Betänkande
FiUB
11
2015 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning (RP 34/2015 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande och till ekonomiutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Följande utlåtande har lämnats: 
ekonomiutskottet
EkUU 12/2015 rd
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Skattedelegationen har hört 
lagstiftningsråd
Leo
Parkkonen
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Markku
Kinnunen
arbets- och näringsministeriet
tullöverinspektör
Kimmo
Lietkari
Tullen
skatteexpert
Mika
Jokinen
Finlands näringsliv rf
expert
Antti
Kohopää
Finsk Energiindustri rf
verkställande direktör
Pekka
Suomela
Gruvindustri rf
energiombud
Anssi
Kainulainen
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
verkställande direktör
Hannu
Kauppinen
Suomen Kaasuyhdistys ry
ekon.mag., verksamhetsledare
Kaija
Savolainen
Finlands Egnahemsförbund rf
chefsekonom
Jukka
Kero
Finlands Fastighetsförbund rf
skatteexpert
Satu
Grekin
Företagarna i Finland rf
ekonomisk expert
Leena
Savolainen
Skattebetalarnas centralförbund rf
verkställande direktör
Helena
Vänskä
Öljy- ja biopolttoaineala ry
verkställande direktör
Johanna
Lamminen
Gasum Ab.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
jord- och skogsbruksministeriet
miljöministeriet
Bioenergia ry
Maskinföretagarnas förbund rf
Förening för Teknisk Handel och Tjänster rf.
Inget yttrande av 
Skatteförvaltningen.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen om punktskatt på flytande bränslen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen, en lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen samt en lag om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen.  
Enligt förslaget ska lagen om punktskatt på flytande bränslen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt lagarna om ändring av dessa lagar ändras så att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs. Värdet per ton koldioxid som är beräkningsgrund för koldioxidskatten på lätt och tung brännolja samt stenkol, naturgas och flytgas höjs från nuvarande 44 euro till 54 euro, vilket motsvarar en höjning av den totala skattenivån på i genomsnitt 14 procent.  
Lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras också så att den el som förbrukas inom gruvdrift och utvinning av mineraler överförs från den högre elskatteklassen I tillbaka till industrins lägre elskatteklass II. Gruvdriften återges också rätten till skatteåterbäring för energiintensiv industri. Dessutom föreslås vissa lagtekniska ändringar. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2016. I fråga om gruvdriften avses lagändringen dock träda i kraft vid ingången av 2017. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.  
De föreslagna skatteändringarna
Propositionen innehåller två olika helheter som båda grundar sig på regeringsprogrammet. Den första gäller höjning av koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen vid ingången av nästa år och den andra gruvdrift och utvinning av mineraler, vilket enligt förslaget på nytt ska börja omfattas av energiskattestöden. Den ändringen avses emellertid träda i kraft först vid ingången av 2017. 
Skattehöjningen på uppvärmningsbränslen görs främst av fiskala skäl och genomförs så att beräkningsgrunden för skatten, värdet per ton koldioxid, höjs från 44 till 54 euro. Ändringen beräknas öka de årliga skatteintäkterna med uppskattningsvis 85 miljoner euro. Eftersom energiskattestöden till industrin samtidigt ökar med cirka 10 miljoner euro, blir nettoeffekten cirka 75 miljoner euro per årEnligt den sektorvisa konsekvensbedömningen i propositionen gäller skattehöjningarna främst individuell husuppvärmning (17 miljoner euro) och fjärrvärmesektorn (22 miljoner euro) men fördelar sig i övrigt ganska jämnt mellan industrin (9 miljoner euro), byggverksamheten (9 miljoner euro) och jord- och skogs-bruket (10 miljoner euro). För trafiken och arbetsmaskiner inom andra sektorer än de som anges ovan är effekterna av höjningen mindre.
Inom sektorn gruvdrift och utvinning av mineraler lindrar ändringarna skattebördan med cirka 27 miljoner euro per år. Cirka 21 miljoner euro av detta utgörs av den lägre elskattesatsen för industrin och cirka 6 miljoner euro av skatteåterbäringen för energiintensiv industri.  
