Allmänt

Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) att epidemin av den smittsamma sjukdomen covid-19, som orsakas av ett nytt coronavirus, är en pandemi. Den 16 mars 2020 konstaterade statsrådet i samverkan med republikens president att det råder undantagsförhållanden i landet på grund av coronaviruset. Regeringen vill begränsa epidemin och skydda riskgrupperna med hjälp av anvisningar, rekommendationer och restriktioner som syftar till att minska smitta. Riktlinjerna ska huvudsakligen gälla till och med den 13 maj 2020. 

Den ekonomiska aktiviteten i samhället minskar avsevärt till följd av pandemin och åtgärderna för att begränsa den och av människors rädsla för sjukdomen. Resultatet har varit att företagen har fått sämre ekonomiska villkor och att förutsättningarna att erbjuda arbete samtidigt har försämrats kraftigt på kort tid. Undantagsförhållandena inverkar i synnerhet på företagen inom de branscher där det ingår i verksamheten att ha närkontakt med kunderna eller exempelvis att arrangera offentliga tillställningar inklusive anknytande arbeten. 

Regeringen föreslår att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras temporärt. Ett av syftena är att medverka till att arbets- och näringsbyråernas resurser används på ett ändamålsenligt sätt och att säkerställa arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmåner. Ett annat syfte är att säkerställa att företagare som får startpeng kan inleda och etablera företagsverksamhet trots att covid-19-pandemin tillfälligt har försämrat förutsättningarna för verksamheten. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara viktigt att minska de negativa effekterna av coronapandemin och tillstyrker lagförslagen med smärre ändringsförslag och vissa kommentarer. 

Längre maximitid för startpeng

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja sådana enskilda kunder startpeng som inleder sådan företagsverksamhet på heltid som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Syftet med startpengen är att trygga företagarnas försörjning när företagsverksamheten kommer i gång och etableras. Den kan beviljas för högst tolv månader från det att företagsverksamheten på heltid inleddes. 

Enligt en tillämpningsanvisning från arbets- och näringsministeriet ska beslutet om startpeng fattas periodvis. Den första perioden omfattar som regel sex månader. Om den som inlett företagsverksamhet med startpeng ansöker om fortsatt period med startpeng, bedömer arbets- och näringsbyrån behovet av fortsatt bidrag. Byrån beaktar då bland annat om verksamheten under den tidigare perioden har inletts i överensstämmelse med affärsplanen och om avkastningen av verksamheten ger företagaren adekvat försörjning. Fortsatt startpeng beviljas för högst sex månader. 

Regeringen föreslår en temporär förlängning av maximitiden för startpeng från tolv till arton månader. Tanken är att säkerställa möjligheterna för företagare som får startpeng att inleda och etablera företagsverksamhet trots att covid-19-pandemin tillfälligt har försämrat förutsättningarna för verksamheten. 

Ändringen föreslås gälla till och med den 30 juni 2021. Under den temporära lagens giltighetstid kommer startpeng att ges ut i perioder på högst sex månader precis som nu. Perioden med startpeng fortsätter alltså inte automatiskt till följd av undantagsförhållandena, utan företagaren måste ansöka om fortsatt startpeng hos arbets- och näringsbyrån. 

Möjligheten att få förlängd period med startpeng ska enligt propositionen gälla dels företagare som får startpeng när den föreslagna lagen träder i kraft, dels de företagare som inleder företagsverksamhet med startpeng under pandemin, men senast den 30 juni 2020. Utskottet förutsätter att arbets- och näringsbyrån också beaktar konsekvenserna av pandemin och de anknytande restriktionerna när den bedömer om perioden med startpeng kan förlängas från sex till tolv månader. 

Enligt uppgifter till utskottet kommer förlängningen av startpengsperioden att avsevärt öka arbetsbelastningen på utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret). Centret bedömer att det kan komma in upp till 26 000 utbetalningsansökningar i och med den föreslagna ändringen. Därmed ökar centrets resursbehov med uppskattningsvis fyra årsverken. Det är viktigt att det avsätts tillräckliga resurser för myndigheternas verksamhet i överensstämmelse med deras behov, påpekar utskottet. 

Inledning av jobbsökning via nättjänsten och jobbsökningens giltighet

Arbetssökande anmäler sig numera som arbetssökande huvudsakligen via arbets- och näringsbyråernas nättjänst. Där får de sökande instruktioner att lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av deras servicebehov och att utarbeta ett utkast till sysselsättningsplan. Om den arbetssökande inte vidtar de åtgärder som krävs i nättjänsten inom utsatt tid, upphör jobbsökningen att gälla och samtidigt förlorar personen också sin rätt att få arbetslöshetsförmåner. 

Arbetslösheten stiger kraftigt till följd av covid-19-pandemin och de ekonomiska undantagsförhållandena, och ett stort antal människor har anmält sig som arbetssökande via arbets- och näringsbyråernas nättjänst utan tidigare erfarenhet av att använda tjänsten. Enligt uppgifter till utskottet uppges det inte tillräckligt tydligt i nättjänsten vilka åtgärder som krävs, vilka frister som gäller åtgärderna och vad följderna är av att inte hålla sig till fristerna. Det har lett till flera avbrott i onödan i jobbsökningen. Samtidigt har arbets- och näringsbyråerna begränsade resurser och kan inte i det rådande läget vägleda och ge råd i användningen av nättjänsten på samma sätt som i normala fall. 

