Betänkande
EkUB
29
2018 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av användningen av biobrännolja och till lagar om ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport och 2 § i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av användningen av biobrännolja och till lagar om ändring av lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport och 2 § i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen (RP 199/2018 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till kommunikationsutskottet och miljöutskottet för utlåtande. 
Utlåtanden
Utlåtande har lämnats av 
kommunikationsutskottet
KoUU 38/2018 rd
miljöutskottet
MiUU 37/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
regeringsråd
Anja
Liukko
arbets- och näringsministeriet
chefsingenjör
Jukka
Saarinen
arbets- och näringsministeriet
prorektor
Jari
Hämäläinen
Villmanstrands tekniska universitet
forskningsdirektör
Petteri
Laaksonen
Villmanstrands tekniska universitet
direktör
Pekka
Ripatti
Energimyndigheten
direktör
Jukka
Heiskanen
Fortum Abp
direktör för samhällskontakter
Ilkka
Räsänen
Neste Abp
hållbarhetsdirektör
Timo
Huhtisaari
North European Oil Trade Oy
direktör för samhällskontakter
Mika
Aho
St1 Nordic Oy
direktör för företagsansvar
Lea
Rankinen
Centrallaget för Handelslagen i Finland
forskarprofessor
Nils-Olof
Nylund
Teknologiska forskningscentralen VTT Ab
direktör
Marko
Janhunen
UPM-Kymmene Abp
branschchef
Tage
Fredriksson
Bioenergia ry
expert
Jukka
Makkonen
Finsk Energiindustri rf
professor
Martti
Larmi.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Kraton Chemical Oy
Bilimportörerna och -industrin rf
Finlands näringsliv rf
Finlands Transport och Logistik SKAL rf
Finlands naturskyddsförbund rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att det stiftas en lag om främjande av användningen av biobrännolja. En del av den lätta brännolja som används för uppvärmning, i arbetsmaskiner och i fast installerade motorer ska från och med 2021 ersättas av biobrännolja. Distributionsskyldigheten föreslås vara 10,0 procent 2028. Påföljdsavgiften för försummelse av skyldigheten föreslås vara 0,04 euro per megajoule. Förvaltningsförfaranden och behöriga myndigheter är desamma som i lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport. 
Dessutom föreslås lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport bli ändrad så att distributionsskyldigheten skärps från och med 2021. Skyldigheten föreslås vara 30,0 procent 2029. Tilläggsskyldigheten för avancerade biodrivmedel ska också skärpas från och med 2021 så att den 2030 är 10,0 procentenheter. Dessutom ingår det bestämmelser om en påföljdsavgift för försummelse av tilläggsskyldigheten. Påföljdsavgiften föreslås vara 0,03 euro per megajoule. 
Vidare fogas till lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen en hänvisning till lagen om främjande av användningen av biobrännolja. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund och mål
Propositionen har sin bakgrund i de viktigaste riktlinjerna för Finlands energi- och klimatpolitik i den nationella energi- och klimatstrategin (SRR 7/2016 rd). De bygger i sin tur på mål och villkor som är kopplade till nationella omständigheter, EU-instrument och internationell klimatpolitik. I energi- och klimatstrategin intar målet att halvera utsläppen av växthusgaser från trafiken fram till 2030 en framträdande roll. För att målet ska nås krävs det en stor uppsättning instrument för att minska utsläppen från trafiken. Avgörande faktorer är dock de nu föreslagna målet att öka andelen biodrivmedel inom transportområdet till 30 procent fram till 2030 och att delvis ersätta lätt brännolja för uppvärmning och i arbetsmaskiner med biodrivmedel. 
Enligt propositionen kommer Finland att arbeta för målet i första hand med hjälp av höjd distributionsskyldighet för biodrivmedel. Distributionsskyldigheten ska ses som en del av en större helhet, där det ingår ett stort antal andra åtgärder och styrmedel, som tar sikte på att nå minskningsmålet för utsläpp från trafiken. Bland åtgärderna märks ändrad bilbeskattning, bättre transportsystem, högre energieffektivitet för fordon, stopp för ökningen av trafikarbete, fler eldrivna bilar, framtagning av nya drivsystem och tekniker och bättre trafikplanering. Regeringen föreslår att det stiftas en lag om främjande av användningen av biobrännolja. Den innehåller en skyldighet att distribuera biodrivmedel för uppvärmning, arbetsmaskiner och fast installerade motorer. 
