Allmänt

Med anslagen i budgetpropositionen för 2023 fortsätter satsningarna på att ordna tjänster inom småbarnspedagogik och utbildning. I propositionen anvisas medel också för högskoleutbildning och forskning samt för kultur, konst, idrott och ungdomsarbete. Även de studerandes ekonomiska ställning förbättras. Förmånstagarna till avkastningen av penningspelsverksamhet kompenseras för den minskade avkastningen på motsvarande sätt som år 2022. 

Verkställandet av den utvidgade läroplikten och den avgiftsfria utbildningen på andra stadiet fortsätter. Anslagen stiger till 102 miljoner euro nästa år då reformen går in på sitt tredje år. De första resultaten visar att färre avbryter studierna och att samarbetet mellan olika parter, särskilt kommunerna och anordnarna av utbildning på andra stadiet har fungerat väl. 

Arbetet med att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. Finansieringsnivån för nästa år ligger på 12 miljoner euro och dessutom ingår finansiering för motsvarande arbete till ett belopp av 17 miljoner euro i statsandelarna som riktas till välfärdsområdena. 

För hobbyverksamhet för barn och unga föreslås i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro. Den så kallade Finlandsmodellen ger barn och unga tillgång till fler fritidsaktiviteter i anslutning till skoldagen. 

Regeringen har som mål att utbilda 2 500 nya omsorgsassistenter mellan åren 2023 och 2025. För 2023 föreslås ett tillägg på sammanlagt 18,6 miljoner euro för utbildning av omsorgsassistenter, varav 10,8 miljoner euro anvisas under momentet för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning och 7,8 miljoner euro under momentet för statsandelar för yrkesutbildning. För omkostnaderna för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning föreslås också ett tillägg på 5,5 miljoner euro för utbildning som riktas till ukrainare. 

I anslagen till förvaltningsområdet inkluderas lagstadgade indexjusteringar. Finlands minskade tilldelning har beaktats i budgetpropositionen med hjälp av medel ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. 

Utskottet anser att ovannämnda anslagsförslag behövs och välkomnar att de centrala anslagen för funktioner som riktar sig till barn har sammanställts i barnbudgeteringen. 

Utskottet har beslutat behandla budgetpropositionen för 2023 utifrån följande teman: grundläggande färdigheter och stöd för lärande, kvalitet och jämlikhet i undervisningen, tillgången på och matchningen av kompetent arbetskraft, forskning och utveckling, utveckling av lärarutbildningen, situationen inom kultursektorn med avseende på coronapandemin och den statliga finansieringen samt idrott och motion som stöder barns välbefinnande. 

Kvaliteten på och jämlikheten inom undervisningen

Arbetet för att utveckla kvaliteten på och jämlikheten inom undervisningen har huvudsakligen genomförts som en del av programmet Utbildning för alla. Flera ändringar i lagstiftningen har gjorts för att stärka småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Ett exempel är bland annat försöket med tvåårig förskoleundervisning som genomförs i 105 kommuner. 

I budgetpropositionen föreslås en anslagsnivå på cirka 15,3 miljoner euro för att etablera finansieringen för jämlikhetsfrämjande arbete inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid att målen som kommunerna förbinder sig till för att beviljas statsunderstöd ska vara realistiska så att det är möjligt att med de anslag som reserverats stödja ordnandet av verksamheten. Utskottet understryker också att det krävs en tillräcklig basfinansiering för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet. 

Utskottet noterar att jämlikhetsanslaget för småbarnspedagogiken upphör. För den grundläggande utbildningens del minskar finansieringen i fråga med 80 miljoner euro i förhållande till innevarande år. Utskottet anser att det är viktigt att jämlikhetsanslagen hålls på en stabil nivå såväl för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen som för den grundläggande utbildningen. För att på lång sikt och proaktivt kunna stödja aktörerna inom småbarnspedagogik och utbildning krävs det att anslagen inte varierar kraftigt under olika år. 

Utskottet påpekar att även om regeringens tidsbundna projekt håller på att avslutas samtidigt med regeringsperioden, syns de fortfarande i vardagen i skolorna och småbarnspedagogiken. Jämlikhetspenningen som beviljats 2022 kan användas också nästa år. 

