Betänkande
FiUB
20
2017 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstdatasystemet och till vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstdatasystemet och till vissa lagar som har samband med den (RP 134/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet, social- och hälsovårdsutskottet och ekonomiutskottet för utlåtande. 
Utlåtanden
Utlåtande har lämnats av 
social- och hälsovårdsutskottet
ShUU 11/2017 rd
ekonomiutskottet
EkUU 48/2017 rd
grundlagsutskottet
GrUU 49/2017 rd
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Skattedelegationen har hört 
projektchef
Arto
Leinonen
finansministeriet
lagstiftningsråd
Jukka
Vanhanen
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Toni
Tuomainen
jord- och skogsbruksministeriet
ledande expert
Helena
Hynynen
Skatteförvaltningen
överinspektör
Virpi
Korhonen
Skatteförvaltningen
byråchef
Päivi
Peltomäki
Skatteförvaltningen
ledande skatteexpert
Sami
Varonen
Skatteförvaltningen
utvecklingschef
Mari
Kuuvalo
Pensionsskyddscentralen
jurist
Petri
Lemettinen
Folkpensionsanstalten
utvecklingschef
Jukka
Hakola
​Finlands Kommunförbund
ersättningschef
Elina
Muukkonen
Försäkringscentralen
skatteexpert
Virpi
Pasanen
Finlands näringsliv rf
utvecklingschef
Timo
Tuominen
Finanssiala ry
skatteexpert
Emmiliina
Kujanpää
Centralhandelskammaren
chef för juridiska ärenden
Jussi-Pekka
Rantanen
Keva
direktör
Timo
Sipilä
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
utvecklingschef
Sonja
Lilius
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
skatteexpert
Laura
Kurki
Företagarna i Finland rf
ledande jurist
Outi
Aalto
Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf
chef för juridiska ärenden
Vesa
Korpela
Skattebetalarnas Centralförbund rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
justitieministeriet
inrikesministeriet
arbets- och näringsministeriet
social- och hälsovårdsministeriet
dataombudsmannens byrå
Polisstyrelsen
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Konkurrens- och konsumentverket
Helsingfors stad
Akava ry
KT Kommunarbetsgivarna
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
Olycksfallsförsäkringscentralen
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.
Inget yttrande av 
Sjömanspensionskassan
Familjeföretagens förbund rf
Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att en lag om inkomstdatasystemet stiftas. Det föreslås dessutom att de ändringar som den nya lagen förutsätter företas i lagen om Skatteförvaltningen, lagen om beskattningsförfarande, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. 
I lagen om inkomstdatasystemet föreslås bestämmelser om ett riksomfattande informationssystem avsett för arbetsgivare och andra prestationsbetalare och för uppgiftsanvändare samt bestämmelser om skyldigheten att använda inkomstdatasystemet för att lämna inkomstuppgifter som omfattas av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och andra uppgifter som har samband med dem. 
Inkomstdatasystemet består av inkomstregistret, som innehåller uppgifter som ska lämnas med stöd av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och rätten till information, och ett register med identifierings- och kontaktuppgifter vars syfte är att säkerställa uppgifternas riktighet. Uppgifterna i inkomstregistret är sekretessbelagda. 
Med hjälp av inkomstdatasystemet tas uppgifter från arbetsgivare och andra i lagen avsedda aktörer emot och lagras samt förmedlas uppgifter till de myndigheter och andra aktörer som har rätt till dem för att prestationsbetalarnas lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldighet ska uppfyllas och för att rätten till information ska tillgodoses. 
Registeransvarig för inkomstdatasystemet är Inkomstregisterenheten som inrättas vid Skatteförvaltningen. Prestationsbetalarna ansvarar för att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att rätta uppgifterna utan obefogat dröjsmål utan att vara registeransvariga. 
Uppgifterna i inkomstregistret indelas i sådana uppgifter som arbetsgivare och andra prestationsbetalare alltid är skyldiga att lämna och i sådana uppgifter som det är frivilligt att lämna via inkomstregistret. De uppgifter som omfattas av den obligatoriska anmälningsskyldigheten motsvarar de uppgifter som prestationsbetalare för närvarande är skyldiga att lämna Skatteförvaltningen, pensionsanstalter, försäkringsbolag som beviljar försäkringar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom samt arbetslöshetsförsäkringsfonden årligen i form av uppgifter i så kallade årsanmälningar. Anmälan till inkomstregistret ersätter de nuvarande årsanmälningarna och andra uppgiftsskyldigheter när det gäller uppgifter som omfattas av inkomstregistret. 
Uppgifter som det är frivilligt att anmäla till inkomstregistret är sådana kompletterande uppgifter som gäller arbetsavtals-, anställnings- och uppdragsförhållanden som prestationsbetalarna med stöd av någon annan lag är skyldig att lämna uppgiftsanvändarna och som behövs för att uppgiftsanvändarna ska kunna sköta de uppdrag som nämns i den föreslagna lagen. 
Syftet med reformen är att inkomstuppgifter ska samlas in och förmedlas i realtid. Uppgifterna ska i regel lämnas inom fem dagar från betalningsdagen för prestationen. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagen om inkomstdatasystemet och lagen om ändring av lagen om Skatteförvaltningen avses träda i kraft den 1 januari 2018 och de övriga lagarna den 1 januari 2019. Lagen om inkomstdatasystemet tillämpas på uppgifter om prestationer som betalts den 1 januari 2019 eller därefter. Från ingången av 2019 ska Skatteförvaltningen, pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten samt arbetslöshetsförsäkringsfonden använda uppgifterna i inkomstregistret. Andra aktörer börjar använda uppgifterna i inkomstregistret vid ingången av 2020. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringarna gäller lagförslag 1 om inkomstdatasystemet och baserar sig väsentligen på grundlagsutskottets utlåtande. Dessutom bör några preciseringar göras i lagförslaget. 