Propositionen kommer således att öka de årliga skatteinkomsterna med allt som allt cirka 48 miljoner euro netto från och med 2018. I år och nästa år är de beräknade intäkterna något större, eftersom ändringarna träder i kraft vid olika tidpunkter och energiskatteåterbäringarna betalas ut i efterskott efter ansökan. 
Eftersom de föreslagna skatteändringarna skiljer sig från varandra när det gäller både grunder och konsekvenser, behandlar utskottet dem separat i det följande. 
Skattehöjningen på uppvärmningsbränslen
Med uppvärmningsbränslen avses i propositionen bränslen som används för uppvärmning samt kraftverksbränslen och bränslen för arbetsmaskiner. Höjningen gäller som sagt koldioxidskatten för dessa bränslen, som i princip bestäms utifrån de specifika koldioxidutsläppen vid förbränning. Den andra komponenten i den miljöbaserade skattemodellen, energiinnehållsskatten, som baserar sig på bränslets energiinnehåll, är däremot oförändrad. Propositionen flyttar således tyngdpunkten i beskattningen av uppvärmningsbränslen i en miljömässigt mer gynnsam riktning. 
Eftersom det rör sig om ett renodlat skattehöjningsförslag ändrar det inte till någon del strukturen i beskattningen av uppvärmningsbränslen. Till exempel föreslås det att koldioxidskatten på biobaserade flytande uppvärmningsbränslen ska vara halverad eller upphävd också i fortsättningen när det gäller hållbara första eller andra generationens biobränslen. Också den halverade koldioxidskatten på kraftvärmeproduktion (CHP) och skattefriheten för biogas och biomassa kvarstår. 
I propositionen har man dessutom beaktat den lagändring i fråga om flytgas (378/2014)RP 350/2014 rd — FiUB 45/2014 rd. som betyder att skattefriheten för flytgas upphör vid ingången av nästa år. Ändringen gjordes för ett år sedan när man gallrade bland de skattestöd som är skadliga för miljön. I fortsättningen kommer skatten på flytgas således att bestämmas enligt samma grunder som skatten på andra fossila uppvärmningsbränslen. 
Det kan också noteras att propositionen inte påverkar beskattningen av torv, eftersom den energiskatt som tas ut på torv inte baserar sig på torvens energiinnehåll eller på koldioxidutsläppen vid förbränning, vilket är fallet med andra energiprodukter. 
Utskottet anser att de föreslagna skattehöjningarna är fiskalt motiverade och positiva med tanke på de energipolitiska miljömålen. De gäller främst förbränning av stenkol och olja och stöder därmed användningen av biomassa och uppvärmningsbränslen med låga utsläpp. Också naturgasens och torvens konkurrensläge i förhållande till stenkolen förbättras något. Styreffekten är av särskilt stor betydelse inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, såsom boende, trafik och jordbruk. 
Också konsekvenserna för medborgarnas boendekostnader är generellt sett hanterliga, trots att skillnaderna mellan olika uppvärmningsformer är rätt stora. Exempelvis stiger uppvärmningskostnaderna för ett oljeeldat egnahemshus med i genomsnitt 75 euro per år och utgifterna för en bostad med fjärrvärme som produceras med stenkol eller naturgas med i genomsnitt 20 euro per år. Vid uppvärmning med träd- eller torvbaserade bränslen påverkar skattehöjningarna däremot inte alls boendeutgifterna. 
Vid bedömningen kan man också beakta att skattelättnaderna för förvärvsinkomster kompenserar ändringarnas effekterPropositionen är i grund och botten regressiv men i så obetydligt utsträckning att förändringen är nära noll. Kvantitativt sett påverkar ändringarna å andra sidan tydligast de personer som hör till de högsta inkomstklasserna, eftersom de i allmänhet bor i bostäder som är större än genomsnittet.. Svårast är det för pensionärer som bor ensamma i ett egnahemshus. Deras boendeutgifter ökar mest i förhållande till de disponibla inkomsterna. 
Utskottet har i övrigt inget att anmärka med anledning av de föreslagna skattehöjningarna. Vid behandlingen av propositionen fäste utskottet dock uppmärksamhet vid vissa enskilda frågor. I fråga om dem konstaterar utskottet helt kort följande: 
Kraftvärmeproduktionens konkurrenskraft.