Distributionsskyldigheten och resten av åtgärderna kan å ena sidan ses som ett viktigt instrument för att möta de konkreta målen för utsläppsminskning inom den icke-handlande sektorn och å andra sidan som ett medel för att främja investeringar i bioraffinaderier och produktions- och distributionsstrukturer, inhemsk bioenergi och självförsörjning i energi. Förslaget kombinerar alltså EU-förslag och nationella förslag. Även om förslaget inte över hela linjen stämmer överens med tanken om teknikneutralitet och målen för cirkulär ekonomi, anser ekonomiutskottet propositionen vara ett befogat medel för att gå framåt med förslagen. Följaktligen tillstyrker utskottet lagförslagen utan ändringar. 
De viktigaste förslagen
Regeringen skärper distributionsskyldigheten för biodrivmedel inom transportområdet stadigt från och med 2021. Skyldigheten ska vara 18 procent 2021 och 30 procent 2029. Den så kallade dubbelräkningen avskaffas 2021. Hittills har det ansetts att energiinnehållet i biodrivmedel tillverkade av de råvaror som avses i bilagan till lagen om distributionsskyldigheten uppfyller distributionsskyldigheten dubbelt. Även om dubbelräkningen fortfarande kan vara tillåten enligt EU-reglerna, behövs den inte längre eftersom Finland i vilket fall som helst kommer att nå de mål för förnybar energi inom transportområde som ingår i RED II-direktivet och eftersom den kompletterande skyldigheten för avancerade biodrivmedel kommer att vara betydligt strängare än i RED II. En del av den lätta brännolja som används för uppvärmning, i arbetsmaskiner och i fast installerade motorer ska från och med 2021 ersättas av biobrännolja, enligt propositionen. Distributionsskyldigheten ska vara tre procent 2021 och stiga till 10 procent 2028. Inte heller i det här fallet kommer dubbelräkning att tillämpas. 
Ekonomiutskottet anser att de föreslagna distributionsskyldigheterna är ett effektivt och snabbt sätt att nå målen för utsläppsminskning. Ekonomiutskottet instämmer i grundtanken i propositionen, att man med ambitiösa skyldigheter beträffande biodrivmedel kan skapa incitament för att vidareutveckla och producera biodrivmedel och främja investeringar i dem.  
I sitt utlåtande (MiUU 37/2018 rdRP 199/2018 rd) om propositionen lyfter miljöutskottet fram miljökonsekvenser av de råvaror som används i biodrivmedel. Miljöutskottet påpekar att omfattande användning av inhemsk skogsbiomassa kan påverka Finlands kolsänka negativt, i synnerhet om biodrivmedel också produceras av annan inhemsk, skogsbaserad biomassa än restprodukter och avfall från skogsindustrin. Det understryker behovet av att mer tänka i banor av cirkulär ekonomi, målet att använda värdefulla råvaror för produkter med hög bearbetningsgrad och viten av ett teknikneutralt angreppssätt. 
Ekonomiutskottet pekar på att det finns en del osäkerhetsfaktorer vad beträffar kostnadseffekterna. Också kommunikationsutskottet (KoUU 38/2018 rdHE 199/2018 rd) påpekar att exempelvis osäkerhetsfaktorerna kring utgångsvärdena och prisutvecklingen och tillgången till avancerade biodrivmedel gör det svårare att ta ställning till kostnadseffekterna av propositionen. Det hänger också samman med effekterna för konsumenterna och det behov av att främja klimatpositiva uppvärmningsalternativ, exempelvis utfasning av oljeuppvärmning, som miljöutskottet lyfter fram i sitt utlåtande. Här är det extra viktigt att också beakta andra utsläppssnåla uppvärmningsalternativ än de som är baserade på förbränning. Samtidigt gäller det att ta ställning till bidrag för energisaneringar och fondsystem avsedda för låginkomsttagare. 
