Betänkande
EkUB
24
2018 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor samt vissa andra lagar
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor samt vissa andra lagar (RP 205/2018 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till social- och hälsovårdsutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
social- och hälsovårdsutskottet
ShUU 5/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Riitta
Kokko-Herrala
social- och hälsovårdsministeriet
ledande matematiker
Satu
Korhonen
Finansinspektionen
jurist
Ismo
Heinström
Eläkesäätiöyhdistys - ESY ry
verksamhetsledare
Anneli
Kaartinen
Försäkringskassorna rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Finanssiala ry.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås ändringar i lagen om pensionsstiftelser, i lagen om försäkringskassor, i lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser samt pensionskassor och i försäkringsbolagslagen. Genom de föreslagna lagarna genomförs de ändringar som förutsätts i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. De föreslagna lagarna ska tillämpas på pensionsstiftelsers och pensionskassors frivilliga tilläggspensionsverksamhet, men inte på deras verksamhet till den del som de bedriver sådan lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse som avses i lagen om pension för arbetstagare och i lagen om pension för företagare. Regeringen föreslår att det till lagen om pensionsstiftelser och till lagen om försäkringskassor fogas bestämmelser om företagsstyrningssystem, kapitalförvaltning, information till försäkrade och förmånstagare, tillsyn, gränsöverskridande verksamhet och om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Syftet med propositionen är att genomföra de nödvändiga ändringar som EU-direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (2016/2341/EU) kräver i lagen om pensionsstiftelser, i lagen om försäkringskassor, i lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser samt pensionskassor och i försäkringsbolagslagen. 
De föreslagna bestämmelserna ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor. Ändringarna gäller företagsstyrningssystem, kapitalförvaltning, information till försäkrade och förmånstagare, tillsyn, gränsöverskridande verksamhet och gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
Att de försäkrade och förmånstagarna ska vara bättre skyddade och att villkoren för tilläggspensionsverksamhet ska beaktas på EU:s inre marknad är viktiga mål i propositionen, anser utskottet. Lagstiftningen enligt propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker den med ändringar på så sätt att riksdagen godkänner lagförslagen i propositionen med vissa tekniska ändringar och godkänner ett nytt lagförslag. 
Nationell prövningsrätt.
Till skillnad från systemen i många andra EU-länder har tilläggspensionerna ganska liten betydelse i pensionsskyddet över lag i Finland. De lagfästa åtgärderna bör därför stå i proportion till den reglerade verksamheten och dess omfattning. 
Utskottet bedömer att ändringarna enligt direktivet kommer att leda till ökat administrativt arbete för tjänstepensionsinstituten, fastän man inom ramen för den nationella prövningsrätten har undantagit små pensionsstiftelser och pensionskassor med huvudsakligen färre än 100 försäkrade från tillämpningsområdet för regleringen. 
Utifrån en sakkunnigutredning menar utskottet ändå att det nationella handlingsutrymme som direktivet tillåter i huvudsak har använts på lämpligt sätt. 
Social- och hälsovårdsutskottets utlåtande.
I sitt utlåtande (ShUU 5/2018 rdRP 205/2018 rd) påpekar social- och hälsovårdsutskottet att de ändringar som ska göras för att genomföra direktivet leder till att lagstiftningen om pensionsfonder blir ännu mer komplicerad. Riksdagen har godkänt ett uttalande med anledning av ett betänkande av social- och hälsovårdsutskottet. Det godkändes den 25 maj 2009 och där förutsätter riksdagen att regeringen bereder en övergripande reform av pensionsfonderna som innefattar nya tilläggspensionsarrangemang, tillgodoser de försäkrades och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter och tryggar pensionsstiftelsernas och pensionskassornas villkor på lämpligt sätt (RP 152/2008 rdRSv 8/2009 rd). I likhet med social- och hälsovårdsutskottet vill ekonomiutskottet ha överskådlig lagstiftning och anser därför att riksdagen så snart som möjligt bör föreläggas en total översyn av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor för behandling. 
Finansinspektionens behörighet.
Vid utfrågningen av sakkunniga i ekonomiutskottet diskuterades det om bestämmelserna i propositionen beträffande Finansinspektionens prövningsrätt å ena sidan är förenlig med grundlagen och å andra sidan fyller sitt syfte. Farhågorna kring de här aspekterna gällde framför allt hur regleringen kommer att påverka rättssäkerheten och förutsebarheten. 
Lagen om pensionsstiftelser föreskriver om den ränta och maximiränta som ska användas vid beräkning av pensionsansvaret i fråga om frivilliga tilläggspensioner. Med hjälp av den ränta som ska användas vid beräkning av pensionsansvaret diskonteras de pensioner som ska betalas i framtiden till dagsläget, vilket ger beloppet på det pensionsansvar som ska täckas. Det här pensionsansvaret måste täckas fullt ut med pensionsstiftelsens tillgångar. Ju större räntan är desto mindre är det beräknade pensionsansvaret och de motsvarande tillgångar som pensionsstiftelsen ska ha för att täcka pensionerna. Maximiräntan bör ligga på en nivå som bedöms motsvara en riskfri avkastningsnivå på marknaden på lång sikt. 
Utskottet påminner om att tilläggspensionsstiftelser till skillnad från försäkringsbolag eller arbetspensionsbolag inte har solvenskapital som överskrider pensionsansvaret och som fungerar som riskbuffert mot risker och försäkringsrisker inom placeringsverksamheten. Den maximala ränta som ska användas vid beräkningen regleras för att räntan ska vara betryggande. Fokus i de föreslagna bestämmelserna ligger på att räntan ska vara betryggande, vilket enligt utskottet är alldeles riktigt. 
Paragrafen om maximiränta bör ge Finansinspektionen prövningsrätt för att den beräknade avkastningen ska kunna beaktas på behörigt sätt. 
I sina utlåtanden har grundlagsutskottet tagit ställning till förenligheten med grundlagen i fråga om bemyndiganden för bland annat Finansinspektionen att utfärda föreskrifter och ansett att försäkringsverksamhet kan anses uppvisa sådana yrkesrelaterade särdrag att också tillsynsmyndigheten kan ges rätt att utfärda normer. I det aktuella fallet utgör de här särdragen den expertis som krävs för att bestämma maximiräntesatsen, nämligen expertis i pensionsstiftelsernas och pensionskassornas tilläggspensionsverksamhet, obligationsmarknaden, den framtida förväntade avkastningen på lång sikt och den allmänna förväntade avkastningen på de tillgångar som motsvarar tilläggspensionsverksamheten. 
I egenskap av tillsynsmyndighet för finansmarknaden har Finansinspektionen den expertis och information som krävs för den här uppgiften. 
Även om det finns skäl att undvika kortsiktiga fluktuationer av maximiräntan måste en ny föreskrift om räntan meddelas om denna inte längre svarar mot den förväntade avkastningen på lång sikt. Myndighetens befogenhet att utfärda föreskrifter fyller sitt syfte också i det avseendet att en myndighetsföreskrift går att utfärda betydligt snabbare än en lag stiftad av riksdagen när omständigheterna förändras. Här är det också relevant att propositionen innehåller bestämmelser om metoder som ska se till att arbetsgivarnas avgifter inte stiger för mycket. Syftet är att sörja för att de arbetsgivare som försäkrar arbetstagare i pensionsstiftelser inte i onödan och plötsligt ska få höjda avgifter. När maximiräntan sjunker får pensionsstiftelserna tillämpa metoder för att få höjningen av avgifterna att infalla under en period på flera år. Det rör sig bland annat om indexförhöjningsansvar och avkastning på realiserade investeringar. Dessutom kan Finansinspektionen på ansökan bevilja tillstånd till täckningsunderskott för högst tio år eller tillstånd att använda en högre räntesats än den maximala, om detta är motiverat på grund av den höga avkastningsnivån på pensionsstiftelsens tillgångar. 
Samband med annan lagstiftning.
I propositionsmotiven står det att bestämmelser om pensionsstiftelsernas och pensionskassornas informationsutbyte och tystnadsplikt finns i personuppgiftslagen. Men personuppgiftslagen har upphävts i enlighet med en proposition som lämnades den 1 mars 2018 och godkändes i plenum den 13 november 2018. Utskottet påpekar att det vid den tidpunkt då den föreliggande propositionen lämnades måste ha varit uppenbart att stora ändringar var att vänta i lagstiftningsramen för skyddet för privatlivet till följd av dataskyddsförordningen och den kompletterande nationella lagstiftningen. I propositionen tas detta ändå inte upp i beskrivningen av framtida eller pågående ändringar i lagstiftningen inom närliggande sektorer i avsnittet "Samband med andra propositioner" i den allmänna motiveringen. Utskottet ser det som viktigt att regeringen kontrollerar vilka eventuella ändringsbehov det finns och i förekommande fall med det snaraste bereder de ändringar som behövs i den nu aktuella propositionen till följd av den nya dataskyddslagstiftningen. 
DETALJMOTIVERING
1. Lag om ändring av lagen om pensionsstiftelser
1 §.
Paragrafen kräver en teknisk precisering som ska göras genom att ett nytt 7 mom. om utländska EES-försäkringsbolag läggs till. 
69 a §.
Det behövs en teknisk justering i 1 mom. i syfte att kapitlet också ska vara tillämpligt på utländska EES-tilläggspensionsanstalter. Behovet finns eftersom 8 a kap. föreskriver om tillsynen över A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar och också om tillsynen över EES-tilläggspensionsanstalter. 
125 a §.
Det behövs en teknisk justering i 1 mom. i syfte att kapitlet också ska vara tillämpligt på EES-tilläggspensionsanstalter. Behovet finns eftersom 13 a kap. föreskriver om gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av både EES-tilläggspensionsstiftelser och utländska EES-tilläggspensionsanstalter. 
2. Lag om ändring av lagen om försäkringskassor
2 §.
Paragrafen kräver en teknisk precisering som ska göras genom att ett nytt 5 mom. om utländska EES-försäkringsbolag läggs till. 
101 a §.
Det behövs en teknisk precisering i 1 mom. i syfte att kapitlet också ska vara tillämpligt på utländska EES-tilläggspensionsanstalter. Behovet finns eftersom 9 a kap. föreskriver om tillsynen över pensionskassornas tilläggspensionsverksamhet och också om tillsynen över EES-tilläggspensionsanstalter. 
157 a §.
Det behövs en teknisk justering i 1 mom. i syfte att kapitlet också ska vara tillämpligt på utländska EES-tilläggspensionsanstalter. Behovet finns eftersom 14 a kap. föreskriver om gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av både EES-tilläggspensionsstiftelser och utländska EES-tilläggspensionsanstalter. 
5. Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag
1 §. Tillämpningsområde.
Det behövs en teknisk precisering i 4 mom. i form av en hänvisning till lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor när det gäller tilläggspensionsverksamhet som bedrivs av utländska EES-försäkringsbolag. 
75 §. Verksamhet som i Finland bedrivs för ett försäkringsbolags räkning.
Hänvisningen till 13 a § som ska upphävas behöver strykas. 
76 §. Olovligt bedrivande av försäkringsverksamhet.
Hänvisningen till 13 a § som ska upphävas behöver strykas. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 3 och 4 i proposition RP 205/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 205/2018 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Riksdagen godkänner ett nytt lagförslag 5. (Utskottets nya lagförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om pensionsstiftelser 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) 1, 2, 6 a och 7 §, 9 § 2 punkten, 16, 19, 44 och 44 a §, 46 § 2 mom., 46 a, 47, 47 b—47 d, 48 e, 49 a, 49 b, 69 och 69 a § samt 13 a kap., 
av dem 1 § sådan den lyder i lagarna 174/2009 och 322/2015, 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 421/2003, 391/2006, 174/2009, 1249/2011 och 322/2015, 6 a, 19, 44, 44 a, 47 b—47 d, 49 a, 49 b och 69 § i lag 391/2006, 7 § delvis ändrad i lagarna 391/2006 och 174/2009, 46 a § i lag 167/2017, 47 § i lagarna 85/1999, 391/2006 och 1116/2006, 47 a § i lagarna 85/1999 och 391/2006, 48 e § i lag 308/2015 samt 13 a kap. i lagarna 391/2006 och 1249/2011, och 
fogas till lagen nya 1 a, 1 b, 2 a, 5 a och 5 b §, till lagen ett nytt 5 a kap., 44 b, 46 b, 47 p och 49 c—49 h samt till lagen nya 8 a och 13 b kap. som följer: 
1 § 
Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser som grundats av arbetsgivare samt utgör försäkrings- och pensionsanstalter som utan att bedriva affärsmässig försäkringsverksamhet beviljar de personer som hör till dess verksamhetskrets och dessa personers förmånstagare pensioner och med dem jämförbara andra förmåner som kan anses höra till social personförsäkringsverksamhet. 
Lagen tillämpas också på pensionsstiftelser som tillhandahåller sådana frivilliga tilläggsförmåner som avses i lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor (173/2009). 
På en pensionsstiftelse som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) tillämpas bestämmelserna i denna lag, om inte något annat följer av nämnda lag. 
Vad som med stöd av denna lag gäller en A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning tillämpas på motsvarande sätt på en EES-tilläggspensionsstiftelse, om inte något annat föreskrivs i 13 a eller 13 b kap. 
Bestämmelserna i 1 a, 1 b, 5 a, 5 b och 6 a §, 5 a kap., 44, 44 a, 44 b, 46 a—47 p och 48 e—48 g § samt 7, 8 a, 13 a och 13 b kap. tillämpas inte på en B-pensionsstiftelse och inte heller på en AB-pensionsstiftelses B-avdelning. 
Trots vad som föreskrivs i 5 mom. tillämpas 42 e § på en AB-pensionsstiftelse vars A-avdelning har minst 100 försäkrade. 
Vad som föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter i denna lag ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. EES-försäkringsbolag kan ta emot eller överlåta tilläggspensionsarrangemang med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
1 a § 
Bestämmelserna i 42 c—42 q, 49 c—49 h, 69 a—69 f och 69 h § samt i 13 a kap. ska inte tillämpas på A-pensionsstiftelser som har färre än 100 försäkrade. 
Bestämmelserna i 5 a, 5 b och 42 b § samt 46 § 2 mom. ska inte tillämpas på A-pensionsstiftelser som har färre en 16 försäkrade. 
Bestämmelserna i 19 § 2 mom., 25 a, 49 a och 49 b § ska inte tillämpas på A-pensionsstiftelser som har minst 100 försäkrade. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om A-pensionsstiftelser ska tillämpas också på AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar. 
1 b § 
Trots vad som föreskrivs i 1 a § kan en A-pensionsstiftelse med färre än 100 försäkrade meddela Finansinspektionen att den från ingången av följande räkenskapsperiod bedriver sin verksamhet i enlighet med de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på A-pensionsstiftelser med färre än 100 försäkrade. Om en A-pensionsstiftelse återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på A-pensionsstiftelser med färre än 100 försäkrade. 
En A-pensionsstiftelse som har färre än 100 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade stiger till 100. 
En A-pensionsstiftelse vars tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 16 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen detta. 
En A-pensionsstiftelse kan meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade hos stiftelsen underskrider 100 försäkrade. På A-pensionsstiftelsen ska från början av följande räkenskapsperiod efter meddelandet tillämpas 1 a §. Om en A-pensionsstiftelse vars antal försäkrade har sjunkit under 100 inte gör en sådan anmälan som nämns ovan ska på dess verksamhet trots vad som föreskrivs i 1 a § tillämpas samma bestämmelser som på A-pensionsstiftelser med färre än 100 försäkrade. 
Finansinspektionen ska i pensionsstiftelseregistret anteckna uppgifter om meddelanden som avses i 1—4 mom. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i meddelanden som avses ovan. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om A-pensionsstiftelser ska tillämpas också på AB-pensionsstiftelser i fråga om verksamhet som bedrivs av dess A-avdelning. 
2 § 
I denna lag avses med 
1) A-pensionsstiftelse en pensionsstiftelse vars syfte är att bevilja enbart frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner, 
2) B-pensionsstiftelse en pensionsstiftelse vars syfte är att bevilja enbart lagstadgade pensioner och andra förmåner, 
3) AB-pensionsstiftelse en pensionsstiftelse vars syfte är att bevilja både frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner (A-avdelning) samt lagstadgade pensioner och andra förmåner (B-avdelning), 
4) sampensionsstiftelse en pensionsstiftelse enligt 13 kap. till vilken det kan höra två arbetsgivare eller flera arbetsgivare, 
5) personer som hör till verksamhetskretsen personer som står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande till en arbetsgivare eller hör till dennas ledning och som är försäkrade i en pensionsstiftelse, 
6) anstalt som tillhandahåller tilläggspensioner en anstalt som, oavsett sin rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerat oberoende av finansierande företag eller branschorganisationer utifrån syftet att tillhandahålla tilläggspensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av ett avtal eller avtalat åtagande,
a) enskilt eller kollektivt mellan (en eller flera) arbetsgivare och (en eller flera) arbetstagare eller deras respektive företrädare eller,
b) med självständiga yrkesutövare, enskilt eller centraliserat i enlighet med rätten i hem- och värdmedlemsstaten,
och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa,
 
7) tilläggspensionsarrangemang ett avtal, en annan stiftelseurkund eller stadgar vari anges vilka tilläggspensionsförmåner som ska beviljas och på vilka villkor. 
8) finansierande företag ett företag eller annat organ, oavsett om det omfattar eller består av en eller flera juridiska eller fysiska personer, vilket handlar i egenskap av arbetsgivare eller självständig yrkesutövare eller en kombination av dessa, och som erbjuder ett tilläggspensionsarrangemang eller gör inbetalningar till en tilläggspensionsanstalt, 
9) tilläggspensionsförmåner andra än lagstadgade förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall. För att den ekonomiska tryggheten under pensionstiden ska stärkas får pensionsförmånerna betalas ut som en livslång utbetalning, under en viss tid, i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av dessa alternativ, 
10) försäkrad en person som inte är förmånstagare eller presumtiv försäkrad och vars tidigare eller nuvarande yrkesverksamhet ger, eller kommer att ge honom eller henne, rätt till pensionsförmåner enligt ett tilläggspensionsarrangemang, 
11) förmånstagare en person som uppbär tilläggspensionsförmåner, 
12) presumtiv försäkrad en person som har rätt att ansluta sig till ett tilläggspensionsarrangemang, 
13) behörig myndighet en nationell myndighet som har utsetts för att utföra de uppgifter som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, 
14) EES-tilläggspensionsstiftelse en pensionsstiftelse enligt 13 a och 13 b kap. som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller frivillig tilläggspensionsverksamhet utöver vad som nämns ovan, 
15) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten den myndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 och inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, 
16) hemstat den EES-stat där tilläggspensionsanstalten har registrerats eller auktoriserats och där den har sin huvudsakliga förvaltningsort, 
17) värdstat den EES-stat vars social- och arbetsrätt gällande tjänstepensionsarrangemang är tillämplig på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade eller förmånstagarna, 
18) överlåtande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som överlåter alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar till en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat, 
19) övertagande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som övertar alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar från en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat, 
20) varaktigt medium ett instrument som gör det möjligt för en försäkrad eller förmånstagare att lagra information som riktas till honom eller henne personligen, på ett sätt som möjliggör framtida åtkomst och under en tid som är lämpligt med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den lagrade informationen, 
21) nyckelfunktion inom en A-pensionsstiftelses eller AB-pensionsstiftelses A-avdelnings företagsbildningssystem, en intern kapacitet att utföra praktiska uppgifter som omfattar riskhanteringsfunktionen, internrevisionsfunktionen och aktuariefunktionen, 
22) de personersom i praktiken ansvarar för verksamheten en A-pensionsstiftelses och en AB-pensionsstiftelses styrelsemedlemmar och ombudsman, 
23) gränsöverskridande verksamhet förvaltning av ett tilläggspensionsarrangemang där på förhållandet mellan det finansierande företaget samt de försäkrade och förmånstagarna ska tillämpas den social- och arbetsrätt som är tillämplig på någon annan EES-stats än hemstatens tjänstepensionsarrangemang, 
24) utländsk EES-tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt med tilläggspensionsverksamhet, som bedriver verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut och som är registrerad i en annan EES-stat än Finland, 
25) tjänsteföretag en sammanslutning som för en pensionsstiftelse producerar tjänster som hänför sig till stiftelsens verksamhet, 
26) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
27) OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 
28) fastighetssammanslutning en sammanslutning vars huvudsakliga tillgångar är fastigheter och byggnader, rättigheter i fast egendom eller vattenkraft som är belägen i en EES-stat samt andelar och aktier i sammanslutningar som har hemort i en EES-stat och vars huvudsakliga syfte är att äga ovan avsedda fastigheter och byggnader samt ovan avsedda rättigheter, 
29) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 
30) skuldförbindelse lånefordringar och andra fordringar, på nämnda förbindelser upplupen ränta samt obligationer och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, med undantag av aktier, andelar, derivatkontrakt och förbindelser med sämre förmånsrätt än gäldenärens övriga förbindelser, 
31) biometrisk risk risker kopplade till dödsfall, invaliditet och lång levnad, 
32) reglerad marknad en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017), 
33) multilateral handelsplattform, ett multilateralt handelssystem enligt lagen om handel med finansiella instrument, 
34) organiserad handelsplattform en organiserad handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument. 
2 a § 
De försäkrade kan också vara en viss i stadgarna angiven grupp personer som nämns i 2 § 5 punkten. 
Pensionsstiftelsens verksamhetskrets kan också omfatta arbetstagare som av en arbetsgivare som hör till pensionsstiftelsen har utsänts till en annan EES-stat för att, utan att under denna tid stå i anställningsförhållande till arbetsgivaren, arbeta hos arbetsgivaren eller hos ett moder-, dotter- eller systerbolag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller hos ett intresseföretag eller ett annat företag, i vilket arbetsgivaren har bestämmanderätt. 