De övriga lagförslagen kan godkännas utan ändringar. 
Nytt inkomstdatasystem
Propositionens syfte är att skapa de lagstiftningsramar där det förestående inkomstdatasystemet på nationell nivå ska fungera. För att styra det stiftas en ny lag om inkomstdatasystemet som träder i kraft redan i början av nästa år. Dessutom kompletteras vissa skattelagar redan nu. De ändringar som behövs i sociallagstiftningen är däremot ännu under beredning och lagförslagen ska lämnas till riksdagen under första hälften av nästa år. 
Schemaläggningen beskriver också den fasindelning som har ansetts behövlig i projektet för att hålla det hanterligt. Inkomstregistrets första fas kan tas i bruk i början av 2019 då de uppgifter som lämnats till inkomstregistret används av Skatteförvaltningen, pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten och arbetslöshetsförsäkringsfonden. Övriga användare kommer med från början av 2020 varvid det i inkomstregistret också sparas information om pensioner och andra förmånsinkomster. 
Reformen är ett led i digitaliseringen av offentliga tjänster, som markeras som ett av spetsprojekten av statsminister Juha Sipiläs regering. Dess centrala mål är att lindra arbetsgivarföretagens administrativa börda genom att förenkla anmälningsförfarandet kring inkomstuppgifter. I fortsättningen kan skyldigheterna skötas på en gång genom en centraliserad elektronisk tjänst för informationsförmedling. Det vore också väsentligt att uppgifter som redan har lämnats inte behöver lämnas på nytt. 
Ett centraliserat system baserat på information i realtid effektiviserar också myndigheternas inbördes informationsutbyte, försnabbar beslutsfattandet och förbättrar beslutens riktighet. Introduktionen av inkomstregistret ingår också i en lista över 20 projekt i åtgärdsprogrammet för bekämpning av svart ekonomi och ekobrottslighet som gäller åren 2016—2020. Särskilt betydelse tillmäts att informationen i inkomstregistret är i realtid. 
Registret bidrar också till att stärka medborgarnas rätt att övervaka information om dem själva eftersom de kan följa de uppgifterna i realtid. Också härvidlag motsvarar reformen regeringsprogrammets mål för digitalisering. 
Propositionen är alltså sammantaget långtgående och betydande. Eftersom den innehåller frågor om skyddet för personuppgifter och registrerades rättigheter har den bedömts av grundlagsutskottet. Dessutom har social- och hälsovårdsutskottet och ekonomiutskottet gett tillstyrkande utlåtanden om propositionen. 
Grundlagsutskottets utlåtande
Grundlagsutskottet har granskat propositionen med avseende på 10, 21 och 81 § i grundlagen. Grunden för bedömningen är således skyddet för privatlivet och personuppgifter och kraven på god förvaltning och rättssäkerhet. 
Utskottets anmärkningar gäller lagförslag 1 om inkomstdatasystemet som innehåller bland annat hänvisningar till EU:s dataskyddsförordningEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), utfärdad den 27 april 2016. samt en bestämmelse om förseningsavgift (22 §). Lagförslagen kan enligt utskottet behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om utskottets konstitutionella anmärkningar till dess 22 § beaktas på behörigt sätt. 
Finansutskottets allmänna ställningstagande
Grundlagsutskottets anmärkningar kan enligt finansutskottets uppfattning beaktas utan att de skulle inverka på reformens basala drag. Därför bedömer utskottet först reformen i sin helhet och behandlar därefter de ändringar som grundlagsutskottets utlåtande ger anledning till. 
Lagförslaget om inkomstregistret skapar således ramarna och grunden för det nya registret. Propositionen uppfyller enligt utskottets uppfattning de krävande målen som uppställts för det och den basala funktionsmodellen är klar trots att regleringen ställvis är tung. I detta avseende bör man komma ihåg att det nya förfarandet uttryckligen ersätter en stor mängd anmälningar som nu görs till olika mottagare i olika format. Regleringen förenklas när skyldigheterna beskrivs heltäckande i en lag. 
Med tanke på regleringens tydlighet ser utskottet med tillfredsställelse den prioriteringen att inkomstregistret endast är en enhet som tar emot uppgifter, sparar dem och delar dem vidare. Den aktuella lagen utvidgar således inte prestationsbetalarnas anmälningsskyldighet och upprättar inga nya rättigheter att få upplysningar. De bestäms fortfarande på grundval av annan lagstiftning. 
Eftersom reformen är omfattande och vid sidan av lagstiftningen kräver betydande arbete med datasystem är det motiverat att den genomförs stegvis som avsett. 
Praktiska realiteter har också bidragit till att den information som ska lämnas i propositionen har delats in i obligatoriska, som alltid ska lämnas (6 §) och kompletterande, som det är frivilligt att lämna (7 §). På så sätt vill man ta hänsyn till de prestationsbetalare som inte har tillräckliga färdigheter att genast lämna alla uppgifter till registret. Förfarandet är i detta skede befogat trots att det delvis vidmakthåller gamla strukturer. I fortsättningen är det dock ändamålsenligt att få uppgifterna i sin helhet i inkomstregistret eftersom de är nödvändiga särskilt för att fatta beslut om socialförmåner. 
Propositionen bedömer att 70—80 procent av arbetsgivarna i dagsläget är redo att lämna också de frivilliga uppgifterna direkt ur sina lönebetalningssystem. Denna andel bör således utökas. Därför välkomnar utskottet det utvecklingsarbete genom vilket den avgiftsfria tjänsten Palkka.fi ska integreras i inkomstregistret. Tjänsten ska samla in de uppgifter som behövs automatiskt i samband med lönebetalningen och förmedla dem till inkomstregistretutan separat anmälan. Tjänsten ska utvidgas också i övrigt. Allt detta underlättar verksamheten för små företag och främjar registrets användningssyfte. Palkka.fi står också till hushållens förfogande. 
