Förslagets bakgrund och syfte

Den första finländska satelliten sändes ut i rymden sommaren 2017. Fler projekt är aktuella, och den tekniska utvecklingen beräknas leda till en kraftigt tillväxt i branschens vetenskapliga och kommersiella verksamhet. I och med att rymdverksamheten ökar och utvecklas betonas också betydelsen av branschens regleringsmiljö. Finland har för närvarande inga gällande bestämmelser om bedrivande av rymdverksamhet eller utsändande av rymdföremål i rymden. Propositionens syfte är att skapa en förutsägbar och juridiskt tydlig handlingsram och säkerställa att bestämmelserna i FN:s rymdkonventioner iakttas nationellt. 

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen om registrering av föremål som har sänts ut i yttre rymden samt en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. Dessutom föreslås att det stiftas en lag om rymdverksamhet och att hittegodslagen ändras. Ekonomiutskottet ser det som viktigt att skapa juridiska ramar för rymdverksamheten och anser att den föreslagna regleringen är välgrundade. Ekonomiutskottet föreslår att konventionen om registrering av föremål som har sänts ut i yttre rymden och de lagförslag som ingår i propositionen ska godkännas, men med följande anmärkningar och ändringsförslagen i detaljmotiven. 

En reglering som ska ge möjligheter

Regleringen utgår från att det ska ges möjligheter för tillväxt och konkurrenskraft inom rymdsektorn. Typiskt för branschen är betydelsen av nya små aktörer. Ekonomiutskottet vill betona att regleringen jämte tolkning ge möjligheter för denna typ av ny företagsverksamhet och investeringar. Ur denna synvinkel är det viktigt att i regleringen eftersträva rätt balans mellan förutsägbarhet i omvärlden och flexibilitet. Avsikten har varit att i förslaget säkerställa att tillståndsprocessen är smidig och verksamhetsutövarnas åligganden enhetliga och att regleringen öppnar för olika möjligheter. Centralt är också hur regleringen positionerar Finland i den internationella konkurrensmiljön när företagen väljer sin placering: branschen är till sin karaktär internationell och företagen kan smidigt flytta enligt var det i ekonomiskt och juridiskt hänseende är fördelaktigt att vara placerad. 

Ekonomiutskottet anser att det utifrån utgångspunkterna ovan är centralt att regleringen inte ska påföra företagsverksamheten eller utvecklingen av verksamheten onödig administrativa börda. Det betonas av att aktörerna i typfallet har karaktär av uppstartföretag: en börda av administrativa ålägganden blir lätt ett relativt stort problem för små företag. Den nu föreslagna regleringen medför oundvikligen administrativa kostnader för företagen i branschen. Samtidigt tydliggör de föreslagna förfarandena också aktörernas ställning. På grund av regleringens allmänna karaktär behåller arbets- och näringsministeriet, som fungerar som tillståndsmyndighet, ansvaret för att regleringen tillämpas konsekvent och på ett sätt som skapar ett minimum av börda, och för att branschen delges tydliga anvisningar. 

Försäkringsplikt

Av de specialfrågor som ingår i regleringen har en lyfts fram vid utfrågningen av sakkunniga som central ur verksamhetsutövarnas synvinkel, nämligen försäkringsplikten för verksamhetsutövarna. Den del av de sakkunniga som utskottet har hört anser att skyldigheten är tung för aktörerna, rentav ett hinder för att komma in i branschen, och de menar därför att det kunde vara möjligt att avstå från skyldigheten på grund av att verksamheten är relativt riskfri. Men i tillståndsförfarandet ingår ändå en riskbedömning. Regleringen ger möjlighet till undantag från försäkringsskyldigheten om uppsändningsbolagets försäkring eller någon annan motsvarande försäkring till väsentliga delar täcker verksamhetsutövarens och statens ansvar för skador som rymdverksamheten orsakat tredje parter eller om risken kan godkännas av arbets- och näringsministeriet. Närmare bestämmelser om försäkringen och om undantag från försäkringsskyldigheten utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. 

Enligt utredning till ekonomiutskottet kan de kostnader som försäkringen medför vara betydande med avseende på de berörda företagens storlek. Utskottet har också utvärderat möjligheten att avstå från försäkringsskyldigheten men anser att mångfalden risker som förorsakas av rymdverksamheten och satelliterna och en internationell jämförelse inte talar för att avstå från försäkringsskyldigheten i sin helhet. Det skulle inte heller vara befogat att begränsa plikten genom att exempelvis lämna små satelliter eller vetenskapssatelliter utanför plikten, eftersom riskerna med verksamheten inte hänger ihop med exempelvis en viss form av verksamhet eller ett visst syfte, eller kan definieras entydigt genom detta. I praktiken antas det lindra försäkringsskyldigheten jämte kostnader om det kan göras undantag från försäkringsskyldigheten på den grunden att uppsändningsleverantören för satelliter har en ansvarsförsäkring för uppsändningsfasen, som riskerna i hög grad sammanhänger med. 

Ekonomiutskottet anser det vara centralt att verksamhet som bedöms vara förenad med låg risk inte avkrävs försäkring och att tolkningen av bestämmelsen klargörs både genom den i bestämmelsen nämnda förordningen och genom konsekventa anvisningar och rådgivning till aktörer i branschen. Möjligheten till undantag ska inte tolkas begränsande utan utgångspunkten ska vara att regleringen öppnar för olika möjligheter. Riskbedömningsprocessen ska vara tydlig och för utvärderingen ska det genom förordning skapas förutsägbara kriterier som i möjligaste mån är baserade på numeriska riskgränser. Tolkningen av bestämmelsen ska beakta också den internationella utvecklingen av branschens teknik och omvärld. 

Om begreppen i propositionen

I samband med utskottsbehandlingen har det fästs uppmärksamhet vid begreppen i de föreslagna lagarna och definitionen av vissa enskilda begrepp. Utskottet anser det vara utrett att definitionen av begreppen har kontrollerats på bred front under beredningens gång. Men till vissa delar går det inte att skapa entydiga definitioner: exempelvis definitionen av rymden råder det inte internationell enighet om, och det är motiverat att lämna den nationella definitionen öppen. Ekonomiutskottet fäster i fråga om begreppen också uppmärksamhet vid att det i 10 § i lagen om rymdverksamhet, som gäller miljökonsekvenser, föreslås att uttrycket ”jordens yta” ska användas. Utskottet anser det utrett att begreppet är avsett att förstås i allmän bemärkelse så att det hänvisar till jordklotet som planet och alltså utöver jordområden också till vattenområden och jordgrunden. 

Lagstiftning, förvaltning och samordning av rymdfrågor

Den rymdlagstiftning som nu behandlas är bara en del av den juridiska och administrativa omvärld som definierar ansvar och skyldigheter hos utövare av rymdverksamhet. Kommunikationsutskottet fäster i sitt utlåtande till ekonomiutskottet om propositionen (KoUU 28/2017 rd — RP 157/2017 rd) särskild uppmärksamhet regleringen av radiofrekvenser och frekvensförvaltning och beröringspunkter mellan regleringen för rymdverksamhet och för luftfart. Ekonomiutskottet instämmer i kommunikationsutskottets bedömning av behovet av att samordna tillståndsförfarandet och regleringen för dessa branscher och rymdverksamheten och att aktivt delta särskilt i branschens internationella samordningsarbete som är på väg att inledas. Ekonomiutskottet vill också betona vikten av att bedöma behovet av att i fortsättningen skapa en samlad modell för administrationen av rymdverksamheten.