Syftet med propositionen är att stärka Sitras parlamentariska och övergripande styrning och ledning samt dess ledningssystem. Därför ska Sitras förvaltningsstruktur ändras så att Sitra har ett eget, från riksdagens bankfullmäktige separat förvaltningsråd. Samtidigt ändras bestämmelserna om styrelsens sammansättning så att man i sammansättningen bättre kan säkerställa den sakkunskap som krävs vid planeringen av fondens verksamhet. De nu aktuella ändringarna grundar sig på det arbete som utförts av den parlamentariska arbetsgrupp med uppdrag att se över Sitras uppgifter, förvaltning och finansiering som tillsattes den 21 december 2018 och dess slutrapport, som lades fram den 29 mars 2019. 

I sina tidigare betänkanden om Sitras verksamhetsberättelse och lagstiftningen om Sitra har utskottet lyft fram Sitras roll som oberoende framtidsaktör som initierar samhällsdebatt. Å andra sidan har utskottet ansett det viktigt att effektivisera samarbetet och dialogen mellan Sitra och riksdagen. Genom den här propositionen eftersträvas båda dessa mål. Ekonomiutskottet anser att propositionen är motiverad och tillstyrker lagförslaget, men med följande motiveringar och preciseringar. 

Sitras oberoende ställning

Man har strävat efter att trygga Sitras självständiga ställning och dess verksamhetsförutsättningar genom lagändringar som gjordes 2018 och med hjälp av den ovannämnda parlamentariska arbetsgruppen. De nu föreslagna ändringarna grundar sig på den parlamentariska arbetsgruppens arbete, och deras syfte är att ytterligare stärka verksamhetens oberoende och genomslagskraft. Ändringarna överensstämmer också med de reformbehov som ekonomiutskottet påtalat i sina ställningstaganden om Sitra, senast i sitt betänkande om Sitras årsberättelse (EkUB 1/2019 rd — B 1/2019 rd). De ligger också i linje med den utvärdering av Sitra som publicerades i augusti 2019. I dessa betonas behovet av att trygga såväl Sitras oavhängighet som den parlamentariska styrningen och kontrollen samt transparensen. Man kan också ana vissa spänningar mellan dessa olika syftemål. Nyttan av en tankesmedja grundar sig på möjligheten att lägga fram nya och också kontroversiella idéer. Man måste kunna styra och övervaka Sitras effektivitet och ansvarstagande, men detta får inte ske på bekostnad av Sitras oberoende och får inte leda till att man i alltför hög grad undviker risktagning eller diskussioner som kan ge upphov till kontroverser. Sitras verksamhet ska fortsättningsvis vara experimentell och framtidsorienterad. 

Utskottet betonar att Sitra är en självständig tankesmedja och att det är viktigt att Sitras rättsliga ställning är så tydlig som möjligt. Sitras självständiga rättsliga ställning är också kopplad till ett ekonomiskt och operativt oberoende. Detta ligger också i linje med utgångspunkterna i det föreliggande förslaget. Sitras ställning som en självständig offentligrättslig fond har beskrivits bland annat i riksdagens justitieombudsmans beslut av den 8 juni 2016. Sitra kan jämställas med de offentligrättsliga inrättningar som avses i de allmänna förvaltningslagarna, och dess verksamhet regleras förutom av speciallagen också av de allmänna förvaltningsrättsliga normerna. Detta har konstaterats också tidigare i samband med revideringen av bestämmelserna om Sitra (EkUB 23/2018 rd — RP 192/2018 rd). I den skrivning som behandlas i detaljmotiveringen nedan är det således fråga om en preciserande ändring som i sig motsvarar det gällande rättsläget. Ekonomiutskottet anser dock för konsekvensens och tydlighetens skull att det är viktigt att Sitras självständiga rättsliga ställning tydligt konstateras också i lagen om Sitra och att detta också annars ska vara utgångspunkten för tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna om Sitra. 

Förvaltningsrådet

Syftet med ett eget förvaltningsråd som är separat från bankfullmäktige är att möjliggöra och säkerställa att förvaltningsrådet genom sin sakkunskap, sin strategiska nivå och sin framtidsorientering stöder styrningen av Sitras huvudlinjer. Enligt 8 § i den gällande lagen består Sitras förvaltningsråd av de bankfullmäktige som riksdagen tillsätter. Bakgrunden till bestämmelsen är Sitras historia som en del av Finlands Bank. Sitra blev en självständig offentligrättslig juridisk person 1990, men i det sammanhanget ändrades inte den reglering enligt vilken bankfullmäktige bildar Sitras förvaltningsråd. 

