Utgångspunkter för regleringen
De föreslagna bestämmelserna ingår i revideringen av lagstiftningen om resetjänster. Revideringen har sin bakgrund i EU-regleringen i fråga om resetjänster. Genom förslaget ersätts den gällande lagen om paketreserörelser och genomförs de delar av direktivet om paketresor och sammanlänkade researrangemang som gäller insolvensskydd. Den föreslagna regleringen har ett nära samband med förslaget till lag om kombinerade resetjänster och lag om ändring av konsumentskyddslagen (RP 105/2017 rd).
Ekonomiutskottet anser att det föreslagna sättet att reglera frågan är motiverat. Utskottet tillstyrker lagförslag 1 med följande anmärkningar och de ändringar som föreslås nedan i detaljmotiven. Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslag 2—4 utan ändringar, men med följande anmärkningar.
Konsekvenser av regleringen samt administrativ börda
Den föreslagna regleringen utgår från att paketresedirektivet syftar till fullständig harmonisering. Målet är ett så enhetligt och gott konsumentskydd som möjligt. I direktivet finns dock inga bestämmelser om formen för systemet med säkerheter, så medlemsstaterna kan fortfarande ordna sitt insolvensskydd på det sätt som de anser vara bäst. Ekonomiutskottet understryker att den nationella regleringen inte bara ska uppfylla direktivets krav på att ersättningar betalas snabbt, effektivt och till fullt belopp, utan att regleringen dessutom ska vara balanserad och medföra så liten onödig administrativ börda som möjligt för branschen och konsumenterna. För såväl företagen som konsumenterna är det samtidigt av central vikt att lagstiftnings- och konkurrensmiljön är fungerande och att alla har samma konkurrensvillkor inom EU och internationellt.
I propositionen ingår en tämligen detaljerad bedömning av regleringens ekonomiska konsekvenser särskilt ur företagssektorns perspektiv. För företagssektorn innebär de föreslagna bestämmelserna kostnader som främst följer direkt av den i direktivet förutsatta utvidgningen av tillämpningsområdet för bestämmelserna och av de krav som EU-reglerna om insolvensskydd ställer på bestämmelserna. Genom utvidgningen av tillämpningsområdet kommer bestämmelserna att omfatta uppskattningsvis 400—500 nya företag som är skyldiga att ställa säkerhet. De näringsidkare som inte behöver ställa säkerhet, enligt propositionen är de 252 till antalet, befrias å andra sidan från tillsynsavgift. Sammantaget väntas ändringarna ge de finländska företagen en årlig ökning av de lagstiftningsrelaterade kostnaderna på 750 000—1 000 000 euro. Trots den relativt detaljerade bedömningen av de lagstiftningsrelaterade kostnaderna och jämförelse av olika alternativ har regeringen inte heltäckande granskat hur man i samma sammanhang kunde lätta på företagens administrativa börda. Utskottet noterar det utvidgade tillämpningsområdet och den ökande administrativa börda som tillsynen medför samt de osäkerhetsmoment som är förknippade med bedömningarna av dessa frågor.
Bestämmelserna om insolvensskydd
Det paketresedirektiv som ligger till grund för propositionen ställer strängare krav på bestämmelserna om insolvensskydd och på konsumentskyddets nivå. Insolvensskyddet måste innebära att ersättning ges snabbt, effektivt och till fullt belopp. Finlands nuvarande insolvensskydd bygger på enskilda säkerheter och uppfyller enligt uppgift till utskottet inte direktivets krav på att ersättningar ska betalas snabbt och till fullt belopp och inte heller kravet på ordnande av hemtransport. Det har föreslagits att systemet kompletteras med en avgift för tillsyn och insolvensskydd och med ett reservationsanslag i statsbudgeten.
Ekonomiutskottet har bedömt det föreslagna genomförandet av insolvensskyddet mot EU-reglerna och särskilt med avseende på branschförutsättningarna och konsumentskyddet. Utskottet anser det utrett att det nuvarande nationella systemet måste kompletteras för att kraven i direktivet ska uppfyllas. Samtidigt ser utskottet det som en avgörande utgångspunkt att den föreslagna lösningen i fråga om insolvensskyddet inte ger upphov till en nationell reglering som går längre än direktivet eller till en omotiverad administrativ börda.
