget är åtminstone lika stort som i propositionen, menar utskottet. 
Köpta tjänster
För köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster har i budgetpropositionen reserverats 84 474 000 euro. En minskning av anslaget med ca 15 miljoner euro har konsekvenser för tågtrafiken både i fråga om fjärrtrafiken och närtrafiken. Av denna summa har 5 940 000 euro reserverats för köp av tågtrafikens närtrafiktjänster, alltså 3 160 000 euro mindre än för 2015. Därför minskar VR-Group Ab närtrafiken i form av köpta tjänster på de sträckor som kommunikationsministeriet har meddelat att det inte längre beställer trafik för dessa sträckor. Enligt utredningen till utskottet kan nästan på samtliga sträckor ersättande kollektivtrafik ordnas.  
Därför är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas planmässigt och långsiktigt med ansvar för helheten och att hela landet förblir bosatt. Därför är det viktigt att en trovärdig ersättande trafik kan ordnas utan avbrott. När ersättande trafik planeras är det också på sin plats att beakta system som utnyttjar digitala tjänster och täcker alla trafikformer. Utveckling av dessa tjänster stöder också samhällsekonomin inom ramen för spetsprojektet för digitalisering och eventuellt också exportens utveckling. 
Taxitrafik
Utskottet har också granskat taxitrafiken som en del av köpta tjänster och ser det som viktigt att den köpta trafiken när det gäller olika trafikformer kan samordnas. Synergifördelar kan uppnås när de olika köparnas verksamhet och köpta tjänster på basis av olika anslag betraktas som helhet. En utveckling av taxitrafiken planeras och utskottet understryker i detta sammanhang att det ska det möjliggöras att t.ex.de nya digitala applikationerna är kompatibla för alla trafikformer. Det är viktigt att det i samband med utveckling av taxitrafiken noga övervägs att det inte ökar den svarta ekonomin och att konkurrensen ska ske på lika villkor, menar utskottet. Man ska också se till att det finns ett heltäckande utbud av trygga och pålitliga taxitjänster till skäliga och enhetliga priser. 
Kommunikationstjänster och kommunikationsnät
Utskottet understryker att anslagen för kommunikationstjänster och kommunikationsnät måste följas upp med tanke på Kommunikationsverkets centrala uppgifter för informationssamhällets säkra funktioner. 
Statens televisions- och radiofond
För att täcka den allmännyttiga verksamheten i 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) justeras anslagets storlek årligen efter förändringen i kostnadsnivån. Enligt budgetpropositionen frångår man undantagsvis justeringen för 2016. Utskottet konstaterar att nedskärningen i dagens läge är nödvändig och anser att Rundradion Ab:s möjligheter att bedriva den allmännyttiga verksamheten med beaktande av de båda nationalspråken och samiskans ställning måste följas upp. Rundradion Ab:s oberoende verksamhet är av central betydelse för hela mediebranschen och därför är det viktigt att en parlamentarisk arbetsgrupp har tillsatts för att bedöma Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och finansiering. 
Utskottet har tidigare i sitt betänkande KoUB 5/2015 rdB 8/2015 rd lyft fram Rundradion Ab:s viktiga roll i fråga om att producera och upphandla inhemskt programinnehåll. Det är viktigt att verksamheten och programproduktion i de regionala redaktionerna fortsätter och att också den inhemska indieproduktionen bibehålls i programutbudet, menar utskottet. Det är angeläget att arbetsgruppen tar också fram dessa aspekter när den granskar Rundradion Ab:s betydelse med tanke på demokratin, yttrandefriheten och den mångsidiga och oberoende kommunikationen och bedömer Runradion Ab:s ställning på och dess betydelse för den finländska mediemarknaden. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunikationsutskottet föreslår
att finansutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 4.11.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Ari
Jalonen
saf
vice ordförande
Mikko
Alatalo
cent
medlem
Jyrki
Kasvi
gröna
medlem
Jukka
Kopra
saml
medlem
Susanna
Koski
saml
medlem
Suna
Kymäläinen
sd
medlem
Mats
Löfström
sv
medlem
Eeva-Maria
Maijala
cent
medlem
Outi
Mäkelä
saml
(delvis)
medlem
Jani
Mäkelä
saf
medlem
Markku
Pakkanen
cent
medlem
Jari
Ronkainen
saf
(delvis)
medlem
Satu
Taavitsainen
sd
medlem
Katja
Taimela
sd
medlem
Ari
Torniainen
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Mika
Boedeker.
