Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

FiUB 12/2017 rd

Senast publicerat 23-08-2019 13:45

Betänkande FiUB 12/2017 rd RP 107/2017 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2018 och lag om ändring av inkomstskattelagen

Finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2018 och lag om ändring av inkomstskattelagen (RP 107/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat 

lagmotion
 LM 17/2015 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 106 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 18/2015 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 33 b § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 19/2015 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 93 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 20/2015 rd  
OzanYanargrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring och temporär ändring av 58 och 58 b § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 30/2015 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion om ändring av 73 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 34/2015 rd  
Anna-MajaHenrikssonsvm.fl.
Lagmotion om ändring av 124 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 36/2015 rd  
CarlHaglundsvm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 127 a § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 30/2016 rd  
VilleTaviosafm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 33 a § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 33/2016 rd  
PäiviRäsänenkdm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 57 och 98 a § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 50/2016 rd  
TyttiTuppurainensd
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 89 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 65/2016 rd  
SariTanuskdm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 124 § i inkomstskattelagen och 15 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst
lagmotion
 LM 72/2016 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 33 b § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 73/2016 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 93 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 80/2016 rd  
OzanYanargrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 58 § och temporär ändring av 58 b § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 85/2016 rd  
ToukoAaltogrönam.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 73 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 15/2017 rd  
MattiSemivänstm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 92 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 30/2017 rd  
OlaviAla-Nissiläcent
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 43 § i inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 38/2017 rd  
SariEssayahkdm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 39/2017 rd  
StefanWallinsv
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 95 § i inkomstskattelagen och 8 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
lagmotion
 LM 43/2017 rd  
AnteroLaukkanenkdm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen
lagmotion
 LM 44/2017 rd  
AnteroLaukkanenkdm.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen
åtgärdsmotion
 AM 38/2016 rd  
PeterÖstmankdm.fl.
Åtgärdsmotion om begränsad avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
åtgärdsmotion
 AM 42/2016 rd  
SariEssayahkdm.fl.
Åtgärdsmotion om omallokering av lättnaderna i inkomstbeskattningen
åtgärdsmotion
 AM 23/2017 rd  
PeterÖstmankdm.fl.
Åtgärdsmotion om begränsning av skatteavdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorgaisationer

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Sakkunniga

Delegationen har hört 

  • konsultativ tjänstemanTimoAnnala
    finansministeriet
  • finanssekreterareFilipKjellberg
    finansministeriet
  • ledande expertKariAaltonen
    Skatteförvaltningen
  • utvecklingschefJukkaHakola
    ​Finlands Kommunförbund
  • chefsekonomEugenKoev
    Akava ry
  • skatteexpertTeroHonkavaara
    Finlands näringsliv rf
  • skatteexpertEmmiliinaKujanpää
    Centralhandelskammaren
  • direktörTimoSipilä
    Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • ekonomisk expertHelenaPentti
    Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • skatteexpertSannaLinna-Aro
    Företagarna i Finland rf
  • chefsekonomMikaelKirkko-Jaakkola
    Skattebetalarnas Centralförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en lag om inkomstskatteskalan för 2018. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Skalans inkomstgränser höjs med ca 1,5 procent. Dessutom höjs den nedre gränsen i euro för skalans tredje inkomstklass med 600 euro. Den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten kvarstår oförändrad. Marginalskattesatserna för alla inkomstklasser i skatteskalan sänks. 

Det föreslås att inkomstskattelagen ändras så att arbetsinkomstavdragets högsta belopp och minskningsprocenten liksom även grundavdragets högsta belopp vid kommunalbeskattningen höjs. Enligt förslaget ska en bestämmelse om skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren tas in i inkomstskattelagen. Tidsgränsen för tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe förlängs från två till tre år. 

Propositionen innehåller vissa tekniska korrigeringar av bestämmelserna i inkomstskattelagen. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2018. 

Ändringarna av inkomstskattelagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Propositionen innehåller förslag till lag om inkomstskatteskalan för nästa år och ändringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster. Dessutom avses beskattningen av utbildning som arbetsgivaren bekostar bli tydligare tack vare en explicit lagbestämmelse. Tidsgränsen för tillfälligt arbete ska förlängas till tre år. Syftet är att bidra till arbetskraftens regionala rörlighet. 

I det följande tar utskottet i korthet upp de viktigaste ändringsförslagen. Utskottet har inga kommentarer till de tekniska justeringar som görs i inkomstskattelagen. 

Ändringarna i skattegrunderna

De ändringsförslag som gäller skattegrunderna bygger på de skattepolitiska riktlinjerna i statsminister Sipiläs regeringsprogram och på de beslut som fattades vid budgetförhandlingarna hösten 2017. Utgångspunkten är regeringens generella mål att stärka tillväxten, företagsamheten och sysselsättningen. 

Ändringarna ska genomföras dels med hjälp av inkomstskatteskalan, dels genom höjningar av arbetsinkomstavdragets och grundavdragets högsta belopp. De väntas lindra beskattningen något i alla inkomstdeciler och lämna beskattningen av löneinkomsterna så gott som oförändrad. Regeringen anser att den genom denna proposition har uppnått de skattelättnader under regeringsperioden som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet. 

Förslaget minskar skatteintäkterna med uppskattningsvis 505 miljoner euro per år. Inflationsjusteringen står för ungefär 205 miljoner euro och lättnaderna i beskattningen av arbete utgör ungefär 300 miljoner euro. Med hänsyn till regeringens beslut att hålla kvar den nedre gränsen för den så kallade solidaritetsskatten är de sammanlagda lättnaderna ungefär 270 miljoner euro. Solidaritetsskatten ökar alltså skatteinkomsterna med ungefär 30 miljoner euro jämfört med att nedre gränsen för de inkomster som den grundar sig på skulle ha höjts tillbaka till 90 000 euro från och med ingången av nästa år. Den föreslagna nedre gränsen är 74 200 euro efter indexjusteringen. Solidaritetsskatten omfattar då ungefär 118 000 personer. 

Utskottet anser att propositionen sammantaget är väl avvägd och att skattelättnaderna avpassas och dirigeras korrekt och motiverat. Lättnaderna gäller företrädesvis beskattningen av arbete och bidrar den vägen till regeringens skattepolitiska mål. Ändringarna i beskattningen av arbete minskar den så kallade tröskeleffekten i någon mån. — Ändringarna har mestadels fått ett gott mottagande vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet. 

Kommunernas andel av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna beräknas uppgå till ungefär 182 miljoner euro. Enligt avtal ska den även nu kompenseras till fullt belopp genom statsandelar. Förfarandet är motiverat och viktigt med tanke på en hållbar kommunalekonomi. Samtidigt finns det dock skäl att lyfta fram den ökande skillnaden mellan det nominella och effektiva kommunalskatteuttaget, vilket Kommunförbundet åter har pekat på. Problemet hör i allt väsentligt samman med skattesystemets uppbyggnad och därför bör lämpligen åtgärder behandlas i ett större sammanhang än årliga ändringar. Utskottet tar särskilt upp frågan i slutet av betänkandet. 