Ekonomiutskottet har i flera sammanhang, exempelvis i betänkandet om energi- och klimatstrategin (EkUB 8/2017 rdSRR 7/2016 rd), understrukit att en fungerande utsläppshandel har högsta prioritet som styrmedel för klimatpolitiken. Samtidigt har utskottet påpekat att en strategi med så stor fokus på biobränsle och biodrivmedel är förknippad med risker. Utskottet har understrukit vikten av teknikneutralitet och en övergång mot råvaror som härrört från avfall och restprodukter och kritiserat förhållningssättet med en sluten lista för råvaror. En viktig utgångspunkt är också att åtgärder för att backa upp biodrivmedel inte bör ses som en motpol mot andra potentiella trender inom energipolitiken, exempelvis elektrifierade transporter. 
Den aktuella propositionen är ett viktigt medel för att uppfylla målen för utsläppsminskningar och förbättra förutsättningarna för biodrivmedel. Ekonomiutskottet understryker dock att bestämmelserna också måste bedömas utifrån de förutsättningar som lyfts fram i de ställningstaganden som utskottet nämner ovan. Än så länge kan förslaget dock inte i alla hänseenden uppfylla målen och det beror huvudsakligen på den nuvarande och sannolikt kommande EU-lagstiftningen, men också delvis på nationella omständigheter, särskilt skattelagstiftningen. 
Biodrivmedel och andra förnybara bränslen
Med teknikneutralitet som mål.
Vid utfrågningen av sakkunniga behandlades särskilt frågan om vilka möjligheter biodrivmedel och andra förnybara bränslen har och vilken roll de kommer att spela på framtidens energimarknad. Också andra drivmedel än de biobaserade kan spela en framträdande roll för att reducera utsläppen, eftersom biodrivmedlen å andra sidan inte räcker till för hela fordonsparken. Också kommunikationsutskottet lyfter i sitt utlåtande fram behovet av att utveckla lagstiftningen så att den fokuserar på förnybara bränslen i ett vidare perspektiv och inte bara på biodrivmedel. 
Teknikneutralitet och fler möjligheter spelar en framträdande roll också i utskottets betänkanden och utlåtanden (se t.ex. EkUB 8/2017 rdSRR 7/2016 rd) om energi- och klimatpolitiken. Ett exempel på en potentiell framtidsteknik ger kommunikationsutskottet som i sitt utlåtande nämner pilotanläggningen Soletair som producerar kolväte i ett samprojekt för Villmanstrands tekniska högskola och Teknologiska forskningscentralen VTT. Slutprodukten i processen är ett så kallat elektriskt bränsle, alltså förnybar och koldioxidneutral råolja. 
Ekonomiutskottet har diskuterat frågan om den gällande lagstiftningen i stället för biobränslen eller biodrivmedel bör tala om förnybara ”bränslen” och hur man kunde utsträcka skyldigheterna i lagstiftningen också till andra bränslen och drivmedel än de biobaserade.  
Särskilda villkor i EU-lagstiftningen.
När de nationella reglerna för användning av biobränslen läggs upp, måste skyldigheterna i EU-lagstiftningen beaktas. För en fungerande och relevant lagstiftning är det dessutom viktigt att strukturen i den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen är kompatibla. För det aktuella förslaget spelar detta en roll för dels terminologin, dels tillämpningsområdet och de materiella bestämmelserna. Både vid utfrågningen av sakkunniga och utlåtandet från kommunikationsutskottet kom frågan upp om begreppet biobränsle kunde ersättas med begreppet förnybart bränsle. Om man ser till och EU-lagstiftningen och begreppsapparaten i RED II-direktivet kan det vara motiverat. 
Även om lagutskottet anser det viktigt att lagstiftningen i fortsättningen bygger på teknikneutralitet vad beträffar både terminologi och tillämpningsområde, talar varken det faktum att EU:s genomförandebestämmelser fortfarande är under arbete eller skatteskälen nedan för att en översyn görs i samband med den nu aktuella ändringen. Rent materiellt sett vore det problematiskt att införliva andra nya drivmedel än biobaserade i tillämpningsområdet eftersom de delegerade akter som beror på RED II-direktivet fortfarande är under arbete. Enligt RED II-direktivet ska bestämmelserna om flytande och gasformiga biobränslen för transportsektorn kompletteras med delegerade akter som antagits av kommissionen. Kommissionen ska anta akterna senast den 31 december 2021. Det finns ingen orsak att bereda nationella bestämmelser innan det står klart vilka villkor som kommer att ställas andra förnybara biodrivmedel än de som enligt RED II godkänns för att införlivas i den nationella förnybara energin för transportsektorn och i EU:s totala mål för förnybar energi. I detta sammanhang bör det utredas om både lagen om distributionsskyldighet (446/2007) och den så kallade hållbarhetslagen om biodrivmedel och flytande biobränslen.  