I pensionsstiftelsens stadgar kan det bestämmas att pensionsstiftelsens verksamhetskrets också omfattar 
1) arbetstagare som av en arbetsgivare som hör till pensionsstiftelsen har utsänts till en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att, utan att under denna tid stå i arbetsförhållande till arbetsgivaren, arbeta vid ett moder- eller dotterföretag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller vid ett intresseföretag eller i ett annat företag, i vilket arbetsgivaren har bestämmanderätt samt, 
2) den som får pension från pensionsstiftelsen. 
5 a § 
A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar ska investera sina tillgångar på det sätt som på lång sikt bäst gagnar de försäkrades och förmånstagarnas intressen. Vid en eventuell intressekonflikt ska en A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning och den enhet som förvaltar dess investeringar säkerställa att investeringarna görs uteslutande i de försäkrades och förmånstagarnas intressen. 
Utöver vad som föreskrivs i 5 § 1 mom. kan A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar i samband med investering av tilläggspensionsverksamhetens tillgångar ta hänsyn till investeringarnas långsiktiga konsekvenser när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer. 
5 b § 
A-pensionsstiftelsers och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars tillgångar ska investeras på ett sätt som tillförsäkrar säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet för den samlade investeringsportföljen. 
A-pensionsstiftelsers och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Investeringar utanför reglerade marknader måste hållas på aktsamma nivåer. 
6 a § 
A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar ska i sin verksamhet eftersträva en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna. 
7 § 
En pensionsstiftelse kan grundas av en arbetsgivare. Arbetsgivaren kan vara en fysisk eller juridisk person. En pensionsstiftelse för ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang kan även grundas av de försäkrade och arbetsgivaren gemensamt. 
Arbetsgivaren ska vara antingen medborgare i en EES-stat och vara bosatt i en EES-stat eller en juridisk person med hemort i en EES-stat, om inte Finansinspektionen beviljar tillstånd att avvika från detta. En juridisk person har sin hemort i en EES-stat när den juridiska personen har bildats enligt lagstiftningen i någon EES-stat och har sin stadgeenliga hemort, centralförvaltning eller huvudkontor i en EES-stat. 
Arbetsgivaren ska, såvida det inte är fråga om en EES-tilläggspensionsstiftelse, i Finland utöva den verksamhet inom vilken de personer verkar för vilkas pensionsskydd pensionsstiftelsen grundas. En pensionsstiftelse som beviljar frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner ska ha sin centralförvaltningsort i Finland. Med centralförvaltningsort avses den plats där pensionsstiftelsens viktigaste strategiska beslut fattas. 
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte grunda en pensionsstiftelse. 
9 § 
I pensionsstiftelsens stadgar skall anges 
2) den kommun i Finland som är pensionsstiftelsens hemort och om A-pensionsstiftelsens och AB-pensionsstiftelsens centralförvaltning är belägen någon annanstans än på hemorten, den kommun i Finland där centralförvaltningen är belägen, 
16 § 
En pensionsstiftelse är en juridisk person som uppkommer genom registrering. Före registreringen får pensionsstiftelsen inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser och inte heller kära eller svara vid eller inge ansökan till domstol eller andra myndigheter. Styrelsen får dock föra talan i ärenden som gäller grundandet av pensionsstiftelsen. 
För förpliktelser som uppkommit före registreringen genom åtgärder som har vidtagits på pensionsstiftelsens vägnar ska de som deltagit i åtgärderna eller som beslutat om dem ansvara solidariskt. Ansvaret för förpliktelser som följer av stiftelseurkunden övergår dock på pensionsstiftelsen sedan den registrerats. 
Om avtal på pensionsstiftelsens vägnar har ingåtts med någon som visste att pensionsstiftelsen var oregistrerad, kan han eller hon, om inte något annat överenskommits, frånträda avtalet ifall ansökan om registrering inte har gjorts inom den i 13 § angivna tiden eller om registrering har förvägrats. Om medkontrahenten inte visste att pensionsstiftelsen var oregistrerad, kan han eller hon frånträda avtalet till dess att pensionsstiftelsen registrerats. 
19 § 
Minst en av styrelsemedlemmarna och suppleanterna samt ombudsmannen ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen beviljar pensionsstiftelsen tillstånd att avvika från detta. 
De personer som hör till ledningen ska ha god vandel. De ska ha sådan allmän kännedom om pensionsstiftelseverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av pensionsstiftelsens verksamhet eller också ska de bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet. 
Ledningen ska sköta pensionsstiftelsen med yrkesskicklighet och med beaktande av intressena i fråga om de personer som hör till verksamhetskretsen, de personer som fått fribrev och pensionstagarna. 
Den som är omyndig eller försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud får inte vara styrelsemedlem eller ombudsman. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att ledningen uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen som avses ovan. 
5 a kap. 
Företagsstyrningssystem och kapitalförvaltning vid pensionsstiftelser som beviljar tilläggspensioner 
42 a § 
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på A-pensionsstiftelser och på AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar. 
42 b § 
Pensionsstiftelser ska ha ett effektivt företagsstyrningssystem som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet och som står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos stiftelsernas verksamhet. Företagsstyrningssystemet ska beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i samband med pensionsstiftelsens investeringar. Styrningssystemet ska regelbundet ses över. 
Pensionsstiftelsernas organisationsstruktur ska vara ändamålsenlig och tydlig. Ansvarsområdena ska på ett ändamålsenligt sätt delas upp och avskiljas från varandra. Pensionsstiftelserna ska ha ett effektivt informationssystem. 
42 c § 
Pensionsstiftelser ska upprätta och tillämpa skriftliga riktlinjer för riskhantering, internrevision och, vid behov, för aktuariefunktionen och för utkontrakterad verksamhet. Dessa skriftliga riktlinjer ska först godkännas av pensionsstiftelsens styrelse och därefter ses över minst vart tredje år. Riktlinjerna ska anpassas med hänsyn till nödvändiga förändringar inom det berörda systemet eller området. 
Pensionsstiftelserna ska för internkontroll upprätta ett effektivt system som ska omfatta administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, ramar för internkontrollen och lämpliga rapporteringsrutiner på pensionsstiftelsens samtliga organisationsnivåer. 
Pensionsstiftelserna ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs med kontinuitet och på ett korrekt sätt samt utarbeta en beredskapsplan. 
42 d § 
De personer som utför en pensionsstiftelses nyckelfunktioner samt de personer eller enheter som anlitas för att utföra funktionerna ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. En person som är omyndig eller som har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara person som utför nyckelfunktion. Med lämplighetskravet avses att 
1) de personer som utför nyckelfunktioner i form av internrevision ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer för att kunna utföra revision på ett tillfredsställande sätt, 
2) de personer som utför centrala aktuariefunktioner ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att de ska kunna utföra aktuariefunktionerna på ett tillfredsställande sätt, 
3) de personer som utför andra nyckelfunktioner ska ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna utföra sina nyckelfunktioner på ett tillfredsställande sätt. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses ovan. 
42 e § 
De personer som i praktiken ansvarar för en pensionsstiftelses verksamhet ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Medlemmar i pensionsstiftelsens styrelse ska tillsammans och pensionsstiftelsens ombudsman ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av pensionsstiftelsen. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den ovan avsedda utredningen. 
42 f § 
Om Finansinspektionen kräver att en person som avses i 42 d eller 42 e § ska inkomma med en utredning om att han eller hon uppfyller de krav som föreskrivs i den nämnda paragrafen eller att han eller hon inte är försatt i konkurs, ska Finansinspektionen som utredning från en medborgare i en annan EES-stat än Finland godkänna motsvarande handlingar som från en finsk medborgare. 
Som utredning som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen också godkänna ett registerutdrag som utfärdats av en domstol eller, om ett sådant inte kan fås, motsvarande handling som en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet har utfärdat i den EES-stat vars medborgare den som avses i 42 d eller 42 e § är. Om de ovan avsedda handlingarna inte kan fås ska Finansinspektionen som utredning godkänna en försäkran som en person enligt 42 d eller 42 e § har gett Finansinspektionen eller en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet eller notarie i den EES-stat vars medborgare han eller hon är. Den ovan avsedda rätts- eller förvaltningsmyndigheten eller notarien ska intyga försäkrans riktighet. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska Finansinspektionen som utredning godkänna en skriftlig försäkran till en behörig myndighet eller till en fack- eller branschorganisation i en annan EES-stat än Finland om att en medborgare i en annan EES-stat än Finland inte är försatt i konkurs. 
Handlingar som avses i 2 och 3 mom. ska visas upp inom tre månader efter att de utfärdats. 
42 g § 
Pensionsstiftelser ska ha en löne- och arvodespolicy som tillämpas på de personer som i praktiken ansvarar för verksamheten, på dem som utför nyckelfunktioner samt på andra personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på pensionsstiftelsens riskprofil. Löne- och arvodespolicyn ska tillämpas också på tjänsteföretag som sköter pensionsstiftelsens utkontrakterade verksamheter, om de inte hör till tillämpningsområdet för följande stadganden: 
1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), 
2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, 
4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. 
Löne- och arvodespolicyn ska stå i proportion till pensionsstiftelsens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionsstiftelsens verksamhet. Löne- och arvodespolicyn ska upprättas, genomföras och upprätthållas i enlighet med pensionsstiftelsens verksamheter, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet. Löne- och arvodespolicyn får inte skapa incitament till risktagande som är oförenligt med pensionsstiftelsens riskprofiler och regler. 
Pensionsstiftelsen ska fastställa allmänna principer för löne- och arvodespolicyn samt se över och uppdatera dem åtminstone vart tredje år. Pensionsstiftelsen ska ansvara för löne- och arvodespolicyns genomförande samt övervaka ersättningarna på ett tydligt, transparent och effektivt sätt. Om inte annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska pensionsstiftelsen regelbundet offentliggöra relevant information om sin löne- och arvodespolicy. Pensionsstiftelsens löne- och arvodespolicy ska 
1) bidra till en sund, aktsam och effektiv ledning och förvaltning av pensionsstiftelsen, 
2) vara förenlig med de långsiktiga intressena hos försäkrade och förmånstagare när det gäller tilläggspensionsarrangemang som förvaltas av pensionsstiftelsen, 
3) inkludera åtgärder som syftar till att undvika intressekonflikter, 
4) vara förenlig med en konsekvent sund och effektiv riskhantering. 
42 h § 
Pensionsstiftelser ska ha nyckelfunktioner. De personer som utför nyckelfunktioner ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt, objektivt, rättvist och oberoende sätt. 
En person eller organisatorisk enhet får utföra flera nyckelfunktioner. Vad som föreskrivs ovan ska inte tillämpas på sådana internrevisionsfunktioner enligt 42 k §, som ska vara oberoende från andra nyckelfunktioner. 
Den person eller organisatoriska enhet som utför en nyckelfunktion ska vara en annan än den som utför en liknande nyckelfunktion hos den arbetsgivare som försäkrar arbetstagarna eller andra personer hos pensionsstiftelsen. Trots vad som föreskrivs ovan kan Finansinspektionen på ansökan av en pensionsstiftelse bevilja tillstånd att utföra nyckelfunktioner genom samma person eller organisatoriska enhet som hos den ovan avsedda arbetsgivaren, under förutsättning att pensionsstiftelsen förklarar hur den förhindrar eller hanterar i pensionsstiftelsen förekommande intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren och under förutsättning att storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionsstiftelsens verksamhet inte förutsätter något annat. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 3 mom. 
42 i § 
Personer med nyckelfunktioner ska rapportera alla väsentliga resultat och rekommendationer inom sina ansvarsområden till pensionsstiftelsens styrelse som beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. 
Personer med nyckelfunktioner ska, utan att det påverkar rätten att inte tvingas vittna mot sig själv, underrätta Finansinspektionen i sådana fall då pensionsstiftelsens styrelse inte i vederbörlig tid vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, när den person eller den organisatoriska enheten som utför nyckelfunktionen har rapporterat till pensionsstiftelsens styrelse att den 
1) har upptäckt en betydande risk för att pensionsstiftelsen inte kommer att uppfylla ett väsentligt lagstadgat krav, om detta skulle kunna få en väsentlig inverkan på de försäkrades och förmånstagarnas intressen, 
2) i samband med utförandet av sin funktion har konstaterat en väsentlig materiell överträdelse av lagar, förordningar eller administrativa bestämmelser som är tillämpliga på pensionsstiftelsen och dess verksamhet. 
42 j § 
Pensionsstiftelser ska ha en effektiv riskhanteringsfunktion som står i proportion till deras storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringsfunktionen ska underlätta hanteringen av ett riskhanteringssystem. Riskhanteringssystemet ska bygga på strategier, processer och förfaranden som är nödvändiga för att spåra, mäta och hantera samt till pensionsstiftelsen och dess tilläggspensionsarrangemang rapportera de risker, på enskild och sammantagen nivå, som pensionsstiftelsen och dess tilläggspensionsarrangemang är exponerade för. Riskhanteringssystemet ska ha förfaranden för rapportering till pensionsstiftelsens styrelse om risker och det inbördes beroendet mellan dessa. 
Pensionsstiftelsens riskhanteringssystem ska vara anpassat till dess organisation och beslutsprocess. Riskhanteringssystemet ska täcka de risker som kan uppstå i pensionsstiftelsen eller i tjänsteföretag till vilka pensionsstiftelsens uppgifter har utkontrakterats och det ska stå i proportion till pensionsstiftelsens storlek och organisation samt verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringssystemet ska täcka åtminstone följande delområden: 
1) försäkringsrörelse och avsättningar, 
2) förvaltning av tillgångar och skulder, 
3) investeringar, särskilt i derivatinstrument, värdepapperiseringar och liknande åtaganden, 
4) hantering av likviditets- och koncentrationsrisker, 
5) hantering av operativa risker, 
6) återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, 
7) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning. 
Om försäkrade och förmånstagare i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar står för risker ska riskhanteringssystemet även ta hänsyn till de riskerna ur de försäkrades och förmånstagarnas synvinkel. 
42 k § 
Pensionsstiftelser ska ha en effektiv internrevisionsfunktion. Internrevisionsfunktionen ska utvärdera lämpligheten och effektiviteten hos systemet för internkontroll, företagsstyrningssystemets övriga delfaktorer och verksamheter som utkontrakterats. Internrevisionsfunktionen ska stå i proportion till pensionsstiftelsens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionsstiftelsens verksamhet. 
42 l § 
Om en pensionsstiftelse själv erbjuder täckning för biometriska risker eller för nivån på investeringsverksamhetens avkastning eller förmånerna, ska den inrätta en effektiv aktuariefunktion som 
1) samordnar och övervakar beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna, 
2) bedömer lämpligheten av de metoder och underliggande modeller som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och de antaganden som ligger till grund för denna beräkning, 
3) bedömer om de data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga samt bedömer deras kvalitet, 
4) jämför de antaganden som ligger till grund för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar med den faktiska utvecklingen, 
5) informerar pensionsstiftelsens styrelse om hur tillförlitliga och lämpliga beräkningarna av försäkringstekniska avsättningar är, 
6) yttrar sig om pensionsstiftelsens övergripande policy, om pensionsstiftelsen har en sådan policy, 
7) yttrar sig om försäkringsarrangemangens lämplighet, om pensionsstiftelsen har sådana arrangemang, och 
8) bidrar till ett effektivt genomförande av riskhanteringssystemet. 
42 m § 
Pensionsstiftelser ska på ett sätt som står i proportion till deras storlek och interna organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet, göra en egen riskbedömning och dokumentera denna bedömning. Riskbedömningen ska genomföras åtminstone vart tredje år, eller utan dröjsmål vid en betydande förändring av pensionsstiftelsens eller dess tilläggspensionsarrangemangs riskprofil. Om det sker en betydande förändring av ett visst tilläggspensionsarrangemangs riskprofil kan riskbedömningen begränsas till just det arrangemanget. Riskbedömningen ska beaktas i pensionsstiftelsens strategiska beslut. 
Riskbedömningen ska inkludera 
1) en beskrivning av hur den egna riskbedömningen är inkluderad i pensionsstiftelsens lednings-, förvaltnings- och beslutsprocesser, 
2) en bedömning av riskhanteringssystemets effektivitet, 
3) en beskrivning av hur pensionsstiftelsen förebygger intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren, om pensionsstiftelsen utkontrakterar nyckelfunktioner till den ovan avsedda arbetsgivaren i enlighet med 42 h § 3 mom., 
4) en bedömning av pensionsstiftelsens totala finansieringsbehov och återhämtningsplan, om pensionsstiftelsen har en sådan plan, 
5) en bedömning av riskerna för försäkrade och förmånstagare avseende utbetalningen av deras pensionsförmåner och effektiviteten i korrigerande åtgärder, med beaktande av indexeringsmekanismer och mekanismer för reducering av intjänade förmåner, inbegripet i vilken omfattning intjänade pensionsförmåner kan reduceras, på vilka villkor och av vem, 
6) en kvalitativ bedömning av mekanismerna för att skydda pensionsförmåner inklusive garantier, överenskommelser och andra typer av finansiellt stöd från den arbetsgivare som försäkrar i pensionsstiftelsen, försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) eller täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för pensionsstiftelsen eller de försäkrade och förmånstagarna, 
7) en kvalitativ bedömning av de operativa riskerna, 
8) om miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas vid investeringsbeslut, en bedömning av nya eller framväxande risker, inbegripet risker med anknytning till klimatförändring, resursanvändning och miljön, sociala risker och risker med anknytning till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar. 
Med avseende på tillämpningen av riskbedömningen ska pensionsstiftelserna ha metoder för att kartlägga och bedöma de risker som de är utsatta för eller kan utsättas för på kort och på lång sikt och som kan inverka på deras förmåga att fullgöra sina skyldigheter. Dessa metoder ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i pensionsstiftelsernas verksamhet. Metoderna ska beskrivas i den egna riskbedömningen. 
Pensionsstiftelserna ska till Finansinspektionen överlämna en sammanfattning av riskbedömningen. Av den sammanfattningen ska framgå åtminstone riskbedömningens resultat och beskrivning av de metoder som använts för riskbedömningen. 
42 n § 
Pensionsstiftelser ska upprätta och offentliggöra årsbokslut och verksamhetsberättelser i vilka hänsyn tas till varje tilläggspensionsarrangemang som de förvaltar och, vid behov, årsbokslut och verksamhetsberättelser för varje tilläggspensionsarrangemang. Årsboksluten och verksamhetsberättelserna ska ge en rättvisande och korrekt bild av pensionsstiftelsens tillgångar, skulder och finansiella ställning, och redovisa betydande investeringar. Årsboksluten och uppgifterna i verksamhetsberättelserna ska vara konsekventa, uttömmande, sakligt presenterade samt i vederbörlig ordning godkända av pensionsstiftelsens styrelse och revisor. 
42 o § 
Utöver vad som föreskrivs i 47 a § ska en utredning om principerna för pensionsstiftelsernas investeringspolicy täcka åtminstone följande delområden: 
1) riskhanteringsprocesserna, 
2) hur miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolicyn, 
3) hur pensionsstiftelsen undviker ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg, 
4) lämpligheten i pensionsstiftelsens kreditvärderingsförfaranden, med hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos dess verksamhet. 
Pensionsstiftelserna ska offentliggöra en utredning om principerna för investeringspolicyn. 
42 p § 
En pensionsstiftelse får utkontraktera verksamhet till tjänsteföretag som arbetar för pensionsstiftelsens räkning. 
Nyckelfunktioner eller andra verksamheter får inte utkontrakteras på ett sätt som leder till att 
1) kvaliteten på pensionsstiftelsens företagsstyrningssystem försämras, 
2) den operativa risken ökar i otillbörlig utsträckning, 
3) Finansinspektionen får försämrade tillsynsmöjligheter, 
4) möjligheten till ett oavbrutet och tillfredsställande tillhandahållande av tjänster till försäkrade och förmånstagare undergrävs. 
En pensionsstiftelse ansvarar, trots att den utkontrakterat verksamheter, för samtliga förpliktelser som följer av bestämmelserna och föreskrifterna om utkontraktering. Pensionsstiftelsen ska, genom valet av tjänsteföretag och genom den löpande övervakningen av tjänsteföretagets verksamheter, säkerställa att de utkontrakterade verksamheterna fungerar oklanderligt. 
Utkontrakteringen av en pensionsstiftelses verksamhet ska föregås av ett skriftligt avtal som tydligt anger pensionsstiftelsens och tjänsteföretagets rättigheter och skyldigheter. 
42 q § 
En pensionsstiftelse ska i god tid på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att utkontraktera funktioner. Om utkontraktering avser nyckelfunktioner eller förvaltning av tjänstepensionsinstitut ska detta anmälas till Finansinspektionen innan avtalet om utkontraktering träder i kraft. Pensionsstiftelsen ska underrätta Finansinspektionen också om väsentliga förändringar i anslutning till utkontrakterade funktioner. 
Finansinspektionen har rätt att av pensionsstiftelser och tjänsteföretag utan obefogat dröjsmål få information om utkontrakterade funktioner. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den i 1 mom. avsedda anmälan som ska ges om utkontraktering. 
42 r § 
Pensionsstiftelser har rätt att utse tilläggspensionsanstalter eller enheter enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och som enligt någon av i 42 g § 1 mom. 1—5 punkten nämnda författningar är auktoriserade att bedriva denna verksamhet. 
42 s § 
Om de försäkrade och förmånstagarna helt står för ett tilläggspensionsarrangemangs investeringsrisk ska pensionsstiftelsen för förvaringen av tilläggspensionsarrangemangets tillgångar enligt 42 u § och för övervakningen av tillgångarna enligt 42 v § utse ett eller flera förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och har auktoriserats i enlighet med någon av i 42 g § 1 mom. 1 eller 3—5 punkten nämnda författningar. 