Utbildning som bekostas av arbetsgivaren

Förslaget om en explicit bestämmelse om utbildning som bekostas av arbetsgivaren bygger på ett beslut som regeringen fattade vid halvtidsöversynen våren 2017. Bakgrunden är ett motsvarande förslagYritysverotuksen asiantuntijatyöryhmän raportti, Finansministeriets publikationer 12/2017. som lämnats av finansministeriets sakkunniggrupp för företagsbeskattningen. Syftet är att bredda skattefriheten och skapa större tydlighet i dagens beskattningspraxis och att den vägen bidra till arbetstagarnas utbildningsmöjligheter. Behovet av detta är uppenbart på grund av utmaningarna i den globala ekonomin och strukturomvandlingarna i arbetslivet. 

Skattefriheten enligt bestämmelsen ska gälla utbildning som ligger i arbetsgivarens eller i en till samma koncern hörande arbetsgivares intresse. Det här kriteriet ska i princip alltid anses vara uppfyllt om utbildningen är nyttig i arbetstagarens nuvarande eller framtida arbetsuppgifter i en anställning hos samma arbetsgivare eller hos en till samma koncern hörande arbetsgivare. 

I propositionsmotiven står det uttryckligen att bestämmelsen är mer omfattande än dagens skatte- och rättspraxis och att den också är avsedd att tolkas i vid bemärkelse. Det ska alltså inte ha några konsekvenser för skattefriheten exempelvis i vilken form utbildningen sker eller till vilken examen eller yrkestitel den leder. Det ska heller inte ha någon betydelse för bedömningen att arbetsuppgifterna byts ut, så länge villkoret att utbildningen ligger i arbetsgivarens intresse är uppfyllt. På den här punkten är avgränsningen klar i förhållande till utbildning för uppsagda arbetstagare. 

Utskottet anser att förslaget svarar mot tidens behov och är lyckat i sak. När bestämmelsen tolkas ska särskild vikt tillmätas den utförliga beskrivning av innehållet som ingår i propositionsmotiven. Enligt den här tolkningen breddar och förtydligar propositionen dagens tillämpningspraxis, så som avsikten är. 

Bestämmelsen gör det alltså lättare för arbetsgivaren att utbilda sina arbetstagare allt eftersom det sker förändringar i arbetslivet. Samtidigt minskar de många olika tolkningssituationer som förekommer inom beskattningen i dag. Därför har utskottet inte övervägt några eventuella ytterligare avgränsningar eller någon övre beloppsgräns för skattefriheten, till skillnad från vad som föreslagits av sakkunniga. Eftersom utbildning som bekostas av arbetsgivaren redan nu i omfattande utsträckning är skattefri, har utbildningen förmodats ske i huvudsak inom ramen för skattefrihet. Propositionen bedöms således inte ha några nämnvärda fiskala konsekvenser. 

Utskottet anser också att det är godtagbart att kostnadsersättningar för resor med anknytning till utbildning är skattefria, när utbildningen sker i arbetsgivarens intresse. Dessutom krävs det att den ersättning som arbetsgivaren betalar uppfyller de allmänna villkoren för skattefria kostnadsersättningar för arbetsresor. För att bestämmelsen ska ha proportionerlig räckvidd är det snäva undantag som föreslås också motiverat. Undantaget gäller resor med anknytning till bland annat studentexamen och utbildning som leder till de yrkesinriktade grundexamina som definieras i bestämmelsen. Kostnadsersättningarna för dessa resor ska alltså fortfarande vara skattepliktiga. 

Tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe

Den andra materiellträttsliga ändringen som regeringen föreslår bygger också på halvtidsöversynen i våras. Den går ut på att tidsgränsen för begreppet tillfällighet när det gäller så kallade kommenderingsmäns arbete förlängs från två till tre år. Samtidigt kan de nuvarande särskilda villkoren för det tredje året upphävas som obehövliga. Skattefria ersättningar för resekostnader kan alltså betalas ut för tre år på enhetliga grunder när de allmänna tillämpningsvillkoren är uppfyllda. 

Utskottet tillstyrker också det här ändringsförslaget. Det bidrar till arbetskraftens regionala rörlighet och stöder därmed sysselsättningen. Dessutom förenklas beskattningen. Förslaget är också godtagbart i det avseendet att tillfälligt arbete redan i nuläget kan pågå i tre år på särskilda villkor. Den sammanlagda tiden blir alltså inte längre utan tillämpningsvillkoren samordnas. Det är också värt att notera att inga andra grunder för skattefria ersättningar för resekostnader ändras än längden på tidsfristen. Ändringen bedöms heller inte ha några nämnvärda fiskala konsekvenser. 

Färdplanen för beskattningen

Utskottet har ovan nämnt den ökande skillnaden mellan nominellt och effektivt kommunalskatte-uttag. Den genomsnittliga skillnaden är något mer än fem procentenheter i år och klart större i vissa enskilda kommuner. Skillnaden kommer enligt Kommunförbundets beräkning att öka ytterligare nästa år och kan i vissa fall vara uppe i nio procentenheter. Över huvud taget är situationen problematisk för kommunalekonomin såväl som för kommuninvånarna. När de genomsnittliga skatteintäkterna minskar stiger trycket på skattehöjningar. Det i sin tur leder till större skillnader mellan kommunerna. 

Beskattningsstrukturen väntas genomgå betydande förändringar enbart på grund av den pågående landskapsreformen. Dessutom kommer andra ändringsbehov sannolikt att framhävas när digitaliseringen går framåt och nya arbetsformer blir vanligare. Därför anser utskottet att det är ett viktigt projekt som regeringen fattade beslut om vid budgetförhandlingarna och som syftar till att staka ut de långsiktiga behoven inom beskattningen. Inom ramen för projektet finns det skäl att öppet utvärdera de strukturella missförhållanden som finns i dagens system. 

Motionerna

Utskottet föreslår att de lagmotioner och åtgärdsmotioner som behandlats tillsammans med propositionen förkastas. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 107/2017 rd utan ändringar. Riksdagen förkastar lagförslagen i lagmotionerna LM 17—20, 30, 34 och 36/2015 rd, LM 30, 33, 50, 65, 72, 73, 80 och 85/2016 rd samt LM 15, 30, 38, 39, 43 och 44/2017 rd. Riksdagen förkastar åtgärdsmotionerna AM 38 och 42/2016 rd och AM 23/2017 rd. 
Helsingfors 14.11.2017 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande
TimoKallicent
vice ordförande
VilleVähämäkisaf
medlem
TimoHeinonensaml
medlem
EeroHeinäluomasd
medlem
KaukoJuhantalocent (delvis)
medlem
KristaKiurusd
medlem
EskoKivirantacent
medlem
ElinaLepomäkisaml
medlem
MatsNylundsv
medlem
AilaPaloniemicent (delvis)
medlem
AnttiRantakangascent
medlem
MarkkuRossicent
medlem
SariSarkomaasaml(delvis)
medlem
KariUotilavänst
medlem
PiaViitanensd
medlem
OzanYanargröna
ersättare
OlaviAla-Nissiläcent
ersättare
TimoHarakkasd
ersättare
LasseHautalacent (delvis)
ersättare
PauliKiurusaml (delvis)
ersättare
MikaNiikkosaf(delvis)
ersättare
PeterÖstmankd.