Kunskaperna hos eleverna i den grundläggande utbildningen i Finland ligger på samma nivå på olika håll i landet. Elevens språkliga bakgrund och läroanstaltens undervisningsspråk och kommungrupp förklarar bara en liten del av skillnaderna i elevernas kunskaper i början och slutskedet av den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningen håller en jämn kvalitet. 

När man granskar jämlikheten i lärandet är det också viktigt att ta fasta på hur jämställdheten mellan könen förverkligas. Av ett sakkunnigyttrande framgår att kunskaperna i matematik och modersmål är på samma nivå för pojkar och flickor då de börjar i första klass. Skillnaderna uppkommer i ett senare skede. Särskilt i bedömningen av kunskaperna i modersmål i nionde klass har man upprepade gånger observerat skillnader i flickornas och pojkarnas kunskaper. 

Kön är dock inte en väsentlig faktor för att förklara kunskapsskillnader. Kunskaperna hos både flickor och pojkar varierar kraftigt från individ till individ. Skillnaderna i medeltal beror enligt ett sakkunnigyttrande inte på en svag kunskapsnivå hos alla pojkar utan på att det finns fler pojkar med svaga färdigheter än det finns flickor med motsvarande färdigheter. Det är viktigt att komma ihåg att det i skolorna också finns många flickor vars lärande man behöver oroa sig för. Det är viktigt att eleverna blir bemötta och behandlade som individer, inte som representanter för sitt eget kön. 

Sakkunniga har påpekat att det förekommer kunskapsskillnader särskilt mellan individerna men också mellan skolorna. Dessutom har skillnaderna mellan befolkningen och skillnaderna i ekonomin och välfärden ökat under de senaste åren och de inverkar på elevernas jämlika möjligheter till lärande på alla utbildningsstadier. Utvärderingar visar att ojämlikheten har ökat till följd av coronapandemin. Bristerna i lärande, kunnande och välbefinnande är kopplade till varandra. 

Utskottet har i sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd — SRR 1/2021 rd) ingående behandlat jämlikheten inom undervisning och utbildning och ser det som viktigt att fortsätta åtgärderna för att jämlikheten inom utbildningen ska kunna bli verklighet. När åtgärderna planeras är det viktigt att ta fasta både på det som har lyckats och det som behöver utvecklas ytterligare. 

Grundläggande färdigheter

Utskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt (t.ex. KuUB 19/2021 rd — SRR 1/2021 rd och KuUU 11/2020 rd — RP 146/2020 rd) och betonar vikten av åtgärder för att identifiera grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter och för att främja inlärningen av dessa samt för att känna igen hinder för inlärning. Det är viktigt att satsa på att utveckla de grundläggande färdigheterna under hela studievägen med början från småbarnspedagogiken. 

Läskunnighet är en nyckelkompetens både i studier och i arbetslivet. Läskunnighet och läsande har också ett starkt samband med inlärning och kunnande i andra läroämnen, såsom matematik och naturvetenskaper. Läskunnighet hänger också ihop med bland annat kreativitet, empati och individuellt välbefinnande. 

Utskottet noterar att det för 2023 inte har reserverats några anslag för genomförandet av Nationella läskunnighetsstrategin 2030. Det har gjorts ett ypperligt arbete med beredningen av den nationella läskunnighetsstrategin https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/nationella_laskunnighetsstrategin_2030_0.pdf. Strategin tar utifrån forskningsrön fasta på utmaningarna med att differentiera läskunnigheten och presenterar såväl mål som förslag till konkreta åtgärder för att på lång sikt utveckla det läskunnighetsfrämjande arbetet. Strategin har genomförts bland annat genom projekten Läsande skola och Läsande småbarnspedagogik samt inom nätverket En läsande kommun. Kulturutskottet betonar vikten av ett målmedvetet och långsiktigt genomförande av de åtgärder som presenteras i strategin och att resurser anvisas för det fortlöpande programmet för läskunnighet. Utskottet föreslår att finansutskottet reserverar tillräcklig finansiering för dessa. 

Ett åtgärdsförslag i den nationella läskunnighetsstrategin är att stärka läsintresset i barnfamiljer genom att göra vårdnadshavarna förtrogna med läsning och mångsidiga läsfärdigheter, till exempel genom att fortsätta programmet En läsgåva till barnet som en del av rådgivningsverksamheten för barnfamiljer. Läscentrums rådgivningsprogram En läsgåva till barnet inleddes med en finansiering på 1,2 miljoner euro som Suomen Kulttuurirahasto beviljade för åren 2019–2021. Programmet har fortsatt 2022 med finansiering som beviljats av riksdagen. Programmet når hela årskullen som föds under ett år och före utgången av 2022 har sammanlagt 200 000 familjer med nyfödda fått en bokkasse som sammanställts med stöd av en sektorsövergripande grupp sakkunniga. 