Förvaringsinstitutet ska utses genom ett skriftligt avtal. I avtalet ska föreskrivas om den information som ska ges förvaringsinstitutet för att detta ska kunna utföra de uppgifter som ålagts det. 
Om de försäkrade och förmånstagarna inte i sin helhet står för tilläggspensionsarrangemangets investeringsrisk och om pensionsstiftelsen inte har utsett ett förvaringsinstitut som avses i 1 mom., ska pensionsstiftelsen ha ett system för förhindrande och lösning av intressekonflikter mellan pensionsstiftelsen och de försäkrade eller förmånstagare. Det system som avses ovan ska 
1) säkerställa att finansiella instrument förvaltas och skyddas på ett adekvat sätt, 
2) föra bok varmed pensionsstiftelsen ständigt och utan dröjsmål kan identifiera alla tillgångar, 
3) vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika intressekonflikter när det gäller förvaringen av tillgångar, 
4) på begäran av Finansinspektionen informera om hur tillgångarna förvaras. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om system som avses i 3 mom. 
42 t § 
När förvaringsinstitut förvarar tillgångar samt utför tillsynsuppgifter ska de agera hederligt, korrekt, professionellt och oberoende samt i de försäkrades och förmånstagarnas intresse. 
Ett förvaringsinstitut får inte bedriva verksamhet som kan skapa intressekonflikter mellan pensionsstiftelsen, de försäkrade och förmånstagarna och sig självt, såvida inte förvaringsinstitutet håller utförandet av sina förvaringsinstitutsuppgifter funktionellt och hierarkiskt åtskilda från andra eventuellt oförenliga uppgifter, samtidigt som eventuella intressekonflikter identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för de försäkrade, förmånstagarna och pensionsstiftelsens styrelse. 
42 u § 
Då en pensionsstiftelses tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang och består av finansiella instrument som kan depåförvaras anförtros ett förvaringsinstitut för förvaring, ska förvaringsinstitutet förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument eller som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska för detta ändamål säkerställa att de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument registreras på separata konton på förvaringsinstitutet i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, öppnade i pensionsstiftelsens namn, så att de alltid tydligt kan identifieras som tillhörande pensionsstiftelsen eller de försäkrade och förmånstagarna. 
Om en pensionsstiftelses tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang består av andra tillgångar än sådana som avses i 1 mom., ska förvaringsinstitutet kontrollera att pensionsstiftelsen är tillgångarnas ägare och föra ett register över dessa tillgångar. Kontrollen ska göras på grundval av uppgifter eller handlingar från pensionsstiftelsen och, om sådan finns tillgänglig, på grundval av extern information. Förvaringsinstitutet ska hålla sitt register uppdaterat. 
Ett förvaringsinstitut är ansvarigt inför pensionsstiftelsen, de försäkrade och förmånstagarna för förluster som drabbat dem som en följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt. Detta ansvar påverkas inte av att förvaringsinstitutet har anförtrott en tredje part förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar som det förvarar. 
42 v § 
Utöver de uppgifter som avses i 42 u § 1 och 2 mom. ska ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter 
1) utföra pensionsstiftelsens uppdrag, såvida inte dessa strider mot lag eller pensionsstiftelsens stadgar, 
2) säkerställa att ersättningar för transaktioner som omfattar pensionsstiftelsens tillgångar inbetalas till pensionsstiftelsen inom sedvanliga tidsfrister, 
3) säkerställa att inkomsterna från tillgångarna används i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får Finansinspektionen fastställa andra tillsynsuppgifter som förvaringsinstitutet ska utföra. 
44 § 
A-pensionsstiftelsers och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars pensionsansvar ska ständigt motsvara de sammanlagda finansiella förbindelser som i enlighet med reglerna följer av tilläggspensionsarrangemangen. Pensionsstiftelsens försäkringsmatematiker ska varje år beräkna pensionsansvaret. Beräkningsgrunderna ska bestämmas så att de försäkrades och förmånstagarnas förmåner tryggas. De variabler som används vid beräkning av pensionsansvaret, såsom antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad, invaliditet och ekonomiska antaganden, ska väljas på ett aktsamt sätt, med beaktande av förväntade förändringar av de risker som har samband med tilläggspensionsarrangemangen. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan. Det kan vara motiverat att ändra dem om det sker förändringar i den lagstiftning, den befolkningsstruktur eller den ekonomiska situation som ligger till grund för antagandena. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de grunder som används vid beräkning av A-pensionsstiftelsers och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars pensionsansvar. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur tryggande och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkning av pensionsansvaret. 
44 a § 
A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelser ska på ett aktsamt sätt välja den räntesats som används vid beräkning av pensionsansvaret i fråga om frivilliga tilläggspensioner. 
Finansinspektionen meddelar föreskrifter om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av pensionsansvaret i fråga om frivilliga tilläggspensioner. När Finansinspektionen fastställer maximiräntesatsen ska den beakta 
1) den aktuella marknadsavkastningen på obligationer av hög kvalitet, på statsobligationer och på obligationer från Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, 
2) den allmänna avkastningsnivån på pensionsstiftelsers och pensionskassors tillgångar som motsvarar tilläggspensionsverksamheten. 
Finansinspektionen kan på ansökan ge en A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelse tillstånd att vid beräkning av pensionsansvaret för frivilliga tilläggspensioner använda en större räntesats än den maximiräntesats som avses i 2 mom. enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som täcker pensionsansvaret genom att den minskas tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall ska också nivån på avkastningen från investering av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida investeringar till den del som de investeringar som täcker pensionsansvaret är kortvarigare än pensionsansvaret. Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i detta moment. 
44 b § 
Om grunderna för beräkning av A-pensionsstiftelsers eller AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars pensionsansvar ändras med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstruktur eller ekonomisk situation på så sätt att pensionsansvaret enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna, kan Finansinspektionen bevilja en pensionsstiftelse tillstånd att tillåta ett ansvarsunderskott i enlighet med 43 § 5 mom., som ska täckas i enlighet med 46 § 5 mom. inom en viss tid, dock högst tio år (täckningsunderskott). 
En förutsättning för att Finansinspektionen ska bevilja tillstånd är att pensionsstiftelsen gör upp en genomförbar plan för amortering av täckningsunderskottet under en viss tid, dock högst tio år. Beviljandet av tillståndet och längden på den utsatta tiden ska grunda sig på pensionsstiftelsens bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av täckningsunderskottet kommer att medföra. Amorteringsplan ska finnas tillgänglig för de försäkrade och för förmånstagarna. 
I planen ska beaktas en A-pensionsstiftelses och en AB-pensionsstiftelses A-avdelnings matchning av tillgångar och skulder, riskprofil, likviditetsplan, åldersprofilen hos de försäkrade som är berättigade till pensionsförmåner samt sådana tilläggspensionsarrangemang som befinner sig i uppbyggnadsskedet eller ska övergå till full fondering från att inte eller endast delvis ha varit fonderade. 
Om ett tilläggspensionsarrangemang avvecklas under den tid som avses i 1 mom. ska A-pensionsstiftelsen och AB-pensionsstiftelsen rapportera detta till Finansinspektionen. A-pensionsstiftelsen och AB-pensionsstiftelsen ska upprätta en plan för hur åtagandena och tillgångarna enligt det tilläggspensionsarrangemang som avvecklas ska överföras till en annan pensionsstiftelse, en annan pensionskassa eller ett annat försäkringsbolag som bedriver tilläggspensionsverksamhet. Planen ska sändas till Finansinspektionen. Planens huvudsakliga innehåll ska vara tillgängligt för de försäkrade. 
46 § 
Vid täckandet av pensionsansvarets bruttobelopp ska pensionsstiftelsen se till att de tillgångar och förbindelser som hör till täckningen är säkra, ger god avkastning och är likvida samt att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. Investeringar i tillgångar som emitterats av samma emittent eller av emittenter som tillhör samma grupp får inte innebära överdriven riskkoncentration för en A-pensionsstiftelse eller för en AB-pensionsstiftelses A-avdelning. Då pensionsstiftelsen har flera arbetsgivarföretag, ska investeringarna i arbetsgivarföretagen göras på ett aktsamt sätt och med beaktande av en tillräcklig spridning av tillgångarna. 
46 a § 
Med en EES-stat jämställs vid tillämpningen av 46 b, 47 b—47 d, 47 f, 47 h—47 j och 47 l—47 p § också sådana medlemsstater i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 
46 b § 
A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar får använda derivatinstrument, förutsatt att sådana instrument bidrar till att minska investeringsriskerna eller underlättar en effektiv kapitalförvaltning. Derivatinstrumentens sammanlagda underliggande tillgångar får uppgå till högst samma belopp som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt aktier och andelar som utgör täckning för pensionsstiftelsens frivilliga tilläggspensionsverksamhet. Pensionsstiftelsen ska undvika överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet. Derivatinstrument som har samband med en A-pensionsstiftelses och en AB-pensionsstiftelses A-avdelnings verksamhet ska hänföras till den frivilliga tilläggspensionsverksamhetens tillgångar. Derivatinstrument ska värderas enligt aktsamhetsprincipen med beaktande av den underliggande tillgången. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om användning av derivatinstrument i samband med pensionsstiftelsers frivilliga tilläggspensionsverksamhet. 
47 § 
En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelse ska täcka pensionsansvar som följer av frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner. Från pensionsansvaret kan härvid dras av den icke-amorterade delen av det täckningsunderskott som avses i 44 b § 1 mom. 
På täckande av det pensionsansvar som avses i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt vad 46 § 2—6 mom. föreskriver om täckning av pensionsansvarets bruttobelopp. Bestämmelsen om fordringar på den ansvarsfördelning som avses i 5 mom. 8 punkten i nämnda paragraf ska dock inte tillämpas. Av täckningen ska 75 procent utgöras av sådana tillgångar och förbindelser som avses i 46 § 3 mom. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förteckning av pensionsstiftelsers täckning av pensionsansvar. 
47 b § 
Pensionsansvarets hela bruttobelopp kan täckas med 
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat, landskapet Åland eller en internationell sammanslutning där åtminstone en av medlemmarna är en EES-stat, 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan kommun, samkommun, församling som fungerar som ett offentligt samfund eller något annat sådant med dessa jämställbart regionalt offentligt samfund som är beläget i en EES-stat och som har skatteuppbördsrätt eller vars medlemmar har skatteuppbördsrätt, 
3) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan inlåningsbank eller ett sådant försäkringsbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat, eller en annan sammanslutning som Finansinspektionen jämställer med en sådan inlåningsbank eller ett sådant försäkringsbolag som avses ovan, 
4) fondandelar i placeringsfonder vilka enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i tillgångsslag enligt denna paragraf och vilka grundats av ett fondbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat och har hemort i en EES-stat, 
5) fondandelar i andra med placeringsfonder jämställbara fondföretag som står under offentlig tillsyn i en EES-stat, har hemort i en EES-stat och enligt sina stadgar investerar sina tillgångar i tillgångsslag som avses i denna paragraf, 
6) instrument som är utfärdade eller garanterade av Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europeiska fonder för socialt företagande och Europeiska riskkapitalfonder, 
7) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av skuldförbindelser eller fondandelar som avses i 1—6 punkten. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 4 och 5 punkten till täckningen för pensionsansvarets bruttobelopp. 
47 c § 
Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för pensionsansvarets bruttobelopp får bestå av 
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är ett annat kreditinstitut under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat än en sådan inlåningsbank som avses i 47 b § 1 mom. 3 punkten eller en annan sammanslutning som med stöd av samma punkt jämställs med en sådan inlåningsbank, 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären är en sammanslutning som har hemort i en EES-stat och vars aktier eller andelar omsätts på en reglerad marknad i en EES-stat, 
3) skuldförbindelser som omsätts på en reglerad marknad och i vilka gäldenären är en annan sammanslutning än en sådan som avses i 1 eller 2 punkten eller i 47 b § 1 mom. 1—3 punkten, och 
4) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av skuldförbindelser som avses i 1—3 punkten. 
Vad som i 1 mom. 3 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på skuldförbindelser som är föremål för handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform. 
47 d § 
Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för pensionsansvarets bruttobelopp får bestå av 
1) sådana aktier, andelar och med aktier jämförbara omsättningsbara värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad, 
2) förbindelser som har emitterats av en sådan sammanslutning med hemort i en EES-stat vars aktier och andelar är föremål för handel på en reglerad marknad och har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser, 
3) fondandelar i placeringsfonder vilka enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i tillgångsslag enligt 47 b eller 47 c § eller enligt denna paragraf och vilka grundats av ett sådant fondbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat och har hemort i en EES-stat, 
4) fondandelar i andra med placeringsfonder jämställbara fondföretag som står under offentlig tillsyn i en EES-stat, har hemort i en EES-stat och enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i de tillgångsslag som avses i 47 b eller 47 c § eller i denna paragraf, och 
5) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av aktier, andelar, förbindelser eller fondandelar som avses i 1—4 punkten. 
Vad som i 1 mom. 1 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 3 och 4 punkten till täckningen för pensionsansvarets bruttobelopp. 
47 p § 
Högst 10 procent av de tillgångar som utgör täckning för pensionsansvarets bruttobelopp får investeras i följande objekt, förutsatt att de inte är föremål för handel på en reglerad marknad, på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform: 
1) aktier, andelar och aktier som är jämförbara med värdepapper, 
2) förbindelser som har sämre förmånsrätt än gäldenärens övriga förbindelser, 
3) obligationer, 
4) övriga investeringsinstrument som har en långsiktig investeringshorisont. 
48 e § 
Om en pensionsstiftelse som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på placeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska pensionsstiftelsen utöver pensionsansvaret ständigt ha en tillräcklig kapitalbas för att uppfylla det sammanräknade minimikapitalkravet som i enlighet med 83 v—83 y § i lagen om försäkringskassor (1164/1992) beräknats för olika försäkringsklasser (kapitalbasens minimibelopp). 
Kapitalbasen ska motsvara typen av risk och tillgångarnas sammansättning i samtliga tilläggspensionsarrangemang. De tillgångar som hör till kapitalbasen får inte vara bundna vid förutsebara ansvarsförbindelser. 
Till pensionsstiftelsens kapitalbas enligt 1 mom. hänförs följande poster: 
1) fonderna för bundet och fritt eget kapital, 
2) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder, 
3) den avskrivningsdifferens som upptagits i balansräkningen med stöd av 5 kap. 12 § 1 mom. i bokföringslagen samt de frivilliga reserver som avses i 15 § i det kapitlet, 
4) på ansökan av pensionsstiftelsen och med samtycke av Finansinspektionen, den positiva skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värden och bokföringsvärden i balansräkningen, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär. 
5) på ansökan av pensionsstiftelsen och med samtycke av Finansinspektionen hälften av det obetalda grundkapitalet efter att 25 procent av pensionsstiftelsens grundkapital har betalts. 
Från pensionsstiftelsens kapitalbas enligt 1 mom. ska följande poster dras av: 
1) räkenskapsperiodens förlust och förlusten från tidigare räkenskapsperioder, 
2) den positiva skillnaden mellan tillgångarnas bokföringsvärden och verkliga värden i balansräkningen, 
3) den andel av anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som inte har upptagits som kostnad i resultaträkningen, 
4) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik, 
5) eventuell maximal förlust som derivatinstrument kan orsaka pensionsstiftelsen. 
Av det obetalda belopp som avses ovan i 3 mom. 5 punkten får till kapitalbasen hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av kapitalbasens belopp eller kapitalbasens minimibelopp, beroende på vilket som är lägre. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om 
1) vilka poster som ska hänföras till eller dras av från kapitalbasen, 
2) hur de beräkningar som gäller uppfyllandet av kraven på kapitalbasen ska göras och när beräkningarna ska ges in. 
49 a § 
Pensionsstiftelserna ska för kännedom till de försäkrade samt vid behov till deras företrädare överlämna pensionsstiftelsens stadgar, som ska ange omfattningen av deras rätt till tilläggspension, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av förmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av stadgarna. 
Pensionsstiftelserna ska varje år ge de försäkrade en redogörelse för pensionsstiftelsens finansiella ställning. 
Varje förmånstagare ska, vid pensionsavgång eller när andra förmåner ska betalas ut, få utförlig information om de pensionsförmåner och andra förmåner som förmånstagaren har rätt till. Vidare ska varje förmånstagare och vid behov hans eller hennes företrädare inom skälig tid få information om väsentliga ändringar av pensionsstiftelsens stadgar. 
49 b § 
De försäkrade och förmånstagarna samt vid behov deras företrädare ska på begäran få 
1) bokslut och verksamhetsberättelse och, om pensionsstiftelsen ansvarar för fler än ett tilläggspensionsarrangemang, bokslut och verksamhetsberättelse för vart och ett av arrangemangen, 
2) riktlinjerna för investeringspolicyn. 
De försäkrade ska på begäran få utförlig information om 
1) målnivån för pensionsförmånerna, 
2) förmånernas nivå när försäkringsförhållandet upphör, 
3) pensionsstiftelsens stadgar som gäller för överföringen av pensionsrättigheter till en annan pensionsanstalt när försäkringsförhållandet upphör till följd av att anställningsförhållandet upphör. 
De personer tillhörande verksamhetskretsen som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av intjänade pensionsförmåner, överföringen av förmånerna och om sina rättigheter vid överlåtelsen. 
49 c § 
Den information som pensionsstiftelserna lämnar enligt detta kapitel ska uppfylla följande krav: 
1) informationen ska uppdateras regelbundet, 
2) informationen ska avfattas på ett tydligt sätt, med användning av ett klart, koncist och begripligt språk samt med undvikande av fackspråk och tekniska termer, 
3) begreppen och innehållet ska vara konsekventa och informationen ska inte vara vilseledande, 
4) informationen ska presenteras på ett lättläst sätt, 
5) informationen ska vara tillgänglig på finska eller svenska, 
6) informationen ska kostnadsfritt göras tillgänglig för presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare, i elektronisk form eller i pappersform. 
49 d § 
Pensionsstiftelserna ska ge de försäkrade och förmånstagarna tillräcklig information om villkoren för tilläggspensionsarrangemang, i synnerhet om 
1) pensionsstiftelsens namn och den EES-stat där den är registrerad eller auktoriserad samt namnet på dess behöriga myndighet, 
2) de rättigheter och skyldigheter som parterna i tilläggspensionsarrangemanget har, 
3) investeringsprofilen, 
4) vilken typ av finansiella risker som de försäkrade och förmånstagarna står för, 
5) villkoren för fulla eller partiella garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget eller avseende en viss förmånsnivå eller, när ingen garanti erbjuds med stöd av arrangemanget, en förklaring om detta, 
6) eventuella mekanismer som skyddar intjänade rättigheter eller mekanismer för reducering av förmåner, om sådana finns, 
7) om de försäkrade står för investeringsrisk eller kan fatta investeringsbeslut, information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats, om denna period understiger fem år, 
8) strukturen på kostnader som bärs av försäkrade och förmånstagare, för arrangemang som inte fastställer en viss förmånsnivå, 
9) de alternativ som försäkrade och förmånstagare har för att erhålla sina pensionsförmåner, 
10) om en försäkrad har rätt att överlåta pensionsrättigheter, ytterligare information om arrangemangen för en sådan överlåtelse. 
För tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för en investeringsrisk och som föreskriver fler än ett alternativ med olika investeringsprofiler ska de försäkrade informeras om villkoren för tillgängliga investeringsalternativ och ickevalsalternativet för investeringar och tilläggspensionsarrangemangets regel om att en viss försäkrad anvisas ett visst investeringsalternativ. 
Pensionsstiftelsen ska inom skälig tid ge försäkrade och förmånstagare eller deras företrädare all relevant information om ändringar av reglerna för tilläggspensionsarrangemanget samt tillhandahålla dem en förklaring om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar de försäkrade och förmånstagarna. 
49 e § 
Pensionsstiftelserna ska på begäran av de försäkrade och förmånstagarna eller deras företrädare lämna följande kompletterande information: 
1) årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt riktlinjerna för investeringspolicyn, 
2) närmare uppgifter om de antaganden som använts som underlag för tilläggspensionsprognoserna och för eventuella ekonomiska scenarier i det tilläggspensionsbesked som avses i 49 f §. 
De personer tillhörande verksamhetskretsen som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen. 
49 f § 
Pensionsstiftelserna ska kostnadsfritt för alla försäkrade minst varje år i elektronisk form eller i pappersform upprätta ett kortfattat dokument vars rubrik ska innehålla ordet tilläggspensionsbesked. Den försäkrade ska på begäran ges en papperskopia utöver den elektroniska informationen. Informationen i tilläggspensionsbeskedet ska vara korrekt och uppdaterad. 
Tilläggspensionsbeskedet ska innehålla åtminstone följande information som riktar sig till den försäkrade: 
1) den försäkrades personuppgifter och pensionsålder, 
2) pensionsstiftelsens namn och adress samt specifika uppgifter om den försäkrades tilläggspensionsarrangemang, 
3) information om garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget och, vid behov, var ytterligare information finns, 
4) information om prognoser för tilläggspensionsförmåner grundade på den försäkrades pensionsålder och en ansvarsfrihetsklausul där det konstateras att prognoserna kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner. Om prognosen för pensionsförmånerna grundas på ekonomiska scenarier ska den informationen också innehålla ett bästa scenario och ett oförmånligt scenario, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär. 
5) information om intjänade rättigheter eller ackumulerat kapital med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
6) information om de bidrag som arbetsgivaren i pensionsstiftelsen och den försäkrade har betalat in till tilläggspensionsarrangemanget, åtminstone under de senaste 12 månaderna, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
7) en specificering av de kostnader som pensionsstiftelsen har dragit av åtminstone under de senaste 12 månaderna, 
8) information om fonderingsnivån för tilläggspensionsarrangemanget som helhet, 
9) en tydlig angivelse av det exakta datum som informationen avser, 
10) en tydlig angivelse av betydande förändringar av informationen i förhållande till föregående år. 