Det finns ingen möjlighet att snabbt åtgärda de uppdagade bristerna i arbets- och näringsbyråns nättjänster. Därför föreslår regeringen att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras för att fel som händer när jobbsökningen inleds via nättjänsten inte ska leda till att jobbsökningen upphör att gälla. Ändringen är temporär och ska gälla till och med den 30 juni 2020. Bestämmelsen tillämpas retroaktivt på jobbsökning som inletts via nättjänsten den 16 mars 2020 eller senare. 

Utskottet anser att det är problematiskt att jobbsökningen inte automatiskt kan återställas via kundservicesystemet utan måste göras manuellt i efterhand. Arbets- och näringsbyrån kan inte heller med hjälp av systemet utreda för vilka personer jobbsökning och rätt till arbetslöshetsförmån bör återställas retroaktivt på det sätt som avses i övergångsbestämmelsen från och med den 16 mars. I stället måste de arbetssökande själva kunna begära att jobbsökningen aktiveras. Med en persons egen begäran jämställs exempelvis också arbets- och näringsbyråns iakttagelser i samband med något annat ärende att jobbsökningens giltighet behöver återställas, överklagande av ärendet och en begäran från den som betalar ut arbetslöshetsförmånen. 

Utskottet påpekar att vikten av att informera om detta. Det gäller att effektivt och systematisk informera målgrupperna om att de arbetssökande själva kan begära att jobbsökningen återställs när den utan grund har avbrutits av systemet. 

Utskottet anser att det är orimligt att de arbetssökande får problem på grund av vissa egenskaper i nättjänsten och understryker med eftertryck att arbets- och näringsbyråernas kundserviceregister måste förbättras. Samtidigt framhåller utskottet att arbets- och näringsförvaltningens nättjänst för kunder måste vara lättanvänd och begriplig. Behovet av en lättanvändbar och begriplig nättjänst försvinner inte helt ens när coronakrisen är över. Följaktligen måste man finna någon lösning på problemen. Svårigheterna att använda systemet får inte leda till att en arbetssökande drabbas av rättsförluster. 

Arbetssökandes kortvariga studier

Enligt 2 kap. 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan en arbetssökande studera på heltid utan att förlora arbetslöshetsförmånen, om han eller hon har fyllt 25 år innan studierna inleddes och studierna pågår i sammanlagt högst sex månader. En ytterligare förutsättning är att studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. 

Covid-19-pandemin och de restriktioner den medför kan försvåra och fördröja studierna. Det betyder att en arbetssökande inte nödvändigtvis kan slutföra sina studier inom den planerade och lagstadgade maximitiden på sex månader. Det i sin tur kan leda till att rätten att få utkomstskydd för arbetslösa går förlorad eller att studierna avbryts. 

Regeringen föreslår att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras temporärt så att en arbetssökande som har inlett sina studier senast den 15 mars 2020 trots de kortvariga studier som avses i 2 kap. 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa den 16 mars—31 december 2020 har rätt att få arbetslöshetsförmån, även om studierna fördröjs och pågår i mer än sex månader. 

Utskottet påpekar att även studier som inletts efter den 15 mars 2020 kan fördröjas på grund av pandemin. Följaktligen anser utskottet det inte lämpligt att binda rätten till arbetslöshetsförmåner under kortvariga studier till den tidpunkt då studierna inleds. Utskottet föreslår att paragrafen ändras. Oberoende av när studierna har inletts ska en arbetssökande som under studietiden har rätt att få arbetslöshetsförmån med stöd av 2 kap. 10 a §, ha rätt att få förmån till och med den 31 december 2020, om studierna fördröjs på grund av en pandemi också när den helhet som studierna bildar överstiger sex månader. Enligt övergångsbestämmelsen ska lagen tillämpas på arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmåner från och med den 16 mars 2020. 

Rådgivning och uppföljning

Under pandemin och undantagsförhållandena har riksdagen antagit flera sådana temporära lagar om arbetsliv och utkomstskydd för arbetslösa som syftar till att minska olägenheterna för företagare och arbetssökande under undantagsförhållandena. Utskottet anser att ändringarna är befogade och att de behövs. 

Vidare konstaterar utskottet att behovet av rådgivning till arbetssökande och företagare ökar avsevärt, när flera ändringar med olika giltighetstid, varav vissa tillämpas retroaktivt, införs samtidigt. I sådana situationer är det extra viktigt att informera om förändringar och vägleda arbetssökande som anlitar arbets- och näringsbyråerna. Behovet av information är stort också när de temporära lagarna upphör att gälla. 

Utskottet anser att det är viktigt att effekterna av de temporära lagarna följs noggrant och att erfarenheterna utnyttjas för att utveckla verksamheten. Samtidigt vill utskottet särskilt betona vikten av att vidareutveckla nättjänsterna. Dålig användbarhet får inte bli ett hinder för att använda tjänsterna eller medföra rättsförluster för kunderna.