Med propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling. De upphandlande enheterna åläggs att vid offentliga upphandlingar ta emot och behandla elektroniska fakturor vid upphandlingar som omfattas av upphandlingslagen. Lagen ska emellertid inte tillämpas om användningen av elektronisk faktura kan röja sekretessbelagda uppgifter eller äventyra statens centrala säkerhetsintressen. 

Tanken bakom propositionen är att främja digitaliseringen i offentliga upphandlingar och att påskynda digitaliseringen också i privat sektor genom att skapa en sporrande referensram i författningshänseende. 

Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att ställa mer långt gående krav än direktivet på införande av elektroniska fakturor. I propositionen föreslås det att möjligheten ska utnyttjas så att skyldigheten att ta emot och behandla e-fakturor också ska gälla upphandlingar vars värde överstiger inte bara EU-tröskelvärdet utan också det nationella tröskelvärdet. Ekonomiutskottet ser detta som en lyckad nationell lösning och konstaterar samtidigt att det i denna fas är motiverat att lämna den småskaliga upphandlingen utanför lagens tillämpningsområde. 

Brister i innehållet i fakturor och kompatibilitetsproblem är element som har visat sig orsaka problem vid elektronisk fakturering. När betalarens och betalningsmottagarens information inte har mötts, har betalningarna försenats eller fastnat helt. Ekonomiutskottet gör den bedömningen att en gemensam standard eliminerar de här problemen. Utskottet ställer sig bakom den föreslagna lösningen där föreskrifter om kvitton inte inkluderats i den föreslagna regleringen. Trots att det är sannolikt att regleringen av kvittotrafiken kommer att vara ett viktigt incitament vid digitaliseringen av företagens verksamhet, skulle den kräva en bredare beredning och mer ingående konsekvensbedömningar av riktlinjerna för ekonomiförvaltnings och upphandling.  

Sakkunniga som utskottet har hört har väckt frågan om små aktörers möjligheter att anpassa sina system till lagstiftningens krav. Enligt vad utskottet har fått veta finns det allt fler tjänster som lämpar sig också för mikroföretag. Utskottets tillstyrkande ståndpunkt beror delvis på att det bibringats uppfattningen att digitaliseringen av processer torde ge uttryckligen små företag effektivitetsvinster, eftersom de sannolikt inte kan räkna med några betydande skalfördelar i sin förvaltning av att t.ex. lägga ut behandlingen av pappersräkningar. Ekonomiutskottet betonar vikten av att de nya bestämmelsernas konsekvenser följs och att slutsatser därefter dras om huruvida tillämpningsområdet eller bestämmelsernas indispositivitet behöver justeras.