I tilläggspensionsbeskedet ska utöver informationen i 2 mom. anges var och hur den försäkrade kan erhålla 
1) ytterligare praktisk information om de valmöjligheter som den försäkrade har enligt tilläggspensionsarrangemanget, 
2) en redogörelse för principerna för årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt för investeringspolicyn, 
3) information om de antaganden som används för livräntebelopp, särskilt med avseende på annuitetsränta, typen av leverantör och livräntans varaktighet, 
4) information om förmånsnivån för det fall att anställningen upphör, 
5) ytterligare information när det är fråga om tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för investeringsrisk och där ett investeringsalternativ åläggs den försäkrade genom en särskild bestämmelse som anges i tilläggspensionsarrangemanget. 
Finansinspektionen ska utfärda föreskrifter om antaganden för de prognoser som ska användas för beräkning av tilläggspensionen enligt 2 mom. 4 punkten och som pensionsstiftelsen ska använda för att fastställa den årliga nominella avkastningsprocenten på investeringarna, den årliga inflationen och framtida löner. 
49 g § 
Pensionsstiftelserna ska säkerställa att presumtiva försäkrade som inte automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang samt försäkrade som automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang, omedelbart efter anslutningen till arrangemanget informeras om 
1) alla relevanta alternativ som de har, inbegripet investeringsalternativ, 
2) relevanta inslag i tilläggspensionsarrangemanget, inbegripet typen av förmåner, 
3) information om huruvida miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringsstrategin och i så fall på vilket sätt, 
4) var ytterligare information finns tillgänglig. 
När de försäkrade står för investeringsrisk eller kan fatta investeringsbeslut, ska pensionsstiftelsen ge presumtiva försäkrade information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats om denna period understiger fem år, samt information om strukturen på kostnader som bärs av försäkrade och förmånstagare. 
49 h § 
En pensionsstiftelse ska i god tid före den försäkrades pensionsålder eller på den försäkrades begäran tillhandahålla varje försäkrad utöver tilläggspensionsbesked information om de alternativ för utbetalning av tilläggspensionsförmåner som han eller hon har för att erhålla sina förmåner. 
Pensionsstiftelsen ska regelbundet informera förmånstagarna om de förmåner som ska utbetalas och om motsvarande utbetalningsalternativ. Dessutom ska förmånstagarna utan dröjsmål informeras efter ett slutgiltigt beslut som leder till att förmånsnivåerna reduceras och tre månader innan beslutet genomförs. Om förmånstagarna står för en betydande del av investeringsrisken under utbetalningsfasen ska det säkerställas att de regelbundet får den information de behöver. 
69 § 
Om Finansinspektionen anser att en pensionsstiftelse är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Finansinspektionen förbjuda pensionsstiftelsen att överlåta eller pantsätta pensionsstiftelsens egendom. 
8 a kap. 
Tillsynen över pensionsstiftelsernas tilläggspensionsverksamhet och över utländska EES-tilläggspensionsanstalter 
69 a § 
Detta kapitel ska tillämpas utöver vad som i 8 kap. föreskrivs tillsynen över pensionsstiftelserna och på tillsynen över utländska EES-tilläggspensionsanstalter. 
Vad som i detta kapitel föreskrivs om pensionsstiftelser ska tillämpas endast på A-pensionsstiftelser och på AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar. 
Finansinspektionen ska övervaka att pensionsstiftelserna uppfyller de krav på sin verksamhet som föreskrivs i denna lag. Finansinspektionen ska i synnerhet utöva tillsyn över att pensionsstiftelserna uppfyller följande krav: 
1) vad som i 6 kap. föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar och finansiering av sådana, 
2) vad som i 48 e § föreskrivs om kapitalbas, disponibel kapitalbas och minimikrav på kapitalbasen, 
3) vad som i 6 kap. samt i 5 a och 5 b § föreskrivs om investeringsregler, 
4) vad som i 5 a kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem och kapitalförvaltning, 
5) vad som i 7 kap. föreskrivs om information som ska lämnas till försäkrade och förmånstagare. 
69 b § 
Syftet med tillsynen är att skydda de försäkrades och förmånstagarnas rättigheter samt att säkerställa pensionsstiftelsernas stabilitet och sundhet. 
Tillsynen ska vara rättidig och stå i proposition till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionsstiftelsens verksamhet. Tillsynen ska baseras på en framåtblickande och riskbaserad metod. 
Finansinspektionen ska utföra tillsynsåtgärder i ändamålsenlig omfattning i pensionsstiftelsens lokaler och på distans. Finansinspektionen ska särskilt i krissituationer ta hänsyn till den potentiella effekt som åtgärderna har på de finansiella systemens stabilitet i Europeiska unionen. 
69 c § 
Finansinspektionen ska när den utövar tillsyn över pensionsstiftelserna ta hänsyn till de omständigheter under vilka pensionsstiftelserna bedriver sin verksamhet samt till de tjänsteföretag som utför utkontrakterade nyckelfunktioner eller annan verksamhet för pensionsstiftelsernas räkning. Finansinspektionen ska i sin tillsyn över pensionsstiftelserna i synnerhet bedöma 
1) om pensionsstiftelses företagsstyrningssystem uppfyller de kvalitativa krav som föreskrivs i 5 a kap., 
2) de risker som en pensionsstiftelse står inför samt dess förmåga att bedöma och hantera dessa risker. 
Finansinspektionen ska ha tillgång till stresstester och andra motsvarande uppföljningsinstrument som ger Finansinspektionen möjlighet att identifiera försämringar i en pensionsstiftelses finansiella ställning och att övervaka hur en försämring åtgärdas. 
Finansinspektionen ska fastställa hur ofta granskningar minst ska göras och vilken omfattning de ska ha, med beaktande av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionsstiftelsens verksamhet. 
Finansinspektionen ska offentliggöra information om de olika skedena i och de allmänna principerna för det tillsynsförfarande som föreskrivs i 1—3 mom. 
69 d § 
Pensionsstiftelse och de personer som i praktiken leder dess verksamhet eller utför nyckelfunktioner ska utan obefogat dröjsmål på begäran till Finansinspektionen överlämna för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar. I synnerhet ska man överlämna 
1) den egna riskbedömningen samt om riktlinjerna för investeringspolicyn, bokslutet och verksamhetsberättelsen, 
2) interna delårsrapporter, försäkringsmatematiska kalkyler och detaljerade antaganden, analyser beträffande matchning av tillgångar och skulder, dokumentation som visar att riktlinjerna för investeringsverksamheten följs, dokumentation som visar att inbetalningar skett planenligt samt om en sådan revisionsberättelse som avses i revisionslagen. 
69 e § 
Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att 42 p § följs när en pensionsstiftelse utkontrakterar nyckelfunktioner och annan verksamhet samt all sådan utkontraktering i senare led, som påverkar pensionsstiftelsens finansiella ställning eller som är av avgörande betydelse för vad som krävs för effektiv tillsyn. 
Vad som i 24 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om granskning av tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen ska tillämpas också på inspektioner av sådana tjänsteföretags lokaler till vilka en pensionsstiftelse har utkontrakterat verksamheter. Vad som ovan föreskrivs om inspektioner av tjänsteföretags verksamhetsställen ska tillämpas också på sådana tjänsteleverantörer till vilka pensionsstiftelsens tjänsteföretag i ett senare led har utkontrakterat pensionsstiftelsens verksamheter. 
69 f § 
Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift enligt 38 § i lagen om Finansinspektionen, som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot 
1) vad som i 6 a § föreskrivs om en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna, 
2) vad som i 5 a kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem, kapitalförvaltning och användning av förvaringsinstitut, 
3) vad som i 5 § 1 mom., 5 a och 5 b §, 44, 44 a och 44 b §, 46 § 2 mom., 46 b, 47, 47 b—47 d, 47 p och 48 e § föreskrivs om pensionsansvar, täckning av pensionsansvar, investering samt solvenskapital, 
4) vad som i 49 c—49 h § föreskrivs om information till försäkrade och förmånstagare, 
5) vad som i 13 a kap. föreskrivs om gränsöverskridande verksamhet och i 13 b kap. om gränsöverskridande överföringar. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska på påförande av ordningsavgift tillämpas vad som i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om ordningsavgift. 
69 g § 
Finansinspektionen kan i situationer som avses i 69 § förbjuda användningen av en pensionsstiftelses tillgångar som innehas av en kapitalförvaltare som avses i 42 r § och av ett förvaringsinstitut som avses i 42 s §. 
Finansinspektionen kan på begäran av en behörig myndighet i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat förbjuda eller begränsa användningen av en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som är etablerade i Finland. 
69 h § 
Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten anmäla beslut om att förbjuda eller begränsa en pensionsstiftelses verksamhet. 
69 i § 
Finansinspektionen ska i enlighet med 125 j § utöva tillsyn över att utländska EES-tilläggspensionsanstalter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet där Finland är värdstat följer finsk social- och arbetsrätt samt iakttar de informationskrav som ska tillämpas på frivilliga tilläggspensioner. 
Om en pensionsstiftelse bedriver gränsöverskridande verksamhet ska värdstatens behöriga myndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av värdstatens social- och arbetsrätt och av värdstatens informationskrav. Finansinspektionen ska på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med värdstatens behöriga myndighet. 
Finansinspektionen ska regelbundet, dock minst vartannat år, underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de bestämmelser i denna lag som inte omfattas av finsk social- och arbetsrätt samt om ändringar i bestämmelserna. 
69 j § 
Finansinspektionen ska främja informationsutbytet mellan EES-staternas behöriga myndigheter i syfte att utveckla bästa praxis och samarbetet när det gäller tillsynen över anstalter som erbjuder tilläggspensioner och i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen samt trygga gränsöverskridande verksamhet och förutsättningarna för gränsöverskridande överföringar. Finansinspektionen ska i samband med främjandet av informationsutbytet på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med arbetsmarknadsorganisationerna. 
Finansinspektionen ska samarbeta med Europeiska kommissionen i syfte att underlätta tillsynen över anstalter som erbjuder tilläggspensioner. 
När Finansinspektionen utövar tillsyn över verksamhet inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ska den samarbeta med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG och ska utan dröjsmål i enlighet med artikel 35 i den ovan nämnda förordningen förse Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten med all den information som den behöver för att utföra sina uppgifter enligt ovan nämnda direktiv och förordning. 
Finansinspektionen ska informera Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om allvarligare problem som Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ger upphov till, och i samarbete med Europeiska kommissionen, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt övriga EES-staters behöriga myndigheter utan dröjsmål försöka lösa problemen som avses ovan. 
125 a § 
Detta kapitel ska tillämpas på EES-tilläggspensionsstiftelsers och utländska EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet. 
A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelser kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som EES-tilläggspensionsstiftelse. På ansökan om tillstånd ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndsförfarandet i fråga om gränsöverskridande verksamhet. 
En såsom EES-tilläggspensionsstiftelse verksam AB-pensionsstiftelses B-avdelning får inte bedriva gränsöverskridande verksamhet. 
125 b § 
En EES-tilläggspensionsstiftelse ska ansöka om Finansinspektionens tillstånd innan den börjar bedriva gränsöverskridande verksamhet och i anslutning därtill tar emot finansiering från ett finansierande företag. 
EES-tilläggspensionsstiftelsen ska i samband med ansökan underrätta Finansinspektionen om 
1) värdstaten, 
2) det finansierande företagets namn och huvudsakliga förvaltningsort, 
3) de viktigaste särdragen i det tilläggspensionsarrangemang som ska förvaltas för det finansierande företagets räkning. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ansökan. 
125 c § 
Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionsstiftelse med beaktande av dess administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer samt erfarenhet på området har förutsättningar att bedriva den föreslagna gränsöverskridande verksamheten, ska Finansinspektionen inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i 125 b § 2 mom. vidarebefordra uppgifterna till den behöriga myndigheten i den stat som avses i 125 b § 2 mom. 1 punkten och underrätta EES-tilläggspensionsstiftelsen om detta. Till anmälan ska fogas beslutet om tillstånd att inleda den gränsöverskridande verksamheten. 
Om Finansinspektionen gör bedömningen av en EES-tilläggspensionsstiftelse inte uppfyller de i 1 mom. stadgade förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen förvägra tillståndsansökan inom tre månader från det att den fick de uppgifter som avses i 125 b § 2 mom. 
125 d § 
Finansinspektionen ska informera en EES-tilläggspensionsstiftelse som ansöker om tillstånd om de social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang och som har uppställts av den behöriga myndigheten i värdstaten samt om betydande förändringar av de nämnda kraven. På EES-tilläggspensionsstiftelsers gränsöverskridande verksamhet ska inte tillämpas bestämmelserna i 7 kap. om information, betalning av förmåner och begränsning av pensionsstiftelsers ansvar. 
Finansinspektionen ska informera den ansökande EES-tilläggspensionsstiftelsen om de krav gällande gränsöverskridande verksamhet som värdstatens behöriga myndighet har uppställt i fråga om information som ska ges presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt betydande förändringar av de ovan avsedda kraven. 
En EES-tilläggspensionsstiftelse som har fått det ovan i 125 c § 1 mom. avsedda tillståndet kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet efter att ha informerats om de ovan i 1 och 2 mom. avsedda krav eller efter sex veckor från det att värdstatens behöriga myndighet har fått de uppgifter som avses i 125 b § 2 mom. 
125 e § 
Om värdstatens behöriga myndighet meddelar Finansinspektionen att en EES-tilläggspensionsstiftelse i sin verksamhet inte iakttar de krav som avses i 125 d § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen i samarbete med värdstatens behöriga myndighet vidta de åtgärder som behövs för att tilläggspensionsstiftelsen ska upphöra med överträdelsen. 
125 f § 
En EES-tilläggspensionsstiftelse som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska i sin helhet och ständigt täcka pensionsansvaret i fråga om samtliga tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar. 
125 g § 
Finansinspektionen ska i pensionsstiftelseregistret som EES-pensionsstiftelser anteckna också sådana A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelser som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Om en EES-pensionsstiftelses gränsöverskridande verksamhet upphör ska Finansinspektionen avregistrera A-pensionsstiftelsen och AB-pensionsstiftelsen som EES-tilläggspensionsstiftelse. 
Finansinspektionen ska i pensionsstiftelseregistret anteckna de EES-stater där en EES-pensionsstiftelse är verksam. 
Finansinspektionen ska meddela Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten de registeruppgifter som avses i 1 och 2 mom. 
125 h § 
Utländska EES-tilläggspensionsanstalter har rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland och att ta emot finansiering från finansierande företag som är etablerade i Finland. 
Finansinspektionen ska informera den behöriga myndigheten i en utländsk EES- tilläggspensionsanstalts hemstat om Finlands social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang samt om kraven när det gäller översändande av information till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare. Finansinspektionen ska lämna den ovan avsedda informationen inom sex veckor efter att ha tagit emot den behöriga myndighetens uppgifter om den utländska EES- tilläggspensionsanstaltens verksamhet i fråga om värdstaten, finansieringsföretaget och dess hemort samt om de huvudsakliga särdragen i tilläggspensionsarrangemanget. 
Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i en utländsk EES- tilläggspensionsanstalts hemstat om betydande förändringar av de krav som avses i 2 mom. 
125 i § 
En utländsk EES-tilläggspensionsanstalt får börja bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland då den av den behöriga myndigheten i sin hemstat i enlighet med 125 h § 2 mom. har informerats om de social- och arbetsrättsliga kraven och om informationskraven. 
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får en utländsk EES- tilläggspensionsanstalt börja bedriva gränsöverskridande verksamhet om den behöriga myndigheten i dess hemstat inte i enlighet med 1 mom. har informerat anstalten sex veckor efter det att Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i hemstaten har fått information om anmälan som avser inledande av den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet. 
125 j § 
Finansinspektionen ska övervaka att utländska EES-tilläggspensionsanstalter uppfyller de krav som avses i 125 h § 2 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den upptäckt i samband med tillsynen. Om överträdelsen fortsätter trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten eller på grund av att inga åtgärder vidtagits, kan Finansinspektionen begränsa eller, om det är nödvändigt för att överträdelsen ska upphöra, förbjuda den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av förbud mot utländska EES-filialers verksamhet. 
13 b kap. 
Gränsöverskridande överlåtelser 
125 k § 
Detta kapitel ska tillämpas på pensionsstiftelser med minst 100 försäkrade samt på pensionsstiftelser som från och med följande räkenskapsperiod har gjort en sådan anmälan till Finansinspektionen som avses i 1 b § 1 mom. Detta kapitel ska tillämpas också på A-pensionsstiftelser med färre än 100 försäkrade, om den A-pensionsstiftelse som är övertagande pensionsstiftelse eller den utländska EES- tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt inte bedriver gränsöverskridande verksamhet efter överlåtelsen. 
En pensionsstiftelse kan överlåta alla eller en del av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar, inklusive försäkringstekniska avsättningar det vill säga pensionsansvar, andra skyldigheter och rättigheter samt pensionsansvar som kan överföras och andra motsvarande tillgångar eller motsvarande betalningar till den övertagande tilläggspensionsanstalten under de förutsättningar som föreskrivs i detta kapitel. 
Den A-pensionsstiftelse vars tilläggspensionsarrangemang överlåts ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
På överlåtelse av en del av ett tilläggspensionsarrangemang ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang. På gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i detta kapitel ska inte tillämpas 11 kap. 
Vad som i detta kapitel föreskrivs om pensionsstiftelser ska tillämpas endast på A-pensionsstiftelser och på AB-pensionsstiftelsernas A-avdelning. 
125 l § 
Utöver vad som i 23 § föreskrivs om en pensionsstiftelses styrelses beslut är en förutsättning för en överlåtelse som avses i 125 k § ett beslut som innebär att överlåtelsen godkänns av en majoritet av den överlåtande pensionsstiftelsens styrelsemedlemmar som företräder de personer som hör till verksamhetskretsen. Om förmånstagarna inte hör till den överlåtande pensionsstiftelsens verksamhetskrets är en förutsättning för överlåtelsen att majoritet av förmånstagarna godkänner överlåtelsen. Förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska utöva sin beslutanderätt per post eller genom datakommunikation. Förmånstagarnas beslut blir det förslag som har biträtts med mer än hälften av de avgivna rösterna. 
En pensionsstiftelse ska minst en månad före ett sådant beslut som avses i 1 mom. till de försäkrade som omfattas av det försäkringsbestånd som överlåts och till de styrelsemedlemmar som företräder dem samt till förmånstagarna sända ett meddelande om planen för överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget samt hålla information om överlåtelsevillkoren tillgänglig för dem på sitt kontor eller på sina webbsidor. Till förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska minst en månad före ett beslut enligt i 1 mom. sändas anvisningar om det omröstningsförfarande som avses ovan. 
En förutsättning för överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang är dessutom att den arbetsgivare vars tilläggspensionsarrangemang överlåts på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. 
125 m § 
En förutsättning för en pensionsstiftelses gränsöverskridande överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang enligt 125 k § 2 mom. är att den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ger sitt godkännande efter det att Finansinspektionen har gett sitt förhandsgodkännande av den ansökan om gränsöverskridande överlåtelse från den övertagande tilläggspensionsanstalten som inkommit från den behöriga myndigheten. 
Finansinspektionen ska efter att från den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ha fått den ovan nämnda anstaltens ansökan om gränsöverskridande överlåtelse bedöma om 
1) de återstående försäkrades och förmånstagarnas ställning på lång sikt vid överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget delvis är tryggad på det sätt som avses i 125 k § 1 mom., 
2) de försäkrades och förmånstagarnas individuella rättigheter kommer att vara åtminstone desamma efter överlåtelsen, 
3) de tillgångar motsvarande tilläggspensionsarrangemanget som överlåts är tillräckliga och lämpliga för att täcka de skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter som ska överlåtas, på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 
Finansinspektionen ska inom åtta veckor från det att ansökan enligt 1 mom. har mottagits översända sin bedömning till den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
125 n § 
När Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat har informerats om att överlåtelsen godkänts och överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen informera den ovan avsedda behöriga myndigheten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemanget och enligt vilka tilläggspensionsarrangemanget ska förvaltas samt om betydande förändringar av de krav som nämns ovan. 
Finansinspektionen ska dessutom informera den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om de krav som ska tillämpas på översändande av informationen till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt om betydande förändringar när det gäller översändandet av information som nämns ovan. 
Finansinspektionen ska sända ett meddelande enligt 1 och 2 mom. inom fyra veckor efter att ha fått vetskap om att ansökan om överlåtelsen har godkänts. 
125 o § 
Om Finansinspektionen i en situation som avses i 125 n § är värdstatens behöriga myndighet, ska Finansinspektionen se till att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller de krav som avses i 125 n § 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den har upptäckt i samband med tillsynen. Om en överträdelse fortsätter trots eller i avsaknad av den ovan avsedda behöriga myndighetens åtgärder, kan Finansinspektionen begränsa eller förbjuda den övertagande tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet. 
125 p § 
En pensionsstiftelse kan i samband med en gränsöverskridande överlåtelse verka som övertagande tilläggspensionsanstalt, om de förutsättningar för överlåtelsen som föreskrivs i detta kapitel är uppfyllda. 
En förutsättning för överlåtelse är att de försäkrade och förmånstagare eller de företrädare för de försäkrade och förmånstagarna som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. En förutsättning för överlåtelsen är dessutom att det företag som finansierar tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke och att överlåtelsen har samband med pensionsstiftelsen i dess egenskap av en arbetsgivare som uppfyller de krav på arbetsgivare som föreskrivs i 115 § eller 7 §. 