Beskattningen.
Lagen om distributionsskyldighet och punktskatterna har ett starkt samband. Enligt den gällande lagstiftningen betraktas inte andra än flytande och gasformiga biodrivmedel för transport som drivmedel för vilka det ska betalas punktskatt i form av energiinnehållsskatt och koldioxidskatt. Det innebär att lagen om punktskatter inte tillämpas på dem och att de inte överlåts till konsumtion på det sätt som sägs i 8 § i den lagen. Om den aktuella lagen också skulle innefatta övriga förnybara bränslen, skulle de på samma sätt omfattas av bestämmelserna om punktskatt. Här måste man dessutom ta hänsyn till EU:s regler om statligt stöd, nämligen att bränslen ska beskattas enligt vår teknikneutrala skattemodell, om de införlivas i distributionsskyldigheten. Det kräver att andra bränslen än biodrivmedel och deras energiinnehåll, koldioxidutsläpp vid förbränning och utsläpp under hela livscykeln definieras i lagstiftningen. Detta anses inte vara genomförbart innan kommissionen har antagit de delegerade akterna enligt RED II-direktivet. 
Behovet av kontroller
I samband med behandlingen i utskottet diskuterades behovet av att införa särskilda bestämmelser om utvärderingar för distributionsskyldigheten. Det betyder att skyldigheten kunde utvärderas och eventuellt justeras uppåt eller neråt exempelvis med 2–4 års mellanrum utifrån utfallet. Bedömningen kan bland annat påverkas av hur antalet elbilar utvecklas och hur energieffektiviteten har förbättrats. 
Ekonomiutskottet anser det nödvändigt och delvis uppenbart på grund av den gällande EU-lagstiftningen och kommande ändringar i den att det ska göras utvärderingar, justeringar och ändringar i lagstiftningen under granskningsperioden 2021–2030. Också RED II innehåller ett flertal granskningsförfaranden. Även om de inte direkt är kopplade till distributionsskyldigheten, kan de spela en framträdande roll för behovet av att se över och utveckla lagstiftningen. Regleringsområdet för förnybar energi är självfallet dynamiskt till följd av både klimatmålen och den tekniska utvecklingen. Ekonomiutskottet understryker att lagstiftningen behöver utvärderas i synnerhet efter att kommissionen har antagit de delegerade akterna. Då bör målet vara att bestämmelserna är teknikneutrala och att de i så hög grad som möjligt också innefattar andra bränslen biodrivmedel.  
Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs det vara problematiskt att införa särskilda nationella granskningsförfaranden, i synnerhet som de kan skapa osäkerhet i investeringsmiljön. Detta gäller inte minst de planerade och långtgående förberedda investeringarna i bioraffinaderier och de kommande satsningarna på biodrivmedel. Det är osäkert om vi med särskilda nationella granskningar uppnår något större mervärde eller om nyttan över huvud taget skulle vara större än skadan, om man ser till den osäkerhet som kan uppstå i investeringsmiljön. Å andra sidan finns det ingenting som hindrar att vi utvärderar och göra nödvändiga nationella ändringar i lagstiftningen vid en lämplig tidpunkt, även om det inte finns särskilda bestämmelser om det. Utöver antalet elbilar och deras energieffektivitet kan exempelvis den tekniska utvecklingen inom området, utvecklingen i bränslepriserna, investeringsbeslut i Finland och tillgången till hållbart producerade råvaror tas som kriterier. Bestämmelser om en särskild granskning kan å andra sidan leda till att tidpunkten för översyner och ändringar infaller vid en ogynnsam tidpunkt. Ekonomiutskottet anser att regleringarna i propositionen är befogade i det här läget. 
