Målet om koldioxidneutralitet

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 302,9 miljoner euro, vilket är 17 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av anslagen under huvudtiteln används 23 procent för miljöförvaltningens omkostnader, 63 procent för miljö- och naturvård samt 13 procent för samhällen, byggande och boende. 

Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter förutsätter omfattande åtgärder inom olika förvaltningsområden. Miljöministeriet ansvarar för samordningen av klimatpolitiken, även om åtgärderna och finansieringen av dem faller under olika huvudtitlar. Utskottet betonar klimatlagens betydelse för att effektivisera samordningen av klimatpolitiken och anser det viktigt att trygga lagberedningsresurserna för att utveckla lagen. Det är också väsentligt att det finns tillräckliga resurser för att inhämta den forskningsdata och göra de utredningar som behövs. Klimatpanelen producerar oberoende vetenskaplig information för beredningen och beslutsfattandet inom klimatpolitiken samt för den offentliga debatten. Stödnivån för den nationella klimatpanelens verksamhet är 0,75 miljoner euro per år under moment 35.10.22 (Vissa utgifter för miljövård). 

Utskottet betonar att åtgärderna för att begränsa klimatförändringen skapar enorma nya ekonomiska möjligheter samtidigt som arbetsplatser också kommer att försvinna inom produktionen av fossil energi. I enlighet med målet om rättvis omställning måste därför de som förlorar till följd av strukturomvandlingen stödjas. Bland annat bör de strukturer som behövs för planering, genomförande och uppföljning av en rättvis omställning granskas i samband med den pågående revideringen av klimatlagen. 

Statens budgetförslag behandlas nu på grund av covid 19-pandemin i en helt exceptionell situation. Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, naturförlusten, är kopplade till varandra. Deras betydelse har inte minskat på grund av pandemin, utan de hotar också mänsklighetens välfärd. Miljöutskottet betonar att det aktuella riktandet av medel ur återhämtningsfonden på ett sätt som stöder uppnåendet av regeringsprogrammets mål om koldioxidneutralitet i stället för att bevara gamla strukturer samtidigt ger en unik möjlighet att främja en strukturomvandling som stöder konkurrenskraften. Utskottet anser att anslagen i statsbudgeten på samma sätt som äterhämtningsåtgärderna därför systematiskt bör bedömas med tanke på deras klimat- och naturkonsekvenser. Vid allokeringen av anslag ska principen om att inte vålla skada (do no harm) iakttas och anslagen ska vara förenliga med klimatmålen. 

Också kretsloppsekonomin är ett viktigt sätt att minska växthusgasutsläppen, användningen av naturresurser och utarmningen av den biologiska mångfalden. Regeringsprogrammets mål är att göra kretsloppsekonomin till grunden för den nya ekonomin. Utskottet anser det vara utmärkt att det under ledning av miljöministeriet som bäst utarbetas ett förvaltningsövergripande strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi inklusive indikatorer. Enligt budgetpropositionen är målet att genomföra miljöförvaltningens åtgärder inom det nämnda programmet och den uppdaterade riksomfattande avfallsplanen samt den nationella färdplanen för plast. Målet är också att aktivt följa hur den cirkulära ekonomin framskrider, vidareutveckla avfalls- och produktdatasystemen och utvidga användningen av materialtorg.Utskottet betonar att det ska reserveras tillräckliga resurser för genomförandet av programmet inom alla ministeriers förvaltningsområden, och vid dimensioneringen av miljöministeriets resurser ska ministeriets samordningsansvar för främjandet av cirkulär ekonomi beaktas. 