Sekreterare var

utskottsråd
MaaritPekkanen.

RESERVATION 1 /sd

Motivering

Regeringen Sipiläs finanspolitik leder till ojämlikhet samtidigt som den försämrar balansen i de offentliga finanserna. Den internationella ekonomiska tillväxten, som Finland äntligen har kommit in i, vilar inte på någon hållbar grund om inte alla finländare får ta del av den och vi inte ser till att det finns förutsättningar till framgång på lång sikt. 

Särbehandlingen ökar ytterligare av att de som har det bra ställt har fått skattelättnader av regeringen som motvikt till de nedskärningar som drabbar mindre bemedlade finländare. Det så kallade företagaravdraget gäller företrädesvis de högsta inkomstklasserna, skogsgåvoavdraget går till dem som äger stora skogar och den lindrigare arvs- och gåvobeskattningen medger en betydligt lättare beskattning av värdefulla bostäder och aktieportföljer. Ingen av de här skattesänkningarna till de förmögnas fördel kommer märkbart att öka sysselsättningen eller den ekonomiska tillväxten. Det här skattebortfallet på nästan 200 miljoner euro bör återtas och miljoner som går i arv bör beskattas strängare. 

Eftersom regeringen inte vill använda sig av beskattning för att få ekonomin i balans – vilket Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken med fog har påtalat – kommer det strukturella underskottet i de offentliga finanserna att bli ungefär en procentenhet större än vad regeringen uppgett sig sikta på 2019. Gapet blir ungefär två miljarder euro, vilket i stora drag motsvarar bortfallet av skatteinkomster 2019 till följd av olika slags skattesänkningar. 

Vårt alternativ är en ansvarsfull beskattning. 

Det främsta syftet med beskattningen är att se till att finansieringen av de offentliga tjänsterna är hållbar på så sätt att underskottet i de offentliga finanserna hålls under kontroll. För det andra bör skatterna tas ut enligt principerna för ett bra skattesystem. De viktigaste av dessa är rättvisa och ekonomisk effektivitet. 

Bäst kan vi garantera rättvisan genom att ta hänsyn till skattebetalningsförmågan när vi fattar skattebeslut. Den ekonomiska effektiviteten uppnås när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. 

Socialdemokraterna föreslår rättvisa ändringar i inkomstskatteskalorna och inkomstskattelagen för att bidra till sysselsättning och tillväxt. 

Beskattningen av låg- och medelinkomsttagarnas löner bör sänkas så att det blir mer lockande att ta emot jobb. Det arbetsinkomstavdrag som vi föreslår lindrar löntagarnas skatter med ungefär 100 euro mer per år än regeringens modell för månadsinkomster upp till ungefär 5 000 euro. För pensionärer sjunker skatterna med 100 euro mer per år än enligt propositionen för månadsinkomster upp till ungefär 3 600 euro. En stor majoritet av alla löntagare och pensionärer i landet har mer nytta av vårt förslag än av regeringen Sipiläs politik, som gynnar förmögna. 

För förmånstagare sjunker skatterna med ungefär 50 euro per år, om månadsinkomsterna är mindre än 1 800 euro. Barnfamiljer beaktas tack vare ett fortsatt barnavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Däremot vill vi skärpa beskattningen av årsinkomster på mer än 90 000 euro med två procentenheter. 

Dessutom vill vi möjliggöra hushållsavdrag för låginkomsttagare genom att slopa självrisken på 100 euro helt och hållet. Ett mer rättvist hushållsavdrag blir budgetneutralt när det maximala avdraget minskas i samma mån och den andel som ersätts blir mindre. Samtidigt bör de som bor i våningshus och radhus få mer omfattande möjligheter till hushållsavdrag. 

En effektivare och mer rättvis beskattning kräver att tyngdpunkten förskjuts från skatt på arbete till skatt på ägande. Den senare är klart lindrigare i Finland än i EU i genomsnitt. De ökade skatteintäkterna som möjliggörs enligt vår modell bygger nästan helt och hållet på att skattebaserna blir tätare. 

Skattebasen i fråga om avkastning på placeringar och skatt på utdelning blir tätare samtidigt som kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering i multinationella företag motverkas. Skatten på kapitalinkomster höjs, likaså skatten på arv och gåva. Utdelningsinkomsterna ska genomgå de ändringar som föreslagits av finansministeriets expertarbetsgrupp. Effekterna för dem som får utdelning i medianklassen är obetydliga. Småföretagarnas villkor blir bättre genom att gränsen för momspliktig omsättning höjs och ett avdrag införs för anställning av den första utomstående arbetstagaren. 

Det blir lättare för företagen på hemmamarknaden att hävda sig i konkurrensen när den aggressiva skatteplaneringen i multinationella koncerner stävjas utifrån den breda handlingsplan som lades fram i september. Vi vill också att de ändringar som krävs enligt EU:s direktiv mot skatteundandragande, som ska genomföras nästa år, sätts i verket ambitiöst och heltäckande. 