Reformens fasindelning innebär å andra sidan att utvecklingsarbetet pågår och att också behoven av fortsatt utveckling aktualiseras. 
Social- och hälsovårdsutskottet har bland annat konstaterat att en omfattande användning av inkomstregistret delvis beror på om de brokiga behoven av information inom systemet för social trygghet kan bantas ner. Mängden kan påverkas också genom att förenhetliga grunderna för bestämningen av förmånerna. Det bereds separat inom social- och hälsovårdsministeriet. Där genomgås lagstiftningen om socialförsäkringar och utreds möjligheterna att förenhetliga bestämningsgrunderna för förmåner och de uppgifter som behövs för att handlägga förmånsärenden, såsom inkomstbegreppen. 
Men utskottet har betonat att social trygghet också i fortsättningen bör utvecklas primärt utifrån sina egna utgångspunkter. Detta måste för sin del utvecklas så att det motsvarar behoven både inom Skatteförvaltningen och inom det sociala trygghetssystemet. 
Ekonomiutskottet konstaterar för sin del att i detta nu är tanken att registret ska användas vid fullgörandet av prestationsbetalarnas lagfästa anmälnings- och informationsskyldigheter. Utskottet anser ändå att det är viktigt att utreda möjligheterna att utvidga användningen av registret så att inkomsttagarna om de så vill utifrån en fullmakt ska kunna förmedla uppgifter ur inkomstregistret också till en tredje part. 
Det är befogat att instämma i detta. Likaså är det klart att målet också är en för företagen så enkel och tydlig reglering som möjligt, som stöds med tidsenliga och användarvänliga elektroniska förfaranden. Vid utvecklingsarbetet måste man också i fortsättningen försöka hitta en balans mellan dels den administrativa bördan för prestationsbetalarna, dels informationsbehovet hos dem som använder uppgifterna. Genom samarbete mellan alla aktörer kan man komma vidare på ett hållbart sätt och nå de fördelar som reformen eftersträvar. 
Finansutskottet anser det viktigt att reformen genomförs enligt den planerade tidtabellen. Dessutom bör man vara grundligt förberedd på handledning och styrning som introduktionen kräver. Informationen bör nå alla aktörer, utöver arbetsgivare och myndigheter också medborgare. För det måste det också reserveras adekvata resurser för att reformen ska kunna introduceras smidigt och med framgång. 
I det följande behandlar utskottet iakttagelserna i grundlagsutskottets utlåtande. Övriga behövliga ändringsförslag motiveras enbart i detaljmotiven. 
Förhållandet till EU:s dataskyddsförordning
EU:s dataskyddsförordning trädde i kraft våren 2016 men börjar tillämpas först från och med den 25 maj 2018. Den är till alla delar förpliktande och direkt tillämplig lagstiftning i samtliga medlemsstater. Den är dessutom som unionens lagstiftning primär i förhållande till nationella bestämmelser enligt närmare definition i EU-domstolens rättspraxis. 
På hantering av personuppgifter tillämpas på nationell nivå tills vidare personuppgiftslagen (523/1999) som upphävs när dataskyddsförordningen träder i kraft. Som nationell allmän lag som kompletterar dataskyddsförordningen ska det dock stiftas en ny dataskyddslag. Beredningen är tillsvidare aktuell i en arbetsgrupp för verkställande (TATTI) som tillsatts av justitieministeriet. 
Hänvisning till dataskyddsförordningen och utvidgning av förordningens tillämpningsområde genom en inkomstregisterlag. Lagförslaget om systemet för inkomstdata är alltså under behandling i ett läge där regelverket för skyddet för personuppgifter genomgår förändringar. I propositionen hänvisas därför för tydlighetens skull till EU:s dataskyddsförordning och de nationella bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Hänvisningen ingår i 2 § 2 mom. om lagens förhållande till övrig lagstiftning. De allmänna lagar som nämns där ska tillämpas på hantering av personuppgifter i systemet för inkomstdata om inte annat föreskrivs i lagen om inkomstdatasystemet. 
Grundlagsutskottet har tolkat hänvisningen som varande materiellträttslig och ansett att den är överdrivet omfattande med hänsyn till att verkställandet av dataskyddsförordningen ännu inte är slutförd. Frågan gäller lagstiftning utanför dataskyddsförordningens tillämpningsområde och det handlar om en väsentlig och vittgående grundläggande lösning med tanke på skyddet för privatlivet och för personuppgifter enligt grundlagen. Det är motiverat att grundlagsutskottet tar ställning till bestämmelser av det slaget först i samband med behandlingen av den nya allmänna lagen. 
Om bestämmelsen endast ska vara informativ bör dess behövlighet enligt grundlagsutskottet bedömas och i vilket fall som helst formuleras i form av en informativ hänvisning. 
Finansutskottet konstaterar att bestämmelsen i 2 § 1 mom. är avsedd att vara informativ. Därför kan den strykas på motiverade grunder. Detsamma gäller lagförslagets 14 § 4 mom. som också hänvisar till dataskyddsförordningen. 
Behov av särskilda bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen och den nationella allmänna lagen. I inkomstregistret ska inte föras in sådana uppgifter som hör till de särskilda kategorierna av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen. Dessa motsvarar huvudsakligen de så kallade känsliga uppgifter som avses i grundlagsutskottets praxis. Den föreslagna regleringen är enligt grundlagsutskottet synnerligen exakt till dessa delar, och utskottet har ingenting att anmärka när det gäller kravet på exakta och detaljerade bestämmelser. 
Men grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid att regleringen om hantering av personuppgifter är tung och komplicerad. Därför är det vid den fortsatta behandlingen av lagförslaget skäl att noga utreda behovet av sådana kompletterande särskilda bestämmelser som dataskyddsförordningen och den kompletterande nationella allmänna lagen möjliggör eller kräver. 