Det krävs långsiktigt arbete för att genomföra programmet En läsgåva till barnet. För att programmet ska kunna fortsätta behövs en årlig finansiering på 350 000 euro. Utskottet ser det som ytterst viktigt att finansiering för programmet säkerställs på så lång sikt som möjligt och föreslår att man i budgetpropositionen säkerställer en finansiering på 350 000 euro för genomförandet av programmet En läsgåva till barnet. 

Stöd för lärandet

I ett sakkunnigyttrande uttryckte man oro över den grundläggande utbildningens tillstånd och utmaningarna med tidigt stöd till eleverna och fäste uppmärksamhet vid att stödet i tre steg fortfarande är förknippat med utmaningar och således behöver utvecklas vidare. Utskottet är medvetet om dessa farhågor och betonar med hänvisning till sin tidigare ståndpunkt i olika sammanhang (bl.a. KuUB 19/2021 rd —SRR 1/2021 rd, KuUU 17/2021 rd — RP 146/2021 rd och KuUU 5/2021 rd — RP 241/2020 rd) hur viktigt det är att stödja barns och ungas lärande och välbefinnande. Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser för stödet och att stödet ordnas så att det finns nära eleven och är tillgängligt genast när behovet av stöd uppstår. Det mångprofessionella samarbetet i vardagen i skolorna samt mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdena ska förlöpa smidigt så att eleverna kan stödjas på bästa möjliga sätt. 

Cirka 20 procent av barnen behöver stöd i sitt lärande på grund av inlärningssvårigheter och andra orsaker. I ett sakkunnigyttrande till utskottet anges att antalet elever som har behov av stöd i den grundläggande utbildningen har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Övergången till stöd i tre nivåer 2011 medförde att antalet elever som behöver särskilt stöd minskade en aning, och på motsvarande sätt blev eleverna som får intensifierat stöd fler. Antalet elever som har behov av särskilt stöd har ändå ökat på nytt sedan år 2014. Utskottet betonar att det med avseende på jämlikheten i utbildningen är synnerligen viktigt att stödet för lärande ska vara fungerande på alla utbildningsstadier. 

Utskottet understryker att det för att utveckla jämlika förutsättningar för lärande är viktigt att stärka åtgärderna inom det allmänna stödet (den första nivån av stödet i tre steg) utifrån elevens individuella behov. Rätt form av stöd som ges i rätt tid i elevens egen undervisningsgrupp förebygger tillsammans med en pedagogik som stöder lärandet att eleven drabbas av svårigheter som kräver kraftigare stödåtgärder. 

Utskottet påpekar att riksdagens plenum på förslag av kulturutskottet har godkänt ett ställningstagande där det förutsätts att regeringen genomför en totalreform av systemet för stöd för lärande (Riksdagens skrivelse RSk 15/2022 rd — SRR 1/2021 rd, punkt 6 i ställningstagandet). Utskottet framhåller att det är viktigt att beredningen och genomförandet av reformen inleds så snart som möjligt. 

Undervisning för läropliktiga vid folkhögskolor

I budgetpropositionen för 2023 anvisas folkhögskolorna 3,5 miljoner euro för genomförandet av utbildning för läropliktiga. Anslaget är beräknat för ordnandet av undervisning för cirka 650 studerande. 

I ett sakkunnigyttrande har framförts att man har goda erfarenheter av den utbildning inom fritt bildningsarbete som inleddes vid folkhögskolorna i augusti 2021 och som riktar sig till läropliktiga. Därtill lyfts fram att behovet av utbildning ökar. I den gemensamma ansökan 2022 fanns det ungefär tusen förstahandssökande till utbildningen i fråga. 

För läropliktiga är det så kallade folkhögskoleåret ett viktigt utbildningsalternativ efter den grundläggande utbildningen som främjar jämlika möjligheter till fortsatta studier för de unga. Utskottet anser det nödvändigt att man i budgeten beaktar behovet av att öka antalet studieplatser inom folkhögskolornas utbildning för läropliktiga så att det varje år finns studieplatser för tusen unga. 