De sakkunniga uttryckte vid utfrågningen också oro över kraftvärmeproduktionens (CHP) ställning. Också ekonomiutskottet påtalar saken i sitt utlåtande. Ändringarna försämrar kraftvärmeproduktionens lönsamhet till följd av skattehöjningen på stenkol eller för att de alternativa blandade bränslena är dyrare än kol. Dessutom skulle det krävas nyinvesteringar i en del anläggningar för att ersätta stenkolen, men dessa är inte lönsamma på grund av det nuvarande låga priset på el. Dessa faktorer bidrar för sin del till att man i stället för att satsa på CHP kan komma att bygga separata värmekraftverk i framtiden. Detta är emellertid inte önskvärt eftersom kraftvärmeanläggningarna är effektivast inom energiproduktionen. Dessutom är anläggningarna viktiga som reservkraft vid elproduktionen. 
Utskottet betonar det som sägs ovan och framhåller vikten av en förutsägbar och stabil omvärld för energiinvesteringarna. På uppdrag av finansministeriet och arbets- och näringsministeriet görs det just nu en utredning av konsekvenserna av att halveringen av koldioxidskatten på CHP (90 miljoner euro) slopades genom regeringsprogrammet. Utredningen ska vara klar senast vid ramförhandlingarna i vår. Utskottet rekommenderar att man i det sammanhanget också tar ställning till de synpunkter som framförs nu. 
Skatteåterbäringen för bränslen för arbetsmaskiner.
Utskottet anser det inte heller vara motiverat att införa ett särskilt skatteåterbäringssystem för beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner. Syftet med denna modell, som föreslagits av branschen, är att skilja åt skattenivån för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner från uppvärmningsbränslena och sänka den till EU:s miniminivå, 2,1 cent/liter. I dag beskattas bränslen för båda användningsändamålen på samma grunder, och till exempel i den nu aktuella propositionen föreslås skatten på svavelfri lätt brännolja vara 21,40 cent/liter. 
Ett motsvarande återbäringssystem används redan nu inom jordbruket och är i sig möjligt enligt EU-rätten. Ändringen skulle emellertid medföra en tilläggsutgift på cirka 150 miljoner euro per år när man uppskattar konsumtionen av lätt brännolja för arbetsmaskiner till hälften av den totala årliga konsumtionen, som är cirka 1 700 miljoner liter. Man bör dessutom notera att det redan nu betalas ett stort skattestöd för bränslen för arbetsmaskiner, omkring 480 miljoner euro per år beräknat enligt skattenivån 2016Skattestödet har beräknats genom att jämföra skattenivån på bränslen som används i arbetsmaskiner med skattenivån på motordrivmedel, till exempel motorbensin eller dieselolja. Utgångspunkten är att alla motordrivmedel ska beskattas enligt samma kriterier. — Beräknat på motsvarande sätt är skattestödet för dieselolja, som gäller lastbilar och bussar, i dagens läge cirka 460 miljoner euro när man jämför med motorbensin.. Återbäringssystemet skulle också kräva oskäligt mycket arbete, kanske rentav 100—200 årsverken, på grund av det stora antalet återbäringsberättigade. 
Samtidigt är förslaget inte heller aktuellt av den orsaken att världsmarknadspriset på både råolja och oljeprodukter har sjunkit betydligt under det senaste året. Också kostnaderna för användning av lätt brännolja har således sjunkit avsevärt. Slutligen bör man minnas att regeringens syfte är att förbättra energieffektiviteten, främja användningen av biobränslen och minska importen och konsumtionen av olja. Förslaget ligger inte i linje med dessa syftemål. 
Energiskatteåterbäringen inom jordbruket.
Skattehöjningarna ökar också den årliga skattebördan inom jordbruket med omkring 10 miljoner euro, eftersom koldioxidskattens andel inte längre omfattas av energiskatteåterbäringen inom jordbruket. Återbäringen gäller bland annat sådan lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja som används inom jordbruket och bestäms utifrån energiinnehållsskatten för dessa bränslen.  