Finansutskottet hänvisar till sin anmärkning om att regleringsmiljön inte är slutförd och till avsikten att sätta lagen om inkomstregistret i kraft genast i början av nästa år. En heltäckande utvärdering kan därför ännu inte göras. Tillräckliga förutsättningar finns först när propositionen om den nationella allmänna lagen har lämnats och auktoritativa tolkningar av EU:s dataskyddsförordning föreligger. 
Dessutom är det befogat att beakta att det första utkastet till propositionen om inkomstdatasystemet bemöttes av kritiska yttranden från dataombudsmannen, riksdagens justitieombudsman och justitieministeriet. Föremål för kritiken var frågor om dataskydd och grundläggande rättigheter, vilket ledde till att regleringen justerades i många avseenden. Beredningen har ambitionen att beakta dataskyddsförordningen i detalj och undvika överlappande reglering. Värt att notera är också dataombudsmannens yttrande till utskottet att det i propositionen egentligen för första har gjorts en omsorgsfull analys av dataskyddsförordningen. 
Utskottet vill dessutom betona den betydelse som regleringens exakthet och entydighet har när det nya registret upprättas. Inkomstregistrets hela funktionsidé och den förväntade nyttan förutsätter att registret fungerar klanderfritt. Det kräver i sin tur att alla prestationsbetalare identifierar och uppfyller sina lagstadgade skyldigheter. Det lyckas bäst då skyldigheterna föreskrivs tillräckligt detaljerat i en enda lag. Beaktansvärt är också att en stor del av regleringen i lagen om inkomstregistret väsentligen gäller helt andra saker än hantering av personuppgifter. 
Grunderna ovan talar för att den föreslagna regleringen inte ändras i detta sammanhang. Men behoven av utveckling kan bedömas framöver. Nyttig information kan också fås av den samarbetsgrupp som stöder inkomstdatasystemets funktion, där det finns representation från de som använder uppgifterna, prestationsbetalare och inkomsttagare. 
Förseningsavgift
Att inkomstdataregistrets funktion är kontinuerlig och heltäckande är en grundläggande förutsättning för att målen för reformen kan nås. Därför är det väsentligt att de som betalar ut prestationer ger de uppgifter som behövs inom utsatt tid. För att detta villkor ska bli uppfyllt ingår i lagförslaget en bestämmelse om förseningsavgift, som gäller försummelser. Dess syfte är således att bidra till att säkerställa att systemet fungerar. 
Grundlagsutskottet konstaterar för det första att förseningsavgiften är en administrativ påföljd av sanktionskaraktär. Utskottet har i sak jämställt sådana ekonomiska påföljder av straffkaraktär med straffrättsliga påföljder. Eftersom det gäller utövning av offentlig makt, gäller skyldighet att föreskriva genom lag. Utskottet har ansett att det är fråga om betydande utövning av offentlig makt. Lagen ska således föreskriva exakt och tydligt om betalningsskyldigheten och grunderna för avgiftens storlek, den betalningsskyldiges rättssäkerhet och grunderna för att verkställa lagen. 
Utskottet har dessutom ansett det relevant att förseningsavgiften påförs genom ett automatiserat registreringsförfarande där stora mängder data behandlas. Avgiften påförs i allmänhet inte heller fysiska personer. Utskottet har hänvisat till 21 § och 81 § 1 mom. i grundlagen och konstaterat att man inte ens i en masshantering som beskattningen får äventyra kraven på god förvaltning eller de skattskyldigas rättsskydd. 
Utskottet har utifrån dessa utgångspunkter framfört två konstitutionella och tre andra anmärkningar mot förslaget till bestämmelse. 
Finansutskottet behandlar anmärkningarna i följande momentordning: 
Skyldighet att höra parter. Enligt 2 mom. i bestämmelsen ska prestationsbetalaren innan förseningsavgift påförs ges tillfälle att lämna en utredning, om det behövs av särskilda skäl. 
Grundlagsutskottet förutsätter att bestämmelsen ändras så att hörande av den anmälningsskyldiga blir huvudregel. Det ska separat kunna föreskrivas om undantag från den huvudregeln så att man anger grunderna för undantaget i detalj. Ändringen är nödvändig för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Finansutskottet föreslår att bestämmelsen ändras som grundlagsutskottet förutsätter och med användning av den marginal som ingår i ställningstagandet. Att höra en part blir således huvudregel vid bestämning av en förseningsavgift som överstiger maximibeloppet för den fasta dagsavgiften. Avsteg är möjliga om hörandet är uppenbart onödigt. 
Till huvudregeln fogas också ett undantag med stöd av vilket förseningsavgift kan påföras utan att höra prestationsbetalaren när den uppgår till högst 200 euro. Undantaget är avgränsat så att det inte lämpar sig för påförande av en förseningsavgift som är väsentligt högre än dagsavgiftens maximibelopp 135 euro. 
Utskottet anser att dessa undantag är befogade på grund av att förseningsavgiften är schematisk och påförandet sker genom masshantering. Men prestationsbetalaren ska ändå höras även när undantagsbestämmelsen kan tillämpas, om det behövs av särskilda skäl. Ett sådant kan vara exempelvis att det råder oklarhet om tidpunkten för anmälningens ankomst. 
Utskottet har vid bedömning beaktat erfarenheterna bland annat från praxis med förseningsavgifter för sent anmälda arbetsgivarprestationer. Förseningsavgift har påförts exempelvis i år före utgången av november på grundval av cirka 80 000 anmälningar. Av dem har cirka 7 000 lämnats över 45 dagar efter den utsatta tidsfristen. Av dem har andelen förseningsavgift baserad på anmälningens innehåll varit i genomsnitt 24 euro. 