Den överlåtande tilläggspensionsanstalten ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
125 q § 
En pensionsstiftelse som har för avsikt att verka som övertagande tilläggspensionsanstalt ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd för gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget. Av ansökan ska framgå 
1) det överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens namn och huvudsakliga förvaltningsort samt den EES-stat där tilläggspensionsanstalten är auktoriserad eller registrerad, 
2) avtalet mellan den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget inklusive alla villkor, 
3) en beskrivning av tilläggspensionsarrangemangets väsentliga särdrag, 
4) en beskrivning av de ansvar eller försäkringstekniska avsättningar som ska överlåtas och andra skyldigheter och rättigheter, samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar, 
5) det finansierande företagets namn och huvudsakliga förvaltningsort, 
6) belägg för att de försäkrade, de förmånstagare och det finansierande företag som avses i 125 p § 2 mom. har gett samtycke, 
7) namnet på de EES-stater vars social- och arbetsrätt ska tillämpas på det tilläggspensionsarrangemang som överlåts. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål översända en ansökan enligt 1 mom. till den överlåtande tilläggspensionsanstaltens behöriga myndighet för bedömning. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 1 mom. 
125 r § 
Finansinspektionen ska utifrån en ansökan enligt 125 q § bedöma om 
1) den ansökande pensionsstiftelsen har lämnat all den i 125 q § 1 mom. avsedda information, 
2) pensionsstiftelsens administrativa uppbyggnad, finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer och erfarenhet på området är förenliga med de krav som uppställts för den föreslagna överlåtelsen, 
3) om de långsiktiga intressena hos pensionsstiftelsens försäkrade och förmånstagare och den överlåtna delen av tilläggspensionsarrangemanget är tillräckligt skyddade under och efter överlåtelsen, 
4) pensionsstiftelsens pensionsansvar är fullt täckta vid tidpunkten för överlåtelsen, i det fall att överlåtelsen utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, 
5) de tillgångar som ska överlåtas är tillräckliga och lämpliga för att täcka ansvaret, inklusive försäkringstekniska avsättningar, samt övriga skyldigheter och rättigheter på det sätt som föreskrivs i denna lag. 
Finansinspektionen ska till den pensionsstiftelse som ansöker om tillstånd sända sitt beslut om godkännande av eller avslag på ansökan om tillstånd inom tre månader efter att ha mottagit ansökan och till den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat inom två veckor efter att den fattat beslutet. Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut inom den föreskrivna tiden på tre månader, kan den pensionsstiftelse som ansöker om tillstånd söka ändring genom besvär. Besvären anses då avse ett beslut av Finansinspektionen om avslag av ansökan. Besvär får anföras till dess att Finansinspektionen har meddelat sitt beslut om godkännande eller avslag. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet i ärendet. 
125 s § 
Om en gränsöverskridande överlåtelse utmynnar i gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den övertagande pensionsstiftelsen om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på den gränsöverskridande verksamheten samt om den information som ska ges till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare gällande de krav som ställts av den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat. Finansinspektionen ska översända den ovan avsedda informationen inom en vecka från det att den informerats av den behöriga myndigheten i tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
Om en A-pensionsstiftelse som i egenskap av övertagande tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet inte uppfyller de arbets- och socialrättsliga krav som avses i 1 mom. eller de krav som gäller översändande av information, ska Finansinspektionen i samråd med den behöriga myndigheten i värdstaten vidta åtgärder för att överträdelsen ska upphöra. 
125 t § 
En pensionsstiftelse som ansöker om tillstånd enligt 125 q § får börja förvalta det tilläggspensionsarrangemang som ska överlåtas efter att ha fått Finansinspektionens godkännande beslut enligt 125 r § 2 mom. eller om pensionsstiftelsen inte har fått Finansinspektionens godkännande eller avslag inom fyra månader och tre veckor från inlämnandet av ansökan. 
Om en gränsöverskridande överlåtelse när en pensionsstiftelse verkar som övertagande tilläggspensionsanstalt utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, ska 125 g § tillämpas på antecknande av A-pensionsstiftelsen i pensionsstiftelseregistret. 
125 u § 
Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i hemstaten för det överlåtande eller mottagande tjänstepensionsinstitutet har meningsskiljaktigheter som gäller förfarandet för överföring av tilläggspensionsarrangemang, innehållet i åtgärder eller den behöriga myndighetens passivitet kan Finansinspektionen med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleda ett sådant icke-bindande medlingsförfarande som avses i artikel 31 andra stycket c) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
En pensionsstiftelse vars tilläggspensionsverksamhet när denna lag träder i kraft omfattar färre än 100 försäkrade, kan meddela Finansinspektionen att pensionsstiftelsen när denna lag trätt i kraft bedriver sin verksamhet i enlighet med de bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser som ska tillämpas på pensionsstiftelser vars tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade. Om en pensionsstiftelse återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i lagen om pensionsstiftelser som ska tillämpas på pensionsstiftelser med färre än 100 försäkrade. 
Den bestämmelse om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av pensionskassors ansvarsskulder och pensionsstiftelsers pensionsansvar som utfärdats med stöd av 44 a § 4 mom. i lagen om pensionsstiftelser och som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas vid beräkning av A-pensionsstiftelsers och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningars pensionsansvar till dess att Finansinspektionens i 44 a § i denna lag avsedda föreskrift om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av pensionsansvar träder i kraft. 
En EES-tilläggspensionsstiftelse får fortsättningsvis bedriva sådan gränsöverskridande verksamhet för vilken den har fått Finansinspektionens tillstånd som gäller när denna lag träder i kraft. 
En EES-tilläggspensionsstiftelses ansökan om inledande av gränsöverskridande verksamhet förfaller om den är anhängig när denna lag träder i kraft. 
En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelse som innan denna lag trätt i kraft har utkontrakterat tilläggspensionsverksamhet till ett tjänsteföretag, ska inom sex månader efter ikraftträdandet underrätta Finansinspektionen om utkontrakteringen. 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om försäkringskassor 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringskassor (1164/1992) 2, 3, 9 a och 10 §, 12 § 2 punkten, 18, 27, 81 a och 82 a §, 83 § 1 och 2 mom., 83 g—83 j, 83 s, 83 v—83 y, 84 a, 84 b och 101 § samt 14 a kap., 
av dem 2 § sådan den lyder i lagarna 392/2006 och 323/2015, 3 § i lagarna 287/2000, 392/2006, 175/2009 och 1250/2011, 9 a, 27, 81 a och 82 a, 83 § 1 mom., 83 h—83 j, 84 a och 84 b samt 101 § i lag 392/2006, 10 § delvis ändrad i lag 250/2002, 83 § 2 mom. i lag 1777/1995, 83 g § i lag 168/2017, 83 s och 83 v—83 y § i lag 307/2015 samt 14 a kap. i lagarna 392/2006 och 1250/2011, samt 
fogas till lagen nya 2 a, 2 b, 8 b, 8 c och 81 b §, till lagen ett nytt 6 a kap., till 83 § nya 8 och 11 mom., till lagen nya 83 m och 84 c—84 h § samt till lagen nya 9 a och 14 b kap. som följer: 
2 § 
Denna lag ska tillämpas på försäkringskassor som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006), lagen om pension för företagare (1272/2006), sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), om inte något annat följer av de nämnda lagarna. Bestämmelserna i 2 a, 2 b, 8 b, 8 c ja 9 a §, 6 a kap., 81 a, 81 b, 82 a och 83 §, 83 f § 3 mom., 83 g—83 y § samt 8, 9 a, 14 a och 14 b kap. i denna lag gäller dock inte pensionskassors verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för företagare. En och samma försäkringskassa får inte bedriva både verksamhet som avses i sjukförsäkringslagen och pensionsförsäkringsverksamhet. 
Bestämmelserna i 2 a, 2 b, 8 a—8 c, 9 a, 79, 81 a, 81 b, 82 a, 83 s—83 y, 84 a—84 h § samt 6 a, 9 a, 14 a och 14 b kap. ska dock inte tillämpas på försäkringskassor som beviljar ersättningar och understöd enligt 1 § 1 mom. 2—4 punkten och inte heller på försäkringskassor som beviljar andra i 1 § 1 mom. 6 punkten avsedda förmåner inom social personförsäkring än tilläggspensionsförmåner. 
Vad som med stöd av denna lag gäller pensionskassors tilläggspensionsverksamhet ska på motsvarande sätt tillämpas på EES-tilläggspensionskassor, om inte något annat föreskrivs i 14 a eller 14 b kap. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. ska 77 e § tillämpas på pensionskassor som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet och som också har en avdelning som bedriver tilläggspensionsverksamhet och har minst 100 försäkrade. 
Vad som föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter i denna lag ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. EES-försäkringsbolag kan ta emot eller överlåta tilläggspensionsarrangemang med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
2 a § 
Vad som föreskrivs i 77 c—77 q, 84 c—84 h, 101 a—101 f och 101 h § och 14 a kap. ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar färre än 100 försäkrade. 
Vad som föreskrivs i ska 8 b, 8 c, 77 b § och 83 § 2 mom. ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar färre än 16 försäkrade. 
Vad som föreskrivs i 27 § 2 mom., 33 a, 84 a och 84 b § ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar minst 100 försäkrade. 
2 b § 
Trots vad som föreskrivs i 2 a § kan en pensionskassa vars tilläggspensionsverksamhet omfattar färre än 100 försäkrade meddela Finansinspektionen att den från ingången av räkenskapsperioden efter meddelandet kommer att bedriva sin verksamhet enligt de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på försäkringskassor vars tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade. Om en pensionskassa återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på pensionskassor med färre än 100 försäkrade. 
En pensionskassa som har haft färre än 100 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten stiger till 100. 
En pensionskassa inom vars tilläggspensionsverksamhet antalet försäkrade stiger till minst 16 ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om detta. 
En pensionskassa kan underrätta Finansinspektionen om antalet försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten sjunker under 100. På en pensionskassa som gjort en sådan anmälan ska tillämpas 2 a § räknat från början av räkenskapsperioden efter anmälan. Om en pensionskassa vars antal försäkrade har sjunkit under 100 inte gör en sådan anmälan som avses ovan ska på dess verksamhet trots vad som föreskrivs i 2 a § tillämpas de bestämmelser som tillämpas på pensionskassor vilkas tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade. 
Finansinspektionen ska anteckna anmälningar som avses i 1—4 mom. i försäkringskasseregistret. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningar som avses ovan. 
3 § 
I denna lag avses med 
1) pensionskassa en försäkringskassa vars huvudsakliga syfte är att bevilja pensioner, 
2) sjukkassa en försäkringskassa vars huvudsakliga syfte är att bevilja ersättning till följd av sjukdom, 
3) tilläggspensionsverksamhet en pensionskassa som beviljar enbart frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner eller den avdelning i en pensionskassa som beviljar frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner, 
4) delägare den som betalar fortlöpande bidrag, 
5) anstalt som tillhandahåller tilläggspensioner en anstalt som, oavsett sin rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerad oberoende av finansierande företag eller branschorganisationer utifrån syftet att tillhandahålla tilläggspensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av ett avtal eller en förbindelse som ingåtts
a) enskilt eller kollektivt mellan en eller flera arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller
b) med självständiga yrkesutövare, enskilt eller kollektivt i enlighet med rätten i hem- och värdmedlemsstaten,
och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa,
 
6) tilläggspensionsarrangemang ett avtal, en annan stiftelseurkund eller bestämmelser vari anges vilka tilläggspensionsförmåner som ska lämnas och på vilka villkor, 
7) finansierande företag varje företag eller annat organ, oavsett om det omfattar eller består av en eller flera juridiska eller fysiska personer, vilket handlar i egenskap av arbetsgivare eller självständig yrkesutövare eller en kombination av dessa, och som erbjuder ett tilläggspensionsarrangemang eller gör inbetalningar till en tilläggspensionsanstalt, 
8) tilläggspensionsförmåner förmåner som beviljats av en pensionskassa och betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall. För att den ekonomiska tryggheten under pensionstiden ska stärkas får pensionsförmånerna betalas ut som en livslång utbetalning, under en viss tid, i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av dessa alternativ, 
9) verksamhetskrets de personer som kan vara försäkrade i kassan, 
10) medlem en person som är försäkrad i försäkringskassan och som har rösträtt vid kassamötet; den vars status som försäkrad är beroende av en annan persons försäkring är inte medlem i kassan, 
11) försäkrad en person vars tidigare eller nuvarande yrkesverksamhet ger, eller kommer att ge honom eller henne, rätt till tilläggspensionsförmåner enligt bestämmelserna i ett tilläggspensionsarrangemang, 
12) förmånstagare en person som uppbär tilläggspensionsförmåner, 
13) presumtiv försäkrad en person som har rätt att ansluta sig till ett tilläggspensionsarrangemang, 
14) behörig myndighet en nationell myndighet som har utsetts för att utföra de uppgifter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, 
15) EES-tilläggspensionskassa en pensionskassa enligt 14 a och 14 b kap. som bedriver endast gränsöverskridande verksamhet eller utöver sådan verksamhet också frivillig tilläggspensionsverksamhet, 
16) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten den myndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, 
17) hemstat den EES-stat där en tilläggspensionsanstalt har registrerats eller auktoriserats och där det har sin huvudsakliga förvaltningsort, 
18) värdstat den EES-stat vars social- och arbetsrätt gällande tjänstepensionsarrangemang är tillämplig på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade eller förmånstagarna, 
19) överlåtande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som överlåter alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar till ett tjänstepensionsinstitut som är registrerat eller auktoriserat i en annan EES-stat, 
20) övertagande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som tar emot alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter, samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar från en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat, 
21) varaktigt medium ett instrument som gör det möjligt för en försäkrad eller förmånstagare att lagra information som riktas till den försäkrade eller förmånstagaren personligen, på ett sätt som möjliggör framtida åtkomst och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den lagrade informationen, 
22) nyckelfunktion inom ett företagsstyrningssystem, en intern kapacitet att utföra praktiska uppgifter som omfattar riskhanteringsfunktionen, internrevisionsfunktionen och aktuariefunktionen, 
23) personer som i praktiken ansvarar för verksamheten styrelsemedlemmarna och verkställande direktören i en pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet, 
24) gränsöverskridande verksamhet förvaltning av ett sådant tjänstepensionsarrangemang där förhållandet mellan det finansierande företaget och berörda försäkrade och förmånstagare styrs av social- och arbetsrätt som är tillämplig på tilläggspensionssystem i en annan EES-stat än hemstaten, 
25) utländsk EES-tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt med tilläggspensionsverksamhet, som bedriver verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut och som är registrerad i en annan EES-stat än Finland, 
26) tjänsteföretag en sammanslutning som för en försäkringskassa producerar tjänster som hänför sig till försäkringskassans verksamhet, 
27) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
28) OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 
29) fastighetssammanslutning en sammanslutning vars tillgångar huvudsakligen består av fastigheter och byggnader i en EES-stat, av rättigheter som hänför sig till fast egendom eller vattenkraft i en EES-stat samt av andelar och aktier i sammanslutningar som har hemort i en EES-stat och vilkas huvudsakliga syfte är att äga ovan avsedda fastigheter och byggnader och ovan avsedda rättigheter, 
30) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 
31) ansvarsskuldens bruttobelopp totalbeloppet av ansvarsskulden före avdrag av de poster som föreskrivs i 83 § 3 mom., 
32) skuldförbindelse en lånefordran och annan fordran och på ovan avsedda förbindelser upplupen ränta samt obligationslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, dock inte aktier, andelar, derivatkontrakt eller förbindelser med sämre förmånsrätt än gäldenärens övriga förbindelser, 
33) biometriska risker risker kopplade till dödsfall, invaliditet och lång levnad, 
34) reglerad marknad en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017), 
35) multilateral handelsplattform en sådan multilateral handelsplattform som avses i lagen om handel med finansiella instrument, 
36) organiserad handelsplattform en sådan organiserad handelsplattform som avses i lagen om handel med finansiella instrument. 
8 b § 
Pensionskassor ska investera sina tillgångar på det sätt som på lång sikt bäst gagnar de försäkrades och förmånstagarnas intressen. Vid en eventuell intressekonflikt ska en pensionskassa och den enhet som förvaltar dess investeringar säkerställa att investeringarna görs uteslutande i de försäkrades och förmånstagarnas intressen. 
Utöver vad som föreskrivs i 8 § 1 mom. kan pensionskassan i samband med investering av tilläggspensionsverksamhetens tillgångar ta hänsyn till investeringarnas långsiktiga konsekvenser när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer. 
8 c § 
Pensionskassors tillgångar ska investeras på ett sätt som tillförsäkrar säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet för den samlade investeringsportföljen. 
Pensionskassors tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Investeringar utanför reglerade marknader måste hållas på aktsamma nivåer. 
9 a § 
Pensionskassor ska i sin verksamhet eftersträva en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna. 
10 § 
En försäkringskassa kan bildas av en eller flera stiftare. En stiftare ska vara finsk medborgare eller medborgare i en annan EES-stat, eller en sammanslutning eller stiftelse med hemort i Finland. Ett öppet bolag eller kommanditbolag kan vara stiftare, om de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser är finska medborgare eller medborgare i en annan EES-stat. Med Finansinspektionens tillstånd kan också en annan sammanslutning eller stiftelse vara stiftare. 
En pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet ska ha sin centralförvaltningsort i Finland. Med centralförvaltningsort avses den plats där en EES-tilläggspensionskassas viktigaste strategiska beslut fattas. 
Den som är omyndig eller i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara stiftare. 
12 § 
I försäkringskassans stadgar skall anges 
2) den kommun i Finland som är kassans hemort och, om en pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet har sin centralförvaltning någon annanstans än på hemorten, den kommun i Finland där centralförvaltningen är belägen, 
18 § 
En försäkringskassa är en juridisk person och beslut om bildande av den ska fattas vid en konstituerande stämma. Denna ska hållas inom ett år efter att stadgarna har fastställts. 
Om bildande av kassan beslutar stiftarna. Har garantiandelsägarna enligt kassans stadgar rösträtt, ska de besluta om bildandet. 
Är det uteslutande stiftarna som beslutar om bildandet av kassan, kan den konstituerande stämman hållas utan kallelse. I annat fall ska stiftarna kalla de garantiandelstecknare som de har godkänt till den konstituerande stämman, så som anges i stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden, social- och hälsovårdsministeriets beslut att fastställa stadgarna och teckningsurkunden ska genom stiftarnas försorg under minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som nämns i kallelsen. 
Vid den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram de originalhandlingar som avses i 3 mom. Stiftarna ska även uppge det antal garantiandelar som motsvarar de godkända teckningarna, garantiandelarnas fördelning mellan tecknarna och det belopp av garantiandelarna som är betalt. Dessa uppgifter ska intas i stämmans protokoll. 
27 § 
Verkställande direktören ska vara bosatt i en EES-stat. Dessutom ska minst en av styrelsemedlemmarna och suppleanterna vara bosatta i en EES-stat, om inte Finansinspektionen beviljar pensionskassan tillstånd att avvika från detta. 
De personer som hör till försäkringskassans ledning ska ha god vandel. De ska ha sådan allmän kännedom om försäkringskasseverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringskassans verksamhet eller de ska bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet. 
Försäkringskassans ledning ska sköta kassan med yrkesskicklighet och med beaktande av intressena i fråga om kassans medlemmar, de personer som fått fribrev och pensionstagarna. 
En person som är omyndig eller som försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara styrelsemedlem eller verkställande direktör. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att ledningen uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen. 
6 a kap. 
Företagsstyrningssystem och kapitalförvaltning för pensionskassor som beviljar tilläggspensioner 
77 a § 
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på pensionskassors tilläggspensionsverksamhet. 
77 b § 
Pensionskassor ska ha ett effektivt företagsstyrningssystem som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet och som står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten. Företagsstyrningssystemet ska beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i samband med pensionskassans investeringar. Styrningssystemet ska regelbundet ses över. 
Pensionskassornas organisationsstruktur ska vara ändamålsenlig och tydlig. Ansvarsområdena ska på ett ändamålsenligt sätt delas upp och avskiljas från varandra. Pensionskassor ska ha ett effektivt informationssystem. 
77 c § 
Pensionskassor ska upprätta och tillämpa skriftliga riktlinjer för riskhantering, internrevision och, vid behov, för aktuariefunktionen och för utkontrakterad verksamhet. Dessa riktlinjer ska först godkännas av pensionskassans styrelse och därefter ses över minst vart tredje år. Riktlinjerna ska anpassas med hänsyn till nödvändiga förändringar inom det berörda systemet eller området. 
Pensionskassorna ska för internkontroll upprätta ett effektivt system som ska omfatta administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, ramar för internkontrollen och lämpliga rapporteringsrutiner på pensionskassans samtliga organisationsnivåer. 
Pensionskassorna ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs med kontinuitet och på ett korrekt sätt samt utarbeta en beredskapsplan. 
77 d § 
De personer som utför en pensionskassas nyckelfunktioner samt de personer eller enheter som anlitas för att utföra funktionerna ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. En person som är omyndig eller som har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara person som utför nyckelfunktion. Med lämplighetskravet avses att 
1) de personer som utför nyckelfunktioner i form av internrevision ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer för att kunna utföra revision på ett tillfredsställande sätt, 
2) de personer som utför centrala aktuariefunktioner ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att de ska kunna utföra aktuariefunktionerna på ett tillfredsställande sätt. 
3) de personer som utför andra nyckelfunktioner ska ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna utföra sina nyckelfunktioner på ett tillfredsställande sätt. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses ovan. 
77 e § 
De personer som i praktiken ansvarar för en pensionskassas verksamhet ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Medlemmar i pensionskassans styrelse ska tillsammans och pensionskassans verkställande direktör ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av pensionskassan. 
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den ovan avsedda utredningen. 
77 f § 
De personer som i praktiken ansvarar för en pensionskassas verksamhet ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Medlemmar i pensionskassans styrelse ska tillsammans och pensionskassans verkställande direktör ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av pensionskassan. 
