Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Bakgrund

Propositionen baserar sig på ett förslag från den parlamentariska arbetsgrupp som kommunikationsministeriet tillsatte i våras. Den speglar således att samförstånd nåtts i frågan. 

Arbetsgruppen hade i uppdrag att bedöma hur skatten fördelas mellan olika inkomstklasser och att föreslå ändringar så att beskattningen lindras i de lägre inkomstklasserna och en större del av låginkomsttagarna än i dag slipper betala skatten. Arbetsgruppen skulle också bedöma förutsättningarna för en indexjustering av finansieringen av Rundradion för 2019. Uppdraget omfattade inte fastställande av Rundradions uppgifter. 

Utskottets allmänna bedömning

Propositionen motsvarar väl arbetsgruppens uppdrag och det samförstånd som nåddes i gruppen. Som en följd av propositionen befrias cirka 390 000 låginkomsttagare från rundradioskatt. Deras tillgängliga årsinkomster ökar därmed med minst 70 euro, vilket utgör gällande nedre gräns för skatten. 

Också ändringarna i skattens struktur sänker skattebelastningen vid låga inkomster och kan bidra till att jobb tas emot. Skatten är i fortsättningen 2,5 procent till den del de i lagen angivna inkomster överstiger 14 000 euro. Dessutom slopas skattens nedre gräns, medan den övre gränsen höjs från 143 till 163 euro. 

Genom ändringarna av skatteparametrarna förskjuts inkomsttröskeln för rundradioskatten från cirka 11 000 till 14 750 euro när det gäller löneinkomster. I fråga om pensions- och dagpenningsinkomster stiger tröskeln från nuvarande cirka 10 300 till 14 000 euro. Skattebeloppet stiger därefter successivt och når det maximala skattebeloppet vid löneinkomster på cirka 21 270 euro per år och vid pensions- och dagpenningsinkomster på cirka 20 520 euro per år. 

Ändringarnas konsekvenser för intäkterna av rundradioskatten för personer är liten, det vill säga cirka 6 miljoner per år. De totala skatteintäkterna för nästa år uppskattas till cirka 510 miljoner euro. Skatten för personer står för 486 miljoner euro och skatten för samfund för 24 miljoner euro. — Skatteinkomsterna har i sig inte några direkta konsekvenser för Rundradion Ab:s finansiella ställning, eftersom det inte finns något omedelbart samband mellan skatteutfallet och det årliga anslagsbeloppet. På ett allmänt plan är givetvis målet att skatteutfallet och Rundradion Ab:s anslag på lång sikt motsvarar varandra. 

Rundradioskatten har i parlamentariskt samarbete utvecklats för att svara på de problem som det föråldrade systemet med tv-licens medförde. Samtliga ändringar har likaså tagits fram i samförstånd, vilket utskottet sätter särskilt värde på. För en offentlig medietjänst är det avgörande att finansieringssättet åtnjuter brett stöd i samhället. 

Vissa enskilda anmärkningar

En styrka med den nuvarande skattemodellen är enligt Rundradion Ab att kostnaderna för tjänsten fördelas jämnt på hela publiken, liksom också den nytta som den offentliga medietjänsten genererar. Skatten bör därför också i fortsättningen i hög grad omfatta de olika publikgrupperna på så sätt att en alltför stor del av publiken inte befrias från skatt. Det stöder bolagets offentliga serviceuppgift och publikens personliga förhållande till Rundradion. Bolaget har uttryckligen konstaterat att rundradioskatten därför inte bör tillämpas som ett skatte- och inkomstfördelningspolitiskt medel. 

Samma kritik mot den socialpolitiska bakgrunden till ändringarna aktualiserades också av andra sakkunniga. Det är enligt utskottet i och för sig bra att skatt inte tas ut av dem med låga inkomster, men rundradioskatten är på grund av motiven med den inte det bästa verktyget för att nå de inkomstfördelningspolitiska målen. Det är frågan om ett sätt att finansiera Rundradions offentliga service. Om finansieringsbasen eroderar överförs skattebelastningen på andra — av vilka en del fortfarande har relativt låga inkomster. 

Vid bedömningen måste man dessutom ta hänsyn till att skatten är tämligen regressiv och att den fortfarande ger en relativt hög skattebelastning för låginkomsttagare. 

Utskottet vill lyfta fram dessa synpunkter så att de kan bedömas när det blir dags att utveckla skattemodellen på nytt. Det finns då anledning att utöver acceptansen för systemet betona även skattemodellens grundläggande fiskala karaktär. — Dessa motiveringar kan tillämpas på modellen också för företagens del.