Socialdemokraternas alternativ är mer rättvist. Beskattningen av arbete lindras för låg- och medelinkomsttagarnas del, medan beskattningen av ägande skärps måttligt. Vi tar inte från låginkomsttagarna, utan höjer i stället grundavdraget. I vårt alternativ finns det få förlorare men många vinnare. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslagen med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner åtta uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2018 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2018 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre gränsen 
euro 
Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, 
17 200 
8,00 
6,00 
25 700 
518,00 
17,25 
42 400 
3 398,75 
21,25 
74 200 
10 156,25 
31,25 
Utskottet föreslår en ändring 90 000 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 15 093,75 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 33,25 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 31 § 7 mom., sådant det lyder i lag 1227/2005, 
ändras 21 b §, 33 b § Utskottet föreslår en ändring 1 och Slut på ändringsförslaget 4 mom., 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom., 68 § 2 och 4 mom., 72 a och 106 § samt 125 § 2 mom., 
sådana de lyder, 21 b § i lag 1090/2014, 33 b § Utskottet föreslår en ändring 1 mom. i lag 1237/2013 och Slut på ändringsförslaget 4 mom. i lag 469/2009, 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom. och 68 § 2 mom. i lag 1741/2009 och 4 mom. i lag 772/2004, 72 a § i lagarna 1227/2005 och 946/2008 samt 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1510/2016, samt 
fogas till lagen en ny 69 b § som följer: 
21 b § 
(Som i FiUB) 
33 b § 
Dividender från bolag som inte är offentligt noterade 
Av dividender från bolag som inte är offentligt noterade utgör Utskottet föreslår en ändring 40 Slut på ändringsförslaget procent skattepliktig kapitalinkomst och Utskottet föreslår en ändring 60 Slut på ändringsförslaget procent skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig Utskottet föreslår en ändring fyra Slut på ändringsförslaget procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger 150 000 euro utgör 85 procent av dividenderna kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Har en delägare som enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget såsom bostad för sig eller sin familj under skatteåret använt en bostad som hör till bolagets tillgångar, ska värdet av bostaden dras av från värdet av hans eller hennes aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
34 b, 54 d, 68, 69 b och 72 a § 
(Som i FiUB) 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger Utskottet föreslår en ändring 3 300 Slut på ändringsförslaget euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst Utskottet föreslår en ändring 1 600 Slut på ändringsförslaget euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger Utskottet föreslår en ändring 37 500 Slut på ändringsförslaget euro, minskar avdraget med Utskottet föreslår en ändring 2,25 Slut på ändringsförslaget procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger Utskottet föreslår en ändring 37 500 Slut på ändringsförslaget euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Ikraftträdande 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål bereder ett lagförslag om beskattning av placeringsförsäkringar och försäkringsskal för att beskattningen ska bli mer jämlik i förhållande till direktinvesteringar. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om strängare åtgärder mot kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering i multinationella företag, bland annat genom att begränsa rätten till ränteavdrag på de samfundsinkomster som omfattas av inkomstskattelagen på samma sätt som i 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 3. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om att samfund ska betraktas som inhemska enligt 9 § 1 mom. om 1) samfundet är grundat i enlighet med finsk lagstiftning, 2) samfundet har registrerat säte i Finland eller 3) dess faktiska ledning finns i Finland. 4. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 30 a § om företagaravdrag. 5. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 55 a och 55 b § om skogsgåvoavdrag. 6. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om höjning av skattesatserna för kapitalinkomst i 124 § 2 mom. i inkomstskattelagen på så sätt att skattesatsen för kapitalinkomst höjs till 32 procent och för inkomster över 30 000 euro till 35 procent. 7. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om ett barnavdrag som förlänger giltighetstiden för 126 a § i den gällande inkomstskattelagen. 8. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om att slopa den nedre gränsen för det hushållsavdrag som avses i 127 a § i inkomstskattelagen, att sänka det maximala avdragsbeloppet med 100 euro, att sänka de maximala avdragen enligt 127 b § i inkomstskattelagen till samma nivå som 2016 och att låta hushållsavdraget omfatta sådana renoveringar i höghus och radhus som delägarna i bostadsaktiebolaget har finansieringsansvar för.  
Helsingfors 14.11.2017
TimoHarakkasd
PiaViitanensd
EeroHeinäluomasd
KristaKiurusd

RESERVATION 2 /gröna

Motivering

Regeringens skattepolitik har lett till ökade inkomstskillnader, och nedskärningarna av förmåner har försämrat villkoren för dem som har de minsta inkomsterna. Även budgetpropositionen för 2018 och den anknytande propositionen om inkomstskatteskalan för 2018 och ändring av inkomstskattelagen fortsätter med samma ojämlika politik. Nästa år fördelas skattelättnaderna jämnt mellan alla löntagare, men grundavdraget vid kommunalbeskattningen ska bara indexjusteras. 

Vårt alternativ är mer rättvist, för det jämnar ut inkomstskillnaderna och minskar fattigdomen. 

Skatteskalan för förvärvsinkomster

Regeringen föreslår att beskattningen av förvärvsinkomster utöver indexjusteringen ska lindras genom att marginalskatten i alla inkomstklasser i skalan sänks och arbetsinkomstavdraget höjs. För att skattelättnaderna ska bli mer rättvisa, till exempel med hänsyn till låginkomsttagare, bör en större del av skattelindringsmarginalen styras till grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Vi föreslår att skatteskalan för förvärvsinkomster indexjusteras och att arbetsinkomstavdraget höjs måttligare än vad regeringen föreslår. 

Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

I fråga om grundavdraget vid kommunalbeskattningen föreslår regeringen bara en indexjustering. Bestämmelser om grundavdraget vid kommunalbeskattningen finns i 106 § i inkomstskattelagen. Det maximala beloppet av grundavdraget föreslås bli höjt till 3 100 euro. 

Enligt vårt alternativ dirigeras skattelättnaderna till dem som har de minsta inkomsterna genom att grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs, för det är till fördel för dem som har de allra minsta lönerna. Det är till nytta också för arbetslösa och pensionärer, som inte kan utnyttja skattelättnader i fråga om förvärvsinkomster. Enligt vårt alternativ ska det maximala beloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjas till 3 455 euro och minskningsprocenten bli 15,5. 

Arbetsinkomstavdrag

Bestämmelser om arbetsinkomstavdraget finns i 125 § i inkomstskattelagen. Enligt propositionen ska arbetsinkomstavdraget höjas från 1 420 till 1 540 euro. Vi föreslår likaså att arbetsinkomstavdraget höjs, men i mindre omfattning på så sätt att det maximala avdragsbeloppet höjs till 1 495 euro och minskningsprocenten blir 1,6. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar,  att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet, men 106 och 125 § med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2018 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2018 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre gränsen 
euro 
Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, 
17 200—25 700 
8,00 
Utskottet föreslår en ändring 6,25 Slut på ändringsförslaget 
25 700—41 800 
518,00 
Utskottet föreslår en ändring 17,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 41 800 Slut på ändringsförslaget—74 200 
3 398,75 
Utskottet föreslår en ändring 21,50 Slut på ändringsförslaget 
74 200— 
10 156,25 
Utskottet föreslår en ändring 31,50 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger Utskottet föreslår en ändring 3 455 Slut på ändringsförslaget euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med Utskottet föreslår en ändring 15,5 Slut på ändringsförslaget procent av den överskjutande inkomsten. 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst Utskottet föreslår en ändring 1 495 Slut på ändringsförslaget euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med Utskottet föreslår en ändring 1,6 Slut på ändringsförslaget procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att regeringen slopar det skogsgåvoavdrag som den infört. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om skatt på utdelning från icke-börsnoterade bolag på det sätt som finansministeriets expertgrupp föreslagit, varvid gränsen för avkastningsgraden sänks till 4 procent, vilket bättre motsvarar gränsen för så kallad normal avkastning, och den skattepliktiga andelen av utdelningen höjs från 25 till 40 procent. Samtidigt slopas beloppsgränsen för skattelättnaden. 
Helsingfors 14.11.2017
OzanYanargröna

RESERVATION 3 /vänst

Motivering

En rättvis beskattning kräver att var och en betalar skatt enligt betalningsförmåga och att beskattningen jämnar ut inkomstskillnaderna. 

Det finländska skattesystemets förmåga att jämna ut skillnader i inkomst och förmögenhet har redan länge försämrats. Andelen skatteinkomster som samlas in genom progressiva skatter har minskat betydligt och utgör nu mindre än en tiondel av alla skatteinkomster. Över 90 procent av skatteinkomsterna samlas in genom platt skatt, om den inkomstskatt på förvärvsinkomst som betalas till staten och arvs- och gåvoskatten definieras som genuint progressiva. Kommunalskatten är progressiv i detta avseende främst i de små inkomstklasserna. 