Sammanfattning och utvecklingsbehov
Enligt ekonomiutskottet är det viktigt att utveckla marknaden för förnybara bränslen med teknikneutralitet och möjliggörande reglering som utgångspunkter. Det innebär dels att den aktuella lagstiftningen måste uppdateras, dels att andra styrmedel fortlöpande måste utvärderas med hänsyn till den framtida tekniska utvecklingen. Vidare är det viktigt att se till att olika drivkrafter har likvärdiga konkurrensförutsättningar och bedöma behovet av att också främja exempelvis produktion av bioetanol och konvertering av fordon för sexualdrift. Den kommande tekniska utvecklingen kan också föra med sig syntetiska och koldioxidneutrala drivmedel som lämpar sig för dagens motorer och distributionssystem. Med avseende på en översyn av den gällande lagstiftningen är det allra viktigaste att tillämpningsområdet i fortsättningen också beaktar andra bränslen än förnybara biobränslen. De kommande delegerade EU-akterna i anslutning till RED II-direktivet är ett viktigt regleringsinstrument, som öppnar för nationella ändringar i syfte att uppnå målet. 
Även om ekonomiutskottet i detta läge anser förslagen vara motiverade, anser utskottet att lagstiftningen om förnybara bränslen bör utvecklas över hela linjen kring begreppet förnybara bränslen och utifrån en bred plattform för råvaror, men med hänsyn till de särskilda villkoren i EU-lagstiftningen. Det är viktigt att vi inför de nationella ändringarna så snart som det är möjligt med avseende på EU-lagstiftningen. Samtidigt bör vi ha framförhållning och vara proaktiva i vår EU-påverkansarbete. Detta gäller både genomförandet av RED II-direktivet och i ett vidare perspektiv beredningen av lagstiftningen om förnybar energi. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1–3 i proposition RP 199/2018 rd utan ändringar. 
Helsingfors 24.1.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Martti
Mölsä
blå
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Touko
Aalto
gröna
medlem
Harry
Harkimo
liik
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Arto
Pirttilahti (delvis)
cent
medlem
Hanna
Sarkkinen
vänst
ersättare
Lasse
Hautala
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Lauri
Tenhunen.
RESERVATION 1
Motivering
Det behövs stöd till omställning av oljeuppvärmning
Det finns ungefär 190 000 egnahemshus med oljeeldning i vårt land. Distributionsskyldigheten är inte ett tillräckligt vasst medel för att minska utsläppen från uppvärmning. Propositionen borde ha innehållit åtgärder för att påskynda energiomställningar inklusive eftersträvad tidsplan för att övergå till uppvärmningsformer som ersätter oljeeldning. Vi behöver ett åtgärdsprogram för att oljeeldade hus snabbare ska kunna ställa om till andra energiformer. Det krävs stöd för omställningarna, i synnerhet till mindre bemedlade äldre som bor i egnahemshus. Stöd för energiomställning måste beviljas på sociala grunder, så att enskilda människor inte påförs oskäliga kostnader. (Reservationens förslag till uttalande 1) 
Syntetiska koldioxidneutrala drivmedel
Målet med lagstiftningen måste vara att drivmedlen för transportsektorn är koldioxidneutrala för klimatet. Tack vare den tekniska utvecklingen kan vi tillverka nya koldioxidneutrala drivmedel som lämpar sig för dagens motorer och distributionssystem. Syntetiska drivmedel motsvarar biodrivmedel, men råvarorna tillverkas med el i stället för med fotosyntes. Syntetiska drivmedel behövs för att transportsektorn ska bli koldioxidneutral också i Finland, men den sittande regeringen vill inte erkänna dem. Lagstiftningen måste ändras i det hänseendet samtidigt som den anpassas till RED II-direktivet. (Reservationens förslag till uttalande 2)  
Teknisk utveckling kräver regelbunden utvärdering
Propositionen låser dessutom fast nivån för inblandningsskyldigheterna i tolv år. Under den tiden krävs det lagstiftningsprocesser för att ändra målen. I förutsägbarhetens och öppenhetens namn måste riksdagen därför säga ut att det sannolikt behövs regelbundet utvärderingar eftersom den tekniska utvecklingen är så snabb. Det är viktigt att vi får en oberoende utvärdering av band annat tillgången till biodrivmedel och råvaror för dem, den tekniska utvecklingen, utvecklingen av bränslepriserna och de uppnådda utsläppsminskningarna i relation till målet. Utifrån utvärdering ska nödvändiga justeringar göras. 
RED II-direktivet om förnybar energi ska genomföras nationellt senast 2021. Det erbjuder ett naturligt tillfälle att utvärdera om det finns tekniska och andra förutsättningar för att integrera elektrifierade (syntetiska) drivmedel i skyldigheten. 