Utskottet föreslår därför att anslaget för folkhögskolor i budgeten för 2023 ska beakta behovet av ett tillägg på 350 studieplatser inom utbildning som riktar sig till läropliktiga och täcka läromedelskostnaderna för de läropliktiga. 

Tillgången till kompetent arbetskraft

Den allvarliga bristen på kompetent arbetskraft i Finland är skadlig för företagens verksamhet och om den fortsätter kommer den också att utgöra ett centralt hot mot den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. I ett sakkunnigyttrande konstateras att cirka 70 procent av företagen för närvarande har brist på kompetent arbetskraft. Utskottet instämmer i att kunnandet utvecklas under hela arbetslivet, och således har också innovationsincitamenten för företag en viktig roll i utvecklingen av Finlands kompetensbas. 

Kulturutskottet ser allvarligt på OECD:s färska statistikrapport som visar att antalet högskoleutbildade finländare ligger under OECD:s medelnivå. I statsrådets utbildningspolitiska redogörelse (SRR 1/2021 rd) har fastställts som mål att hälften av åldersklassen avlägger högskoleexamen 2030. För att målet ska nås krävs en betydande ökning av antalet nybörjarplatser. Det ökade antalet platser ska enligt redogörelsen riktas till de branscher och områden där det finns efterfrågan på utbildning och där det finns arbete. Kulturutskottet har i sitt betänkande om redogörelsen (KuUB 19/2021 rd) påpekat att det är viktigt att kvalitetsfrågorna och resursbehoven inom undervisning och handledning beaktas parallellt med målen för antalet examina och utbildningens tillgänglighet. Utskottet uppmanar finansutskottet att överväga att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna 2023. 

Att höja utbildningsnivån är ett viktigt sätt att svara mot framtida behov av kompetent arbetskraft, och för det krävs att antalet utbildningar inom högskoleutbildning ökas. Det här kräver systematiska och långsiktiga åtgärder samt tillräcklig finansiering för att trygga en högklassig utbildning. Det är viktigt att se till att högskolorna har en stark, stabil och förutsägbar basfinansiering. 

Kulturutskottet har ingående behandlat matchningsproblemet som ett eget ärende och konstaterat att det krävs åtgärder på många plan samtidigt för att problemet ska kunna lösas (KuUU 15/2022 rd — EÄ 9/2022 rd). Utskottet oroar sig särskilt för hur personalen inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken och utbildningen ska räcka till. Man bör omedelbart vidta konkreta åtgärder för att på båda nationalspråken svara på arbetskraftsbehoven inom dessa sektorer. Utskottet framhåller att enbart ett ökat antal utbildningar inte är tillräckligt för att lösa problemet, utan att man också bör fästa uppmärksamhet vid branschernas attraktionskraft och förmåga att hålla kvar personalen samt vid genomströmningen i utbildningen. 

Utskottet lyfter i detta sammanhang fram behovet av att särskilt utreda om antalet nybörjarplatser inom utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik är tillräckligt och att granska hur attraktiv branschen är. Frågan behöver bedömas grundligt före universitetens nästa avtalsperiod. Utskottet hänvisar till riksdagens uttalande (KuUB 5/2018 rd) om att statsrådet sörjer för att utbildningsutbudet för lärare inom småbarnspedagogik är tillräckligt och håller jämn kvalitet och att fördelningen av platserna är regionalt och språkligt balanserad i alla delar av landet. Tillgången på kompetent och behörig arbetskraft är redan nu en utmaning i flera kommuner. Utskottet anser det nödvändigt att man snabbt finner lösningar på situationen. (Utskottets förslag till uttalande 1) 

Forskning och utveckling

I enlighet med regeringsprogrammet, den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovationer (FoUI) samt riktlinjerna i den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen strävar Finland efter att utgifterna för forskning och utveckling höjs till fyra procent av bnp fram till 2030. Den offentliga sektorns andel av målet på fyra procent är en tredjedel, det vill säga 1,33 procent. I budgetpropositionen för 2023 beaktas de ytterligare statliga satsningar på FoU-helheten som det beslutades om i samband med planen för de offentliga finanserna 2023—2026. Från och med 2023 tas det också i bruk ett extra avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen för att stödja FoU-investeringar. Utskottet framhåller att det är viktigt att skatteincitamentet införs och anser att åtgärdens genomslag bör följas upp. 