Syftet med den relativt färska ändring av återbäringssystemet som trädde i kraft vid ingången av 2014 var att den miljöbaserade energibeskattningen också skulle utsträckas till att gälla jordbruket. Utskottet har konsekvent tillstyrkt detta och ser ingen orsak att ändra förfarandet heller nu. 
Skattestöden till gruvdriften
Man har således beslutat att återinföra energiskattestöden för gruvdrift och utvinning av mineraler vid ingången av 2017. Till denna del sker således en återgång till det läge som rådde före 2015. 
För ett år sedan tillstyrkte utskottet en proposition om gallring bland energistöden till gruvsektorn (RP 128/2014 rd och RP 234/2014 rdFiUB 30/2014 rd), som var ett led i den dåvarande regeringens strävan att gallra bland skattestöd som var skadliga för miljön. Ändringen låg också i linje med den allmänna utvecklingen mot en miljöbaserad energibeskattning, i synnerhet som gruvsektorn inte är med i utsläppshandeln. 
Det nu aktuella förslaget grundar sig direkt på regeringsprogrammet. Det främjar förutsättningarna för investeringar och potentialen inom gruvindustrin och förbättrar dess konkurrenskraft. Ändringen kan tillstyrkas på dessa grunder.  
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1—4 i proposition RP 34/2015 rd utan ändringar. 
Helsingfors 27.11.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Maria
Tolppanen
saf
medlem
Touko
Aalto
gröna
(delvis)
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
(delvis)
medlem
Susanna
Huovinen
sd
(delvis)
medlem
Kalle
Jokinen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Mika
Lintilä
cent
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem Sari
Sarkomaa
saml
(delvis)
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Kari
Uotila
vänst
(delvis)
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ville
Vähämäki
saf
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Li
Andersson
vänst
(delvis)
ersättare
Timo
Harakka
sd
(delvis)
ersättare
Ozan
Yanar
gröna
(delvis)
ersättare
Peter
Östman
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
RESERVATION 1 /sd
Motivering
Enligt regeringens proposition stiger priset på ett ton koldioxid från 44 till 54 euro vid ingången av 2016. Orsaken är främst fiskal. Den föreslagna ändringen ökar skatteintäkterna med 85 miljoner euro per år. Nettoeffekten är cirka 75 miljoner euro per år när man beaktar de ökade energiskattestöden till industrin. Trots skatteintäkterna och miljökonsekvenserna har förslaget den nackdelen att boendekostnaderna stiger. De årliga bränslekostnaderna för ett oljeeldat egnahemshus stiger med i genomsnitt 75 euro och för ett egnahemshus med fjärrvärme med 20 euro. Boendeutgifterna för en pensionär som bor ensam i ett oljeeldat egnahemshus blir nu mer än 50 procent av de disponibla inkomsterna. Det finns all anledning att vara bekymrad över hur propositionen påverkar boendekostnaderna, särskilt situationen för pensionärer med små inkomster. Regeringen är på väg att fatta många negativa beslut som drabbar i synnerhet pensionärerna. Detta kan inte anses vara rätt. Det är motiverat att regeringen utreder propositionens konsekvenser för inkomstfördelningen och beaktar dem när den fattar sina beslut.  
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1—4 utan ändringar och 
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en utredning om propositionens konsekvenser för inkomstfördelningen, särskilt för boendekostnaderna för pensionärer med små inkomster, och vidtar behövliga åtgärder för att rätta till eventuella missförhållanden som uppdagas. 
Helsingfors 27.11.2015
Pia
Viitanen
/sd
Timo
Harakka
/sd
Eero
Heinäluoma
/sd
Susanna
Huovinen
/sd
Krista
Kiuru
/sd
RESERVATION 2 /gröna, vänst
Motivering
Vid riksmötet 2014 godkände riksdagen att skattestödet för gruvsektorn slopas, eftersom stödet ansågs vara skadligt och stå i strid med miljömålen. Då gjordes också den bedömningen att slopandet av det miljöskadliga stödet inte leder till trångmål eller oskäligt stora svårigheter för sektorn. 