Samtidigt bör man ta ställning till om de kommande granskningarna behövs och vilka tidpunkterna före 2024 är. Distributionsskyldigheten för tiden efter 2025 måste omprövas nationellt senast 2024, med beaktande av den tekniska utvecklingen, utvecklingen av bränslepriset, tillgången till råvaror och målen för utsläppsminskningen. Samtidigt är det viktigt att ta ställning till om det behövs nya granskningar för slutet av decenniet. (Reservationens förslag till uttalande 3) 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner tre uttalanden. (Reservationens förslag till uttalande)
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen lägger upp en plan för att påskynda omställningar om uppvärmningssättet, överföra oljeeldade egnahemshus till utsläppssnåla energiformer och ta fram ett stöd för energireparationer som vänder sig särskilt till låginkomsttagare.  
2. Riksdagen förutsätter att Finland i samband med genomförandet av RED II-direktivet om förnybar energi senast 2021 tar ställning till om det finns tekniska och andra förutsättningar för att integrera syntetiska drivmedel i distributionsskyldigheten. 
3. Riksdagen förutsätter att regeringen senast 2024 tar ställning till om inblandnings- och distributionsskyldigheten behöver ändras och då tar hänsyn till den tekniska utvecklingen, utvecklingen i bränslepriserna, effekterna för råvarumarknaden och målen för utsläppsminskningen. 
Helsingfors 24.1.2019
Lauri
Ihalainen
sd
Touko
Aalto
gröna
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Hanna
Sarkkinen
vänst
RESERVATION 2
Motivering
Den föreslagna lagen om främjande av användningen av biobrännolja innebär att en del av all lätt brännolja ska ersättas med biobrännolja från och med 2021. Skyldigheten föreslås vara 10,0 procent 2028. Påföljdsavgiften för försummelse av skyldigheten föreslås vara 0,04 euro per megajoule. 
Dessutom föreslås lagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport bli ändrad så att distributionsskyldigheten skärps från och med 2021. Regeringen föreslår en påföljdsavgift för försummelse av tilläggsskyldigheten. Den föreslås vara 0,03 euro per megajoule. 
För det första har vi sannfinländare i utskottet förhållit oss mycket kritiska till förslagen eftersom de har en hel del konsekvenser som vi inte kan acceptera. Det högre priset på biodrivmedel, i synnerhet på avancerade biodrivmedel, jämfört med fossila produkter kommer att höja bränslekostnaderna. Inom sektorn för vägtransporttjänster kommer kostnaderna att stiga med 0,8 procent i målscenariot år 2030. I verkligheten kommer prishöjningarna att bli betydligt större än vad regeringen låter förstå i propositionen. 
Inom jordbruket kommer kostnaderna att stiga till följd av de ändringar i distributionsskyldigheten som gäller arbetsmaskiner, vilket framför allt drabbar spannmålsodlingen. Detta blir en oskälig extra belastning för jordbrukarna, särskilt som vi vet vilka utmaningar de ställts inför de senaste åren. Likaså kommer höjningen av priset på uppvärmning att leda till ökade kostnader i hus med oljeeldning. Vi i Sannfinländarnas utskottsgrupp anser att det här är oskäligt, inte minst för pensionärer men också för alla andra som bor i egnahemshus. 
Vi anser att det inte behövs några beslut som skadar Finlands och de finländska företagarnas konkurrenskraft. Lagförslagen leder till kostnader på hundratals miljoner euro för olika aktörer och för företagen (inkl. skogsindustrin), precis som vi säger ovan. 
Dessutom får lagförslaget omfattande konsekvenser genom att de logistiska kostnaderna stiger i vårt land, där de logistiska avstånden är långa. Bilisterna kommer att få betala en nätt förmögenhet i form av höjda bränslekostnader. Inte heller de här kostnaderna skriver regeringen ut i propositionen. 
Slutligen anser vi att de politiska besluten alltid ska prioritera vårt lands nationella intressen. Det har inte varit fallet nu, alltså inte i fråga om det här lagstiftningspaketet heller. Det är upprörande och måste fördömas. Den sittande regeringen verkar totalt ha glömt bort vad dess främsta uppgift är, nämligen att driva det finska folkets intressen. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen förkastar lagförslagen. 
Helsingfors 24.1.2019
Laura
Huhtasaari
saf
Senast publicerat 29.1.2019 11:24