Vid sidan av budgetpropositionen ger regeringens proposition om finansiering av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (RP 211/2022 rd), som är under behandling i riksdagen, en översikt över hur målen på fyra procent ska nås. För att Finlands ekonomi ska stå på en hållbar grund är det viktigt att skapa en gynnsam miljö för forskning och utveckling och att satsa tillräckliga offentliga medel på att stödja verksamheten. Långsiktig och förutsägbar finansiering av forskning och utveckling ger också möjligheter att öka den finländska forsknings- och utvecklingsverksamhetens attraktionskraft på internationell nivå. 

Kulturutskottet har bland annat i samband med behandlingen av den utbildningspolitiska redogörelsen konstaterat att det med tanke på Finlands framgång är nödvändigt att satsa på evidensbaserad kunskap, säkerställa en förutsägbar finansiering för forskningen och trygga forskarnas arbete. Resultaten av högklassig forskning utgör inte bara en grund för högskoleutbildningen utan möjliggör också bland annat nya program och applikationer inom alla områden i samhället. 

Investeringar i forsknings- och utvecklingsverksamhet möjliggör i sin helhet tillväxt och välfärd. Enligt utskottet är det viktigt att de målmedvetna satsningarna på forskning och utveckling fortsätter. För att stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten krävs fler utbildningar, satsningar på lärande under arbetskarriären och att Finland görs mer attraktivt för internationella experter. 

Utskottet lyfter också fram yrkeshögskolornas betydelse i anslutning till att de bedriver tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgår från arbetslivet och främjar den regionala utvecklingen. Yrkeshögskolorna har en viktig roll när det gäller att skaffa extern finansiering. Satsningar på verksamheten förutsätter tillräcklig basfinansiering. 

Lärarutbildning

Kompetensen hos yrkesutbildade personer inom undervisningssektorn är en viktig nämnare när det kommer till att höja kvaliteten på undervisningen. Utskottet betonar vikten av grundutbildning, inskolning och fortbildning för lärare. Högutbildade, yrkeskunniga och engagerade lärare skapar grunden för lärandet och bidrar därigenom till att upprätthålla och förbättra kunskapsnivån i vårt land. För att säkerställa att lärarna har uppdaterade kunskaper och för att trygga deras ork i arbetet måste man se till att alla lärare har möjlighet att utveckla sitt yrkeskunnande. Likaså är det viktigt att hitta en balans mellan utvecklingsarbetet i skolorna och lärarnas arbetsro. 

Utskottet betonar att undervisningssektorns attraktionskraft och förmåga att hålla kvar personalen bör stärkas genom tillräckliga och verkningsfulla åtgärder för att undvika att anställda byter bransch på grund av utmattning och dåliga arbetsförhållanden och att antalet personer som söker sig till branschen minskar. Uppskattningen för lärarens arbete bör uppmärksammas. Förutom att utveckla lärarutbildningen och sörja för goda arbetsförhållanden kan till exempel mentorsverksamhet för nya lärare och ledare bidra till att lärarna orkar bättre i arbetet och stannar kvar i branschen. 

Utskottet understryker vikten av en evidens- och kunskapsbaserad utveckling av lärarutbildningen. Som stöd för forskningen ska det finnas ett tillräckligt nationellt datalager som upprätthålls genom kontinuerlig verksamhet. 

Även om lärarutbildningen ständigt utsätts för ett utvecklingstryck är det viktigt att säkerställa att utvecklingen är långsiktig. Det är också viktigt att notera att förändringarna i lärarutbildningen syns med fördröjning i vardagen i skolorna, det vill säga först när de som utexaminerats från studier enligt den nya läroplanen har börjat undervisa. 

Lärarutbildningen har under de senaste åren utvecklats som en del av Lärarutbildningsforumets arbete. Forumet har drivits med projektfinansiering som har gjort det möjligt att utveckla lärarnas grundutbildning, inskolning och fortbildning. Det har funnits 50 olika utvecklingsprojekt inom ramen för lärarutbildningsforumet. Med hjälp av projekten har man bland annat utvecklat språkmedveten pedagogik och digitalisering i undervisningen. Arbetet inom forumet har på ett betydande sätt stärkt samarbetet mellan högskolorna och med intressentgrupperna, vilket i sin tur har bidragit till att utveckla och förnya lärarutbildningen. Också reformen av lärarutbildningens urvalsprov genomfördes som ett projekt inom Lärarutbildningsforumet. Forumets mandatperiod avslutas den 31 december 2022. Utskottet anser att lärarutbildningen har utvecklats på många sätt genom Lärarutbildningsforumets arbete. 