Tyvärr har statsminister Sipiläs regering beslutat att återinföra detta skattestöd, som strider mot miljömålen. Att återinföra stödet kan inte på något sätt betraktas som ett livsvillkor för gruvindustrin. Slopandet av stödet sporrar branschen till en effektivare energianvändning, som uttryckligen är ett sätt att nå miljömålen. Nu har utskottsmajoriteten omfattat regeringens ståndpunkt om att slopa denna effektivitetssporre. 
Utskottet borde ha hållit fast vid det tidigare beslutet att slopa stödet. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1, 3 och 4 utan ändringar,  
att riksdagen godkänner lagförslag 2 med ändringar. (Reservationens ändringsförslag) 
Reservationens ändringsförslag
2. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och temporär ändring av bilagan till lagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 2 § 6 punkten, 12 § 2 mom., 21 § 3 punkten och skattetabell 1 i bilagan och temporärt skattetabell 2 i bilagan,  
av dem 2 § 6 punkten och bilagan sådan den lyder i lag 1185/2014 och 21 § 3 punkten sådan den lyder i lag 612/2012, som följer: 
2 § 
(Utesl.) 
12 och 21 § 
(Som i FiUB) 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 2 § 6 punkt träder dock i kraft först den 1 januari 2017. Skattetabell 2 i bilagan är i kraft tills lagen om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (513/2015) träder i kraft. 
Helsingfors 27.11.2015
Kari
Uotila
/vänst
Li
Andersson
/vänst
Touko
Aalto
/gröna
Ozan
Yanar
/gröna
RESERVATION 3 /kd
Motivering
Vårt samhälle kommer att ha betydande nytta av ökad användning av förnybar energi: behovet av importerad energi minskar, dvs. självförsörjningsgraden ökar, samtidigt som vi främjar cirkulär ekonomi, bekämpar klimatförändringen och utvecklar nya exportprodukter. Med energiunderstödens hjälp kan man stödja åtgärder för att förbättra energiekonomin och börja använda förnybar energi vid uppvärmning. Stödet beviljas endast småhus, det är kraftigt behovsprövat och inkomstgränserna är strikta. Understöd beviljas för högst 25 procent av kostnaderna för anskaffning av anordningar och utrustning. Man kan få hushållsavdrag för arbetskostnaderna. Det bör vara möjligt att få hushållsavdrag för investeringar i förnybar energi också för andra hus än småhus. Man kan öka investeringarna i förnybar energi också genom att lätta upp inkomstgränserna för det behovsprövade energiunderstödet.  
När beslutet om utsläppshandel fattades 2004 uppstod det en situation där priset på elenergi steg och vattenkraftverken och kärnkraftverken fick oförtjänt nytta eftersom de inte omfattades av utsläppshandeln men fick högre pris för sin el på grund av prissystemet. Regeringen Katainen lade fram ett förslag om en så kallad windfallskatt som skulle ge staten en del av värdestegringen. Men förslaget föll på att kommissionen inte blev klar med sin bedömning av om det stred mot stödreglerna. Om kommissionen kommer med en positiv bedömning bör windfallskatten införas. Regeringen Katainens skattemodell fokuserade emellertid för mycket på gamla vattenkraftverk och tyngdpunkten i skatten bör därför flyttas till gamla kärnkraftverk. På det sättet kunde man få in skatteinkomster på 50 miljoner euro. 
För ett år sedan tillstyrkte utskottet en proposition om gallring bland skattestöden till gruvsektorn (FiUB 30/2014 rdRP 128/2014 rd, RP 234/2014 rd) och det har inte framkommit någon motivering till att ändra det som utskottet då konstaterade om strävan att gallra bland de miljöskadliga skattestöden. Gruvdriften i Finland har allmänt taget varit lönsam om inga grundläggande fel har begåtts. I det svåra ekonomiska läget behöver staten mer skatteintäkter för att inte tvingas göra nedskärningar som drabbar utsatta människor som behöver stöd. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen ändrar stycke 1 och 22—24 i motiveringen till betänkande FiUB 11/2015 rd som följer:  
Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande ändringar: 
Man har föreslagit att energiskattestöden för gruvdrift och utvinning av mineraler återinförs vid ingången av 2017. Till denna del sker således en återgång till det läge som rådde före 2015. 
