Betänkande
EkUB
11
2016 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om till-lämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, punktskattelagen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, punktskattelagen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (RP 56/2016 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
regeringsråd
Eeva
Vahtera
arbets- och näringsministeriet
konsultativ tjänsteman
Krista
Sinisalo
finansministeriet
utvecklingsdirektör
Hannu
Kemppainen
Innovationsfinansieringsverket Tekes
förvaltningsdirektör
Risto
Huopaniemi
Finnvera Abp
expert
Antti
Kohopää
Finsk Energiindustri rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Tullen
Skatteförvaltningen
​Finlands Kommunförbund
Finlands näringsliv rf
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Teknologiindustrin rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd ändras. Den som beviljar statligt stöd ska enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd lämna specificerade uppgifter i standardformat för offentliggörande i fråga om beviljande av individuellt stöd som överstiger 500 000 euro. I sektorn för primär jordbruksproduktion gäller motsvarande skyldighet stöd som överstiger 60 000 euro och inom fiskeri- och vattenbrukssektorn stöd som överstiger 30 000 euro. Uppgifterna lämnas till Europeiska kommissionens informationssystem för medlemsstaterna. Via systemet offentliggörs uppgifter på webbplatsen för Finland. Förslaget syftar till att säkerställa att skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stödbeslut fullgörs i Finland. Skyldigheten antogs när Europeiska unionens regler om statligt stöd reformerades, och den är förpliktande för medlemsstaterna. Offentliggörandet av uppgifter om stöd ökar öppenheten kring statliga stöd både nationellt och i Europeiska unionen. 
I propositionen föreslås det också att punktskattelagen ändras. Lagen avses få bestämmelser om stödmottagande företags skyldighet att anmäla vissa uppgifter om företaget till stödmyndigheten i syfte att fullgöra statens skyldighet att offentliggöra uppgifter enligt reglerna om statligt stöd. Anmälningsskyldigheten gäller i praktiken alla företag som får energiskattestöd. När ett företag får stöd i form av skatteåterbäring anmäler företaget de krävda uppgifterna i ansökan om återbäring. I fråga om stöd som inte betalas som skatteåterbäring ska företaget registrera sig som stödmottagare och lämna uppgifterna till stödmyndigheten.  
Dessutom föreslås det att lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. I syfte att fullgöra statens skyldighet att offentliggöra uppgifter har också elnätsinnehavare och elproducenter till vissa delar skyldighet att lämna uppgifter om leverans av el enligt elskatteklass II. 
Inga innehållsmässiga ändringar i energiskattestöden föreslås. 
I lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter föreslås dessutom ändringar som behövs till följd av skyldigheten att offentliggöra statligt stöd. Ändringen gäller skattefriheten för produktionsstöd till filmproducenter och återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2016. Skyldigheten att offentliggöra statliga stöd som med stöd av gruppundantagsförordningen beviljas för fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller stödbeslut som fattas den 1 januari 2017 och därefter.  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 
Syftet med den föreslagna lagstiftningen.
Förslagen syftar till att säkerställa att skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stödbeslut genomförs i Finland. Skyldigheten infördes när Europeiska unionens regler om statligt stöd sågs över. Målet med att offentliggöra uppgifterna är att öka öppenheten i fråga om statligt stöd både nationellt och inom EU generellt. Enligt propositionen ska den som beviljar statligt stöd lämna uppgifter i standardformat i fråga om beviljande av individuellt stöd som överstiger 500 000 euro. Detta ska ske från och med den 1 juli 2016. På stöd för primärproduktion tillämpas betydligt lägre gränser.  
Frågor som gäller tillämpningsområdena för bestämmelserna.