Under miljöministeriets huvudtitel reserveras sammanlagt 1,95 miljoner euro för programmet för främjande av cirkulär ekonomi, rapportering och statistikföring av avfallsinformation samt för genomförande av åtgärdsprogrammet för återvinning av näringsämnen, i synnerhet för utveckling av symbioser för återvinning av näringsämnen och metoder för tillvaratagande av fosfor. Betydligt större anslag för främjande av cirkulär ekonomi finns under arbets- och näringsministeriets huvudtitel för utveckling av den cirkulära ekonomin samt för innovationsverksamhet, ökad cirkulär ekonomi och branschtillväxt. Målen för cirkulär ekonomi, såsom främjande av näringskretsloppet, stöds också genom jord- och skogsbruksministeriets anslag. Utskottet betonar att anslagen är små, men att de kan ge betydande effekter. I synnerhet bör synergieffekterna mellan åtgärderna för cirkulär ekonomi och begränsningen av klimatförändringen och tryggandet av naturens mångfald stärkas. 

För att klimatmålen ska nås är det också viktigt att kommunerna genomför omfattande åtgärder inom markanvändning, trafik, byggande och energiförsörjning. Samtidigt utgör kommunernas gröna investeringar en plattform för en snabbare ökning av sysselsättningen inom den privata sektorn. I budgeten anvisas 5 miljoner euro för att påskynda kommunernas och regionernas klimatarbete. Anslaget utgör en del av verkställigheten av den klimatpolitiska planen på medellång sikt (35.10.22) och är enligt utskottet viktigt. 

Statsrådet har lämnat riksdagen den andra redogörelsen om genomförandet av FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 (SRR 3/2020 rd). Handlingsprogrammets mål är en hållbar utveckling där miljön, ekonomin och människan beaktas på lika villkor. Agenda 2030 påtalar också det ökade behovet av att granska enskilda mål tvärsektoriellt, som en del av strategiska helheter som har nära anknytning till varandra. Utskottet betonar att utmaningarna i anslutning till klimatförändringen och naturförlusten samt målen för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi kräver systemiska förändringar och ett tvärvetenskapligt och övergripande grepp över förvaltningsområdena. Samarbetet mellan olika förvaltningsområden måste stärkas så att största möjliga genomslagskraft lam säkerställas med de resurser som finns tillgängliga inom olika förvaltningsområden. Den offentliga sektorn kan också genom offentlig upphandling bidra till att påskynda den cirkulära ekonomin och främja efterfrågan på fossilfria uppvärmningslösningar. 

Utskottet understöder att man genom den budgetering för hållbar utveckling som inleddes i samband med beredningen av budgeten under förra regeringsperioden kan utveckla en helhetsbetonad syn på hur man genom olika anslag främjar uppnåendet av klimatmålen eller målen för hållbar utveckling i vidare bemärkelse. Finland är en föregångare när det gäller att utveckla en sådan fenomenbaserad granskning. Enligt en utredning från Statens revisionsverks strävar man också i andra länder efter att med hjälp av fenomenbaserad granskning mer samlat, systemiskt och över budgetstrukturens traditionella sektorsgränser svara på komplicerade samhälleliga frågor eller fenomen som inte kan lösas genom något enskilt förvaltningsområdes åtgärder eller resurser. I Finland möjliggör också den nuvarande budgetstrukturen en fenomenbaserad granskning. Revisionsverket bedömer att de mål och indikatorer som presenteras under huvudtitlarna tydligare än för närvarande kan kopplas till själva anslagen. Samtidigt kan man utveckla sätten att separat publicera bakgrundsinformation om det valda fenomenet till stöd för budgetdokumentetStatens revisionsverk: Havaintoja ilmiöpohjaisesta budjetoinnista, 2020. 

Energipolitiken hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, och målet om koldioxidneutralitet stöds också av beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå, samtidigt som systemet för återbäring av energiskatten för industrin slopas med en övergångsperiod på fyra år. Med hjälp av det befintliga energistödet stöds industrins övergång till utsläppsfri teknik under övergångsperioden och även därefter. Som en del av höjningen av skatten på uppvärmningsbränslen skärps beskattningen av torv med 2,7 euro per megawattimme. Vid beskattningen av torv införs från och med 2022 en mekanism med golvpris för att säkerställa att energianvändningen av torv åtminstone halveras fram till 2030 i enlighet med regeringsprogrammet. 