På grundval av erfarenheter bör det antas att huvuddelen av de förseningsavgifter som påförs för försenad anmälning till inkomstregistret påförs till högst beloppet för dagsavgiftens maximibelopp. Inte heller förseningsavgifter för långa förseningar ska i allmänhet vara större än dagsavgiftens maximibelopp. 
Förutsättningar för att inte påföra förseningsavgift. Bestämmelsens 3 mom. gäller situationer där förseningsavgiften inte hade behövt påföras. 
Enligt grundlagsutskottet blir de föreslagna bestämmelserna inte problematiska i ett helhetsperspektiv med avseende på 21 § i grundlagen. Men den måste absolut preciseras så att man inför rättslig prövning. Dessutom måste den kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att förseningsavgift helt eller delvis inte behöver påföras exempelvis om förseningen är obetydlig, det finns ett giltigt skäl för förseningen eller om det av något annat särskilt skäl skulle vara oskäligt att påföra avgift. 
Finansutskottet föreslår att den punkt i bestämmelsen som gäller att avgiften inte behöver påföras blir ändrad så att man inför rättslig prövning. Dessutom kompletteras bestämmelsen så att grunderna är mer övergripande än föreslaget. Förseningsavgift ska således inte påföras i alla situationer där den försenade anmälningen har berott på orsaker som den anmälningsskyldiga inte har kunnat påverka. Samma gäller om det finns ett giltigt skäl eller ett annat särskilt skäl för försummelsen. Bestämmelsen ska dessutom kompletteras så att det handlar om försummelseavgift enligt 22 § i lagen om beskattningsförfarande. 
Grunderna stämmer då överens med propositionen RP 97/2017 rd där det handlar om förseningsavgifter för försenade skattedeklarationer för skatter som ska betalas på eget initiativ, som samlas in genom motsvarande massförfarande. 
Orsaker som inte beror på prestationsbetalaren kan vara exempelvis funktionsstörningar i det allmänna datanätet, funktionsstörningar i inkomstdatasystemets e-tjänst eller andra motsvarande orsaker. Om försummelsen däremot beror på exempelvis förfarande av en aktör som prestationsbetalaren har gett fullmakt, handlar det inte om en orsak som inte beror på prestationsbetalaren. 
Ett giltigt skäl åter är bland annat sjukdom eller oöverstigligt hinder. Men anmälningsskyldigheten bör ändå uppfyllas så snart som möjligt efter att hindret har upphört att finnas, för att det ska finnas fog för att inte påföra förseningsavgiften. Ett särskilt skäl kunde vara exempelvis att den skattskyldige av misstag har räknat, skrivit eller uttryckt sig fel. 
Att förseningen kan vara tidsmässigt obetydlig beaktas redan i lagförslaget. Uppgifterna ska i allmänhet anmälas inom fem dagar från betalningsdagen. Men förseningsavgift påförs först när uppgifterna anmäls senare än den åttonde dagen i den månad som följer på betalningsmånaden. Också efter det stiger avgiften med 3 euro per dag fram till den 45 dagen, varvid avgiften således är 135 euro. Om uppgifterna inte har lämnats då, beaktas en till beloppet obetydlig försummelse vid den procentbaserade uträkningen av förseningsavgiften. 
Rätt att söka ändring Bestämmelsens 4 mom. gäller andra lagar som tillämpas på förseningsavgiften. När det gäller sökande av ändring tillämpas lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ på grundval av hänvisningen i momentet. 
Grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid att den lag som det hänvisas till ska enligt dess 1 § tillämpas på beskattningsförfarandet och ändringssökandet beträffande de skatter och avgifter som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde och som det föreskrivs om i de lagar som räknas upp i paragrafen. Men nu handlar det ändå inte om ett beskattningsförfarande och innehållet i regelverket som det hänvisas till är inte oproblematiskt tydligt med avseende på rättssäkerheten. 
Grundlagsutskottet har ansett de bestämmelser om sökande av ändring som det hänvisas till som särskilt problematiskt. Enligt dem får ändring i Skatteförvaltningens beslut sökas av den skattskyldige, den som är ansvarig för skatten och någon annan som enligt den berörda skattelagen har rätt att söka ändring. Eftersom kravet på rättsskydd är särskilt viktigt när det gäller påföljder av straffkaraktär, bör bestämmelserna om ändringssökande preciseras så att det tydligt framgår att den anmälningsskyldige har besvärsrätt. En sådan ändring är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
I ställningstagandet ingår dessutom en anmärkning som gäller skattetagarnas besvärsrätt. Hänvisningen betyder nämligen också att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har besvärsrätt på skattetagarens vägnar. Grundlagsutskottet har ändå förhållit sig restriktivt till specialbestämmelser om myndigheters allmänna besvärsrätt. 
Å andra sidan har utskottet ansett att en myndighets besvärsrätt inte är något problem, om den genom lag har begränsats t.ex. till ambitionen att bevara en enhetlig rättspraxis eller om rätten är inskränkt och annars kan anses befogad med hänsyn till frågans natur. Utskottet anser att det nu aktuella lagförslaget inte har några sådana särdrag som skulle motivera en rätt för myndigheten att överklaga beslut om påförande av förseningsavgift. 
Finansutskottet föreslår att bestämmelsen i 4 mom. ska ändras för det första så att den tydligt räknar upp de som har besvärsrätt. Dessutom ska besvärsrätten för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt begränsas i första skedet av beslutsfattandet. Till den del som regleringen behöver preciseras för att konstatera de anmälningsskyldigas processuella rättigheter vore det tydligast att föreskriva om dem i ett nytt 5 mom. 