Regleringen om insolvensskydd utgör en helhet som består av å ena sidan bestämmelserna om insolvensskydd och ställande av säkerhet och å andra sidan bestämmelserna om tillsyns- och insolvensskyddsavgift. Konsekvenserna av regleringen är en följd av den samlade effekten av dessa bestämmelser. Den föreslagna lösningen grundar sig liksom den gällande lagen i första hand på säkerheter och på en tillsynsavgift, som i nuläget fastställs genom förordning. Skyddet ska dock kompletteras med en ny insolvensskyddsavgift som ska säkerställa att resenärerna får ersättning till fullt belopp. Målet är att svara på en situation där antalet företag som måste ställa säkerhet ökar till följd av den utvidgning av tillämpningsområdet som paketresedirektivet medför. Till-lämpningsområdet kommer att omfatta en ny grupp av aktörer, nämligen dem som underlättar anskaffning av sammanlänkade researrangemang. Dessa aktörer ska också ställa säkerhet i vissa situationer. Samtidigt förutsätter paketresedirektivet också en effektivare tillsyn än tidigare. Det ger ofrånkomligen återverkningar för Konkurrens- och konsumentverkets tillsyn och kostnaderna för tillsynen. Ekonomiutskottet anser dock att bedömningen av hur mycket tillsynskostnaderna kommer att öka är relativt hög. Det är angeläget att följa konsekvenserna av regleringen på denna punkt och att undersöka möjligheterna att förenkla ordnandet av tillsynen av insolvensskyddet.
Under utskottets sakkunnigutfrågning framfördes delvis kritiska bedömningar av de föreslagna bestämmelserna. Modellen ansågs vara komplicerad och höja kostnaderna för branschens företag. En del yttranden framhöll att den nuvarande modellen som bygger på säkerheter är tillräcklig. Ekonomiutskottet ser det som oundvikligt att kostnaderna för tillsynen och därmed också kostnaderna för branschen kommer att stiga något till följd av den utvidgning av tillämpningsområdet som paketresedirektivet leder till. Enligt uppgift till utskottet kommer tillsynsavgiften att stå för merparten av kostnadsbelastningen. Tillsynsavgift betalas redan i nuläget av alla företag som ingår i paketreseregistret. Enligt det nu aktuella förslaget ska det nya, motsvarande registret endast omfatta företag som är skyldiga att ställa säkerhet. En del av företagen befrias alltså från tillsynsavgift. Utskottet vill dock fästa uppmärksamhet vid att företagen kan få avsevärda kostnader till följd av bestämmelserna om insolvensskydd, och en avgift som graderas utifrån omsättningen är inte oproblematisk med tanke på kostnadsbelastningen, särskilt inte för mikroföretag och små och medelstora företag.
Utskottet ser det som angeläget att minska företagens administrativa börda och lagstiftningsrelaterade kostnadsbelastning i situationer där ny reglering ofrånkomligen leder till ökade bördor i övrigt exempelvis på grund av EU-bestämmelserna. Utskottet har bedömt de föreslagna skyldigheterna i anknytning till ställandet av säkerhet i det här avseendet, särskilt i fråga om det föreslagna kravet på utlåtande av en revisor. Ekonomiutskottet föreslår lättnader i regleringen på det sätt som anges närmare i detaljmotiven nedan.
Enligt uppgift till utskottet har det vid beredningen av propositionen gjorts detaljerade bedömningar av alternativa sätt för att ordna insolvensskyddet. Bland annat har fördelarna och nackdelarna med olika modeller granskats. Utifrån inkommen utredning menar utskottet att den nu valda lösningen är ändamålsenlig i det rådande läget. Samtidigt är det angeläget att säkerställa att den nationella modellen för insolvensskyddet inte leder till att branschföretagen försätts i en oförmånlig konkurrensställning. Genomförandet av det direktiv som ligger bakom den nu föreslagna regleringen är inte slutfört, och det är oklart vilken modell vissa medlemsstater kommer att välja. Ekonomiutskottet framhåller vikten av att bevaka hur insolvensskyddet ordnas på internationell nivå och att bedöma hur vårt nationella system bör vidareutvecklas. Utskottet förutsätter att statsrådet bevakar vilka kostnader regleringen medför för branschen och vid behov föreslår förändringar och förenklingar i insolvensskyddet och tillsynen över det.