Betänkande
EkUB
23
2018 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Jubileumsfonden för Finlands självständighet
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Jubileumsfonden för Finlands självständighet (RP 192/2018 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
grundlagsutskottet GrUU 44/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Jarmo
Huotari
finansministeriet
överdirektör
Marko
Männikkö
Statens revisionsverk
ombudsman
Tapio
Anttila
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
direktör
Veera
Heinonen
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
chefsjurist
Jorma
Jaalivaara
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
justitieministeriet.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om Jubileumsfonden för Finlands självständighet ändras. Lagen föreslås få bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar för Sitras förvaltningsorgan och personal. Riksdagen behandlar för närvarande regeringens proposition med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den. Lagförslaget utvidgar besvärsrätten till att också omfatta beslut av Sitra. Därför föreslår regeringen att det till lagen fogas en bestämmelse om besvärsförbud i fråga om Sitras beslut om finansiering av projekt och företag. Vidare föreslås lagen få en informativ bestämmelse om tillämpning av de allmänna förvaltningslagarna. I lagen finns det flera hänvisningar till andra lagar och regeringen föreslår att de uppdateras. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2019. Lagens 18 § avses dock träda i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning av statsrådet. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund och mål
Anledningen till förslaget är att Sitra är en självständig offentligrättslig fond som kan jämställas med offentligrättsliga inrättningar i allmänna förvaltningslagar. Det betyder att Sitras verksamhet inte bara bestäms av speciallagen om Sitra utan också av det allmänna förvaltningsrättsliga regelverket. Det aktuella förslaget avser att säkerställa att Sitras ställning och regelverket om Sitra å ena sidan är anpassade till Sitras offentligrättsliga ställning och den förvaltningsrättsliga regleringen av Sitra och å andra sidan är förenliga med syftet med Sitras verksamhet. Ekonomiutskottet har behandlat Sitras ställning och syfte exempelvis i sitt betänkande EkUB 9/2018 rdB 3/2018 rd om verksamhetsberättelsen för 2017. 
Propositionen avser tre typer av ändringar: 1. lagen får bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar, 2. lagen får bestämmelser om besvärsförbud för Sitras beslut om bidrag till projekt och företag, och 3. lagen får en bestämmelse om att de allmänna förvaltningslagarna ska följas. 
Lagen om Sitra föreslås för det första bli ändrad så att fondens förvaltningsorgan och personal kommer att omfattas av straffrättsligt tjänsteansvar. Det måste finnas särskilda bestämmelser om detta eftersom Sitra inte finns med i den uttömmande förteckningen över ämbetsverk, inrättningar och andra organ där tjänstemännen, de förtroendevalda och de anställda omfattas av straffrättsligt ansvar. Dessutom får lagen en hänvisning till skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen. Förslaget om besvärsförbud hänger samman med en aktuell proposition om en lag om rättegång i förvaltningsärenden och ett behov att säkerställa att syftet med verksamheten, nämligen att finansiera projekt och företag, kan tillgodoses och verksamheten drivas effektivt också i fortsättningen. Bestämmelsen om att allmänna förvaltningslagar ska följas är avsedd att vara informativ och att förtydliga rättsläget. 
Ekonomiutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Följaktligen tillstyrker utskottet den med följande kommentarer och ändringar. 
Besvärsförbud och tillsyn över verksamheten
Med avseende på syftet med och effektiviteten i Sitras verksamhet står förslaget om besvärsförbud för Sitras beslut om finansiering av projekt och företag i fokus. Propositionen innefattar en omfattande motivering och bedömning av förslaget. 
För närvarande får beslut av Sitra inte överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Sitra hör inte till de organisationer som ingår i tillämpningsområdet för förvaltningsprocesslagen (586/1996), och speciallagstiftningen innehåller heller inga bestämmelser om rätt att överklaga förvaltningsbeslut av Sitra. Behovet att införa särskilda bestämmelser om detta hänger samman med en aktuell proposition om en lag om rättegång i förvaltningsärenden. Den innebär att också förvaltningsbeslut av Sitra kommer att kunna överklagas i fortsättningen. Därför har regeringen gått in för att föreslå besvärsförbud för de beslut av Sitra som gäller finansiering av projekt och företag. 
Sitras samhälleliga roll består i att experimentera och vara en vitaliserande kraft. I det arbetet gäller det att vara både snabb och flexibel. Sitra har ett omfattande och föränderligt ansvarsområde: Sitra startar projekt och frigör sig från dem. Besluten om projekt och beviljande av medel grundar sig på Sitras strategier och prioriteringar för respektive teman. Samarbetspartner väljs ut för varje enskilt fall och det kräver både prövning och bedömning. Om besvärsrätten utsträcks till den typen av beslut finns det risk för att Sitra inte kan uppfylla sitt uppdrag på ett effektivt sätt när det kan hända att projekt måste stoppas eller att de fördröjs på grund av överklaganden. När Sitra fattar beslut om att bevilja medel, uppkommer det dock inget kriterium i förhållandet mellan den enskilde och det allmänna som kan jämföras med subjektiv rätt. Om en förmån eller en tjänst ges ut beror helt och hållet på prövning, på disponibla anslag eller till exempel på upprättade planer. 
Ekonomiutskottet påpekar samtidigt att besvärsförbudet bara ska gälla beslut om specificerade lån och annan finansiering med återbetalningskrav, bidrag, borgen och garantier och beslut om deltagande i samarbetsprojekt och ägande av aktier och andelar. Besvärsförbudet begränsar sig till 3 § 2–5 punkten i lagen. Utskottet understryker att besvärsförbundet inte kommer att inskränka möjligheten att överklaga i de fall som är reglerade i speciallagstiftning. Exempelvis upphandlingsbeslut som Sitra fattar enligt lagen om offentlig upphandling och koncession kan överklagas till marknadsdomstolen, och det är tillåtet att begära omprövning av besluten. 