Som utredning som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen också godkänna ett registerutdrag som utfärdats av en domstol eller, om ett sådant inte kan fås, motsvarande handling som en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet har utfärdat i den EES-stat vars medborgare den som avses i 77 d eller 77 e § är. Om de ovan avsedda handlingarna inte kan fås ska Finansinspektionen som utredning godkänna en försäkran som en person enligt 77 d eller 77 e § har gett Finansinspektionen eller en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet eller notarie i den EES-stat vars medborgare han eller hon är. Den ovan avsedda rätts- eller förvaltningsmyndigheten eller notarien ska intyga försäkrans riktighet. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska Finansinspektionen som utredning godkänna en skriftlig försäkran till en behörig myndighet eller till en fack- eller branschorganisation i en annan EES-stat än Finland om att en medborgare i en annan EES-stat än Finland inte är försatt i konkurs. 
Handlingar som avses i 2 och 3 mom. ska visas upp inom tre månader efter att de utfärdats. 
77 g § 
Pensionskassor ska ha en löne- och arvodespolicy som tillämpas på de personer som i praktiken ansvarar för verksamheten, på dem som utför nyckelfunktioner samt på andra personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på pensionskassans riskprofil. Löne- och arvodespolicyn ska tillämpas också på tjänsteföretag som sköter pensionsstiftelsens utkontrakterade verksamheter, om de inte hör till tillämpningsområdet för följande stadganden: 
1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), 
2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, 
4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. 
Löne- och arvodespolicyn ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. Löne- och arvodespolicyn ska upprättas, genomföras och upprätthållas i enlighet med pensionskassans verksamheter, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet. Löne- och arvodespolicyn får inte skapa incitament till risktagande som är oförenligt med pensionskassans riskprofiler och regler. 
Pensionskassan ska fastställa allmänna principer för löne- och arvodespolicyn samt se över och uppdatera policyn åtminstone vart tredje år. Pensionskassan ska ansvara för löne- och arvodespolicyns genomförande samt övervaka ersättningarna på ett tydligt, transparent och effektivt sätt. Om inte annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska pensionskassorna regelbundet offentliggöra relevant information om sin löne- och arvodespolicy. Pensionskassornas löne- och arvodespolicy ska 
1) bidra till en sund, aktsam och effektiv ledning och förvaltning av pensionsstiftelsen, 
2) vara förenlig med de långsiktiga intressena hos försäkrade och förmånstagare när det gäller tilläggspensionsarrangemang som förvaltas av pensionsstiftelsen, 
3) inkludera åtgärder som syftar till att undvika intressekonflikter, 
4) vara förenlig med en konsekvent sund och effektiv riskhantering. 
77 h § 
Pensionskassor ska ha nyckelfunktioner. De personer som utför nyckelfunktioner ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt, objektivt, rättvist och oberoende sätt. 
En person eller organisatorisk enhet får utföra flera nyckelfunktioner. Vad som föreskrivs ovan ska inte tillämpas på sådana internrevisionsfunktioner enligt 77 k §, som ska vara oberoende från andra nyckelfunktioner. 
Den person eller organisatoriska enhet som utför en nyckelfunktion ska vara en annan än den som utför en liknande nyckelfunktion hos den arbetsgivare som försäkrar arbetstagarna eller andra personer hos pensionskassan. Trots vad som föreskrivs ovan kan Finansinspektionen på ansökan av en pensionskassa bevilja tillstånd att utföra nyckelfunktioner genom samma person eller organisatoriska enhet som hos den ovan nämnda arbetsgivaren, under förutsättning att pensionskassan förklarar hur den förhindrar eller hanterar i pensionskassan förekommande intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren och under förutsättning att storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet inte förutsätter något annat. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 3 mom. 
77 i § 
Personer med nyckelfunktioner ska rapportera alla väsentliga resultat och rekommendationer inom sina ansvarsområden till pensionskassans styrelse som ska besluta vilka åtgärder som ska vidtas. 
Personer med nyckelfunktioner ska, utan att det påverkar rätten att inte tvingas vittna mot sig själv, underrätta Finansinspektionen i sådana fall då pensionskassans styrelse inte i vederbörlig tid vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, när den person som utför nyckelfunktionen eller den organisatoriska enheten har rapporterat till pensionskassans styrelse att den 
1) har upptäckt en betydande risk för att pensionskassan inte kommer att uppfylla ett väsentligt lagstadgat krav, om detta skulle kunna få en väsentlig inverkan på de försäkrades och förmånstagarnas intressen, 
2) i samband med utförandet av sin funktion har konstaterat en väsentlig materiell överträdelse av lagar, förordningar eller administrativa bestämmelser som är tillämpliga på pensionskassan och dess verksamhet. 
77 j § 
Pensionskassor ska ha en effektiv riskhanteringsfunktion som står i proportion till deras storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringsfunktionen ska underlätta hanteringen av ett riskhanteringssystem. Riskhanteringssystemet ska bygga på strategier, processer och förfaranden som är nödvändiga för att spåra, mäta och hantera samt till pensionskassan och dess tilläggspensionsarrangemang rapportera de risker, på enskild och sammantagen nivå, som pensionskassan och dess tilläggspensionsarrangemang är exponerade för. Riskhanteringssystemet ska ha förfaranden för rapportering till pensionskassans styrelse om risker och det inbördes beroendet mellan dessa. 
Pensionskassans riskhanteringssystem ska vara anpassat till dess organisation och beslutsprocess. Riskhanteringssystemet ska täcka de risker som kan uppstå i pensionskassan eller i tjänsteföretag till vilka pensionskassans uppgifter har utkontrakterats och det ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringssystemet ska täcka åtminstone följande delområden: 
1) försäkringsrörelse och avsättningar, 
2) förvaltning av tillgångar och skulder, 
3) investeringar, särskilt i derivatinstrument, värdepapperiseringar och liknande åtaganden, 
4) hantering av likviditets- och koncentrationsrisker, 
5) hantering av operativa risker, 
6) återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, 
7) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning. 
Om försäkrade och förmånstagare i enlighet med pensionskassans stadgar står för risker ska riskhanteringssystemet även ta hänsyn till de riskerna ur de försäkrades och förmånstagarnas synvinkel. 
77 k § 
Pensionskassor ska ha en effektiv internrevisionsfunktion. Internrevisionsfunktionen ska utvärdera lämpligheten och effektiviteten hos systemet för internkontroll, företagsstyrningssystemets övriga delfaktorer och verksamheter som utkontrakterats. Internrevisionsfunktionen ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. 
77 l § 
Om en pensionskassa själv erbjuder täckning för biometriska risker eller för nivån på investeringsverksamhetens avkastning eller förmånerna, ska den inrätta en effektiv aktuariefunktion som 
1) samordnar och övervakar beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna, 
2) bedömer lämpligheten av de metoder och underliggande modeller som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar samt de antaganden som ligger till grund för denna beräkning, 
3) bedömer om de data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga samt bedömer deras kvalitet, 
4) jämför de antaganden som ligger till grund för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar med den faktiska utvecklingen, 
5) informerar pensionskassans styrelse om hur tillförlitliga och lämpliga beräkningarna av försäkringstekniska avsättningar är, 
6) yttrar sig om försäkringskassans övergripande policy, om pensionskassan har en sådan policy, 
7) yttrar sig om försäkringsarrangemangens lämplighet, om pensionsstiftelsen har sådana arrangemang, och 
8) bidrar till ett effektivt genomförande av riskhanteringssystemet. 
77 m § 
Pensionskassor ska på ett sätt som står i proportion till deras storlek och interna organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet, göra en egen riskbedömning och dokumentera denna bedömning. Riskbedömningen ska genomföras åtminstone vart tredje år, eller utan dröjsmål vid en betydande förändring av pensionskassans eller dess tilläggspensionsarrangemangs riskprofil. Om det sker en betydande förändring av ett visst tilläggspensionsarrangemangs riskprofil kan riskbedömningen begränsas till just det arrangemanget. Riskbedömningen ska beaktas i pensionskassans strategiska beslut. 
Riskbedömningen ska inkludera 
1) en beskrivning av hur den egna riskbedömningen är inkluderad i pensionskassans lednings-, förvaltnings- och beslutsprocesser, 
2) en bedömning av riskhanteringssystemets effektivitet, 
3) en beskrivning av hur pensionskassan förebygger intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren, om pensionsstiftelsen utkontrakterar nyckelfunktioner till den ovan avsedda arbetsgivaren i enlighet med 77 h § 3 mom., 
4) en bedömning av pensionskassans totala finansieringsbehov och återhämtningsplan, om pensionskassan har en sådan plan, 
5) en bedömning av riskerna för försäkrade och förmånstagare avseende utbetalningen av deras pensionsförmåner och effektiviteten i korrigerande åtgärder, med beaktande av indexeringsmekanismer och mekanismer för reducering av intjänade förmåner, inbegripet i vilken omfattning intjänade pensionsförmåner kan reduceras, på vilka villkor och av vem, 
6) en kvalitativ bedömning av mekanismerna för att skydda pensionsförmåner inklusive garantier, överenskommelser och andra typer av finansiellt stöd från den arbetsgivare som försäkrar i pensionskassan, försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) eller täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för pensionskassan eller de försäkrade och förmånstagarna., 
7) en kvalitativ bedömning av de operativa riskerna, 
8) om miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas vid investeringsbeslut, en bedömning av nya eller framväxande risker, inbegripet risker med anknytning till klimatförändring, resursanvändning och miljön, sociala risker och risker med anknytning till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar. 
Med avseende på tillämpningen av riskbedömningen ska pensionskassorna ha metoder för att kartlägga och bedöma de risker som de är utsatta för eller kan utsättas för på kort och på lång sikt och som kan inverka på deras förmåga att fullgöra sina skyldigheter. Dessa metoder ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i pensionskassornas verksamhet. Metoderna ska beskrivas i den egna riskbedömningen. 
Pensionskassorna ska till Finansinspektionen överlämna en sammanfattning av riskbedömningen. Av den sammanfattningen ska framgå åtminstone riskbedömningens resultat och beskrivning av de metoder som använts för riskbedömningen. 
77 n § 
Pensionskassor ska upprätta och offentliggöra årsbokslut och förvaltningsberättelser i vilka hänsyn tas till varje tilläggspensionsarrangemang som de förvaltar och, vid behov, årsbokslut och förvaltningsberättelser för varje tilläggspensionsarrangemang. Årsboksluten och förvaltningsberättelserna ska ge en rättvisande och korrekt bild av pensionskassans tillgångar, skulder och finansiella ställning, och redovisa betydande investeringsinnehav. Årsboksluten och uppgifterna i förvaltningsberättelserna ska vara konsekventa, uttömmande, sakligt presenterade samt i vederbörlig ordning godkända av pensionskassans styrelse och revisor. 
77 o § 
Utöver vad som föreskrivs i 83 f § ska en utredning om principerna för pensionskassornas investeringspolicy täcka följande delområden: 
1) riskhanteringsprocesserna, 
2) hur miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolicyn, 
3) hur pensionskassan undviker ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg, 
4) lämpligheten i pensionsstiftelsens kreditvärderingsförfaranden, med hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos dess verksamhet. 
Pensionskassorna ska offentliggöra en utredning om principerna för investeringspolicyn. 
77 p § 
En pensionskassa får utkontraktera verksamhet till tjänsteföretag som arbetar för pensionskassans räkning. 
Nyckelfunktioner eller andra verksamheter får inte utkontrakteras på ett sätt som leder till att 
1) kvaliteten på pensionskassans företagsstyrningssystem försämras, 
2) den operativa risken ökar i otillbörlig utsträckning, 
3) Finansinspektionen får försämrade tillsynsmöjligheter, 
4) möjligheten till ett oavbrutet och tillfredsställande tillhandahållande av tjänster till försäkrade och förmånstagare undergrävs. 
En pensionskassa ansvarar, trots att den utkontrakterat verksamheter, för samtliga förpliktelser som följer av bestämmelserna och föreskrifterna om utkontraktering. Pensionskassan ska, genom valet av tjänsteföretag och genom den löpande övervakningen av tjänstelföretagets verksamheter, säkerställa att de utkontrakterade verksamheterna fungerar oklanderligt. 
Om utkontrakteringen av en pensionskassans verksamhet ska ingås ett skriftligt avtal som tydligt anger pensionskassans och tjänsteföretagets rättigheter och skyldigheter. 
77 q § 
En pensionskassa ska i god tid på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att utkontraktera funktioner. Om utkontraktering avser nyckelfunktioner eller förvaltning av tjänstepensionsinstitut ska detta anmälas till Finansinspektionen innan avtalet om utkontraktering träder i kraft. Pensionskassan ska underrätta Finansinspektionen också om betydande förändringar i anslutning till utkontrakterade funktioner. 
Finansinspektionen har rätt att av pensionskassor och tjänsteföretag utan obefogat dröjsmål få information om utkontrakterade funktioner. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den i 1 mom. avsedda anmälan som ska ges om utkontraktering. 
77 r § 
Pensionskassor har rätt att utse tilläggspensionsanstalter eller enheter enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och som enligt någon av i 77 g § 1 mom. 1—5 punkten nämnda författningar är auktoriserade att bedriva denna verksamhet. 
77 s § 
Om de försäkrade och förmånstagarna helt står för ett tilläggspensionsarrangemangs investeringsrisk ska pensionskassan för förvaringen av tilläggspensionsarrangemangets tillgångar enligt 77 u § och för övervakningen av tillgångarna enligt 77 v § utse ett eller flera förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och har auktoriserats i enlighet med någon av i 77 g § 1 mom. 1 eller 3—5 punkten nämnda författningar. 
Förvaringsinstitutet ska utses genom ett skriftligt avtal. I avtalet ska föreskrivas om den information som ska ges förvaringsinstitutet för att detta ska kunna utföra de uppgifter som ålagts det. 
Om de försäkrade och förmånstagarna inte i sin helhet står för tilläggspensionsarrangemangets investeringsrisk och om pensionskassan inte har utsett ett förvaringsinstitut som avses i 1 mom., ska pensionskassan ha ett system för förhindrande och lösning av intressekonflikter mellan pensionskassan och de försäkrade eller förmånstagare. Det system som avses ovan ska 
1) säkerställa att finansiella instrument förvaltas och skyddas på ett adekvat sätt, 
2) föra bok varmed pensionskassan ständigt och utan dröjsmål kan identifiera alla tillgångar, 
3) vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika intressekonflikter när det gäller förvaringen av tillgångar, 
4) på begäran av Finansinspektionen informera om hur tillgångarna förvaras. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om system som avses i 3 mom. 
77 t § 
När förvaringsinstitut förvarar tillgångar samt utför tillsynsuppgifter ska de agera hederligt, korrekt, professionellt och oberoende samt i de försäkrades och förmånstagarnas intresse. 
Ett förvaringsinstitut får inte bedriva verksamhet som kan skapa intressekonflikter mellan förvaringsinstitutet och pensionskassan, de försäkrade och förmånstagarna och sig självt, såvida inte förvaringsinstitutet håller utförandet av sina förvaringsinstitutsuppgifter funktionellt och hierarkiskt åtskilda från andra eventuellt oförenliga uppgifter samtidigt som eventuella intressekonflikter identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för de försäkrade, förmånstagarna och pensionskassans styrelse. 
77 u § 
Då en pensionskassas tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang och består av finansiella instrument som kan depåförvaras anförtros ett förvaringsinstitut för förvaring, ska förvaringsinstitutet förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument eller som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska för detta ändamål säkerställa att de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument registreras på separata konton på förvaringsinstitutet i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, öppnade i pensionskassans namn, så att de alltid tydligt kan identifieras som tillhörande pensionskassan eller de försäkrade och förmånstagarna. 
Om en pensionskassas tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang består av andra tillgångar än sådana som avses i 1 mom., ska förvaringsinstitutet kontrollera att pensionskassan är tillgångarnas ägare och föra ett register över dessa tillgångar. Kontrollen ska göras på grundval av uppgifter eller handlingar från pensionskassan och, om sådan finns tillgänglig, på grundval av extern information. Förvaringsinstitutet ska hålla sitt register uppdaterat. 
Ett förvaringsinstitut är ansvarigt inför pensionskassan, de försäkrade och förmånstagarna för förluster som drabbat dem som en följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt. Detta ansvar påverkas inte av att förvaringsinstitutet har anförtrott en tredje part förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar som det förvarar. 
77 v § 
Utöver de uppgifter som avses i 77 u § 1 och 2 mom. ska ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter 
1) utföra pensionskassans uppdrag, såvida inte dessa strider mot lag eller pensionskassans stadgar, 
2) säkerställa att ersättningar för transaktioner som omfattar pensionskassans tillgångar inbetalas till pensionskassan inom sedvanliga tidsfrister, 
3) säkerställa att inkomster från tillgångar används i enlighet med pensionskassans stadgar. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får Finansinspektionen fastställa andra tillsynsuppgifter som förvaringsinstitutet ska utföra. 
81 a § 
När det gäller pensionskassor som bedriver tilläggspensionsverksamhet ska ansvarsskulden ständigt motsvara pensionskassans sammanräknade finansiella förbindelser. Pensionskassans försäkringsmatematiker ska varje år beräkna ansvarsskulden. När det gäller tilläggspensionsverksamhet ska grunderna för beräkningen av en pensionskassas ansvarsskuld i första hand bestämmas så att man tryggar förmånerna för de försäkrade och pensionstagarna. De variabler som används vid beräkning av pensionsansvaret, såsom antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad och invaliditet samt ekonomiska antaganden, ska väljas på ett aktsamt sätt med beaktande av de väntade förändringarna av riskerna i samband med tilläggspensionsarrangemang. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar. Det kan vara motiverat att ändra dem om det sker förändringar i den lagstiftning, den befolkningsstruktur eller den finansiella situation som ligger till grund för antagandena. Om grunderna för pensionskassans ansvarsskuld förändras i fråga om tilläggspensionsverksamheten, ska grunderna tillämpas också på dem som blivit försäkrade före förändringen, om inte andra grunder bestäms för dem. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de grunder som används vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om pensionskassor med tilläggspensionsverksamhet. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur tryggande och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av ansvarsskulden. 
81 b § 
Om grunderna för en pensionskassas ansvarsskuld när det gäller tilläggspensionsverksamheten ändras med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstruktur eller finansiell situation på så sätt att ansvarsskulden enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna och de tillgångar som hänför sig till pensionskassans tilläggspensionsverksamhet inte förslår till att täcka en större ansvarsskuld, kan skillnaden mellan ansvarsskulderna med Finansinspektionens tillstånd bokföras som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen (försäkringstekniskttäckningsunderskott). 
En förutsättning för att Finansinspektionen ska bevilja tillstånd är att pensionskassan gör upp en genomförbar återhämtningsplan för amortering av det försäkringstekniska täckningsunderskottet inom en viss tid, dock högst tio år. Beviljandet av tillståndet och den utsatta tidens längd ska grunda sig på pensionskassans bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av det försäkringstekniska täckningsunderskottet kommer att medföra. Planen ska finnas tillgänglig för de försäkrade och förmånstagarna. 
I planen ska beaktas pensionskassans tilläggspensionsverksamhet när det gäller matchningen av tillgångar och ansvar, riskprofilen, likviditetsplanen, åldersprofilen hos de försäkrade som är berättigade till pensionsförmåner samt de tilläggspensionsarrangemang som befinner sig i uppbyggnadsskedet eller ska övergå till full fondering från att inte eller endast delvis ha varit fonderade. 
Om ett tilläggspensionsarrangemang avvecklas under den period som avses i 1 mom. ska pensionskassan underrätta Finansinspektionen om saken. Pensionskassan ska upprätta en plan för hur det avvecklade tilläggspensionsarrangemangets ansvar och tillgångar ska överföras till en annan pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet, till en A- eller en AB-pensionsstiftelse eller till ett försäkringsbolag. Planen ska överlämnas till Finansinspektionen. Planens huvudsakliga innehåll ska hållas tillgängligt för de försäkrade. 
82 a § 
Pensionskassor ska på ett aktsamt sätt välja den räntesats som används vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamheten. 
Finansinspektionen meddelar föreskrifter om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamhet. När Finansinspektionen fastställer maximiräntesatsen ska den beakta 
1) den aktuella marknadsavkastningen på obligationer av hög kvalitet, på statsobligationer och på obligationer från Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, 
2) den allmänna avkastningsnivån på pensionsstiftelsers och pensionskassors tillgångar som motsvarar tilläggspensionsverksamheten. 
Finansinspektionen kan på ansökan ge en pensionskassa tillstånd att vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamhet använda en större räntesats än den maximiräntesats som avses i 2 mom. enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som täcker den ovan avsedda ansvarsskulden genom att den minskas tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall ska också nivån på avkastningen från investering av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida investeringar till den del som de investeringar som täcker den ovan avsedda ansvarskulden är kortvarigare än den ovan avsedda ansvarsskulden. Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i detta moment. 
83 § 
En försäkringskassa ska täcka den ansvarsskuld som avses i 79 § och 80 § 2 mom. I fråga om en pensionskassa med tilläggspensionsverksamhet kan då från den ansvarsskuld som gäller tilläggspensionsverksamhet avdras den del av det i 81 b § 1 mom. avsedda försäkringstekniska täckningsunderskottet som inte har amorterats. 
Vid täckandet av ansvarsskulden ska pensionskassan se till att de tillgångar och förbindelser som hör till täckningen är säkra, ger god avkastning och är likvida samt att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. Investeringar i tillgångar som emitterats av samma emittent eller av emittenter som tillhör samma grupp får inte innebära överdriven riskkoncentration för pensionskassan. Då pensionskassan har flera delägare ska investeringarna i dem göras på ett aktsamt sätt och med beaktande av en tillräcklig spridning av tillgångarna. 