Utskottet betonar också behovet av att granska de långsiktiga kostnaderna. Den ekonomiska betydelsen av de politiska åtgärder som ska stävja klimatförändringen antas öka under de kommande årtiondena, vilket också återspeglas i statsfinanserna. Hur den klimatpolitiska helheten påverkar balansen i statsfinanserna beror i väsentlig grad på vilka styrmedel som väljs. Enligt revisionsverkets utredning visar modellberäkningar att de samhällsekonomiska kostnaderna för de klimatpolitiska åtgärderna är relativt små, om de genomförs kostnadseffektivt. I det fallet torde också de statsekonomiska konsekvenserna bli små. I jämförelse med till exempel de åldersrelaterade utgifter som är avgörande för hållbarhetsunderskottet är kostnaderna för en effektiv klimatpolitik små.Statens revisionsverks utredning 3/2020: Ilmastotavoitteet ja valtiontalouden kestävyys Planerings- och rapporteringssystemet enligt klimatlagen erbjuder en ram för förhandsuppskattning och efterkontroll av kostnadseffektiviteten. 

Den biologiska mångfalden

Utskottet anser det vara utmärkt att anslagsnivån för naturskyddet fortfarande är hög, 142 miljoner euro. Som det redan har konstaterats ovan krävs det mångsidiga åtgärder för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, och antalet skyddsområden och sammankopplingen av dem bör ökas särskilt i södra Finland. Det finns ett starkare stöd för skyddsåtgärder än tidigare från medborgarnas sida, eftersom förståelsen för nationalparkernas, strövområdenas och närrekreationsområdenas värde allmänt har fördjupats till följd av coronakrisen, och användningen av dem har mångdubblats. Minskningen av reparationsskulden för infrastrukturen i skyddsområdena, förbättrandet av tillgängligheten och de digitala tjänsterna gynnar samtidigt förutsättningarna för de turistföretag som utnyttjar dem och stärker den regionala ekonomin. 

Skötseln av nationalparker, andra naturskyddsområden, områden som reserverats för naturvård samt kulturarvsobjekt finansieras med medel under moment 35.10.52 (Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter). Utskottet välkomnar nivåhöjningen på 7,5 miljoner euro i basfinansieringen under momentet. Dessutom har finansiering på 19,2 miljoner euro anvisats för framtidsinvesteringar. Utskottet betonar dock att det kraftigt eftersatta underhållet måste minskas och att det krävs långsiktiga insatser för det. I nationalparker och andra skyddsområden genomförs förutom restaurering av utflykts- och guidningsinfo även restaurering och naturvård. Det är en del av Helmi-programmet, vars mål är att förbättra den biologiska mångfalden i de mest värdefulla naturobjekten (13 miljoner euro). 

Utskottet anser det också vara bra att man i Forststyrelsens affärsverksamhet i enlighet med de nya ägarpolitiska riktlinjerna bättre än tidigare samordnar den ekonomiska lönsamheten, den biologiska mångfalden och klimathållbarheten. Kolsänkorna i mångbruksskogar stärks bland annat genom ökad skogsgödsling och genom att öka arealen för odling av olikåldrig skog vid förnyelseavverkningar samt genom aktiva naturvårdsåtgärder. 

En annan viktig insats är Metso-programmet för skydd av mångfalden i skogarna i södra Finland, vars mål nu har genomförts med cirka 80 procent, det vill säga 77 000 hektar, och det totala målet beräknas kunna nås före 2025. Skyddet av skogsnaturens mångfald ökar samtidigt mängden kol som binds i skogen, så Metso-programmet stöder också klimatmålen. 