Eftersom skyldigheten att iaktta öppenhet bara gäller stöd som definieras som statligt stöd bör den anmälningsskyldige ha en klar uppfattning om karaktären hos varje enskilt stöd. Ett utlåtande av företagsstödsdelegationen, som lyder under arbets- och näringsministeriet, skulle särskilt väl kunna främja riktigheten i en sådan bedömning. Ekonomiutskottet har behandlat delegationens roll i ett tidigare betänkande (EkUB 6/2016 rdRP 22/2016 rd) och konstaterat att delegationens behörighet och tillämpningsområdet för lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet har avgränsats något för snävt. Granskade tillsammans med skyldigheterna i den nu aktuella propositionen ser avgränsningen av delegationens behörighet ut att — särskilt ur kommunala aktörers perspektiv — utesluta användningen av en befintlig och fungerande bedömningsmekanism. 
Anmälningsskyldiga myndigheter.
Ekonomiutskottet anser att det är en ändamålsenlig och fungerande lösning att medlemsstaterna använder ett gemensamt informationssystem. Också stödmyndigheternas skyldighet att särskilt se till att stöd som överskrider gränsvärdena offentliggörs nationellt ses som motiverad med avseende på öppenheten i uppföljningen av stöden. Enligt uppgift till ekonomiutskottet kan merparten av stöduppgifterna i framtiden genom ett gränssnitt överföras automatiskt från det nationella datalagret till det centrala datasystemet, vilket bidrar till att lindra den administrativa bördan av anmälningsskyldigheten. Vid ekonomiutskottets utfrågning av sakkunniga framhölls det visserligen att vissa skyldigheter att samla och korrigera uppgifter som de nationella myndigheterna har ålagts ännu i detta skede är svåra att bedöma eftersom den slutliga formen ännu är öppen för vissa definitioner, bland annat hur detaljerade de offentliggjorda uppgifterna ska vara.  
Skydd för affärshemligheter.
Till detaljnivån på offentliggjorda uppgifter anknyter också den av sakkunniga uttryckta oron över att de stöduppgifter som i och med anmälningsskyldigheten blir offentliga ger möjlighet att genom kombination med annan information sluta sig till vissa stödmottagares affärshemligheter. Frågan aktualiseras framför allt i samband med stöd för energiskatter. Enligt uppgift till utskottet kan skyddet för affärshemligheter säkerställas exempelvis genom att göra variationsintervallet för det stöd som ska anmälas så stort som möjligt, med beaktande av restriktionerna i EU-reglerna. 
Jämförbara uppgifter.
Ekonomiutskottet noterar att medlemsstaterna har relativt olikartade redovisnings- och stödsystem som tillsammans med den föreslagna definitionen av anmälningsskyldigheten kan leda till en situation där de siffror som meddelats till medlemsstaternas gemensamma system i själva verket inte är jämförbara och således kan ge en felaktig bild av stödmottagarens ställning.  
Helhetsbilden av stödmottagarens ställning.
Vid utskottsbehandlingen av propositionen har det väckt oro att de offentliga stödsystemen eventuellt kan orsaka snedvridningar i konkurrensen också mer allmänt. Skyldigheten att offentliggöra uppgifter enligt propositionen säkerställer att medlemsstaternas myndigheter, medborgare och företag skäligen enkelt får tillgång till texterna för de stödprogram som omfattas av skyldigheten och till väsentlig information om stödåtgärderna. Att insynen på så sätt ökar betraktas som en utveckling i rätt riktning. Men utskottet vill samtidigt påpeka att många stödformer fortfarande faller utanför regleringen. När regleringen vidareutvecklas bör man därför sträva efter ett system med ett enda register som är så heltäckande som möjligt. På så sätt skulle det inte färga av sig på helhetsbilden av stödmottagarens ställning om stöden sprids enligt projekt eller källa. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1—4 i proposition RP 56/2016 rd utan ändringar. 
Helsingfors 3.5.2016 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Kaj
Turunen
saf
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Rami
Lehto
saf
medlem
Martti
Mölsä
saf
medlem
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Kristiina
Salonen
sd
medlem
Hanna
Sarkkinen
vänst
medlem
Antero
Vartia
gröna
ersättare
Sari
Essayah
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Teija
Miller.
Senast publicerat 12.9.2016 12:58