Vad gäller besvärsförbud bör man ha restriktiv inställning till att avvika från den allmänna lagstiftningen med hänvisning till bestämmelsen om rättssäkerhet i grundlagen och konsekvens i lagstiftningen. Grundlagens 21 § hindrar inte att man genom lag föreskriver om mindre undantag från de rättigheter som skyddas där, under förutsättning att undantagen inte ändrar rättssäkerhetsgarantins ställning som huvudregel eller äventyrar individens rättssäkerhet. I propositionen ingår en omfattande redogörelse för förslagets förhållande till grundlagen och regeringen bedömer att lagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Samtidigt rekommenderar regeringen att utlåtande inhämtas av grundlagsutskottet. 
I sitt utlåtande GrUU 44/2018 rdRP 192/2018 rd till ekonomiutskottet anser grundlagsutskottet att grundlagsutskottet inte innehåller något som hindrar att besvärsförbud införs. Enligt grundlagsutskottet baserar sig beslutsfattandet i de ärenden som omfattas av det föreslagna besvärsförbudet på sådana avvägningar som det inte faller sig naturligt att genom överklagande föra till domstol för rättslig prövning. Grundlagsutskottet anser dock att det med avseende på 21 § i grundlagen kunde vara motiverat att överväga att öppna för en möjlighet att överklaga, bland annat för att kontrollera om verksamheten är korrekt och opartisk. 
Ekonomiutskottet anser det vara befogat med ett besvärsförbud som är begränsat till beslut om finansiering av projekt och företag. Det är av största vikt att Sitra har möjligheter att vara en snabb och experimentell aktör. Samtidigt understryker utskottet att bland annat förvaltningslagens bestämmelser om rättsprinciper inom förvaltningen tillämpas på Sitra. I sin förvaltning är Sitra skyldigt att uppfylla kraven på god förvaltning och att aktivt övervaka sin egen verksamhet. Att Sitra uppfyller kraven kontrolleras dessutom av de högsta laglighetsövervakarna, det vill säga justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman, som kan behandla klagomål mot Sitra. 
Vad beträffar en allmän bedömning av finansieringen av projekt och företag påpekar ekonomiutskottet att Sitra är underställt parlamentarisk kontroll. Sitra är nämligen underställt riksdagen och har ett förvaltningsråd som övervakar förvaltningen av fonden och beslutar om principerna för verksamheten. Prioriteringarna i finansieringen och hur korrekta de är bedöms också när Sitras berättelse behandlas. Sitras förvaltning och bokslut granskas av riksdagens revisorer. 
Ikraftträdandebestämmelsen
Under behandlingen i utskottet framkom det ett behov att bedöma ikraftträdandebestämmelsen. Lagförslaget avses träda i kraft den 1 januari 2019. Lagens 18 § avses dock träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Regeringen motiverar den avvikande tidpunkten med ett behov av att säkerställa att bestämmelsen träder i kraft samtidigt som lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
I sitt utlåtande påpekar grundlagsutskottet att det enligt 79 § 3 mom. i grundlagen ska framgå av en lag när den träder i kraft. Av särskilda skäl kan det i en lag anges att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms genom förordning. Grundlagsutskottet anser att propositionen inte innehåller något sådant särskilt skäl för att 18 § ska träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Det finns heller inga konstitutionella hinder för att bestämmelsen träder i kraft före lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Följaktligen anser ekonomiutskottet det motiverat att stryka ikraftträdandebestämmelsen om 18 § i 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen. 
DETALJMOTIVERING
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att 2 mom. stryks. Enligt grundlagsutskottet (GrUU 44/2018 rdRP 192/2018 rd) finns det inget särskilt skäl enligt 79 § i grundlagen för att bestämma om ikraftträdandetidpunkten genom förordning. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 192/2018 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
Lag 
om ändring av lagen om Jubileumsfonden för Finlands självständighet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Jubileumsfonden för Finlands självständighet (717/1990) 10, 14, 19 och 22 §, samt 
fogas till lagen en ny 15 § i stället för den 15 § som upphävts genom lag 1252/1999, en ny 17 § i stället för den 17 § som upphävts genom lag 623/1999, och en ny 18 § i stället för den 18 § som upphävts genom lag 647/1995, som följer: 
10 § 
Styrelsen har sex medlemmar. Finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ska vara representerade i styrelsen. Överombudsmannen är medlem av styrelsen. 
14 § 
I fondens bokföring ska bokföringslagen (1336/1997) iakttas. 
Fondens räkenskapsperiod är ett kalenderår. 
15 § 
Bestämmelser om fondens revisorer finns i riksdagens arbetsordning (40/2000). 
17 § 
På medlemmar av förvaltningsrådet och styrelsen samt på överombudsmannen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På fondens tjänstemän tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på det sätt som föreskrivs i 40 kap. 12 § 2 mom. (604/2002) i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974). 
18 § 
De beslut av fonden som avses i 3 § 2—5 punkten får inte överklagas genom besvär. 
19 § 
På fondens verksamhet tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). 
22 § 
För andra prestationer än sådana som avses i 3 § tar fonden ut avgifter enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lagens 18 § träder dock i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning av statsrådet. 
Helsingfors 11.12.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Martti
Mölsä
blå
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Harry
Harkimo
liik
medlem
Petri
Honkonen
cent
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Ville
Skinnari
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Lauri
Tenhunen.
Senast publicerat 11.12.2018 16:32