Livsmiljöprogrammet Helmi är ett viktigt instrument för att återställa livsmiljöer som är värdefulla med tanke på mångfalden. Inom ramen för programmet restaureras och skyddas myrar, iståndsätts våtmarker, fågelvatten och mindre vattendrag, vidtas naturvårdsåtgärder i skogsmiljöer och restaureras värdefulla vårdbiotoper och strandnatur. Åtgärderna främjar också vattenskyddet och begränsningen av klimatförändringen. För genomförandet av programmet anvisas cirka 46 miljoner euro, varav cirka 12 miljoner euro för frivilligt skydd av myrar och cirka 21 miljoner euro via NTM-centralerna för restaurerings- och iståndsättningsåtgärder. 

Utskottet välkomnar att programmet år 2021 enligt planerna ska utvidgas så att det är gemensamt för miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Det ska då ställas upp mål fram till 2030 såväl för skyddsområdena som för frågor som inte är direkt knutna till dem. Åtgärder som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden genomförs på bred front också inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Betydande insatser görs till exempel för att förbättra vandringsfiskbeståndens livskraft genom projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden (30.40.31, Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt). Också samarbetet med olika aktörer främjas för att undanröja hinder för vandring. 

Förutom klimatförändringen är naturförlusten en allvarlig utmaning som också måste bemötas med ett flertal olika åtgärder. Utskottet anser det vara viktigt att miljöministeriet har inlett ett arbete för att stärka naturvårdslagens genomslag. Det är också viktigt att säkerställa naturpanelens verksamhetsförutsättningar. Finlands natur utsätts för en kraftig förändring i och med att klimatet förändras snabbt, vilket medför helt nya utmaningar för naturvårdslagstiftningen. Ett centralt mål är att i enlighet med regeringsprogrammet bereda behövliga lagstiftningsändringar om ekologisk kompensation. Målet ska vara bättre hantering av helheten för att bevara förutsättningarna för mångfald; en tillräcklig förbättring, restaurering och vård av livsmiljöernas antal och kvalitet samt en noggrannare definition av begreppen och målen i den därmed sammanhängande lika-för-lika-principen (no net loss) samt en bred nationell diskussion. Också kommunerna har en viktig roll när det gäller att trygga och öka den biologiska mångfalden, eftersom lösningarna för att trygga mångfalden ofta är regionala eller lokala. Det är också viktigt att lokalbefolkningen stöder åtgärderna. 

Vattenskydd

Belastningen av näringsämnen och fasta partiklar i Östersjön och insjöarna har under de senaste årtiondena minskat genom åtgärder inom havs- och vattenvården. Den tidigare och den nuvarande belastningen möjliggör dock inte att en god miljöstatus uppnås utan ytterligare åtgärder, eftersom den ökande nederbörd och de milda vintrar som klimatförändringen orsakar ökar näringsbelastningen i vattnen. Därför är det utmärkt att åtgärderna inom vatten- och havsvården kan fortsätta genom ett effektiviseringsprogram för vattenskyddet (programmet Vattnets tur) 2019—2023. Utskottet betonar att vattenskyddet förutsätter långsiktiga och systematiska insatser också efter effektiviseringsprogrammet. 

I praktiken genomförs vattenskyddsåtgärder och iståndsättningsåtgärder lokalt och ofta i samarbete mellan kommuner, invånare, företag och sammanslutningar. Ett viktigt enskilt projekt som finansieras genom programmet är gipsbehandling i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med områdets jordbrukare och andra aktörer. Anslaget används för att minska näringsbelastningen från jordbruket genom att sprida gips, strukturkalk och fiberslam i lämpliga avrinningsområden och genom att utveckla samarbetet inom avrinningsområdena. 

