Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Propositionen innehåller förslag till lag om inkomstskatteskalan för nästa år och ändringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster. Dessutom görs enskilda ändringar i inkomstskattelagen och i lagen om källskatt för löntagare från utlandet. De viktigaste förslagen till ändring av inkomstskattelagen gäller hushållsavdraget, ränteavdraget för bostadsskuld och beskattningen av flyttkostnader som arbetsgivaren betalar.
Beskattningen av förvärvsinkomster
De föreslagna ändringarna i skattegrunderna bygger på de skattepolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering och på de beslut som fattades vid höstens budgetförhandlingar. Enligt regeringsprogrammet driver regeringen en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget.
De ändringar som nu föreslås väntas minska skatteintäkterna med allt som allt cirka 467 miljoner euro, varav kommunernas andel på 298 miljoner euro ska kompenseras fullt ut. Fokus ligger på lindringar i beskattningen av arbete, och dessutom innehåller propositionen ett beslut om förlängning av solidaritetsskattens giltighetstid.
Skatteinkomsterna beräknas minska med cirka 489 miljoner euro till följd av justeringen enligt inkomstnivåindexet i grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen och med ungefär 200 miljoner euro till följd av den föreslagna lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen. När den så kallade solidaritetsskatten hålls oförändrad uppskattas detta öka skatteinkomsterna med cirka 109 miljoner euro jämfört med att solidaritetsskatten skulle slopas helt och hållet.
De ändringar som föreslås i propositionen beräknas på årsnivå minska skatteinkomsterna med sammanlagt cirka 166 miljoner euro i fråga om statens förvärvsinkomstskatteskala, med ungefär 269 miljoner euro i fråga om höjningen av arbetsinkomstavdraget, med cirka 109 miljoner euro i fråga om höjningen av grundavdraget, med ungefär 10 miljoner euro i fråga om pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen och med cirka 26 miljoner euro i fråga om höjningen av pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.
Med beaktande av den höjda inkomstnivån och ändringarna i löntagares avgifter av skattenatur skärps beskattningen av arbete enligt propositionen sammantaget sett för dem vars inkomster understiger ungefär 14 300 euro eller överstiger 24 000 euro per år. Åtstramningen beror på att löntagares avgifter av skattenatur höjs, när den temporära sänkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie som föreskrivits till följd av konkurrenskraftsavtalet upphör att gälla. Samtidigt överfördes avgiftsbördan från arbetsgivaren till arbetstagaren.
Utskottet framhåller i alla fall att de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna lindrar beskattningen av löner i alla inkomstklasser i enlighet med tabellen i propositionen. I tabellen sammanställs de sammanlagda konsekvenserna av de ändringar i beskattningsgrunderna som föreslås för 2020. Den beräknade förändringen i skatteuttaget i tabellen väger in solidaritetsskatten både i grunderna för 2019 och i de grunder som föreslås för 2020.
Beskattningen lindras i inkomstdecilerna 2—9, och effekten är relativt sett störst i inkomstdecilerna 6—9. I den högsta inkomstdecilen skärps beskattningen något när man beaktar beslutet om att förlänga solidaritetsskattens giltighetstid. Propositionen beräknas minska inkomstskillnaderna.
Utskottet anser att skattelättnaderna allmänt taget är väl riktade och att de föreslagna ändringarna i skatteskalan och inkomstskattelagen är motiverade. Den klart kännbaraste ändringen är att maximibeloppet för arbetsinkomstavdrag höjs från 1 630 euro till 1 770 euro. Dessutom föreslås det att avdragets inflödes- och minskningsprocentsatser ändras så att avdraget tydligare än i dag riktas till låg- och medelinkomsttagare. Utskottet anser att detta är en bra lösning med tanke på den allmänna köpkraften. Justeringen av skatteskalan i samtliga inkomstklasser och ändringen av avdraget för inkomstens förvärvande kan likaså anses vara stora ändringar.
Utskottet anser att solidaritetsskatten är motiverad i det rådande ekonomiska läget. Den flyttar över en del av skattebördan till den högsta inkomstdecilen och ligger i linje med den allmänna principen om skattebetalningsförmåga.
Hushållsavdraget
De sakkunniga som hörts i utskottet har varit av olika åsikt om ändringsförslaget gällande hushållsavdraget. En del har motsatt sig förslaget medan andra ansett att ändringen är motiverad. Frågor som lyfts fram är den växande svarta ekonomin och hushållsavdragets sysselsättningseffekter. Det har befarats att sänkningen av det maximala avdragsbeloppet och den procentandel som ska dras av också försämrar förutsättningarna för företagsamhet. Konsekvenserna har bedömts gälla i synnerhet småföretag.
År 2017 beviljades ungefär 426 000 skattskyldiga hushållsavdrag och avdraget var i genomsnitt ungefär 1 040 euro. Vid ett avdrag av denna genomsnittliga storlek minskar beloppet på hushållsavdraget med 228 euro när den procentandel som kan dras av nu sänks. Till denna del gäller ändringen alla skattskyldiga som gör hushållsavdrag. När det maximala beloppet sänks påverkar det däremot inte avdragsrätten för de skattskyldiga vars avdrag understiger det föreslagna maximibeloppet. År 2017 översteg hushållsavdraget 2 250 euro för cirka 65 000 skattskyldiga. Det nuvarande maximibeloppet på 2 400 euro överskreds för cirka 53 000 skattskyldiga. Detta motsvarar ungefär 12 procent av alla skattskyldiga som gjort hushållsavdrag.