Pensionskassor får i sin tilläggspensionsverksamhet använda derivatinstrument, förutsatt att sådana instrument bidrar till att minska investeringsriskerna eller underlättar en effektiv kapitalförvaltning. Derivatinstrumentens sammanlagda underliggande tillgångar får uppgå till högst samma belopp som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt aktier och andelar som utgör täckning för tilläggspensionsverksamhetens ansvarsskuld. Pensionskassan ska i samband med derivatinstrument undvika överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet. Derivatinstrument som har samband med tilläggspensionsverksamhet ska hänföras till den verksamhetens tillgångar. Derivatinstrument ska värderas enligt aktsamhetsprincipen med beaktande av den underliggande tillgången. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om användning av derivatinstrument i samband med pensionskassors frivilliga tilläggspensionsverksamhet. 
83 g § 
Med en EES-stat jämställs vid tillämpningen av 83 § 8 och 11 mom., 83 h—83 j och 83 l—83 r § också sådana medlemsstater i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 
83 h § 
Ansvarsskuldens hela bruttobelopp kan täckas med 
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat, landskapet Åland eller en internationell sammanslutning där åtminstone en av medlemmarna är en EES-stat, 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan kommun, samkommun, församling som fungerar som ett offentligt samfund eller något annat sådant med dessa jämställbart regionalt offentligt samfund som är beläget i en EES-stat och som har skatteuppbördsrätt eller vars medlemmar har skatteuppbördsrätt, 
3) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan inlåningsbank eller ett sådant försäkringsbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat, eller en annan sammanslutning som Finansinspektionen jämställer med en sådan inlåningsbank eller ett sådant försäkringsbolag som avses ovan, 
4) fondandelar i placeringsfonder vilka enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i tillgångsslag enligt denna paragraf och vilka grundats av ett fondbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat och har hemort i en EES-stat, 
5) fondandelar i andra med placeringsfonder jämställbara fondföretag som står under offentlig tillsyn i en EES-stat, har hemort i en EES-stat och enligt sina stadgar investerar sina tillgångar i tillgångsslag som avses i denna paragraf, 
6) instrument som är utfärdade eller garanterade av Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europeiska fonder för socialt företagande eller Europeiska riskkapitalfonder, 
7) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av skuldförbindelser eller fondandelar som avses i 1—6 punkten. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 4 och 5 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp. 
83 i § 
Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av 
1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är ett annat kreditinstitut under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat än en sådan inlåningsbank som avses i 83 h § 1 mom. 3 punkten eller en annan sammanslutning som med stöd av samma punkt jämställs med en sådan inlåningsbank, 
2) skuldförbindelser i vilka gäldenären är en sammanslutning som har hemort i en EES-stat och vars aktier eller andelar omsätts på en reglerad marknad i en EES-stat, 
3) skuldförbindelser som omsätts på en reglerad marknad och i vilka gäldenären är en annan sammanslutning än en sådan som avses i 1 eller 2 punkten eller i 83 h § 1 mom. 1—3 punkten, och 
4) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av skuldförbindelser som avses i 1—3 punkten. 
Vad som i 1 mom. 3 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på skuldförbindelser som är föremål för handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform. 
83 j § 
Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av 
1) sådana aktier, andelar och med aktier jämförbara omsättningsbara värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad, 
2) förbindelser som har emitterats av en sådan sammanslutning med hemort i en EES-stat vars aktier och andelar är föremål för handel på en reglerad marknad och har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser, 
3) fondandelar i placeringsfonder vilka enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i tillgångsslag enligt 83 h eller 83 i § eller enligt denna paragraf och vilka grundats av ett sådant fondbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat och har hemort i en EES-stat, 
4) fondandelar i andra med placeringsfonder jämställbara fondföretag som står under offentlig tillsyn i en EES-stat, har hemort i en EES-stat och enligt sina stadgar placerar sina tillgångar i de tillgångsslag som avses i 83 h eller 83 i § eller i denna paragraf, och 
5) skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av aktier, andelar, förbindelser eller fondandelar som avses i 1—4 punkten. 
Vad som i 1 mom. 1 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform. 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 3 och 4 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp. 
83 m § 
Högst 10 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får investeras i följande objekt, förutsatt att de inte är föremål för handel på en reglerad marknad, på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform: 
1) aktier, andelar och aktier som är jämförbara med värdepapper, 
2) förbindelser som har sämre förmånsrätt än gäldenärens övriga förbindelser, 
3) obligationer, 
4) övriga investeringsinstrument som har en långsiktig investeringshorisont. 
83 s § 
Om en pensionskassa som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning för investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska pensionskassan utöver ansvarsskulden ständigt ha en tillräcklig kapitalbas för att uppfylla det sammanräknade minimikapitalkravet som i enlighet med 83 v—83 y § beräknats för olika försäkringsklasser (kapitalbasens minimibelopp). 
Kapitalbasen ska motsvara typen av risk och tillgångarnas sammansättning i samtliga tilläggspensionsarrangemang. De tillgångar som hör till kapitalbasen får inte vara bundna vid förutsebara ansvarsförbindelser. 
Till pensionskassans kapitalbas enligt 1 mom. hänförs följande poster: 
1) den betalda grundfonden och garantikapitalet, 
2) reservfonden och övriga fonder, 
3) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder, 
4) den avskrivningsdifferens som upptagits i balansräkningen med stöd av 5 kap. 12 § 1 mom. i bokföringslagen samt de frivilliga reserver som avses i 15 § i det kapitlet, 
5) på ansökan av pensionskassan och med samtycke av Finansinspektionen den positiva skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värden och bokföringsvärden i balansräkningen, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär, 
6) på ansökan av pensionskassan och med samtycke av Finansinspektionen hälften av grundfondens och garantikapitalets sammanlagda obetalda belopp efter att 25 procent av grundfondens och garantikapitalets sammanlagda belopp har betalts. 
Från pensionskassans kapitalbas enligt 1 mom. ska följande poster dras av: 
1) räkenskapsperiodens förlust och förlusten från tidigare räkenskapsperioder, 
2) den positiva skillnaden mellan tillgångarnas bokföringsvärden och verkliga värden i balansräkningen, 
3) den andel av anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som inte har upptagits som kostnad i resultaträkningen, 
4) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik, 
5) eventuell maximal förlust som derivatinstrument kan orsaka pensionskassan. 
Av det obetalda belopp som avses i 3 mom. 6 punkten får till kapitalbasen hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av kapitalbasen eller kapitalbasens minimibelopp, beroende på vilket som är lägre. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om 
1) vilka poster som ska hänföras till eller dras av från kapitalbasen, 
2) hur de beräkningar som gäller uppfyllandet av kraven på kapitalbasen ska göras och när beräkningarna ska ges in. 
83 v § 
Den andel som ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § ska i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008), med undantag av försäkringar som avses i 13 § 2 mom. i den lagen, bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2 och 3 mom. i denna paragraf. 
På summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent, och det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 1 mom. 
På risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll beräknas en andel om 0,3 procent. I fråga om dödsfallsförsäkring som tecknats för högst tre år är andelen dock 0,1 procent och, i fråga om försäkring som tecknats för flera än tre men för högst fem år är andelen 0,15 procent. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 2 mom. 
I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklassen 6 fås den andel som ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § genom att beräkna en andel om 4 procent på summan av premieansvaret vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 1 mom. 
I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklassen 5 fås den andel som enligt 83 s § ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp genom att beräkna en andel om 1 procent av de försäkringsrelaterade tillgångarna. 
83 w § 
Den andel som hänförs till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § ska i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 3 enligt lagen om försäkringsklasser bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2—5 mom. i denna paragraf. 
Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § bär investeringsrisken, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent. 
Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § inte bär investeringsrisken och pensionskassan inte har rätt att ändra belastningarna som är avsedda att täcka administrationskostnaderna inom fem år, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 1 procent. 
På risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll ska beräknas en andel om 0,3 procent. 
Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § inte bär investeringsrisken och pensionskassan har rätt att ändra belastningarna som är avsedda att täcka administrationskostnaderna inom fem år, ska en andel om 25 procent beräknas på försäkringarnas administrationskostnader under den närmast föregående räkenskapsperioden. 
83 x § 
Den andel som hänförs till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § är i fråga om försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser det största av de belopp som räknats ut enligt 2—5 mom. 
Av en pensionskassas premieinkomst i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser ska av den egna andelen av premieinkomsten under den senaste räkenskapsperioden sammanräknas 18 procent upp till 50 000 000 euro och 16 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 83 y § 3 mom. 
Om pensionskassans premieintäkt i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under den senaste räkenskapsperioden är större än premieinkomsten, ska premieintäkten i stället för premieinkomsten användas i den beräkning som avses i 2 mom. 
Av medelvärdet av pensionskassans egen andel av ersättningskostnader i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under de tre senaste räkenskapsperioderna sammanräknas 26 procent av kostnaderna upp till 35 000 000 euro och 23 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 83 y § 3 mom. 
Om kapitalbasens minimibelopp enligt 1 mom. som bestämts i enlighet med 2—4 mom. är mindre än minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas, ska kapitalbasens minimibelopp vara minst minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas multiplicerad med ett relationstal som erhålls när det egna ersättningsansvaret i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser vid räkenskapsperiodens slut divideras med den egna andelen av ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens början. Detta relationstal får dock inte vara större än 1. 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får beloppen i denna paragraf justeras enligt förändringarna i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro. 
83 y § 
Det relationstal som avses i 83 v § 2 och 4 mom. erhålls när summan av en försäkringsgrupps egen andel av premieansvaret för gruppen i fråga och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85. 
Det relationstal som avses i 83 v § 3 mom. erhålls när försäkringsgruppens egen andel av risksumman för försäkringarna för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5. 
Det relationstal som avses i 83 x § 2 och 4 mom. erhålls genom att den egna andelen av ersättningskostnaderna för de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnader innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5. 
84 a § 
En pensionskassa ska med skäliga mellanrum för kännedom till de försäkrade som är berättigade till tilläggspensionsförmåner samt vid behov till deras företrädare överlämna pensionskassans gällande stadgar varav framgår omfattningen av deras tilläggsförmåner, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till tilläggsförmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av stadgarna. 
Pensionskassan ska varje år ge de försäkrade en redogörelse för pensionskassans finansiella ställning när det gäller tilläggspensionsverksamheten. 
Varje pensionstagare ska, vid pensionsavgång eller när andra förmåner ska betalas ut, få utförlig information om de pensionsförmåner och andra förmåner som pensionstagaren har rätt till. Vidare ska varje pensionstagare samt vid behov hans eller hennes företrädare inom skälig tid få information om väsentliga ändringar av pensionskassans stadgar. 
84 b § 
Pensionskassans försäkrade och pensionstagare inom tilläggspensionsverksamheten samt vid behov deras företrädare ska på begäran få 
1) bokslut och verksamhetsberättelse och, om tilläggspensionskassan ansvarar för fler än ett tilläggspensionsarrangemang, bokslutet och verksamhetsberättelsen för vart och ett av arrangemangen, och 
2) riktlinjerna för investeringspolicyn. 
Pensionskassans försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten ska på begäran få utförlig information om 
1) målnivån för pensionsförmånerna, 
2) förmånernas nivå när medlemskapet upphör, och 
3) pensionskassans stadgar som gäller för överföringen av pensionsrättigheter till en annan pensionsanstalt när medlemskapet upphör till följd av att anställningsförhållandet upphör. 
Försäkrade som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran på utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen. 
84 c § 
Den information som pensionskassorna lämnar enligt detta kapitel ska uppfylla följande krav: 
1) informationen ska uppdateras regelbundet, 
2) informationen ska avfattas på ett tydligt sätt, med användning av ett klart, koncist och begripligt språk samt med undvikande av fackspråk och tekniska termer, 
3) begreppen och innehållet ska vara konsekventa och informationen ska inte vara vilseledande, 
4) informationen ska presenteras på ett lättläst sätt, 
5) informationen ska vara tillgänglig på finska eller svenska, 
6) informationen ska kostnadsfritt göras tillgänglig för presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare, i elektronisk form eller i pappersform. 
84 d § 
Pensionskassorna ska ge de försäkrade och förmånstagarna tillräcklig information om villkoren för tilläggspensionsarrangemang, i synnerhet om 
1) pensionskassans namn och den EES-stat där den är registrerad eller auktoriserad samt namnet på dess behöriga myndighet, 
2) de rättigheter och skyldigheter som parterna i tilläggspensionsarrangemanget har, 
3) investeringsprofilen, 
4) vilken typ av finansiella risker som de försäkrade och förmånstagarna står för, 
5) villkoren för fulla eller partiella garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget eller avseende en viss förmånsnivå eller, när ingen garanti erbjuds med stöd av arrangemanget, en förklaring om detta, 
6) eventuella mekanismer som skyddar intjänade rättigheter eller mekanismer för reducering av förmåner, om sådana finns, 
7) om de försäkrade står för investeringsrisk eller kan fatta investeringsbeslut, information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats, om denna period understiger fem år, 
8) strukturen på kostnader som bärs av försäkrade och förmånstagare, för tilläggspensionsarrangemang som inte fastställer en viss förmånsnivå, 
9) de alternativ som försäkrade och förmånstagare har för att erhålla sina pensionsförmåner, 
10) om en försäkrad har rätt att överlåta pensionsrättigheter, ytterligare information om arrangemangen för en sådan överlåtelse. 
För en pensionskassas tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för en investeringsrisk och som föreskriver fler än ett alternativ med olika investeringsprofiler ska de försäkrade informeras om villkoren för tillgängliga investeringsalternativ och ickevalsalternativet för investeringar och tilläggspensionsarrangemangets regel om att en viss försäkrad anvisas ett visst investeringsalternativ. 
Pensionskassan ska inom skälig tid ge försäkrade, förmånstagare och deras företrädare all relevant information om ändringar av reglerna för tilläggspensionsarrangemanget samt tillhandahålla dem en förklaring om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar de försäkrade och förmånstagarna. 
84 e § 
Pensionskassorna ska på begäran av de försäkrade och förmånstagarna eller deras företrädare lämna följande kompletterande information: 
1) årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt riktlinjerna för investeringspolicyn, 
2) närmare uppgifter om de antaganden som använts som underlag för tilläggspensionsprognoserna och för eventuella ekonomiska scenarier i det tilläggspensionsbesked som avses i 84 f §. 
De personer tillhörande verksamhetskretsen som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen. 
84 f § 
Pensionskassorna ska kostnadsfritt för alla försäkrade minst varje år i elektronisk form eller i pappersform upprätta ett kortfattat dokument vars titel ska innehålla ordet tilläggspensionsbesked. Den försäkrade ska på begäran ges en papperskopia utöver den elektroniska informationen. Informationen i tilläggspensionsbeskedet ska vara korrekt och uppdaterad. 
Tilläggspensionsbeskedet ska innehålla åtminstone följande information till de försäkrade: 
1) den försäkrades personuppgifter och pensionsålder, 
2) pensionskassans namn och adress samt specifika uppgifter om den försäkrades tilläggspensionsarrangemang, 
3) information om garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget och, vid behov, var ytterligare information finns, 
4) information om prognoser för tilläggspensionsförmåner grundade på den försäkrades pensionsålder och en ansvarsfrihetsklausul där det konstateras att prognoserna kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner. Om prognosen för pensionsförmånerna grundas på ekonomiska scenarier ska den informationen också innehålla ett bästa scenario och ett oförmånligt scenario, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär. 
5) information om intjänade rättigheter eller ackumulerat kapital med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
6) information om de bidrag som delägaren och den försäkrade har betalat in till tilläggspensionsarrangemanget, åtminstone under de senaste 12 månaderna, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär, 
7) en specificering av de kostnader som pensionsstiftelsen har dragit av åtminstone under de senaste 12 månaderna, 
8) information om fonderingsnivån för tilläggspensionsarrangemanget som helhet, 
9) en tydlig angivelse av det exakta datum som informationen avser, 
10) en tydlig angivelse av betydande förändringar av informationen i förhållande till föregående år. 
I beskedet om tilläggspensionen ska utöver informationen i 2 mom. anges var och hur den försäkrade kan erhålla 
1) ytterligare praktisk information om de valmöjligheter som den försäkrade har enligt tilläggspensionsarrangemanget, 
2) en redogörelse för principerna för årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt för investeringspolicyn, 
3) information om de antaganden som används för livräntebelopp, särskilt med avseende på annuitetsränta, typen av leverantör och livräntans varaktighet, 
4) information om förmånsnivån för det fall att anställningen upphör, 
5) ytterligare information när det är fråga om tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för investeringsrisk och där ett investeringsalternativ åläggs den försäkrade genom en särskild bestämmelse som anges i tilläggspensionsarrangemanget. 
Finansinspektionen utfärdar föreskrifter om antaganden för de prognoser som ska användas för beräkning av tilläggspensionen enligt 2 mom. 4 punkten och som pensionskassan ska använda för att fastställa den årliga nominella avkastningsprocenten på investeringarna, den årliga inflationen och framtida löner. 
84 g § 
Pensionskassorna ska säkerställa att presumtiva försäkrade som inte automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang samt försäkrade som automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang, omedelbart efter anslutningen till arrangemanget informeras om 
1) alla relevanta alternativ som de har, inbegripet investeringsalternativ, 
2) relevanta inslag i tilläggspensionsarrangemanget, inbegripet typen av förmåner, 
3) information om huruvida miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringsstrategin och i så fall på vilket sätt, 
4) var ytterligare information finns tillgänglig. 
När de försäkrade står för investeringsrisk eller kan fatta investeringsbeslut, ska pensionskassan ge presumtiva försäkrade information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats om denna period understiger fem år, samt information om strukturen på kostnader som bärs av försäkrade och förmånstagare. 
84 h § 
En pensionskassa ska i god tid före den försäkrades pensionsålder eller på den försäkrades begäran tillhandahålla varje försäkrad information om de alternativ för utbetalning av tilläggspensionsförmåner som han eller hon har för att erhålla sina förmåner. 
Pensionskassan ska regelbundet informera förmånstagarna om de förmåner som ska utbetalas och om motsvarande utbetalningsalternativ. Dessutom ska förmånstagarna utan dröjsmål informeras efter ett slutgiltigt beslut som leder till att förmånsnivåerna reduceras och tre månader innan beslutet genomförs. Om förmånstagarna står för en betydande del av investeringsrisken under utbetalningsfasen ska det säkerställas att de regelbundet får den information de behöver. 
101 § 
Om Finansinspektionen anser att en försäkringskassa är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Finansinspektionen förbjuda försäkringskassan att överlåta eller pantsätta kassans egendom. 
9 a kap. 
Tillsynen över pensionskassornas tilläggspensionsverksamhet och över utländska EES-tilläggspensionsanstalter 
101 a § 
Detta kapitel ska tillämpas utöver vad som i 9 kap. föreskrivs tillsynen över pensionskassorna och på tillsynen över utländska EES-tilläggspensionsanstalter
Vad som i detta kapitel föreskrivs om pensionskassor ska tillämpas endast på pensionskassors tilläggspensionsverksamhet. 
Finansinspektionen ska övervaka att pensionskassorna uppfyller de krav på sin verksamhet som föreskrivs i denna lag. Finansinspektionen ska i synnerhet utöva tillsyn över att pensionskassorna uppfyller följande krav: 
1) vad som i 7 kap. föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar och finansiering av sådana, 
2) vad som i 83 s—83 y § föreskrivs om kapitalbas, disponibel kapitalbas och minimikrav på kapitalbasen, 
3) vad som i 7 kap. samt i 8 b och 8 c § föreskrivs om investeringsregler, 
4) vad som i 6 a kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem och kapitalförvaltning, 
5) vad som i 8 kap. föreskrivs om information som ska lämnas till försäkrade och förmånstagare. 
101 b § 
Syftet med tillsynen är att skydda de försäkrades och förmånstagarnas rättigheter samt att säkerställa pensionskassornas stabilitet och sundhet. 
Tillsynen ska vara rättidig och stå i proposition till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. Tillsynen ska baseras på en framåtblickande och riskbaserad metod. 
Finansinspektionen ska utföra tillsynsåtgärder i ändamålsenlig omfattning i pensionskassans lokaler och på distans. Finansinspektionen ska särskilt i krissituationer ta hänsyn till den potentiella effekt som åtgärderna har på de finansiella systemens stabilitet i Europeiska unionen. 
101 c § 
Finansinspektionen ska när den utövar tillsyn över pensionskassorna ta hänsyn till de omständigheter under vilka pensionskassorna bedriver sin verksamhet samt till de tjänsteföretag som utför utkontrakterade nyckelfunktioner eller annan verksamhet för pensionskassornas räkning. Finansinspektionen ska i sin tillsyn över pensionskassorna i synnerhet bedöma 
1) om pensionskassans företagsstyrningssystem uppfyller de kvalitativa krav som föreskrivs i 6 a kap., 
2) de risker som en pensionskassa står inför samt dess förmåga att bedöma och hantera dessa risker. 
Finansinspektionen ska ha tillgång till stresstester och andra motsvarande uppföljningsinstrument som ger Finansinspektionen möjlighet att identifiera försämringar i en pensionskassas finansiella ställning och att övervaka hur en försämring åtgärdas. 
Finansinspektionen ska fastställa hur ofta granskningar minst ska göras och vilken omfattning de ska ha, med beaktande av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. 
Finansinspektionen ska offentliggöra information om de olika skedena i och de allmänna principerna för det tillsynsförfarande som föreskrivs i 1—3 mom. 
101 d § 
Pensionskassa och de personer som i praktiken leder dess verksamhet eller utför nyckelfunktioner ska utan obefogat dröjsmål på begäran till Finansinspektionen överlämna för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar. I synnerhet ska man överlämna 
1) den egna riskbedömningen samt om riktlinjerna för investeringspolicyn, bokslutet och verksamhetsberättelsen, 
2) interna delårsrapporter, försäkringsmatematiska kalkyler och detaljerade antaganden, analyser beträffande matchning av tillgångar och skulder, dokumentation som visar att riktlinjerna för investeringsverksamheten följs, dokumentation som visar att inbetalningar skett planenligt samt om en sådan revisionsberättelse som avses i revisionslagen. 