Utskottet betonar att de varierande åtgärderna ger synergifördelar. Samma åtgärder kan främja självförsörjningsgraden i fråga om näring och energi, dämpa klimatförändringen, stärka vattenskyddet och markens växtskick och kollager samt den biologiska mångfalden och även jordbrukets lönsamhet. Exempelvis vårdfiske och slåtter av vassruggar kan vara effektiva metoder för att stävja näringsbelastningen, utnyttja biomassa och förbättra mångfalden. Utskottet uppmuntrar också till pilotförsök med nya, effektivare stödsystem inom landsbygdsprogrammet. Vid sakkunnigutfrågningen har det framkommit att det i synnerhet behövs metoder för kostnadseffektiv överföring av fosfor från naturgödsel i syfte att främja målen för vattenskyddet. Ett alternativ kan vara ett överföringsstöd för gödselfosfor, som gör det möjligt att behandla gödseln för att separera fosforn och flytta den till områden som drar nytta av den. Stödet kan beviljas per kilogram överförd fosfor, varvid stödet betalas på basis av effekten i stället för utifrån mängden gödsel. 

Föroreningar i mark leder ofta till förorening av grundvatten eller ytvatten och är alltså ofta ett vattenskyddsproblem. Lagen om stödjande av sanering av förorenade områden trädde i kraft den 1 januari 2020, varvid avfallshanteringssystemet enligt den gamla avfallslagen ersattes. Staten kan i enlighet med den nya lagen delta i utredningen av förorening av mark, grundvatten eller sediment genom att bevilja statsunderstöd eller ordna utredningen. Inom ramen för det riksomfattande forsknings- och saneringsprogrammet prioriteras objekt som är brådskande med tanke på miljön och hälsan (35.10.22, Vissa utgifter för miljövård). Grundfinansieringen av programmet är knapp, och dessutom finns det betydande utredningsbehov i anslutning till flera deponier för utvinningsavfall. Lagstiftningsprojektet för utveckling av sekundära ansvarssystem är juridiskt sett utmanande, eftersom den ansvariga aktören ofta är insolvent, onåbar eller okänd. Det är ofta oskäligt att kommunen tvingas bära ansvaret för saneringen. Utskottet betonar att uppskjutning av saneringen också kan leda till att problemen förvärras, och att ansvaret och finansieringssystemen sammantaget bör kontrolleras tillräckligt väl. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att resurserna för miljöskyddstillsynen är bristfälliga. Vid sakkunnigutfrågningen har det framkommit att resurserna i synnerhet inom närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområden varierar och att deras förmåga till en riskbaserad tillsyn ställvis har försämrats. Situationen är mycket utmanande vid NTM-centralen i Nyland. Det av arbets- och näringsministeriet ledda arbetet för att utveckla principen om en enda kontaktpunkt har nått fram till beredningen av tillsynsandelen. Avsikten är att i samband därmed delvis åtgärda resursbristen genom digitalisering av tillsynen. 

Bostadspolitik

Finansministeriet bedömer att antalet bostadsinvesteringar minskar med 2 procent år 2020 och med 5,5 procent år 2021. På motsvarande sätt inleds byggandet av cirka 34 000 nya bostäder i år och cirka 30 000 nya bostäder 2021. Det totala antalet bostäder hålls alltså fortfarande på en rätt god nivå. Räntestödsfullmakterna har under de senaste åren legat på en mycket hög nivå, även om konjunkturen inom bostadsbyggandet i övrigt har varit mycket stark. De räntestödsfullmakter som används för statligt stödd bostadsproduktion är i budgetpropositionen rekordhöga, dvs. 1,8 miljarder euro. Nivån räcker till för att inleda byggandet av uppskattningsvis 9 300 statligt stödda bostäder. 

Förändringen i befolknings- och näringsstrukturen samt urbaniseringen inverkar kraftigt på bostadsmarknaden, och polariseringen fortsätter. I områden med växande befolkning råder det brist särskilt på hyresbostäder till rimligt pris, medan bostäder står tomma i områden med minskande befolkning. Målet för bostadspolitiken bör vara en stabil prisutveckling för bostäderna och att politiken svarar på riskerna på bostadsmarknaden och främjar regionernas livskraft. Boendet producerar en betydande del av hushållens klimatutsläpp, och därför bör man också i bostadspolitiken beakta möjligheterna att dämpa klimatutsläppen från byggande och boende. Energiproduktionen måste göras klimatmässigt hållbar och energiförbrukarnas möjligheter att producera och lagra energi måste utvecklas. Vidare måste byggnaders energiprestanda förbättras och andelen fossil el anpassas till den snabba ökningen inom såväl industrin som trafiken och uppvärmningen. 