Regeringen Sipiläs skattepolitik har ökat ojämlikheten under hela regeringsperioden. Den största nyttan av skatteändringarna har gått till höginkomsttagarna. Enorma skattelättnader i miljardklassen har försvagat den finansiella ställningen i statsfinanserna och gjort det svårare att upprätthålla välfärdsstaten – inte minst för att den strama finanspolitiken samtidigt har fortsatt. 

Regeringens proposition om inkomstskatteskalan för 2018 i kombination med andra propositioner fortsätter på samma linje som ökar inkomstskillnaderna i landet. 

I vår skattemodell blir skattesystemet betydligt mer progressivt, och skatten på stora inkomster är också proportionellt sett större. 

Vår generella ståndpunkt är att alla inkomster ska beskattas samordnat. Det finländska skattesystemet gynnar kapitalinkomsttagare, vilket är en av de viktigaste egenskaperna som ökar ojämlikheten. Regeringen bör genast inleda beredning för att införa en kombinerad skatteskala. 

Särskilt generöst behandlas hos oss förmögna personer som äger företag och som kan omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster, som de tar ut enligt en mycket låg skattesats. Allt sedan skattereformen 1993 har frukterna av den ekonomiska tillväxten gått till dem som har de högsta inkomsterna, medan låginkomsttagarnas förvärvsinkomster var de som ökade mest under de föregående decennierna. Nästan alla ledande experter har på olika sätt talat för att de oskäliga skatteförmånerna för ägare till icke-börsnoterade bolag ska slopas, men regeringen har inte varit beredd att göra detta. Den nuvarande separata skatteskalan för kapitalinkomster är också orättvis för låginkomsttagare som har små kapitalinkomster. 

I nästa års budget föreslår vi en reform som genast ska genomföras för att sätta stopp för de orättvisa fördelarna för utdelningar från icke noterade företag. Detta ska göras genom att gränsen för skattefria utdelningar enligt 33 b § i inkomstskattelagen (den s.k. normalavkastningsgränsen) sänks från åtta till tre procent. 

Vänsterförbundet föreslår att inkomstskatteskalan ändras så att regeringens skattelättnader återtas och det införs en ny skatteklass för inkomster på över 100 000 euro (34 % skatt på den del av inkomsterna som överskrider den nedre gränsen). 

Enligt propositionen ska maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen enligt 106 § i inkomstskattelagen höjas från 3 060 euro till 3 100 euro. Grundavdraget görs efter alla andra avdrag, och det höjer köpkraften för låginkomsttagarna. Vänsterförbundet föreslår att avdraget ska höjas till 3 320 euro. Jämfört med förslaget i propositionen ökar vår grundavdragsmodell klart de disponibla inkomsterna för löntagare, pensionärer och dagpenningstagare med låga inkomster. 

För ett år sedan ändrade regeringen bestämmelserna om hushållsavdrag i 127 b § i inkomstskattelagen så att ersättningsprocenten höjdes med fem procentenheter i fråga om både den utbetalda arbetsersättningen och lönen. Målet att främja omsorgstjänster med hjälp av hushållsavdraget är välkommet, men den huvudsakliga nyttan av de föreslagna höjningarna av ersättningsgraden går till renovering av hem och fritidsfastigheter som ägs av människor med jämförelsevis höga inkomster, vilket inte kan anses motiverat. Därför kan vi inte godkänna de föreslagna ändringarna och föreslår i stället att ersättningsprocenterna återställs till 2016 års nivå. Med tanke på ökad likabehandling av medborgarna bör självrisken på 100 euro i fråga om hushållsavdraget slopas. Det vore med hänsyn till likabehandlingen och miljöaspekterna motiverat att också utvidga avdragets användningsområde så att det kan betalas ut exempelvis för energihållbarhetsprojekt i bostadsaktiebolag och bostadsandelslag. Med beaktande av att de med de allra lägsta inkomsterna överhuvudtaget inte kan utnyttja hushållsavdraget vore det skäl att jämsides med hushållsavdraget utveckla ett motsvarande system för hushållsunderstöd i enlighet med Vänsterförbundets förslag. 

Med tanke på likabehandlingen av medborgarna är den i 54 d § i inkomstskattelagen avsedda avdragsrätten för privata pensionsförsäkringsarrangemang och långsiktiga sparavtal inte motiverad. Den här skatteutgiften minskar statens skatteintäkter med cirka 90 miljoner euro per år och gynnar i huvudsak höginkomsttagare. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar,  att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet, men 33 b, 106 och 127 b § med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om inkomstskatteskalan för 2018 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2018 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre gränsen 
euro 
Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, 
Utskottet föreslår en ändring 16 900—25 300 Slut på ändringsförslaget 
8,00 
Utskottet föreslår en ändring 6,25 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 25 300—41 200 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 533,00 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 17,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 41 200—73 100 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 3 315,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 21,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 73 100—100 000 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 10 174,00 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 31,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 100 000— Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 18 647,50 Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 34,00 Slut på ändringsförslaget 
2 § 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 31 § 7 mom., sådant det lyder i lag 1227/2005, 
ändras 21 b §, 33 b § Utskottet föreslår en ändring 1 och Slut på ändringsförslaget 4 mom., 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom., 68 § 2 och 4 mom., 72 a och 106 § samt 125 § 2 mom. Utskottet föreslår en ändring och 127 b § Slut på ändringsförslaget
sådana de lyder, 21 b § i lag 1090/2014, 33 b § 4 mom. i lag 469/2009, 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom. och 68 § 2 mom. i lag 1741/2009 och 4 mom. i lag 772/2004, 72 a § i lagarna 1227/2005 och 946/2008 samt 106 §Utskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget 125 § 2 mom. Utskottet föreslår en ändring och 127 b § Slut på ändringsförslaget i lag 1510/2016, samt 
fogas till lagen en ny 69 b § som följer: 
33 b § 
Dividender från bolag som inte är offentligt noterade 
Av dividender från bolag som inte är offentligt noterade utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig Utskottet föreslår en ändring tre Slut på ändringsförslaget procents avkastning beräknad på det i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) angivna matematiska värdet för skatteåret för aktierna. Till den del beloppet av sådana dividender som den skatteskyldige får överstiger 150 000 euro utgör 85 procent av dividenderna kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger Utskottet föreslår en ändring 3 320 Slut på ändringsförslaget euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
127 b § 
Grunden för hushållsavdrag 
Den skattskyldige får dra av 
1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom Utskottet föreslår en ändring 15 Slut på ändringsförslaget procent av den utbetalda lönen, 
2) Utskottet föreslår en ändring 45 Slut på ändringsförslaget procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd, 
3) Utskottet föreslår en ändring 45 Slut på ändringsförslaget procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Ikraftträdande 
(Som i FiUB) 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om en kännbar ökning av progressionen i kapitalbeskattningen, varvid det slutliga målet är att kapitalinkomster ska behandlas på samma sätt som andra inkomster i beskattningen. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål låter riksdagen behandla en reform om upphävning av den avdragsrätt för premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal som avses i 54 d § i inkomstskattelagen. 
Helsingfors 14.11.2017
KariUotilavänst

RESERVATION 4 /sv

Motivering

Svenska riksdagsgruppen anser att vi behöver en skattepolitik som ger vanliga löntagare mera pengar i handen. Vi är övertygade om att de hushåll som har mer inkomster att använda får ekonomin att ta fart och därmed underbygger ett mer varierat serviceutbud. I det här avseendet pekar propositionen åt rätt håll. Vi anser emellertid att det är rätt att sänka skatten på arbete bara om det sker på ett socialt rättvist sätt. 