Kulturbranschen

Coronatiden har fortfarande konsekvenser för verksamheten inom de kreativa branscherna

Kultur- och konstbranschen samt de kreativa branscherna har drabbats av pandemin på ett aldrig tidigare skådat sätt. Arbetslösheten ökade och företagens omsättning minskade betydligt. Tillgången till konst och kultur minskade avsevärt för medborgarna även om många aktörer inom branschen utvecklade nya sätt att ordna sina tjänster till exempel på nätet. 

Coronatiden har också framhävt hur mångsidigt verksamhets- och aktörsfältet inom de kreativa branscherna är och att det finns problem som har samband med att mångsidigheten inte uppfattas. Till exempel fanns det inte alltid förståelse för olika verksamhetsformer och deras behov när coronastöden delades ut. Det här berodde delvis på att beslut fattades inom olika förvaltningsområden där man uppfattade de kreativa branscherna på olika sätt. 

Utskottet instämmer i det behov som framförs i budgeten (s. 444) om att kulturbranschen bör återställas till nivån som rådde före pandemin. Coronastöden till aktörerna inom konst- och kulturbranschen har lindrat situationen, men enligt sakkunniga tar det flera år innan situationen kan rättas till. Krisåren har försämrat de ekonomiska förutsättningarna inom branschen, och de försämras ytterligare av att publiksiffrorna fortfarande inte är på samma nivå som före pandemin även om verksamheten kan ordnas igen. 

För att kunna utreda återhämtningen inom konst- och kulturbranschen krävs det evidensbaserad kunskap som baserar sig på jämförelseuppgifter och mätare från åren före coronaviruset. Det behövs forskningsdata om all inverkan som pandemin har haft, också sådan som man eventuellt inte ännu känner till. Den här informationen har också betydelse för beredskapen inför eventuella kriser i framtiden och för stärkandet av den nationella resiliensen. 

Satsningar krävs på konst och kultur

I budgetpropositionen för 2023 föreslås 599 miljoner euro i anslag för konst och kultur, vilket är 13,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. Detta är beklagligt med tanke på att konst och kultur i allt högre grad utgör kärnan i den kreativa ekonomin. Utan konst och kultur kan det inte uppstå någon betydande kreativ sektor eller kreativ ekonomi i Finland. 

Konst och kultur har förutom sitt bildningsuppdrag också effekter som främjar hälsan och välbefinnandet. Forskningsrön visar speciellt på effekterna på det psykiska välbefinnandet. Utskottet har upprepade gånger uttryckt sin oro över behovet av att stödja barns och ungas välbefinnande, som är ännu större till följd av pandemin. Utskottet välkomnar därför att statsandelarna för grundläggande konstundervisning och understöden för barnkultur har beaktats i barnbudgeteringen som gäller kultur i budgetpropositionen. Verksamheten som berörs av finansieringen är tillsammans med en utvidgning av hobbyverksamheten betydande för att förbättra barnens livskvalitet och välbefinnande. 

Utskottet betonar dessutom att konst- och kulturbranschen också skapar tillväxt och inte bara är föremål för statlig finansiering. Konst och kultur genomsyrar de olika sektorerna i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Branschen har också potential att vara en del av lösningarna för hållbar utveckling. 

Konst- och kulturbranschen är förknippad med en stor tillväxt-, sysselsättnings- och exportpotential och detta bör utnyttjas i sin helhet. Det här kräver samarbete mellan olika ministerier, bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Statistik- och kunskapsbasen inom konst- och kulturbranschen samt forskningen om branschens genomslag bör stärkas. För att identifiera tillväxtpotentialen som finns inom de kreativa branscherna är det viktigt att följa utvecklingen parallellt med andra branscher. Det är också viktigt att utnyttja möjligheterna till företagarfostran som en metod för att stärka kulturbranschen. 

Kulturbranschens betydande effekter för samhället och utmaningarna inom branschen har identifierats väl i rapporten Kulturens tid är nu och alltid som arbetsgruppen för kultursektorns framtid publicerade i juni 2022 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164225/OKM_2022_23.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Utskottet uppmuntrar till att främja genomförandet av arbetsgruppens förslag, inklusive den kulturpolitiska redogörelse som nämns i rapporten. 