För närvarande bereds ett övergripande bostadspolitiskt program för 2021—2028. Den bostadspolitiska redogörelsen ska lämnas till riksdagen under innevarande år. Ett ytterligare mål är att en proposition om en revidering av markanvändnings- och bygglagen ska vara klar före utgången av 2021. Utskottet anser att dessa projekt är av avgörande betydelse för en långsiktig bostadspolitik och för uppnåendet av klimat- och koldioxidmålen inom områdesanvändningen och byggandet. 

Beloppet av de understöd och räntestöd i anslutning till boende och byggande som betalas ur statens bostadsfond föreslås uppgå till 157,6 miljoner euro. I detta ingår bland annat en fullmakt på 40 miljoner euro för understöd till energieffektivitetsrenoveringar och ett understöd på 25 miljoner euro för kommunalteknik i MBT-avtalskommunerna. Investeringsnivån för bostäder för grupper med särskilda behov föreslås uppgå till 90 miljoner euro. För installation av hissar i efterhand och för tillgänglighetsunderstöd för bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning samt för undersökningar av byggnaders skick och reparationsplaner föreslås sammanlagt 33,5 miljoner euro ur budgeten och statens bostadsfond. Utskottet anser att anslagen är lämpliga och håller en tillräcklig nivå. 

Också kommunerna kan få understöd för att ersätta oljeuppvärmningsanläggningar med mer hållbara lösningar i sina egna fastigheter. Understödet utgör 25 procent av de godkända kostnaderna, när kommunen har anslutit sig till ett frivilligt energieffektivitetsavtal. I annat fall är understödet 20 procent. Sammanlagt har cirka 15 miljoner euro reserverats för understöd för uppvärmningsrenovering till kommunerna. 

För startbidrag i anslutning till räntestödslån föreslås 40 miljoner euro. I de regioner som godkänt ett MBT-avtal beviljas understödet förhöjt när det är fråga om en normal statligt understödd träbyggd hyresbostad. I Helsingfors MBT-område är startbidraget 10 000 euro per bostad och i MBT-områdena i Tammerfors, Åbo och Uleåborg 3 000 euro per bostad. Inom alla MBT-avtalsområden beviljas dessutom ett bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro för flervåningshus med trästomme. 

Startbidrag för träbyggande beviljas år 2021 undantagsvis också i områden utanför MBT-områdena för statligt understödd bostadsproduktion. I kommuner utanför MBT-avtalsområdena är det tidsbundna startbidraget enligt förslaget 2 000 euro per bostad, men understöd beviljas endast för höghus med trästomme. I regeringens fjärde tilläggsbudget för 2020 ingick som stimulansåtgärd inom byggbranschen beviljande av startbidrag till områden utanför MBT-avtalsområdena. Understödet är 1 000 euro per bostad och det beviljas förhöjt med 2 000 euro, om objektet är ett flervåningshus med trästomme. I budgetpropositionen för 2021 föreslås det således understöd för områden utanför MBT-områdena endast för flervåningsbostadshus med trästomme. Samtidigt minskar understödsbeloppet med 1 000 euro per bostad. Utskottet anser att en så kortvarig tillämpning inte är ändamålsenlig, trots att det är fråga om en stimulansåtgärd. När det gäller understöd bör man sträva efter en mer långsiktig och förutsägbar stödpolitik. 