AVVIKANDE MENING
Motivering
Ett av regeringens trafikpolitiska spetsmål är att minska det eftersatta underhållet enligt beslut av den parlamentariska arbetsgruppen för minskning av det eftersatta underhållet trots att arbetsgruppens mål inte uppnås 2016. Vi vill understryka att regeringen inte i sin trafikpolitik satsar på trafikledsnätet som helhet trots dess karaktär av spetsprojekt. Enligt regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna kommer en betydande del av finansieringen för spetsprojektet för minskning av det eftersatta underhållet under regeringsperioden från överföringen av finansieringen för icke namngivna projekt till bastrafikledshållningen. I slutet av valperioden överstiger dock besparingarna från utvecklingen av farledsnätet redan satsningarna på bastrafikledshållningen. Det betyder i praktiken att utvecklingen av trafikledsnätet stannar av under den här valperioden. Möjligheten att skapa tillväxt genom investeringar i betydande tillväxtfrämjande trafikprojekt förloras. Samarbetet kring markanvändning, boende och trafik med kommunerna minskar trots att planläggningen för bostadsbyggande också har indirekt stor betydelse för medborgarnas ekonomi. Med de planerade inbesparingarna skjuter man bara fram kostnaderna i framtiden. 
En annan hörnsten i regeringens trafikpolitik är spetsprojekt med starkt inslag av avveckling av normer och tro på konkurrens på marknadens villkor. Regeringen har också redan lovat undanröja konkurrenshinder och underlätta tillståndsförfarandet på många områden inom trafik och kommunikation. Man har redan sett tecken på regeringens planer i tåg- och posttrafiken. Dessutom kommer trafikreformen som hör till spetsprojekten för sin del att revolutionera vägtrafiken. I beredningen av lagar och budgeten borde man bättre beakta olika landskaps särdrag, eftersom risken med ideologin om ren konkurrens är att man i konkurrensen koncentrar sig på att skumma grädden när det gäller huvudlederna i trängsel Finland samtidigt som trafiken i de mest glest bebyggda områden blir allt mer beroende av offentliga stöd. Denna ekonomiskt ohållbara lösning leder till mer koncentrerade och sämre trafik- och kommunikationstjänster. Regeringen borde också se till att det allmänna bibehåller styrningen av trafikhelheter. En så här viktig uppgift med tanke på samhällets konkurrenskraft och miljön får inte läggas ut på marknaden. Regeringen bör komma i håg att de statliga bolagen utgör en del av nationalegendomen, som inte får slösas bort trots reformer. 
En nedskärning på 15 miljoner euro enligt regeringsprogrammet i köp av kollektivtrafiktjänster är ett typiskt exempel på en inbesparing vars negativa effekter är mångfaldigt större än den uppnådda besparingen. Ersättande busstrafik eller spekulationer om möjligheter att ersätta med spårtrafik på marknadsvillkor de tågturer som läggs ned motsvarar inte den nivå som vi har i dagens spårtrafik. Särskilt i fråga om den på riksplan sällsynta tvärgående trafiken mellan Seinäjoki och Joensuu samt Y-tåget, som är svårt att ersätta med andra fordon, leder nedskärningsbeslutet till svårigheter för landskapens ekonomi, livskraft och utveckling. Den nuvarande regeringen skär ytterligare ned trafiken i landskapen trots att den förra regeringen kritiserades kraftigt av oppositionen för en centraliseringspolitik i trafikfrågor, och som exempel på detta är ytterligare nedskärningar i regeringens proposition av stödet till enskilda vägar som är viktiga för skogsindustrin. 
I det finländska mediefältet fortsätter den tekniska omvälvningen och utveckling av nya affärsmodeller tar sin tid. Tyvärr försvagar den enda kommunikationspolitiska ändringen i budgetpropositionen Rundradions finansiering och oavhängighet. Regeringspartiernas agerande har brutit mot det tidigare gemensamt överenskomna tillvägagångssättet om parlamentarisk behandling av frågor som gäller Rundradion och dess ställning. Den parlamentariskt överenskomna indexfrysningen för innevarande år skulle vara en undantagslösning som inte får leda till att den blir bestående. Trots detta kom regeringspartierna sinsemellan överens om att frysa indexet också för nästa år. Dessutom har man enligt budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna redan i samband med regeringsförhandlingarna i tysthet kommit överens om att överföra finansieringen av Rundradion till ramarna för statsfinanserna och frysa indexet under hela valperioden. Man har frångått principerna i bestämmelserna om finansieringen av Rundradion. Lagstiftningen som kommit till genom en parlamentarisk beredning borde gälla längre än en valperiod. Det finns dock hopp om en återgång i och med att kommunikationsminister Berner nyligen har tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp. 
Kommunikationsnät är en lika viktig infrastruktur i den digitala världen som trafiknät. När regeringen investerar hundratals miljoner för att bygga om det gamla trafiknätet satsas det inte på att utveckla de finländska kommunikationsnäten. Till exempel resurserna för Kommunikationsverket, som vid sidan av sina övriga uppgifter svarar för data- och integritetsskydd vid elektronisk kommunikation, har inte utvecklats i samma takt med den snabbt växande och allt mångsidigare elektroniska kommunikationen. Regeringen har glömt att om kommunikationsnäten inte fungerar upphör också annan infrastruktur att fungera. 
Avvikande mening
Vi föreslår
att finansutskottet beaktar det som sägs ovan.  
Helsingfors 4.11.2015
Katja
Taimela
sd
Suna
Kymäläinen
sd
Satu
Taavitsainen
sd
Jyrki
Kasvi
gröna
Senast publicerat 3.2.2017 10:20