I vår skuggbudget föreslår vi en skattereform som ska genomföras på så sätt att inkomstskillnaderna i samhället inte ökar. I och med reformen sjunker skatten på arbete, medan beskattningen av konsumtion stiger något. Tack vare en försiktig momshöjning med 0,5 procent skapar vi rum för större lättnader i förvärvsinkomstbeskattningen än vad regeringen föreslår. 

Beskattningen ska motivera till arbete och företagande. Finlands ekonomi håller farten uppe för närvarande. Med hjälp av vår skattereform vill vi öka farten ytterligare. Det är fråga om en åtgärd som kommer alla vanliga löntagare till nytta både på kort och på lång sikt. 

Inkomstbeskattningen

Vi menar att beskattningen ska samla in så mycket medel som behövs för att upprätthålla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skatterna ska uppbäras effektivt och rättvist och grunda sig på betalningsförmågan. Beskattningen ska också motivera till arbete och företagande, och den bör främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Bara genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad, som genererar skatteintäkter kan välfärdssamhället garanteras, även på lång sikt. 

Finlands position på World Economic Forums lista på världens mest konkurrenskraftiga länder har nyligen sjunkit till en tionde plats. Vår konkurrenskraft är inte tillräckligt bra och det ser vi, enligt företagarna i Finland, bland annat på att vår exportökning är långsammare än tillväxten på våra exportmarknader. Vi har alltså goda möjligheter att reformera vår ekonomi. En premiss är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs ett flertal åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika bidragsfällor, och tröskeln för att ta emot jobb sjunker. Vi vill förskjuta tyngdpunkten så att beskattningen av arbete lindras och beskattningen av konsumtion i stället ökar. Det gör vi genom att höja samtliga tre momssatser med 0,5 procentenheter. Största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för nästan 70 procent av mervärdesskatteintäkterna. Därför är det helt fundamentalt för oss att en höjning av mervärdesskatten går hand i hand med en inkomstskattesänkning, som vi även föreslår. Därför vill vi genom vår skatteväxling öka intäkterna och höja mervärdesskatten med 428 miljoner euro. 

Momshöjningar anses ofta vara ett dåligt alternativ för låginkomsttagare, pensionärer och studerande. Men det är inte vår modell. I vår skatteväxling höjer vi garantipensionen mer än vad regeringen gör, slopar indexfrysningen av folkpensionerna och höjer studiestödet till den nivå det var på före regeringens nedskärningar. 

Tack vare momshöjningen får vi ungefär 400 miljoner euro mer i skatteintäkter. Den summan använder vi för skattelättnader men också för andra åtgärder som ger framför allt låginkomsttagare och pensionärer mer disponibla inkomster. 

Hushållsavdraget

Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som antalet frilansare och ensamföretagare ökar. Bland landets företagare har andelen ensamföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar. Det visar att frilansarna och ensamföretagarna utför en stor del av det arbete som tidigare sköttes av löntagare. 

I dagsläget innehåller vårt skattesystem många typer av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Nya avdrag är motiverade om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter. 

Hushållsavdraget är ett bra exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Hushållsavdraget bidrar dessutom till att motverka svart ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget betalat sig i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets maximibelopp från 2 400 till 3 000 euro. Därutöver vill vi höja den avdragbara andelen av ersättningen för arbete från 50 procent till 60 procent och den avdragbara andelen av utbetald lön från 20 procent till 30 procent. 

Hushållsavdraget är ett bra exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Hushållsavdraget bidrar dessutom till att motverka svart ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget ökar sysselsättningen och därmed sammantaget sett också ökar skatteintäkterna. Vi bedömer att höjningen av hushållsavdraget, som i sig minskar på statens skatteinkomster, samtidigt genom sina dynamiska effekter ger tilläggsinkomster på 80 miljoner. 

Bekämpning av svart ekonomi

Den svarta ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den svarta ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Det betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. Bekämpningen av den svarta ekonomin kräver målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala för att uppnå resultat är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av svart ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den svarta ekonomin. Det är värt att komma ihåg att satsningarna på bekämpningen av den svarta ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. Därför har vi valt att avsätta tilläggsresurser på 20 miljoner euro för bekämpning av svart ekonomi som i sin tur uppskattas ge tilläggsinkomster på 70 miljoner euro. 

Arvs- och gåvoskatten

Vi föreslår att generationsväxlingar i familjeföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Nya jobb uppstår främst i små och medelstora företag. Många av dessa är familjeföretag där flexibel generationsväxling är en förutsättning för att affärsverksamheten ska kunna fortsatta. En lyckad generationsväxling är således också en sysselsättningsfråga där beskattningen är en av de största utmaningarna. 

Bilskatten

Regeringen har föreslagit en sänkning av bilbeskattningen med sammanlagt cirka 200 miljoner euro under regeringsperioden. Lindringen genomförs stegvis 2016—2019. Som en följd av regeringens förslag skulle bilskattens intäkter år 2018 minska med 117 000 000 euro. Vi anser inte att en sänkning av bilskatten är motiverad i dagens ekonomiska läge och vi tror inte att den har väntade dynamiska effekter. Vi anser att den summa som staten förlorar i och med bilskattesänkningen istället bör användas för att finansiera åtgärder som främjar sysselsättningen, vilket i sin tur medför ökade skatteintäkter för att finansiera välfärden. Därför föreslår vi att bilskatten ska hållas på 2015 års nivå. 

Slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad

En av de största skatteutgifterna på momentet är befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad, vilken uppgår till uppskattningsvis 95 000 000 euro. I ekonomiskt svåra tider finns det behov av att se över de offentliga utgifterna och se till att alla på ett rättvist sätt deltar i att förbättra den ekonomiska situationen. Det är inte statens primära uppgift att via skattelättnader uppmana till privat ägande. Därför anser vi att köp av första fastighet och första aktielägenhet är en förmån vi finländare kunde avstå från i detta läge. Det kan ha vissa mindre effekter på bostadsmarknaden, men sannolikt påverkar inte förändringen marknaden i någon större mån. Därmed anser vi att man kan göra en inbesparing på 95 000 000 euro genom att slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen godkänner lagförslagen enligt betänkandet, att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en skattereform enligt SFP:s modell, där beskattningen av arbete sänks och beskattningen av konsumtion höjs måttligt.  
Helsingfors 14.11.2017
MatsNylundsv

RESERVATION 5 /kd

Motivering

Regeringen föreslår att inkomstskatteskalan och inkomstskattelagen ändras. Lättnaderna i inkomstbeskattningen är motiverade som ett led i konkurrenskraftsavtalet. Ändringarna i inkomstskattelagen, som går ut på att höja det maximala beloppet av arbetsinkomstavdraget och minskningsprocenten plus det maximala beloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen, är likaså motiverade. Kristdemokratiska riksdagsgruppen ställer sig också bakom förslaget att införa skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren. 