Dessutom föreslås 5,5 miljoner euro i finansiering för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar i anslutning till bostadshus (35.20.52, Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter). För avstående från fastighetsspecifik oljeuppvärmning har det reserverats ett anslag på 9,72 miljoner euro (35.20.56, Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus). Utskottet anser att dessa anslag är mycket nödvändiga. Även små stöd har konstaterats ha en central betydelse för genomförandet av åtgärder och investeringar. Utskottet betonar att det vid sidan av bidragen också krävs tillräckliga resurser för oberoende rådgivning och kommunikation om dessa till såväl konsumenter som fackfolk. 

Det EU-omfattande initiativet för renoveringar ska också utnyttjas systematiskt så att den nationella långsiktiga renoveringsstrategin 2020—2050, som beretts i ett brett samarbete, och de åtgärder som föreslås i strategin kan genomföras och tillräckliga resurser reserveras för genomförandet. Strategin lyfter fram kostnadseffektiva metoder för att göra det befintliga byggnadsbeståndet mycket energieffektivt och koldioxidsnålt fram till 2050. I strategin presenteras en översikt över byggnadsbeståndet i Finland, målen för energieffektivitet, kostnadseffektiva reparationsåtgärder och finansieringen av dem samt politiska åtgärder för att främja renoveringen av byggnader så att uppvärmningen blir energieffektiv och koldioxidsnål. I detta sammanhang bör man också överväga möjligheterna att utvidga användningen av hushållsavdraget för att påskynda utvecklingen mot lägre koldioxidutsläpp. 

Utskottet anser att det anslag på 2 miljoner euro som ingår i budgetpropositionen är viktigt för genomförandet av programmet för träbyggande (35.10.61). Målet är bland annat att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande av tätare städer och vid användningen av stora träkonstruktioner samt att främja skapandet av regionala kompetenskluster. 

Utskottet betonar vidare betydelsen av det anslag på 1,7 miljoner euro som är avsett för vård av byggnadsarvet under moment 35.20.64. Anslaget är avsett exempelvis för understöd till privata ägare, till kommuner och samkommuner och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning. Med ett anspråkslöst understöd kan betydande finansiering tas i bruk för underhåll av värdefulla byggnadsarvsobjekt. 

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det under moment 35.01.65 (Understöd till organisationer och miljövård) föreslås 2,13 miljoner euro, vilket är 100 000 euro mindre än året innan. Anslaget används exempelvis för allmänna understöd till riksomfattande naturskydds- och miljöorganisationer och till riksomfattande organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen för deras basverksamhet. Med anslaget stöds också sådana nationellt och regionalt betydande projekt som främjar en hållbar utveckling, värnar om kulturmiljön och främjar annan miljöfostran och miljöupplysning. Utskottet anser att anslaget är viktigt och anser att en teknisk nedskärning inte bör göras. 

Utskottet betonar också i detta sammanhang vikten av samarbete mellan olika förvaltningsområden och maximering av resursernas genomslagskraft för att skapa hållbara samhällen. Till exempel för genomförandet av programmet Sunda lokaler behövs satsningar förutom inom miljöministeriet också inom social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. Inom olika branscher, också byggnads- och fastighetssektorn, har det färdigställts kartor över koldioxidsnålhet i branschen i syfte att uppnå de nationella målen för ett koldioxidsnålt samhälle. 

Också undanröjandet av bostadslösheten är ett mål som kräver tväradministrativa insatser. Enligt regeringsprogrammet ska ett samarbetsprogram inledas med de centrala stadsregionerna, tjänsteproducenterna och organisationerna för att halvera bostadslösheten till 2023 och avskaffa den till 2027. Målet att eliminera bostadslösheten har också tagits in i MBT-avtalen mellan staten och de stora stadsregionerna. Ett mål är också att tillsammans med kommunerna trygga tillräcklig boenderådgivning. Det särskilda anslaget för att eliminera bostadslöshet och utveckla statistikföringen över bostadslöshet inom miljöministeriets förvaltningsområde (3,3 miljoner euro under moment 35.20.32) är litet, men betydelsefullt.