Allmänt
Det aktuella utlåtandet gäller statsrådets preciserade ståndpunkter om det tyska ordförandeskapets förslag till rådets beslut om systemet för EU:s egna medel. Statsrådet föreslår att Finland kan godkänna rådets ordförandes förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, som baserar sig på de riktlinjer som Europeiska rådet enades om i juli.
Med hänvisning till sina utlåtanden StoUU 6/2020 rd och StoUU 7/2020 rd instämmer stora utskottet i enlighet med finansutskottets utlåtande i handlingsplanen enligt statsrådets kompletterande skrivelse UJ 24/2020 vp — U 45/2018 rd och framför nedan endast vissa kompletterande anmärkningar i fråga om förslaget till beslut om egna medel. Utskottet tar inte i detta utlåtande ställning till andra frågor som gäller den fleråriga budgetramen (2021—2027) eller återhämtningspaketet, utan uttalar sig om dem utifrån statsrådets separata utredningar enligt 96 och 97 § i grundlagen.
Utvärdering av förslaget till beslut om egna medel
Av de utredningar som utskottet fått framgår att Finlands nettobetalningsandel enligt Europeiska rådets beslut i juli under den kommande budgetramperioden kommer att stiga med cirka 4 procent (676 miljoner euro), medan medlemsstaternas avgifter i genomsnitt kommer att öka med ungefär 10 procent. Finland är också under den kommande budgetramperioden en av de minsta nettobetalarna och en mindre betalare än något av de länder som tar emot betalningskorrigeringar. Den andel av vissa medlemsstaters återbetalningar som förhandlas fram enligt budgetramperiod och som ingår i Finlands nettoutbetalningskalkyl uppgår under den kommande perioden till 856 miljoner euro, således cirka 120 miljoner euro per år.
Enligt statsrådet är de ekonomiska konsekvenserna av de ändringar som gjorts i systemet för egna medel tudelade. Förenklingen av den momsbaserade egna reserven och införandet av den plastbaserade egna reserven minskar Finlands nationella betalningsandel (2018 års priser) med 418 miljoner euro och är ekonomiskt fördelaktigt för Finland. Uppbördsavgifterna för egna medel ökar Finlands medlemsavgifter med ett nettobelopp på uppskattningsvis 62 miljoner euro.
Beslutet om egna medel innehåller också en fullmakt för kommissionen att uppta lån på 750 miljarder euro, som delvis används till understöd (390 miljarder euro) och delvis till lån (360 miljarder euro). I beslutet har medlemsstaternas ansvar begränsats noggrant. Det maximala årliga ansvaret för användningen av kontanta medel är under alla omständigheter begränsat till andelen av den temporära och extraordinära ökningen av taket för egna medel, som utgör 0,6 procent av medlemsstaternas sammanlagda bni. Beslutet innehåller också bestämmelser om omedelbar återbetalning av medel inom den rättsliga ramen för EU:s budget.
I likhet med statsrådet och finansutskottet (FiUU 4/2020 rd) anser stora utskottet att det tyska ordförandeskapets förslag till rådets beslut om systemet för egna medel, som baserar sig på de riktlinjer som Europeiska rådet enades om i juli, kan godkännas när det vägs mot den överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådet i juli och mot Finlands helhetsintresse.
Stora utskottet upprepar sin syn på att Finlands EU-medlemskap baserar sig på den totala nytta som medlemskapet medför för vårt land. Frågan om Finlands intresse kan inte bedömas enbart genom det nettobidrag som vårt land betalar till EU:s budget. EU:s budget är ett nollsummespel där återflödet till medlemsstaten grundar sig på behov, medan avgifterna är beroende av betalningsförmågan. Vid förhandlingarna om budgetramen strävar Finland efter ett optimalt förhållande mellan bidrag och återflöde. Kalkylen påverkas också av hur helheten påverkar den ekonomiska tillväxten i olika länder; den ekonomiska tillväxt som genom budgeten uppnåtts i en annan medlemsstat sänker Finlands betalningsandel. Den faktiska nyttokalkylen baserar sig dock inte på budgetöverföringarna, utan på utfallet av de offentliga nyttigheter som EU-medlemskapet erbjuder och på realekonomin. (StoUU 6/2020 rd).
Stora utskottet instämmer med finansutskottet (FiUU 4/2020 rd) i att det är viktigt att förenklingen av momsbaserade egna medel samt beredningen och ibruktagandet av nya plastbaserade egna medel framskrider. Båda dessa reformer är ekonomiskt fördelaktiga för Finland och ger inte unionen direkt beskattningsrätt.
I likhet med statsrådet anser stora utskottet att det är nödvändigt att maximiansvaret för lån inom ramen för återhämtningsinstrumentet begränsas betydligt i beslutet om egna medel. Arrangemanget är exceptionellt, tillfälligt och bundet till följderna av Covid-19-krisen samt fastställandet av den exakta begränsningen av det maximala årliga ansvaret, vilket motsvarar de mål som stora utskottet ställt upp i sina utlåtanden StoUU 6/2020 rd och StoUU 7/2020 rd. Också den deflator på 2 procent som tillämpas på budgetramen motsvarar Finlands förhandlingsmål, där man betonade den mekanism för priskorrigering som redan använts sedan 2007. När återhämtningsinstrumentet genomförs som en del av budgetramen tillämpas deflatorn också på beloppet och finansieringen av återhämtningsinstrumentet.
Stora utskottet anser dessutom att det är viktigt att iakttagandet av rättsstatsprincipen integreras i användningen av EU-medel i enlighet med vad som överenskommits i Europeiska rådet. Det är viktigt att kopplingen mellan iakttagandet av rättsstatsprincipen och EU-finansieringen stärks jämfört med nuläget.
Utveckling av systemet för egna medel
Enligt en rapport från stora utskottet nådde Europeiska rådet en lösning på frågan om eventuella andra nya medel för att finansiera återbetalning av lån som tagits inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Enligt avgörandet ska kommissionen bland annat lägga fram förslag till en tullmekanism för koldioxidutsläpp och en digital skatt samt en finansieringskälla som hänför sig till intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter och också söka nya finansieringskällor. Bland dessa möjliga finansieringskällor nämndes bland annat skatt på finansiella transaktioner.
Stora utskottet upprepar sin ståndpunkt att Finland bör förhålla sig öppet till diskussionen om systemet med EU:s egna medel. Medlemsstaternas beskattningsunderlag minskar till följd av att en del av affärsverksamheten överförs till nätet eller till skatteparadis. Det är därför motiverat att utreda möjligheterna att stärka den offentliga sektorns finansiella ställning och finanssektorns transparens genom åtgärder på EU-nivå. Det skulle göra det möjligt att minska medlemsstaternas bni-baserade avgifter. Väl övervägda miljöbaserade avgifter kan också styra EU:s inre marknad mot gemensamt uppställda klimat- och miljömål. Det har visat sig att åtgärder som dämpar klimatförändringen har goda stimulanseffekter. (StoUU 6/2020 rd).
Stora utskottet instämmer dock i finansutskottets bedömning att den fortsatta beredningen kräver fortsatt grundliga utredningar före det nationella ställningstagandet. Finansutskottet anser det vara viktigt att besluten om EU-finansiering även i fortsättningen hör till medlemsländerna (FiUU 4/2020 rd).