Utöver de ändringar som föreslås i propositionen har vi den här hösten föreslagit en rad motiverade och behövliga ändringar i inkomstbeskattningen. Men utskottet föreslår att de här reformerna avslås utan motivering. Våra förslag går ut på att förlänga barnavdraget i inkomstbeskattningen, utvidga rätten till skatteavdrag så att den också gäller stöd till organisationer som bedriver utvecklingssamarbete och att begränsa rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer. 

I lagmotion LM 38/2017 rd föreslår vi att barnavdraget förlängs till slutet av 2018 i den form det har tillämpats 2015—2017. Barnavdraget kommer att försvinna vid ingången av 2018, vilket leder till att incitamentet för vårdnadshavare i barnfamiljer att söka jobb minskar. Deras effektiva skattesats kan stiga betydligt när förvärvsinkomsterna är små, vilket gör det olönsamt att arbeta. Höga effektiva skattesatser beror på att stöden till barnfamiljen minskar, medan dagvårdsavgiften och beskattningen stiger brant även om förvärvsinkomsterna är små. Systemet med barnavdrag skapades för att kompensera nedskärningen av barnbidragen. Eftersom systemet har införts inom ramen för beskattningen bör det inte slopas, utan det bör bidra till att rätta till de värsta missförhållandena för barnfamiljerna. 

I lagmotion LM 43/2017 rd föreslår vi bestämmelser om avdrag för donationer i syfte att främja utvecklingssamarbete som bedrivs av samfund. Enligt förslaget ska ett samfund i beskattningen av sina förvärvsinkomster få dra av en penningdonation till en aktör som bedriver utvecklingssamarbete i syfte att främja utvecklingssamarbetet. Penningdonationer på minst 850 och högst 25 000 euro ska vara avdragsgilla. På motsvarande sätt föreslår vi i lagmotion LM 44/2017 rd att fysiska personer och dödsbon i beskattningen av sina förvärvsinkomster ska få dra av penningdonationer till aktörer som bedriver utvecklingssamarbete i syfte att främja utvecklingssamarbetet. Penningdonationer på minst 850 och högst 50 000 euro ska vara avdragsgilla. 

I åtgärdsmotion AM 23/2017 rd föreslår vi att rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetstagarorganisationer halveras och att rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer slopas helt och hållet. Avdragsgillhet för medlemsavgifter till fackförbund är en kvarleva från gångna tider som är svår att förstå. Inte heller medlemmar i andra allmännyttiga organisationer har rätt att dra av medlemsavgifterna i beskattningen. Dessutom har vissa fackförbund innehav som de använder för operationer på den fria marknaden som företag. Då kan deras medlemmars skatteavdrag rentav betraktas som ett slags indirekt företagsstöd. Om rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer begränsas, får staten ungefär 125 miljoner euro i extra inkomster, vilket räcker till för att täcka de andra förslagens effekter på skatteinflödet. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet, att rikdsdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet, men 57 a §, 98 b § och 126 a § med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 

Reservationens ändringsförslag

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 31 § 7 mom., sådant det lyder i lag 1227/2005, 
ändras 21 b §, 33 b § 4 mom., 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom., 68 § 2 och 4 mom., 72 a och 106 § samt 125 § 2 mom., 
sådana de lyder, 21 b § i lag 1090/2014, 33 b § 4 mom. i lag 469/2009, 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom. och 68 § 2 mom. i lag 1741/2009 och 4 mom. i lag 772/2004, 72 a § i lagarna 1227/2005 och 946/2008 samt 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1510/2016, samt 
fogas till lagen Utskottet föreslår en ändring nya Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring  57 a, Slut på ändringsförslaget 69 bUtskottet föreslår en ändring , 98 b och 126 a § Slut på ändringsförslaget som följer: 
Utskottet föreslår en ändring 57 a § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Donationsavdrag för samfunds donationer till utvecklingssamarbete Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Ett samfund får enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet från sin inkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 25 000 euro som gjorts för att främja utvecklingssamarbete till en aktör som bedriver utvecklingssamarbete.  Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 98 b § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Donationsavdrag för fysiska personers donationer till utvecklingssamarbete Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 50 000 euro som gjorts för att främja utvecklingssamarbete till en aktör som bedriver utvecklingssamarbete. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 126 a § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Barnavdrag Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring För en skattskyldig som vid skatteårets utgång haft vårdnaden om ett minderårigt barn görs ett barnavdrag från skatten. Avdragets belopp är 50 euro för varje minderårigt barn som den skatt-skyldige haft vårdnaden om. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas avdraget till dubbla beloppet för de barn han eller hon är ensamförsörjare för. Avdraget beviljas dock för högst fyra barn. Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro minskas avdraget med 1 procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Barnavdraget görs i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten. Avdraget görs från de skatter som betalas för förvärvsinkomster och kapitalinkomster i proportion till skatternas belopp. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring  Från skatten för förvärvsinkomsterna görs avdraget efter arbetsinkomstavdraget och från skatten för kapitalinkomsterna före hushållsavdraget. Till den del avdraget överstiger den inkomstskatt som ska betalas till staten görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Slut på ändringsförslaget 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1 mom. (Som i FiUB) 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. Lagens 72 a § tillämpas också på arbete som har börjat före ikraftträdandet av denna lag. Utskottet föreslår en ändring Lagens 126 a § tillämpas fram till utgången av 2018. Slut på ändringsförslaget 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att halvera avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetstagarorganisationer och helt slopa avdragsgillheten för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer vid ingången av 2018 enligt åtgärdsmotion AM 23/2017 rd. 
Helsingfors 14.11.2017
PeterÖstmankd

RESERVATION 6 /saf

Motivering

Sannfinländarna anser att beloppet av arbetsinkomstavdraget enligt 125 § i inkomstskattelagen bör ändras på så sätt att det är 13 procent för den del som överstiger 2 500 euro och att det maximala avdragsbeloppet är 1 560 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro ska avdraget minska med 1,7 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. 

De föreslagna ändringarna i statens inkomstskatteskala och arbetsinkomstavdraget utgör sammantagna en lättnad i inkomstbeskattningen. Arbetsinkomstavdraget görs från den inkomstskatt som betalas till staten. 

Hur arbetsinkomstavdraget avpassas har betydelse framför allt för låginkomsttagare. Alla procentuella höjningar hjälper uttryckligen höginkomsttagare. De ändringar som vi föreslår i motionen har däremot positiva effekter för låginkomsttagare och också för hela samhället. Exempelvis får de som tjänar 14 000 euro om året ungefär 10 euro mer i månaden för konsumtion. 