101 e § 
Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att 77 p § följs när en pensionskassa utkontrakterar nyckelfunktioner och annan verksamhet samt all sådan utkontraktering i senare led, som påverkar pensionskassans finansiella ställning eller som är av avgörande betydelse för vad som krävs för effektiv tillsyn. 
Vad som i 24 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om granskning av tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen ska tillämpas också på inspektioner av sådana tjänsteföretags lokaler till vilka en pensionskassa har utkontrakterat verksamheter. Vad som ovan föreskrivs om inspektioner av tjänsteföretags verksamhetsställen ska tillämpas också på sådana tjänsteleverantörer till vilka pensionskassans tjänsteföretag i ett senare led har utkontrakterat pensionskassans verksamheter. 
101 f § 
Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift enligt 38 § i lagen om Finansinspektionen, som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot 
1) vad som i 9 a § föreskrivs om en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna, 
2) vad som i 6 a kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem, kapitalförvaltning och användning av förvaringsinstitut, 
3) vad som i 8 § 1 mom., 8 b, 8 c, 81 a, 81 b och 82 a §, 83 § 1—2 och 8 mom., 83 h—83 j, 83 m, 83 s och 83 v—83 y § föreskrivs om pensionsansvar, täckning av pensionsansvar, investering samt solvenskapital, 
4) vad som i 84 c—84 h § föreskrivs om information till försäkrade och förmånstagare, 
5) vad som i 14 a kap. föreskrivs om gränsöverskridande verksamhet och i 14 b kap. om gränsöverskridande överlåtelser 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska på påförande av ordningsavgift tillämpas vad som i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om ordningsavgift. 
101 g § 
Finansinspektionen kan i situationer som avses i 101 § förbjuda användningen av pensionskassas tillgångar som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 77 r § eller av ett förvaringsinstitut som avses i 77 s §. 
Finansinspektionen kan på begäran av en behörig myndighet i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat förbjuda eller begränsa användningen av en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som är etablerade i Finland. 
101 h § 
Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten anmäla beslut om att förbjuda eller begränsa en pensionskassas verksamhet. 
101 i § 
Finansinspektionen ska i enlighet med 125 j § i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) utöva tillsyn över att utländska EES-tilläggspensionsanstalter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet där Finland är värdstat följer finsk social- och arbetsrätt samt iakttar de informationskrav som ska tillämpas på frivilliga tilläggspensioner. 
Om en pensionskassa bedriver gränsöverskridande verksamhet ska värdstatens behöriga myndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av värdstatens social- och arbetsrätt och av värdstatens informationskrav. Finansinspektionen ska på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med värdstatens behöriga myndighet. 
Finansinspektionen ska regelbundet, dock minst vartannat år, underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de bestämmelser i denna lag som inte omfattas av finsk social- och arbetsrätt samt om ändringar i bestämmelserna. 
157 a § 
Detta kapitel ska tillämpas på EES-tilläggspensionskassors gränsöverskridande verksamhet och på utländska EES-tilläggspensionsanstalters verksamhet. 
Pensionskassor som beviljar frivilliga tilläggspensioner och pensionskassor som beviljar både frivilliga tilläggspensioner och lagstadgade pensioner kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som EES-tilläggspensionskassa. På ansökan om tillstånd ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndsförfarandet i fråga om gränsöverskridande verksamhet. 
En till EES-tilläggspensionskassa ombildad pensionskassas avdelning för lagstadgad pensionsverksamhet får inte bedriva gränsöverskridande verksamhet. 
157 b § 
En EES-tilläggspensionskassa ska ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen innan den gränsöverskridande verksamheten inleds och finansiering i anslutning därtill tas emot från ett finansierande företag. 
En EES-tilläggspensionskassa ska i anslutning till tillståndsansökan informera Finansinspektionen om 
1) värdstaten, 
2) det finansierande företaget och den ort där dess centralförvaltning är belägen, 
3) huvuddragen i det tilläggspensionsarrangemang som ska förvaltas för det finansierande företaget. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i anslutning till tillståndsansökan. 
157 c § 
Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionskassa med beaktande av dess administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer samt erfarenhet på området har förutsättningar att bedriva den föreslagna gränsöverskridande verksamheten, ska Finansinspektionen inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom. vidarebefordra uppgifterna till den behöriga myndigheten i den stat som avses i 157 b § 2 mom. 1 punkten och underrätta EES-tilläggspensionskassan om detta. Till anmälan ska fogas beslutet om tillstånd att inleda den gränsöverskridande verksamheten. 
Om Finansinspektionen gör bedömningen av en EES-tilläggspensionskassa inte uppfyller de i 1 mom. stadgade förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen förvägra tillståndsansökan som avses i 157 b § 1 mom. inom tre månader från det att den fick de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom. 
157 d § 
Finansinspektionen ska informera en EES-tilläggspensionskassa som ansöker om tillstånd om de social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang och som har uppställts av den behöriga myndigheten i värdstaten samt om betydande förändringar av de nämnda kraven. På en EES-tilläggspensionskassas gränsöverskridande verksamhet ska inte tillämpas vad som i 8 kap. i denna lag föreskrivs om information, begränsning av en försäkringskassas ansvar och utbetalning av förmåner. 
Finansinspektionen ska informera den sökande EES-tilläggspensionsstiftelsen om de krav gällande gränsöverskridande verksamhet som värdstatens behöriga myndighet har uppställt i fråga om information som ska ges presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt betydande förändringar av den ovan avsedda kraven. 
En EES-tilläggspensionskassa som har fått det ovan i 157 c § 1 mom. avsedda tillståndet kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet efter att ha informerats om de ovan i 1 och 2 mom. avsedda krav eller sex veckor från det att värdstatens behöriga myndighet har fått de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom. 
157 e § 
Om värdstatens behöriga myndighet meddelar Finansinspektionen att en EES-tilläggspensionskassa i sin verksamhet inte iakttar de krav som avses i 157 d § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen i samarbete med värdstatens behöriga myndighet vidta de åtgärder som behövs för att tilläggspensionskassan ska upphöra med överträdelsen. 
157 f § 
En EES-tilläggspensionskassa som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska i sin helhet och ständigt täcka pensionsansvaret i fråga om samtliga tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar. 
157 g § 
Finansinspektionen ska i försäkringskasseregistret som EES-pensionskassor med tilläggspensionsverksamhet anteckna också pensionskassor bedriver gränsöverskridande verksamhet. Om en EES-pensionskassas gränsöverskridande verksamhet upphör ska Finansinspektionen avregistrera kassan som EES-tilläggspensionskassa. 
Finansinspektionen ska i försäkringskasseregistret anteckna de EES-stater där en EES-pensionskassa är verksam. 
Finansinspektionen ska meddela Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten de registeruppgifter som avses i 1 och 2 mom. 
157 h § 
Utländska EES-tilläggspensionsanstalter har i enlighet med 125 h och 125 i § i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland. 
14 b kap. 
Gränsöverskridande överlåtelser 
157 i § 
Detta kapitel ska tillämpas på pensionskassor med minst 100 försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten samt på pensionskassor som från och med följande räkenskapsperiod har gjort en sådan anmälan till Finansinspektionen som avses i 2 b § 1 mom. Detta kapitel ska tillämpas också på pensionskassor med färre än 100 försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten, om den pensionskassa som är övertagande tilläggspensionsanstalt eller den utländska EES- tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt inte bedriver gränsöverskridande verksamhet efter överlåtelsen. 
En pensionskassa kan överlåta alla eller en del av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar inklusive försäkringstekniska avsättningar, andra skyldigheter och rättigheter samt pensionsansvar som kan överföras och andra motsvarande tillgångar eller motsvarande betalningar till den övertagande tilläggspensionsanstalten under de förutsättningar som föreskrivs i detta kapitel. 
Den pensionskassa vars tilläggspensionsarrangemang överlåts ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
På överlåtelse av en del av ett tilläggspensionsarrangemang ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang. På gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i detta kapitel ska inte tillämpas 12 kap. 
157 j § 
Utöver vad som i 31 § föreskrivs om en försäkringskassas styrelses beslut är en förutsättning för en överlåtelse som avses i 157 i § 2 mom. ett beslut som innebär att överlåtelsen godkänns av en majoritet av den överlåtande pensionskassans styrelsemedlemmar som företräder de personer som hör till verksamhetskretsen. Om förmånstagarna inte hör till den överlåtande pensionskassans verksamhetskrets är en förutsättning för överlåtelsen att majoritet av förmånstagarna godkänner överlåtelsen. Förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska utöva sin beslutanderätt per post eller genom datakommunikation. Förmånstagarnas beslut blir det förslag som har biträtts med över hälften av de avgivna rösterna. 
En pensionskassa ska minst en månad före ett sådant beslut som avses i 1 mom. till de försäkrade som omfattas av det försäkringsbestånd som överlåts och till de styrelsemedlemmar som företräder dem samt till förmånstagarna sända ett meddelande om planen för överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget samt hålla information om överlåtelsevillkoren tillgänglig för dem på sitt kontor eller på sina webbsidor. Till förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska minst en månad före ett beslut enligt i 1 mom. sändas anvisningar om det omröstningsförfarande som avses ovan. 
En förutsättning för överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang är dessutom att den arbetsgivare vars tilläggspensionsarrangemang överlåts på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. 
157 k § 
En förutsättning för en pensionskassas gränsöverskridande överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang enligt 157 i § 2 mom. är att den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ger sitt godkännande efter det att Finansinspektionen har gett sitt förhandsgodkännande av den ansökan om gränsöverskridande överlåtelse från den övertagande tilläggspensionsanstalten som inkommit från den behöriga myndigheten. 
Finansinspektionen ska efter att från den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ha fått den ovan nämnda anstaltens ansökan om gränsöverskridande överlåtelse bedöma om 
1) de återstående försäkrades och förmånstagarnas ställning på lång sikt vid överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget delvis är tryggad på det sätt som avses i 157 i § 1 mom., 
2) de försäkrades och förmånstagarnas individuella rättigheter kommer att vara åtminstone desamma efter överlåtelsen, 
3) de tillgångar motsvarande tilläggspensionsarrangemanget som överlåts är tillräckliga och lämpliga för att täcka de skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter som ska överlåtas, på det sätt som föreskrivs i 7 kap. 
Finansinspektionen ska inom åtta veckor från det att ansökan enligt 1 mom. har mottagits översända sin bedömning till den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
157 l § 
När Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat har informerats om att överlåtelsen godkänts och överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen informera den ovan avsedda behöriga myndigheten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemanget och enligt vilka tilläggspensionsarrangemanget ska förvaltas samt om betydande förändringar av de krav som nämns ovan. 
Finansinspektionen ska dessutom informera den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om de krav som ska tillämpas på översändande av informationen till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt om betydande förändringar när det gäller översändandet av information som nämns ovan. 
Finansinspektionen ska sända ett meddelande enligt 1 och 2 mom. inom fyra veckor efter att ha fått vetskap om att ansökan om överlåtelsen har godkänts. 
157 m § 
Om Finansinspektionen i en situation som avses i 157 l § är värdstatens behöriga myndighet, ska Finansinspektionen se till att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller de krav som avses i 157 l § 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den har upptäckt i samband med tillsynen. Om en överträdelse fortsätter trots eller i avsaknad av den ovan avsedda behöriga myndighetens åtgärder, kan Finansinspektionen begränsa eller förbjuda den övertagande tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet. 
157 n § 
En pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet kan i samband med en gränsöverskridande överlåtelse verka som övertagande tilläggspensionsanstalt, om de förutsättningar för överlåtelsen som föreskrivs i detta kapitel är uppfyllda. 
En förutsättning för överlåtelse är att de försäkrade och förmånstagare eller de företrädare för de försäkrade och förmånstagarna som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen och att de försäkrade och förmånstagarna hör till pensionskassans verksamhetskrets enligt 4 §. En förutsättning för överlåtelsen är dessutom att det företag som finansierar tilläggspensionsarrangemanget har gett sitt samtycke på förhand och ansluter sig till pensionskassan som delägare. 
Den överlåtande tilläggspensionsanstalten ska svara för överlåtelsekostnaderna. 
157 o § 
En pensionskassa som har för avsikt att verka som övertagande tilläggspensionsanstalt ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd för gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget. Av ansökan ska framgå 
1) det överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens namn och huvudsakliga förvaltningsort samt den EES-stat där tilläggspensionsanstalten är auktoriserad eller registrerad, 
2) det skriftliga avtalet mellan den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget inklusive alla villkor, 
3) en beskrivning av tilläggspensionsarrangemangets väsentliga särdrag, 
4) en beskrivning av de ansvar eller försäkringstekniska avsättningar som ska överlåtas och andra skyldigheter och rättigheter, samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar, 
5) det finansierande företagets namn och huvudsakliga förvaltningsort, 
6) belägg för att de försäkrade, de förmånstagare och det finansierande företag som avses i 157 n § 2 mom. har gett samtycke, 
7) namnet på de EES-stater vars social- och arbetsrätt ska tillämpas på det tilläggspensionsarrangemang som överlåts. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål för bedömning översända en ansökan enligt 1 mom. till den överlåtande tilläggspensionsanstaltens behöriga myndighet. 
157 p § 
Finansinspektionen ska utifrån en ansökan enligt 157 o § bedöma om 
1) den ansökande pensionskassan har lämnat all den i 157 n § 1 mom. avsedda information, 
2) pensionskassans administrativa uppbyggnad, finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer och erfarenhet på området är förenliga med de krav som uppställts för den föreslagna överlåtelsen, 
3) om de långsiktiga intressena hos pensionskassans försäkrade och förmånstagare och den överlåtna delen av tilläggspensionsarrangemanget är tillräckligt skyddade under och efter överlåtelsen, 
4) pensionskassans ansvarsskuld i sin helhet är täckt vid tidpunkten för överlåtelsen, i det fall att överlåtelsen utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, 
5) de tillgångar som ska överlåtas är tillräckliga och lämpliga för att täcka den ansvarsskuld som överlåts, inklusive försäkringstekniska avsättningar, samt övriga skyldigheter och rättigheter på det sätt som föreskrivs i denna lag. 
Finansinspektionen ska till den pensionskassa som ansöker om tillstånd sända sitt beslut om godkännande av eller avslag på ansökan om tillstånd inom tre månader efter att ha mottagit ansökan och till den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat inom två veckor efter att den fattat beslutet. Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut inom den föreskrivna tiden på tre månader, kan den pensionskassa som ansöker om tillstånd söka ändring genom besvär. Besvären anses då avse ett beslut av Finansinspektionen om avslag av ansökan. Besvär får anföras till dess att Finansinspektionen har meddelat sitt beslut om godkännande eller avslag. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet i ärendet. 
157 q § 
Om en gränsöverskridande överlåtelse utmynnar i gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den övertagande pensionskassan om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på den gränsöverskridande verksamheten samt om den information som ska ges till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare gällande de krav som ställts av den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat. Finansinspektionen ska översända den ovan avsedda informationen inom en vecka från det att den informerats av den behöriga myndigheten i tilläggspensionsanstaltens hemstat. 
Om en pensionskassa som i egenskap av övertagande tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet inte uppfyller de arbets- och socialrättsliga krav som avses i 1 mom. eller de krav som gäller översändande av information, ska Finansinspektionen i samråd med den behöriga myndigheten i värdstaten vidta åtgärder för att överträdelsen ska upphöra. 
157 r § 
En pensionskassa som ansöker om tillstånd enligt 157 o § får börja förvalta det tilläggspensionsarrangemang som ska överlåtas efter att ha fått Finansinspektionens godkännande beslut enligt 157 p § 2 mom. eller om pensionskassan inte har fått Finansinspektionens godkännande eller avslag inom fyra månader och tre veckor från inlämnandet ansökan. 
Om en gränsöverskridande överlåtelse när en pensionskassa verkar som övertagande tilläggspensionsanstalt utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, ska 157 g § tillämpas på antecknande av pensionskassan i pensionskasseregistret. 
157 s § 
Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i hemstaten för det överlåtande eller mottagande tjänstepensionsinstitutet har meningsskiljaktigheter som gäller förfarandet för överföring av tilläggspensionsarrangemang, innehållet i åtgärder eller den behöriga myndighetens passivitet kan Finansinspektionen med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleda ett sådant icke-bindande medlingsförfarande som avses i artikel 31 andra stycket c) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
En pensionskassa vars tilläggspensionsverksamhet när denna lag träder i kraft omfattar färre än 100 försäkrade, kan meddela Finansinspektionen att pensionskassan när denna lag trätt i kraft bedriver sin verksamhet i enlighet med de bestämmelser i lagen om försäkringskassor som ska tillämpas på pensionskassor vars tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade. Om en pensionskassa återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i lagen om försäkringskassor som ska tillämpas på pensionskassor med färre än 100 försäkrade. 
Den bestämmelse om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av pensionskassors ansvarsskulder och pensionsstiftelsers pensionsansvar som utfärdats med stöd av 82 a § 4 mom. i lagen om försäkringskassor och som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas vid beräkning av pensionskassors ansvarsskulder när det gäller tilläggspensionsverksamhet till dess att Finansinspektionens i 82 a § i denna lag avsedda föreskrift om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av ansvarsskulden träder i kraft. 
En EES-tilläggspensionskassa får fortsättningsvis bedriva sådan gränsöverskridande verksamhet för vilken den har fått Finansinspektionens tillstånd som gäller när denna lag träder i kraft. 
En EES-tilläggspensionskassas ansökan om inledande av gränsöverskridande verksamhet förfaller om den är anhängig när denna lag träder i kraft. 
En pensionskassa som innan denna lag trätt i kraft har utkontrakterat tilläggspensionsverksamhet till ett tjänsteföretag, ska inom sex månader efter ikraftträdandet underrätta Finansinspektionen om utkontrakteringen. 
3. 
Lag 
om ändring av lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor (173/2009) 4 § 1 och 3 punkten, 10 § 2 mom. och 19 § 2 mom., samt 
ändras 3 § och 17 § 1 mom. som följer: 
3 § 
Förhållande till övrig lagstiftning 
På premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska dessutom tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och i lagen om försäkringskassor föreskrivs om frivilligt tilläggspensionsskydd. 
På premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska dock inte tillämpas 3 §, 11 § 6 mom., 43 § 4 mom., 44 a §, 45 § 2 mom., 88 § 2, 4 10 mom. och 117 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och inte heller 6 och 80 §, 81 b § 1 och 2 mom., 82, 82 a, 83 a och 142—150 § i lagen om försäkringskassor. 
Om de försäkrade tillsammans med arbetsgivaren hör till pensionsstiftelsens stiftare, ska inte 17 § 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser tillämpas på arrangemanget. 
17 § 
Täckning av ansvarsskulden 
På täckning av ansvarsskulden i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ska inte tillämpas 83 h—83 r § i lagen om försäkringskassor, om det är någon annan aktör än pensionskassans styrelse och ombudsman som fattar beslut om val av pensionskassans investeringsobjekt. På täckning av ansvarsskulden i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ska inte tillämpas 47 b—47 o § i lagen om pensionsstiftelser om det är någon annan aktör än pensionsstiftelsens styrelse och ombudsman som fattar beslut om val av pensionsstiftelsens investeringsobjekt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 1 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i försäkringsbolagslagen (521/2008) 1 kap. 3 § 2 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, som följer: 
1 kap. 
De centrala principerna för försäkringsbolags verksamhet samt tillämpning av lagen 
3 § 
Livförsäkring, skadeförsäkring och återförsäkringsverksamhet 
Med återförsäkringsverksamhet avses verksamhet som består i att överta sådana risker som ett försäkringsbolag, återförsäkringsbolag eller en försäkringsförening som avses i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987), en A-pensionsstiftelses eller AB-pensionsstiftelses A-avdelning som avses i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) en i lagen om försäkringskassor (1164/1992) avsedd pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet eller en i en annan EES-stat verksam tilläggspensionsanstalt som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut har överlåtit. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Utskottets nya lagförslag
5. 
Lag 
om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 13 a—13 e och 14 a §, sådana de lyder i lag 393/2006, samt 
ändras 1 § 4 mom., 75 § och 76 § 1 mom. 1 punkten, av dem 1 § 4 mom. och 75 § sådana de lyder i lag 393/2006 och 76 § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 525/2008, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Vad som föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) eller i lagen om försäkringskassor (1164/1992) ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. EES-försäkringsbolag kan vid gränsöverskridande överlåtelser vara överlåtande eller övertagande tilläggspensionsanstalt med iakttagande av vad som i lagen om pensionsstiftelser eller i lagen om försäkringskassor föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang. 
75 § 
Verksamhet som i Finland bedrivs för ett försäkringsbolags räkning 
Har Finansinspektionen skäl att anta att någon för ett utländskt försäkringsbolags räkning i Finland bedriver verksamhet enligt denna lag utan att göra sådan anmälan som avses i 7 och 10 § eller utan koncession som avses i 18 § 1 mom., skall inspektionen skaffa utredning om saken och vid behov uppmana den som saken gäller att inom en bestämd tid göra anmälan enligt 7 eller 10 §, ansöka om koncession, ändra sin verksamhet enligt inspektionens anvisningar eller upphöra med verksamheten. 
76 § 
Olovligt bedrivande av försäkringsverksamhet  
Den som uppsåtligen  
 
1) för ett utländskt försäkringsbolags räkning bedriver försäkringsverksamhet i Finland utan att göra anmälan enligt 7 eller 10 § eller utan koncession som avses i 18 § 1 mom. eller i strid med 22 a eller 57 §, eller 
Denna lag träder i kraft den 20
Helsingfors 11.12.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Martti
Mölsä
blå
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Harry
Harkimo
liik
medlem
Petri
Honkonen
cent
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Ville
Skinnari
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Teija
Miller.
Senast publicerat 11.12.2018 16:48