Ekonomiutskottet anser att förslaget om ett separat förvaltningsråd är befogat. Det tryggar bättre än för närvarande den sakkunskap och tidsanvändning som behövs vid styrningen av Sitras huvudlinjer. Sitras verksamhet avviker innehållsmässigt väsentligt från bankfullmäktiges uppgifter som gäller förvaltningen av och verksamheten vid Finlands Bank. Ekonomiutskottet anser det motiverat att i valet av medlemmar beakta särskilt den framtidsorienterade expertis som nämns i motiveringen och som anknyter till näringslivet och ekonomin, samhälleliga fenomen, lärande och planering av fondens verksamhet. Ekonomiutskottet anser dock att det är viktigt att lagstiftningen inte i alltför stor detalj begränsar förvaltningsrådets arbetssätt eller den sakkunskap som krävs, utan att regleringen också gör det möjligt att beakta framtida strategiska ändringsbehov och prioriteringar som ändras över tid. Förvaltningsrådet kan vid behov utnyttja nya arbetssätt i sitt arbete, och regleringen ställer inga hinder för att organisera arbetet till exempel genom att utnyttja arbetsutskott eller arbetssektioner. Ekonomiutskottet anser det också motiverat att förvaltningsrådet i enlighet med förslaget ska ha 13—17 medlemmar. Utgångspunkten för regleringen är att förvaltningsrådets storlek, som föreslås i bestämmelsen, på ett tillräckligt omfattande sätt tryggar parlamentarisk representation och små riksdagsgruppers representation i förvaltningsrådet. Det spelrum som ges i bestämmelsen gör det möjligt att beakta de aktuella politiska styrkeförhållandena. Enligt den utredning som ekonomiutskottet fått är avsikten att riksdagsgrupperna ska komma överens om användningen av spelrummet som en del av en större helhet där också gruppernas representation i andra förvaltningsråd beaktas. 

Styrelse och överombudsman: val, ställning och uppgifter

Genom förslaget ändras bestämmelserna om styrelsens sammansättning så att de beaktar kompetensbehoven i samband med Sitras verksamhetsplanering och dess prioriterade områden. Detta innebär att också de styrelsemedlemmar som företräder statsrådet i enlighet med Sitras prioriteringar kan företräda de ministerier till vars ansvarsområden de ärenden som behandlas i styrelsen huvudsakligen hör. Ekonomiutskottet betonar vikten av att beakta behovet av expertis vid valet av styrelse och anser att den föreslagna bestämmelsen bättre än för närvarande gör det möjligt att beakta den sakkunskap som behövs i styrelsen. Ekonomiutskottet anser samtidigt att det inte finns skäl att närmare definiera den sakkunskap som behövs på författningsnivå, utan att den ska motsvara de föränderliga strategiska prioriteringar som Sitras verksamhet förutsätter. Utskottet anser det vara viktigt att bedöma om ministeriernas representation i fortsättningen också kunde ordnas till exempel genom ämbetsverk som företräder ett ministeriums förvaltningsområde, om detta bättre motsvarar behovet av expertis i fråga om prioriteringarna i verksamheten. 

I fråga om överombudsmannens ställning föreslås ändringar i lagens 9—12 §. Överombudsmannen ska inte längre vara styrelsemedlem. Ekonomiutskottet anser ändringen vara motiverad. Det föreslagna regleringssättet motsvarar de principer som i regel tillämpas i motsvarande organisationer. Överombudsmannen har dock närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Detta kan anses motiverat och konsekvent också med tanke på att överombudsmannen är föredragande vid styrelsens möten. Styrelsen kan också fatta beslut i ärenden som hör till överombudsmannens uppgifter i enskilda fall. Bestämmelsen betonar styrelsens chefsstatus i förhållande till överombudsmannen. Ekonomiutskottet påpekar dock att den sistnämnda bestämmelsen ska tillämpas endast i undantagsfall och att tillämpningen av den inte får leda till oklarheter i behörighets- och ansvarsförhållandena mellan styrelsen och överombudsmannen.