För det andra ser vi det som viktigt att inkomstskattelagen fortsatt föreskriver om barnavdrag 2018. Lagen bör kompletteras med 126 a § om barnavdrag med samma innehåll som i den gällande lagen. Den gällande bestämmelsen om barnavdrag är temporärt i kraft från den 1 januari 2015 till den 31 december 2017. Den nya 126 a § som vi föreslår ska gälla till och med den 31 december 2018. Lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. 

Barnavdraget ska beviljas skattskyldiga som försörjer ett eller flera minderåriga barn. Det ska vara inkomstrelaterat och minska när inkomsterna stiger. För dem som har mindre inkomster har avdraget betydelse. 

Barnavdraget finns till för att jämna ut nedskärningarna i barnbidraget 2014. Med tanke på inkomstfördelningens värde i sig och en rättvis beskattning är det motiverat att hålla kvar avdraget med samma nivå 2018 som 2017. 

För det tredje anser vi att en höjning av hushållsavdraget är ett förträffligt sätt att stödja företagsamhet och sysselsättning. Hushållsavdraget har genererat ny företagsverksamhet och är ett livsvillkor för många små serviceföretag. En höjning av avdraget motverkar dessutom svart ekonomi. Vi ser det som motiverat att hushållsavdraget ska få göras för 60 procent av de avdragsgilla kostnaderna för arbete i stället för 50 procent. 

Vidare föreslår vi att gränsen för skattefritt innehav i börsbolag höjs från nuvarande 10 till 15 procent. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ska ändras på så sätt att dividend som ett samfund erhållit från ett annat än i 6 a § 1 mom. avsett samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte är skattepliktig inkomst för samfundet, om 1) det samfund som delar ut dividenden utan valmöjlighet och befrielse är skyldigt att betala minst femton procent i skatt på sin inkomst, av vilken dividenden utdelats, och 2) samfundet enligt skattelagstiftningen i den aktuella staten har sin hemvist i denna stat och samfundet, enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning, inte har sin hemvist i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Syftet med ändringen är att bredda skattebasen. 

Sannfinländarna anser att beskattningen redan i åratal har varit behäftad med missförhållandet att skatten på pensionsinkomster har varit större än skatten på motsvarande löneinkomster. Vi vill åtgärda detta. Därför föreslår vi att pensionsinkomstavdraget höjs och förvärvsinkomstavdraget för de löntagare som har de minsta inkomsterna höjs måttligt i syfte att skatten ska vara lika stor för inkomster som motsvarar varandra oberoende av om inkomsten utgör pension eller lön för förvärvsarbete. Samtidigt höjs invalidavdraget. Då får de berörda grupperna mer disponibla inkomster, och därmed stärks konsumtionen samtidigt som bland annat utgifterna för utkomststöd och bostadsbidrag minskar. 

I den här reservationen föreslår vi dessutom att regeringen utan dröjsmål åtgärdar inkomstbeskattningen på så sätt att om den skattskyldige har gjort en donation till en biståndsfond ska ett biståndsavdrag göras från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Det fulla avdragsbeloppet ska vara 200 euro men avdraget får uppgå till högst det donerade beloppet. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet, att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet, men 101 §, 104 § 1 mom., 125 § 2 mom., 126 a § och 127 b § med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 

Reservationens ändringsförslag

2. Lag om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 31 § 7 mom., sådant det lyder i lag 1227/2005, 
ändras 21 b §, 33 b § 4 mom., 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom., 68 § 2 och 4 mom., 72 a Utskottet föreslår en ändring §, 101 § 2 mom., 104 § 1 mom., Slut på ändringsförslaget 106 §Utskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget 125 § 2 mom., Utskottet föreslår en ändring 126 a § samt 127 b § 2 och 3 punkten, Slut på ändringsförslaget 
sådana de lyder, 21 b § i lag 1090/2014, 33 b § 4 mom. i lag 469/2009, 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom. och 68 § 2 mom. i lag 1741/2009 och 4 mom. i lag 772/2004, 72 a § i lagarna 1227/2005 och 946/2008Utskottet föreslår en ändring , 104 § 1 mom. i lag 896/2001, 101 § 2 mom., Slut på ändringsförslaget 106 §Utskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget 125 § 2 mom. Utskottet föreslår en ändring och 127 b § 2 och 3 punkten Slut på ändringsförslaget i lag 1510/2016 Utskottet föreslår en ändring och 126 a § i lag 1086/2014 Slut på ändringsförslaget, samt 
fogas till lagen en ny 69 b § som följer: 
101 § 
Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet Utskottet föreslår en ändring 1,416 Slut på ändringsförslaget dras av 1 480 euro, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med Utskottet föreslår en ändring 52,5 Slut på ändringsförslaget procent av det överskjutande beloppet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
104 § 
Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen  
Vid kommunalbeskattningen dras från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst av Utskottet föreslår en ändring 460 Slut på ändringsförslaget euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent. Om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, beviljas i avdrag en mot procenttalet svarande del av Utskottet föreslår en ändring 460 Slut på ändringsförslaget euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst Utskottet föreslår en ändring 1 560 Slut på ändringsförslaget euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,65 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
Utskottet föreslår en ändring 126 a § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Barnavdrag Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring För en skattskyldig som vid skatteårets utgång haft vårdnaden om ett minderårigt barn görs ett barnavdrag från skatten. Avdragets belopp är 50 euro för varje minderårigt barn som den skatt-skyldige haft vårdnaden om. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas avdraget till dubbla beloppet för de barn han eller hon är ensamförsörjare för. Avdraget beviljas dock för högst fyra barn. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro minskas avdraget med 1 procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro. Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Barnavdraget görs i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten. Avdraget görs från de skatter som betalas för förvärvsinkomster och kapitalinkomster i proportion till skatternas belopp. Från skatten för förvärvsinkomsterna görs avdraget efter arbetsinkomstavdraget och från skatten för kapitalinkomsterna före hushållsavdraget. Till den del avdraget överstiger den inkomstskatt som ska betalas till staten görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Slut på ändringsförslaget 
127 b § 
Grunden för hushållsavdrag 
Den skattskyldige får dra av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) Utskottet föreslår en ändring 60 Slut på ändringsförslaget procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd, 
3) Utskottet föreslår en ändring 60 Slut på ändringsförslaget procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
1 mom. (Som i FiUB) 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. Lagens 72 a § tillämpas också på arbete som börjat före ikraftträdandet av denna lag.Lagens 126 a § tillämpas fram till utgången av 2018. 
 Slut på lagförslaget 

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål åtgärdar inkomstbeskattningen på så sätt att om den skattskyldige har gjort en donation till en biståndsfond, ska ett biståndsavdrag göras från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Det fulla avdragsbeloppet är 200 euro, men avdraget får uppgå till högst det donerade beloppet. 
Helsingfors 14.11.2017
VilleVähämäkisaf
MikaNiikkosaf