Tryggad tillgång till filmkonst

Med hänvisning till ett sakkunnigyttrande uttrycker utskottet sin oro över tillgången till filmkonst i regionerna. Coronatiden har på ett drastiskt sätt försämrat situationen inom filmbranschen. Restriktionerna som pågick i över två års tid påverkar fortfarande besökarantalet på biograferna. Biografer och filmdistributörer har inte fått full ersättning för inkomstbortfallet som följde av restriktionerna. Filmdistributörerna fick dessutom inte någon ersättning alls för förlusterna som den senaste nedstängningen på grund av coronaviruset orsakade. 

Biografernas dåliga ekonomiska situation gör det svårt för dem att förnya sin utrustning. Genom digitaliseringen av biograferna i Finland för tio år tryggades ett landsomfattande nätverk av biografer. Det finns dock risk för att nätverket blir allt glesare om inte den digitala biografutrustningen som nått slutet av sin livscykel förnyas. Det här gäller 130 biografer och för att förnya utrustningen vid dessa krävs ett anslag på fyra miljoner euro för de kommande fem åren. 

Det är beklagligt att det i budgetpropositionen för 2023 inte har reserverats finansiering för dessa investeringar i apparatur och utskottet föreslår att finansutskottet anvisar ett tillräckligt anslag för att förnya biografernas digitala utrustning. 

Digital litteratur ska omfattas av ersättning för utlåning

Utskottet noterar att det anslag på en miljon euro som i samband med ramförhandlingarna våren 2022 reserverades för ersättningar för utlåning av e-böcker och e-ljudböcker inte har tagits in i budgetpropositionen för 2023–2026. Reformen i fråga har väntat på en lösning i lagstiftningen. 

I en utredning om ersättning för användning av e-material vid bibliotekUndervisnings- och kulturministeriets publikationer 2022:41. föreslås att det nuvarande systemet med ersättning för utlåning ska utvidgas till att även gälla utlåning av e-böcker och e-ljudböcker från allmänna bibliotek. Vid sidan av en ändring av lagstiftningen presenteras i utredningen också en snabbare lösning. Den skulle innebära att ersättningen för e-utlåning vid allmänna bibliotek från och med nästa år kunde genomföras genom beslut av ministeriet. Det här skulle i sin tur göra det möjligt att snabbt ta i bruk den ramreservering som det fattades beslut om i våras. 

Utskottet betonar att systemet för betalning av ersättning för utlåning av e-material vid bibliotek bör genomföras så snabbt som möjligt i enlighet med riksdagens vilja. (Utskottets förslag till uttalande 2) 

Motion och idrott

I budgetpropositionen föreslås anslag på 153,7 miljoner euro för motion och idrott. Kulturutskottet framhåller att det är mycket viktigt att satsa på motion och idrott. Anslagen främjar förutsättningarna för motion och idrott genom finansiering bland annat för byggande av idrottsanläggningar, medborgarverksamhet inom motion och idrott, kommunernas motions- och idrottstjänster samt elitidrott. För att främja motion och idrott är det, precis som inom många andra verksamhetsformer, viktigt att finansieringen är långsiktig och förutsägbar. 

I UKK-institutets motionsrapport för 2022 redogörs för den fysiska aktiviteten, stillasittandet och den fysiska konditionen hos finländska barn, unga, vuxna i arbetsför ålder och äldre (Uppmätt fysisk aktivitet, stillasittande och fysisk kondition hos finländare 2018–2022, Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2022:33). Rapportresultaten visade att finländarna under största delen av sin vakna tid var stillasittande eller liggande. Av rapporten framgår att den fysiska aktiviteten minskar under hela skolåldern, hålls på en jämn nivå under arbetslivet och minskar ytterligare i pensionsåldern. 

Kulturutskottet ser med oro på den minskade fysiska aktiviteten, eftersom motion och fysisk aktivitet har stor betydelse för människornas välbefinnande som helhet, från fysisk kondition till psykisk uthållighet och samhörighet. Minskad fysisk aktivitet och försämrad kondition leder också till utmaningar med tanke på målen om att förlänga arbetskarriärerna. Det är viktigt att ta tag i de utmaningar som en stillasittande livsstil och för lite fysisk aktivitet medför. 

