Utlåtande
ShUU
3
2017 rd
Social- och hälsovårdsutskottet
Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling Hållbar utveckling i Finland – långsiktigt, koherent och inkluderande
Till framtidsutskottet
INLEDNING
Remiss
Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling Hållbar utveckling i Finland – långsiktigt, koherent och inkluderande (SRR 1/2017 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för utlåtande till framtidsutskottet. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Taina
Kulmala
Statsrådets kansli
direktör för internationella ärenden
Pasi
Korhonen
social- och hälsovårdsministeriet
överinspektör
Anni
Kaukoranta
social- och hälsovårdsministeriet
direktör
Taru
Koivisto
social- och hälsovårdsministeriet
projektchef
Hanne
Kalmari
social- och hälsovårdsministeriet
forskarprofessor
Jaana
Suvisaari
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
professor emeritus
Matti
Rimpelä
docent i barnpsykiatri
Jari
Sinkkonen.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
projektledare
Katri
Saarikivi
Helsingfors universitet.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
I redogörelsen beskrivs regeringens nationella plan för att genomföra FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling (Agenda 2030). Utgångspunkten för genomförandet är dokumentet Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling, som förra året uppdaterades av den brett sammansatta kommissionen för hållbar utveckling.  
Social- och hälsovårdsutskottet ser det som viktigt att genomförandeplanens andra fokusområde är ett Finland där det råder jämlikhet, jämställdhet och kompetens. Här ingår åtgärder bland annat för att främja hälsa och välfärd, minska ojämlikhet, förbättra funktionsförmågan hos äldre, trygga nödvändiga tjänster och öka sysselsättningen av partiellt arbetsföra och ge dem bättre möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. 
När jämlikhet och delaktighet förverkligas betyder det enligt redogörelsen att den utveckling som särbehandlar olika befolkningsgrupper kan förebyggas på ett mätbart sätt. Utskottet instämmer med redogörelsen i att man endast genom att förebygga ojämlikhet och segregering kan garantera en välmående befolkning och ett lugnt och stabilt samhälle. Redogörelsen varken beskriver eller analyserar närmare till exempel tillståndet inom barn- och familjepolitiken och målsättningen läggs fast på en mycket allmän nivå. 
Utskottet betonar särskilt att de åtgärder som avser att främja barns och ungas välfärd och hälsa har samhällelig betydelse på lång sikt. Enligt vissa studier ökar problemen med psykisk hälsa i ungdomsåldern jämfört med barndomen, och cirka 20—25 procent av de unga har dessa problem. De vanligaste är förstämningssyndrom (prevalens på årsnivå 10—15 %), ångestsyndrom (5—15 %), beteendeproblem (5—10 %) och missbruksproblem (5—10 %). Problem med psykisk hälsa är vanligare i de lägre socialgrupperna än i de högre. Bland annat ekonomiska svårigheter i familjen och långvariga konflikter hos föräldrarna och sjukdomar leder till ökad risk för psykisk ohälsa. Psykiska störningar och missbruksproblem hör också till de sjukdomar som oftast leder till arbetsoförmåga, särskilt i de yngre åldersgrupperna. 
Enligt regeringens spetsprojekt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) förnyas tjänsterna för barn, unga och familjer på ett kundorienterat sätt. Fokus flyttas till de tjänster som är gemensamma för alla och som är av förebyggande karaktär samt till tidigt stöd och tidig vård. I programmet finns det mål för att bland annat öka jämlikheten och stärka barns, ungas och familjers egna resurser och känsla av att få hjälp och uppleva delaktighet. Måluppfyllelsen kommer att mätas med konkreta indikatorer, till exempel erfarenheter av ensamhet och mobbning och skador som orsakats av föräldrarnas missbruksproblem och separationer.  
Målet med spetsprojektet för att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikhet är att öka sunda levnadsvanor och stärka psykisk hälsa, förebygga ensamhet och jämna ut skillnader i välfärd och hälsa. Åtgärderna för att främja hälsa med sunda levnadsvanor och hälsofrämjande förhållanden gynnar folkhälsan enligt principen om hållbar utveckling. Måluppfyllelsen mäts med effektivitetsindikatorer som gäller bland annat alkoholanvändning och rökning.  
Med social- och hälsovårdens åtgärder kan man minska utslagning och arbetsoförmåga som orsakats av psykisk ohälsa eller av missbruksproblem. För att finna fungerande lösningar måste registerinformation och forskningsresultat utnyttjas brett. Denna information handlar till exempel om orsaker till och ändringar i psykiska störningar hos unga och om behovet av senare tjänster och arbetsförmågan hos de unga som tidigare omfattats av dessa tjänster. Utskottet ser det som viktigt att genomförandet av målen för spetsprojekten kan mätas på ett lämpligt sätt och att den information som behövs för bedömning av resultaten kan tas ut så snabbt som möjligt ur olika register, så att det finns tillräckligt med information för långsiktigt beslutsfattande.  
FÖRSLAG TILL BESLUT
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att framtidsutskottet beaktar det som sägs ovan. 
Helsingfors 17.3.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Tuula
Haatainen
sd
vice ordförande
Hannakaisa
Heikkinen
cent
medlem
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
medlem
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
medlem
Arja
Juvonen
saf
medlem
Niilo
Keränen
cent
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Sanna
Lauslahti
saml
medlem
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
medlem
Pekka
Puska
cent
medlem
Veronica
Rehn-Kivi
sv
medlem
Vesa-Matti
Saarakkala
saf
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Martti
Talja
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Harri
Sintonen.
Senast publicerat 04-09-2018 15:51