Utskottets utlåtande

Trafiknätets betydelse för medborgarna, finländarna och hela samhället är enorm, och därför utgör underhållet och utvecklingen av kommunikationsnäten 60 procent och tjänsterna inom trafik och kommunikation 22 procent av anslagen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Propositionens centrala stomme utgörs av hanteringen av det eftersatta underhållet av trafiklederna och utvecklandet av trafikledsnätet samt klimatpolitiken och minskningen av utsläppen från trafiken. 

I nästa års budget reserveras 653,4 miljoner euro för trafikinvesteringar. På så sätt inleds flera farledsinvesteringsprojekt för att utveckla banor, främja gång och cykling samt förbättra trafiksäkerheten bl.a. genom att avlägsna farliga plankorsningar. Utskottet anser det vara bra att det för gång och cykling föreslås ett anslag på sammanlagt 24,5 miljoner euro för 2020. 

Med beaktande av de nya projekt som inleds 2020 finns det enligt budgeten tio pågående banprojekt nästa år. De viktigaste kollektivtrafikprojekten som stöds är spårtrafikprojekt, och för dem föreslås 138,7 miljoner euro. 

Vid sakkunnighörandet har utskottet gjorts uppmärksamt på att varken budgetpropositionen eller planerna för de offentliga finanserna innehåller några satsningar på Finlands deltagande i Rail Baltica. Rail Baltica intar en nyckelställning när det gäller Finlands anslutning till det europeiska bannätet och Finlands ställning när det gäller den framtida tillgången till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Utskottet anser det vara viktigt att den fortsättning på kärnkorridoren som Finland eftersträvar och den ökning av EU-finansieringen som därigenom möjliggörs inte äventyras, och anser att man bör agera konsekvent i linje med det som tidigare fastställts. 

År 2020 pågår tre farledsprojekt. Utskottet betonar därför betydelsen av Finlands havs- och insjötrafik som ett kostnadseffektivt och klimatvänligt transportsätt. 

I nästa års budgetproposition reserveras 1 409 miljoner euro för bastrafikledshållningen. I anslaget ingår således en permanent nivåhöjning på 300 miljoner euro i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Syftet med höjningen är att hantera det eftersatta underhållet. Utskottet anser det vara bra att nivåhöjningen är permanent, men konstaterar att det i fortsättningen behövs ännu större anslag för bastrafikledshållningen. 

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det för nästa år föreslås 20 miljoner euro i statsunderstöd för enskilda vägar, vilket innebär en ökning med 3 miljoner euro. Utskottet är dock oroat över de enskilda vägarnas och det lägre vägnätets skick och konstaterar att det är nödvändigt att följa upp med omsorg att anslagen är tillräckliga. 

Utskottet konstaterar att kommunikationstjänster och kommunikationsnät är nödvändiga för att tillhandahålla många tjänster som är viktiga för medborgarna. Utskottet anser det vara bra att det i bredbandsprogrammet finns reservationsanslag tillgängliga 2020 och att det i ramarna för 2021 har reserverats medel för ändamålet. När man stöder utbyggnaden av bredbandsnät måste man dock undvika tidigare tillvägagångssätt som lett till problem. 

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att anslagen för att höja cybersäkerhetsberedskapen och koordinera cybersäkerheten samt utveckla hanteringen av cyberstörningar i samhället utökas. Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att det i Transport- och kommunikationsverkets interna budget även i övrigt ska reserveras tillräckliga medel för cybersäkerhetscentralens verksamhet. Cybersäkerhetscentralens finansiering och resurser ska följas noggrant i fortsättningen. 

Vid sakkunnighörandet har flera instanser fäst utskottets uppmärksamhet vid bränslebeskattningen. I budgetpropositionen föreslås det att beskattningen av diesel höjs på två olika sätt. Med beaktande av den finska transportmaterielens egenskaper och totalmassa förblir flytande diesel den huvudsakliga drivkraften under de närmaste årtiondena. Konsekvenserna av förslaget till höjning av bränsleskatten syns när det träder i kraft både som ökade kostnader för medborgare och konsumenter och som merkostnader för transportbranschen och näringslivet och som försvagad konkurrenskraft. Utskottet fäster finansutskottets uppmärksamhet vid de negativa effekterna av höjningarna av bränslekostnaderna och anser att det är ytterst viktigt att man på ett genomtänkt sätt och utifrån utredningar bereder en totalreform av beskattningen i fråga om trafiken med beaktande av medborgarnas rörlighet och transportbranschens verksamhetsförutsättningar. 

Riksdagen förutsatte i ett uttalande som godkänts den 10 december 2018 att statsrådet snabbt vidtar åtgärder som innebär att beskattningen anpassas till beskattningen i våra viktigaste jämförelseländer, exempelvis med hjälp av ett nettolönesystem för att förbättra konkurrenskraften inom vår sjöfart och för att fartyg fortsatt ska segla under finsk flagg. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att beskattningen inte har reviderats på det sätt som riksdagen förutsatte och att den temporära ändringen av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) inte har förlängts. 

Utskottet konstaterar att Rundradion Ab:s finansiering är lagstadgad och åtskild från statsbudgeten. Utskottet lägger vikt vid att finansieringen håller en konstant nivå. 

Utskottet har vid flera tillfällen betonat långsiktigheten i utvecklingen av infrastrukturen och understött riktlinjerna i planen för de offentliga finanserna. Enligt kommunikationsministeriet ska man i fortsättningen sträva efter långsiktighet i planeringen av trafiksystemet genom en 12-årig riksomfattande trafiksystemplan, som för sin del styr allokeringen av anslag. Man strävar efter att minska utsläppen från trafiken bl.a. genom att anvisa tilläggsfinansiering för spårinvesteringar och elektrifiering av befintliga spårförbindelser, permanenta klimatbaserade åtgärder inom den offentliga persontrafiken samt främjande av gång och cykling. Man har också fäst uppmärksamhet vid FN: s rekommendation att 20 procent av infrastrukturfinansieringen ska riktas till gång och cykling. 

Det är viktigt att medlen används så effektivt som möjligt på basis av beräkningar och forskningsrön, med beaktande av klimat- och sysselsättningsmålen. Således bör man i planeringen av trafiken överväga färdsätt som lämpar sig för klimatförhållanden och geografiska specialförhållanden i Finland, energismarta och utsläppssnåla fordon samt drivkrafter. Dessutom bör man utveckla kollektivtrafiken i städerna och annan trafik som ersätter privatbilismen samt möjliggöra privatbilismen på annat håll i vårt land med långa avstånd för att tillförsäkra medborgarna en rättvis och jämlik ställning. 

Vid behandlingen av klimatårsberättelsen 2019 (KoUU 4/2019 rd — B 17/2019 rd) har utskottet fäst uppmärksamhet vid totalreformen av beskattningen av trafiken. Utskottet ansåg att det i arbetet behövs omfattande konsekvensbedömningar med avseende på konkurrenskraften, köpkraften, kostnaderna, den regionala och sociala rättvisan, klimatet och miljön samt statsfinanserna. Utskottet upprepar att man vid beredningen ska säkerställa en konsekvent och förutsägbar väg för minskning av utsläppen från trafiken och ett kostnadseffektivt genomförande.