Sakkunniga har menat att sänkningen av maximibeloppet enligt propositionen i någon mån kan öka omfattningen av eller risken för svartjobb när det maximala avdragsbeloppet överskrids tidigare än nu. I ljuset av uppgifterna om antalet avdrag 2017 är antalet berörda skattskyldiga dock litet och utskottet bedömer således att propositionens konsekvenser blir små till denna del.
Sänkningen av procentandelen har bedömts öka intresset för att anlita aktörer som inte uppfyller de lagstadgade skyldigheterna. De föreslagna ändringarna har i varje fall betraktats som ganska moderata. Följaktligen har det också gjorts försiktiga bedömningar att intresset för att köpa avdragsgilla tjänster från aktörer inom svarta sektorn inte kommer att öka. Utifrån utfrågningen av sakkunniga anser utskottet att den här risken är liten och förordar en begränsning av hushållsavdraget i enlighet med propositionen.
Utskottet vill i detta sammanhang betona att hushållsavdrag som beviljas i beskattningen endast är ett sätt att stödja och uppmuntra hushållen att låta utomstående utföra sedvanligt hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete samt underhålls- eller ombyggnadsarbete i bostaden. Hushållsavdraget verkställs genom beskattningen och görs från skatten, så det kan inte utnyttjas av låginkomsttagare som inte betalar skatt, alternativt får dessa personer mindre nytta av avdraget, om det skattebelopp som ska betalas är mindre än hushållsavdragets maximibelopp.
Därmed välkomnar utskottet också att regeringsprogrammet har en skrivning om att utreda möjligheterna att vid sidan av hushållsavdraget införa ett stödsystem för att också personerna med de lägsta inkomsterna ska kunna dra nytta av en förmån av samma typ som hushållsavdraget. Utredningen bör göras skyndsamt.
Flyttkostnader
I propositionen föreslås det att den skattepliktiga andelen av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar delvis ska lindras. Av kostnaderna ska 50 procent vara skattepliktig förvärvsinkomst. Förslaget baserar sig på regeringsprogrammet och syftet är att främja arbetskraftens rörlighet både inom landet och från utlandet. Ändringen har förespråkats av sakkunniga på bred front.
Utskottet anser att den partiella lindringen är motiverad fastän det gäller utgifter för försörjning och det med tanke på ett konsekvent skattesystem finns skäl att över huvud taget förhålla sig återhållsamt till avdragbarhet för utgifter av den typen. Bakom den föreslagna ändringen ligger de utmaningar som berör tillgången på arbetskraft och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, varvid det är motiverat att främja arbetskraftens rörlighet också genom beskattningen.
Skattelättnader för nyckelpersoner
Den temporära skattelättnaden för nyckelpersoner som flyttar till Finland från utlandet föreslås bli permanent. Samtidigt föreslår regeringen att den källskatt som ska tas ut på löneinkomsten sänks från 35 procent till 32 procent. Den frivilliga källbeskattningen av löneinkomst ska fortfarande vara tidsbegränsad och kan tillämpas i högst 48 månader. Förslaget har backats upp av de utfrågade sakkunniga, med vissa mindre förbehåll. Största delen av de sakkunniga har sett det som viktigt att man genom beskattningen kan bidra till att nyckelpersoner med särskild expertis kommer till Finland. En permanent lag främjar förutsägbarheten i beskattningen. Sänkningen av källskattesatsen ligger för sin del i linje med den allmänna lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen. Den gällande källskattesatsen har inte ändrats under lagens giltighetstid, även om beskattningen av förvärvsinkomster sammantaget har lindrats under motsvarande tid. Lagen har tillämpats allt sedan ingången av 2001.
Utskottet ställer sig bakom förslaget i propositionen med tillhörande motivering. De särskilda skattereglerna för utländska nyckelpersoner kan anses godtagbara och det är motiverat att omvärdera beskattningsnivån.
Ränteavdraget för bostadsskuld
Propositionen innehåller också ett förslag om att rätten till avdrag för räntan på bostadsskuld gradvis ska slopas. Rätten att dra av räntor minskas årligen och från och med 2023 slopas rätten till avdrag helt. Avdragsrätten har inskränkts måttfullt och stegvis under alla regeringsperioder från och med 2012.
En del av de sakkunniga som utskottet har hört backar upp förslaget. Andra anser att avdragsrätten åtminstone delvis bör finnas kvar för att beskattningen ska ha ett verktyg för att reglera hushållens lånekostnader. Utskottet förordar en begränsning av avdragsrätten på det sätt som föreslås i propositionen. Det kan anses vara motiverat när man jämför olika boendeformer och beaktar den låga räntenivån. Den låga räntenivån gör det lättare för hushållen att anpassa sig till förändringen.
Ändringsförslaget gällande beskattningssammanslutningar
Ändringsförslaget är av teknisk natur och det förenklar beskattningen. Utskottet har inga invändningar på den här punkten.
Motionerna
Utskottet föreslår att de lagmotioner och den åtgärdsmotion som behandlats tillsammans med propositionen förkastas.