Det så kallade drop out-fenomenet där barn avslutar en sport eller idrottshobby i tonåren är vanligt i Finland. För att ingripa i fenomenet behövs till exempel hobbyverksamhet där tröskeln att delta är låg samt engagemang för att aktivera den unga i en ny roll i föreningsverksamheten, till exempel som tränare, ledare eller domare. Det behövs också ett nära samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena för att man ska kunna påverka att de unga inte avslutar sina motions- och idrottsaktiviteter. 

Under de senaste åren har man med hjälp av de riksomfattande I rörelse-programmen för att främja motion och idrott strävat efter att stärka en motionsinriktad livsstil hos olika ålders- och befolkningsgrupper. Helheten finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och omfattar följande program: Familjen i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse, Studier i rörelse, Vuxna i rörelse och Äldre i rörelse. Utskottet påpekar att det är viktigt att resurserna för helheten som ska främja den fysiska aktiviteten hos befolkningsgrupperna tryggas på lång sikt också från och med 2023. 

Utskottet konstaterar att verksamhet som riktar sig till barn och unga skapar en grund för fysisk aktivitet genom hela livet. De viktigaste åtgärderna för att främja motion och idrott bland barn är att öka den fysiska aktiviteten under skoldagarna och sörja för att Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och programmen I rörelsen fortsätter. Utskottet delar också den ståndpunkt som framförts i ett sakkunnigyttrande vad gäller att man i allt beslutsfattande bör ta hänsyn till vilken inverkan besluten har på befolkningens — och i synnerhet barnens och de ungas — fysiska aktivitet. Den här frågan är aktuell bland annat under den pågående energikrisen när man fattar beslut om att minska energiförbrukningen och dämpa energikostnaderna. 

Övrigt

Utskottet noterar att dimensioneringen av Utbildningsstyrelsens anslag i budgetpropositionen inte har motsvarat Utbildningsstyrelsen faktiska utgifter. Största delen av utgifterna är fasta utgifter: personalutgifter, hyror samt utgifter för underhåll av IKT-system i form av leverantörsavgifter. De årliga underdimensioneringarna har åtgärdats med tilläggsanslag av engångsnatur antingen i den kompletterande budgeten eller i tilläggsbudgetarna. Utskottet understryker att anslagsnivån för Utbildningsstyrelsens grundläggande omkostnader måste höjas permanent för att ämbetsverket ska kunna sköta sina uppgifter så bra som möjligt. 

Utskottet välkomnar att det har reserverats ett anslag för produktion av läromedel på samiska. Enligt en utredning från 2020 https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162565/OKM_2020_28.pdf?sequence=1&isAllowed=y har tillgången till läromedel på samiska förbättrats, men läromedlen är föråldrade och motsvarar inte kraven som ställs i läroplansgrunderna och för en del läroämnen saknas läromedel helt och hållet vilket har lett till svårigheter med att undervisa barn och unga. 

Den pågående energikrisen syns kraftigt också inom kultur, idrott och motion. De stiga energikostnaderna medför utmaningar för kommuner, företag och andra sammanslutningar, såsom idrotts- och motionsföreningar och biografer, som upprätthåller anläggningar och lokaler för kultur och idrott. I en situation då man fortfarande återhämtar sig från de problem som nedstängningen under coronapandemin medförde anser utskottet att det är väldigt viktigt att man söker fungerande lösningar för att anläggningar och lokaler som används för kultur, idrott och motion inte ska behöva stänga. 

Utskottet välkomnar att barnbudgeteringen i budgetpropositionen utöver kultur, konst, idrott och motion även omfattar bland annat uppsökande ungdomsarbete. Det uppsökande ungdomsarbetet har en viktig uppgift när det gäller att nå de unga som är i behov av stöd och med respekt för deras egna önskemål hänvisa dem till tjänster som motsvarar deras individuella behov. Det behöver fästas särskild uppmärksamhet vid att främja företagar-, ekonomi- och arbetslivsfärdigheter bland unga för att vi ska kunna dämpa inflationens inverkan på de ungas ekonomiska situation. Utskottet understryker ungdomsarbetets och särskilt det uppsökande ungdomsarbetets betydelse för att förbättra de ungas välbefinnande och förebygga marginalisering och det är viktigt att tillräckliga anslag reserveras för detta.