Ändring i skatteförvaltningens beslut om förseningsavgift får således sökas av den som betalat ut prestationen och den som enligt lagen om skatteuppbörd eller någon annan skattelag ansvarar för betalningen av förseningsavgiften. Skattetagaren har däremot inte besvärsrätt ännu i detta skede utan först över ett beslut om begäran om omprövning eller besvär. Även då uppstår besvärsrätten endast till den del beslutet har ändrats eller upphävts på grund av överklagande av prestationsbetalaren eller den som ansvarar för förseningsavgiften. 
Utskottet ser det i sig som motiverat med avseende på procedurernas enhetlighet att bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ i övrigt tillämpas på förfarandet med sökande av ändring. Analogt med det är det också ändamålsenligt att myndighetens begränsade besvärsrätt också i detta sammanhang används av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Den har också i övrigt talan vid sökande av ändring som gäller skatter och förseningsavgifter som påförs av Skatteförvaltningen. 
Den anmälningsskyldiges processuella rättigheter. Grundlagsutskottet har gett en uppmaning att precisera regleringen också i övrigt så att den anmälningsskyldiges processuella rättigheter framgår tydligt av den. Mest motiverat vore det att iaktta de allmänna lagarna om förvaltning och förvaltningsprocess, kompletterade med eventuella särskilda bestämmelser om undantag. 
Finansutskottet föreslår för tydlighetens skull att paragrafen kompletteras med ett nytt 5 mom. Där hänvisas uttryckligen till vad som föreskrivs om förseningsavgifter i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Dessutom kan lagen om inkomstdatasystemet föreskriva separat om de som har besvärsrätt och hörande av den skattskyldige. 
Utskottet har redan ovan tillstyrkt förfaranden som baserar sig på lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Samma grunder och fördelar i fråga om enhetliga procedurer gäller också här. Dessutom bör det noteras att bestämmelserna om förfarande med förseningsavgift i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ redan nu med god täckning tillämpas på de som betalar prestationer. 
Enhetliga procedurer minskar också de administrativa kostnaderna. Det bör observeras att det inte ingår andra förvaltningsbeslut som ska göras som massförfarande i inkomstdatasystemet utöver förseningsavgiften. I systemet tas inte heller ut skatter eller avgifter utöver förseningsavgiften. Vid verkställandet av förseningsavgifterna jämte rättssäkerhetsförfarande är det således ändamålsenligt att utnyttja de förfaranden som används vid verkställande av motsvarande påföljdsavgifter för skatter som ska betalas på eget initiativ. 
Slutligen konstaterar utskottet att förvaltningslagen tillämpas på sökande av ändring som gäller beskattningsförfarande och beskattning till den del annat inte föreskrivs i beskattningslagstiftningen. Undantagen beror på beskattningens karaktär av massförfarande och de gäller bland annat detaljer kring hörande av parter, beslutets innehåll och delgivning av beslut. På motsvarande sätt tillämpas förvaltningsprocesslagen som allmän lag också på besvärsförfarande till den del det inte finns särskilda bestämmelser i skattelagstiftningen. Undantagen gäller bland annat behörig förvaltningsdomstol, besvärstid och detaljer kring hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. 
Samma relation mellan allmän lag och speciallag gäller således också nu. Bestämmelserna i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen ska således tillämpas till den del annat inte föreskrivs i lagen om inkomstdatasystemet och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Det väsentliga är att det inte finns betydande skillnader i bestämmelserna i de allmänna lagarna och skattelagstiftningen beträffande den skattskyldiges rättssäkerhet. 
DETALJMOTIVERING
1. Lagförslag 1
 
2 §. Förhållande till övrig lagstiftning samt sekretess för uppgifter.
Bestämmelsen gäller lagens förhållande till övrig lagstiftning och sekretess för uppgifter. Dess 1 mom. gäller hantering av personuppgifter och där hänvisas till EU:s dataskyddsförordning och till nationella bestämmelser om skydd för personuppgifter. Utskottet föreslår att momentet stryks på grund av grundlagsutskottets påpekanden. 
7 §. Kompletterande uppgifter som införs i inkomstregistret.
Bestämmelsen gäller uppgifter som införs i inkomstregistret. Utskottet föreslår att 7 punkten i förteckningen i paragrafen kompletteras med uppgift om yrkestitel. 
Tillägget behövs för att lindra kommunernas administrativa börda. Kommunerna tillställer årligen Statistikcentralen en betydande mängd uppgifter bland annat för kommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik och för lönestatistiken. För att uppgifterna ska kunna användas som sådana för exempelvis heltäckande statistikföring, bör de innehålla också uppgifter om yrkestitel. 
Yrkestitel är en titel som arbetsgivaren definierar fritt. Den avviker från yrkesklass som ska sparas med stöd av 6 § 3 mom. i lagförslaget, och som i sin tur baserar sig på Statistikcentralens yrkesklassificering. Exempelvis Statistikcentralens yrkesklass 91129, ”Övriga städare utan annan klassificering” omfattar exempelvis båtstädare som är en yrkestitel som föreslås bli fogad till bestämmelsen. 
13 §. Uppgiftsanvändares rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet.
Bestämmelsen gäller uppgiftsanvändares rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet. Paragrafens 1 mom. 8 punkt gäller uppgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få för att verkställa uppgifter som föreskrivs i 10 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. 
Efter att propositionen lämnades har det noterats att Arbetslöshetsförsäkringsfonden kommer att behöva uppgifter ur inkomstregistret också vid verkställandet av sin uppgift enligt 10 § 1 mom. 6 punkten i finansieringslagen, det vill säga verkställande av ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). 
Utskottet föreslår att 13 § 1 mom. 8 punkten kompletteras så att uppgifter kan lämnas också för det nämnda syftet. 
Tillägget ändrar inte Arbetslöshetsförsäkringsfondens nuvarande rätt att trots sekretessbestämmelserna få de nämnda uppgifterna. Rätten till information är baserad på 9 § i lagen om ersättning för utbildning där det bland annat hänvisas till 22 och 22 a § i finansieringslagen. På dessa bestämmelser baserar sig också Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter för verkställande av uppgifter enligt 10 § 1 mom. 2 och 3 punkt i finansieringslagen. 