För ett år sedan tillstyrkte utskottet en proposition om gallring bland skattestöden till gruvsektorn (RP 128/2014 rd och RP 234/2014 rdFiUB 30/2014 rd) som var ett led i den dåvarande regeringens strävan att gallra bland skattestöd som var skadliga för miljön. Ändringen låg också i linje med den allmänna utvecklingen mot en miljöbaserad energibeskattning, i synnerhet som gruvsektorn inte är med i utsläppshandeln.  
Det nu aktuella förslaget grundar sig direkt på regeringsprogrammet. Gruvdriften i Finland har emellertid allmänt taget varit lönsam om inga grundläggande fel har begåtts. Det har inte framförts några sådana motiveringar eller kritiska lönsamhetskalkyler att det skulle finnas behov av att ändra utskottets ovan nämnda tidigare ståndpunkt. Utskottet kan därför inte omfatta proposition RP 34/2015 rd på den punkten att energiskattestöden för gruvdrift och utvinning av mineraler återinförs vid ingången av 2017
att riksdagen fogar följande motiveringstext till slutet av i betänkande FiUB 11/2015 rd:  
Windfallskatten 
När beslutet om utsläppshandel fattades 2004 uppstod det en situation där priset på elenergi steg och vattenkraftverken och kärnkraftverken fick oförtjänt nytta eftersom de inte omfattades av utsläppshandeln men fick högre pris för sin el på grund av prissystemet. Regeringen Katainen lade fram ett förslag om en så kallad windfallskatt som skulle ge staten en del av värdestegringen (FiUB 31/2013 rd — RP 140/2013 rd). Men förslaget föll på att kommissionen inte blev klar med sin bedömning av om det stred mot stödreglerna. Man bör skynda på ett positivt beslut av kommissionen så att windfallskatten kan införas. Regeringen Katainens skattemodell fokuserade för mycket på gamla vattenkraftverk och tyngdpunkten i skatten bör därför flyttas till gamla kärnkraftverk. I övrigt bör man följa utskottets tidigare ståndpunkt vilket ger 50 miljoner euro i skatteinkomster. 
Energiunderstöden till hushållen 
Med energiunderstödens hjälp kan man stödja åtgärderna för att förbättra energiekonomin och börja använda förnybar energi vid uppvärmning. Stödet beviljas endast småhus, det är kraftigt behovsprövat och inkomstgränserna är strikta. Understöd beviljas för högst 25 procent av kostnaderna för anskaffning av anordningar och utrustning. Man kan få hushållsavdrag för arbetskostnaderna. Det bör vara möjligt att få hushållsavdrag för investeringar i förnybar energi också för andra hus än småhus. Man bör öka investeringarna i förnybar energi också genom att lätta upp inkomstgränserna för det behovsprövade energiunderstödet.  
att riksdagen godkänner lagförslag 1, 3 och 4 utan ändringar, 
att riksdagen godkänner lagförslag 2 med ändringar (Reservationens ändringsförslag) och 
att riksdagen godkänner två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 
Reservationens ändringsförslag
2. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och temporär ändring av bilagan till lagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 2 § 6 punkten, 12 § 2 mom., 21 § 3 punkten och skattetabell 1 i bilagan och temporärt skattetabell 2 i bilagan,  
av dem 2 § 6 punkten och bilagan sådan den lyder i lag 1185/2014 och 21 § 3 punkten sådan den lyder i lag 612/2012, som följer: 
2 § 
(Utesl.) 
12, 21 § 
(Som i FiUB) 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 2 § 6 punkt träder dock i kraft först den 1 januari 2017. Skattetabell 2 i bilagan är i kraft tills lagen om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (513/2015) träder i kraft. 
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att öka användningen av inhemsk förnybar energi och förbättra hushållens möjligheter till energirenoveringar så att det är möjligt att få hushållsavdrag för investeringar i förnybar energi också för andra hus än småhus och så att inkomstgränserna för det behovsprövade energiunderstödet lättas upp. 
2. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa windfallskatten i enlighet med proposition RP 140/2013 rd och betänkande FiUB 31/2013 rd, men ändrad så att tyngdpunkten i skatten ligger på gamla kärnkraftverk. 
Helsingfors 27.11.2015
Peter
Östman
kd
Senast publicerat 7.9.2016 10:44