14 §. Särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter.
Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter. I dess 4 mom. föreskrivs om nationella undantag som gäller artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning. Utskottet föreslår ovan att 2 § 1 mom. i lagförslaget ska strykas på grund av grundlagsutskottets påpekanden. Av samma orsak bör också 14 § 4 mom. strykas. 
19 §. Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp.
I paragrafen föreskrivs om inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp, som enligt bestämmelsens 4 mom. har en ordförande och högst 12 andra medlemmar. Av dem ska en utses av Skatteförvaltningen, en av Folkpensionsanstalten och en av Pensionsskyddscentralen. Vidare ska en medlem företräda prestationsbetalarna och en inkomsttagarna. Det har inte varit meningen att bestämmelsen ska begränsa antalet representanter för prestationsbetalarna och inkomsttagarna. För att det inte ska bli oklarheter kring detta bör 4 mom. preciseras så att åtminstone en medlem representerar prestationsbetalarna och åtminstone en inkomsttagarna. 
22 §. Förseningsavgift.
Bestämmelsen gäller förseningsavgift, det vill säga sanktion för att prestationsbetalaren lämnar de uppgifter som krävs försenat. Utskottet föreslår att mom. 2—4 i bestämmelsen på grund av grundlagsutskottets påpekanden preciseras enligt följande: 
Paragrafens 2 mom. gäller skyldigheten att höra prestationsbetalaren innan förseningsavgiften påförs. Grundlagsutskottet förutsätter att skyldigheten att höra ska vara en huvudregel som det kan föreskrivas separat om undantag från. Grunderna för undantagen bör då definieras i detalj. 
Utskottet föreslår att momentet ändras så att prestationsbetalaren ges tillfälle att lämna en utredning innan förseningsavgiften påförs, om det inte är uppenbart onödigt. Om den förseningsavgift som påförs är högst 200 euro, ges tillfället endast om det är behövligt av särskilda skäl. 
Paragrafens 3 mom. gäller situationer där förseningsavgiften inte hade behövt påföras. Grundlagsutskottet förutsätter att regleringen ändras så att man inför rättslig prövning. Dessutom måste bestämmelsen kompletteras så att förseningsavgift inte behöver påföras exempelvis om förseningen är obetydlig, det finns ett giltigt skäl för förseningen eller det av något annat särskilt skäl skulle vara oskäligt att påföra avgift. 
Utskottet föreslår att momentet ändras så att förseningsavgift inte påförs om anmälan har fördröjts av en orsak som inte berott på prestationsbetalaren eller om det finns ett annat giltigt skäl eller annat särskilt skäl för försummelsen. Momentet preciseras dessutom så att det avser försummelseavgift enligt 22 § i lagen om beskattningsförfarande. 
Paragrafens 4 mom. gäller andra lagar som tillämpas på förseningsavgiften. Där hänvisas bland annat i fråga om besvärsrätt till lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Grundlagsutskottet förutsätter i detta avseende att regleringen preciseras så att den anmälningsskyldiges besvärsrätt framgår tydligt. Grundlagsutskottet anser också att det inte har angetts grunder för skattetagarens besvärsrätt. 
Utskottet föreslår att bestämmelsen preciseras så att den förtecknar de som har rätt att överklaga. Dessutom ska skattetagarens rätt att överklaga begränsas så att den inte gäller avgifter som påförs i det inledande skedet. 
Ändring i skatteförvaltningens beslut om förseningsavgift och i beslut om omprövningsbegäran får således sökas av den som betalat ut prestationen och den som enligt lagen om skatteuppbörd eller någon annan skattelag ansvarar för förseningsavgiften. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i beslut om omprövningsbegäran eller besvär till den del Skatteförvaltningens beslut om förseningsavgift har ändrats eller upphävts. 
I paragrafens 4 mom. hänvisas delvis också till lagen om skatteuppbörd som ska tillämpas på uppbörd, indrivning och återbetalning av förseningsavgift. Grundlagsutskottet har gett en uppmaning att allmänt taget precisera regleringen så att den anmälningsskyldiges processuella rättigheter framgår tydligt av lagen. 
Utskottet föreslår att 22 § får ett nytt 5 mom. Genom det preciserats den anmälningsskyldiges processuella rättigheter utöver vad som i övrigt föreskrivs i lagförslaget. På förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller förseningsavgift tillämpas således vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ om förseningsavgiften. I analogi med det tillämpas på uppbörd, indrivning och återbetalning av avgiften vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ om förseningsavgiften. 
25 §. Ikraftträdande.
Bestämmelsen bör preciseras på grund av vissa behov av att få uppgifter under övergångsperioden. Där föreskrivs nämligen inte om hur det ska förfaras när de uppgifter som behövs redan finns i inkomstregistret men uppgiftsanvändaren ännu inte kommer åt dem 2019. 
Det gäller bland annat olycksfallsförsäkringsbolag som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och LPA som inte i fråga om verkställandet av olycksfallssystemet är med i den första introduktionen av inkomstregistret 2019. De behöver ändå löneuppgifter ur inkomstregistret för att bestämma ersättningar för inkomstbortfall. De måste därför vid beviljandet av ersättningar fortfarande vända sig till arbetsgivarna under en kort tid. Hos LPA aktualiseras det när en jordbruksföretagare har ett anställningsförhållande vid sidan av verksamheten som jordbruksföretagare. 
Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen kompletteras för att trygga denna rätt att få uppgifter. För tydlighetens skull bör 2 mom. i 25 § delas i två delar och dess sista mening bli 4 mom. Dessutom bör paragrafen kompletteras med nya 5 och 6 mom. där det föreskrivs om rätt till information under övergångsperioden. Förslagets 4—6 mom. blir då 7—9 mom. 
I det nya 5 mom. föreskrivs att på uppgifter som ska anmälas till uppgiftsanvändare som avses i 13 § 1 mom. 9—16 och 18—24 punkterna och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller senare och före den 1 januari 2020, tillämpas dock under 2019 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. 
I det nya 6 mom. föreskrivs att på uppgifter som ska anmälas till utsökningsmyndighet och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller senare och före den 1 januari 2021, tillämpas dock under 2019 och 2020 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. 
Som ovan anförts gäller den bestämmelse som blir 7 mom. reformens första år då förseningsavgift ännu inte ska påföras annat än för uppenbar likgiltighet. Det handlar om att iaktta skälighet vid inkörningen av ett nytt system, då det lätt kan uppstå oavsiktliga fel. Bestämmelsen behöver preciseras så att förseningsavgift inte heller påförs retroaktivt för övergångsperioden. Förseningsavgift ska således påföras för försenade anmälningar av prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka före den 1 januari 2020 endast om försummelsen visar på uppenbar likgiltighet för skyldigheten att anmäla uppgifterna till inkomstregistret. 
Utöver dessa ändringar bör paragrafens 3 mom. preciseras så att hänvisningen till 13 § i den gäller 13 § 1 mom. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2—5 i proposition RP 134/2017 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 134/2017 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om inkomstdatasystemet 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Inkomstdatasystemet och dess allmänna uppbyggnad 
Denna lag innehåller bestämmelser om ett riksomfattande informationssystem (inkomstdatasystemet) avsett för arbetsgivare och andra prestationsbetalare och för uppgiftsanvändare samt bestämmelser om skyldigheten att använda inkomstdatasystemet för att lämna inkomstuppgifter som omfattas av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och andra uppgifter som har samband med dem. Denna lag innehåller också bestämmelser om möjligheten att använda inkomstdatasystemet för att lämna uppgifter som omfattas av rätten till information. 
Inkomstdatasystemet består av inkomstregistret, som innehåller uppgifter som ska lämnas med stöd av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och rätten till information, och ett register med identifierings- och kontaktuppgifter vars syfte är att säkerställa uppgifternas riktighet. 
Med hjälp av inkomstdatasystemet tas uppgifter från arbetsgivare och andra i denna lag avsedda aktörer emot och lagras samt förmedlas till de myndigheter och andra aktörer som har rätt till dem för att prestationsbetalarnas lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldighet ska uppfyllas och för att rätten till information ska tillgodoses. 
Uppgifterna lämnas in och lämnas ut ur inkomstdatasystemet via en teknisk anslutning eller på något annat sätt på elektronisk väg med de undantag som föreskrivs i 11 §. 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning samt sekretess för uppgifter 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på behandlingen av personuppgifter i inkomstdatasystemet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG och nationella bestämmelser om skydd för personuppgifter. 
De uppgifter i inkomstregistret som gäller inkomster och andra prestationer samt om prestationsmottagare och prestationsbetalare är sekretessbelagda. På inkomstdatasystemet tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), dock så att uppgifter kan lämnas ut ur inkomstdatasystemet endast för de ändamål som nämns i denna lag och för de ändamål som föreskrivs i 11 och 12 §, 26 § 3 mom. och 29 § 1 mom. 3 punkten i den lagen. 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) prestationsbetalare arbetsgivare, uppdragsgivare och andra med dessa jämförbara utbetalare av prestationer samt förmånsgivare som ger förmåner i annan form än pengar, 
2) inkomsttagare fysiska personer, dödsbon och juridiska personer till vilka en i denna lag avsedd prestation har betalats eller förmån i annan form än pengar har getts, 
3) uppgiftsanvändare myndigheter och andra aktörer som sköter offentliga uppdra och till vilka uppgifter ur inkomstdatasystemet förmedlas, 
4) betalningsdag den dag då prestationen finns tillgänglig för inkomsttagaren. 
2 kap. 
Registeransvarig och inkomstregistrets ändamål 
4 § 
Registeransvarig samt ansvar i samband med inkomstdatasystemet 
Registeransvarig för inkomstdatasystemet är Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen. Inkomstregisterenheten ska genom beslut närmare fastställa vilka uppgifter som ska föras in i inkomstregistret med stöd av denna lag. Inkomstregisterenheten ska även fatta beslut om vilka uppgifter ur inkomstregistret som ska lämnas ut till uppgiftsanvändarna för de ändamål som avses i denna lag samt ansvara för förmedlingen av uppgifter från inkomstregistret till uppgiftsanvändarna. 
Inkomstregisterenheten förvaltar inkomstdatasystemet och ansvarar för inkomstdatasystemets funktion och informationssäkerhet tillsammans med Skatteförvaltningen. 
Prestationsbetalarna ansvarar för att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att rätta uppgifterna utan obefogat dröjsmål. 
Om en inkomsttagare begär att en felaktig uppgift som en prestationsbetalare har lämnat till inkomstregistret ska rättas, ska begäran om rättelse riktas till prestationsbetalaren. 
Inkomstregisterenheten kan, om den upptäcker tekniska fel i uppgifterna, begära att prestationsbetalaren kontrollerar riktigheten hos de uppgifter prestationsbetalaren har lämnat till inkomstregistret. 
5 § 
Inkomstregistrets ändamål 
Ändamålet med inkomstregistret är att ta emot och lagra sådana inkomstuppgifter som andra med dem relaterade uppgifter prestationsbetalare har lämnat och att förmedla uppgifterna till uppgiftsanvändarna för de ändamål som nämns i 13 §. 
3 kap. 
Uppgifter som införs i inkomstdatasystemet 
6 § 
Inkomstuppgifter och andra uppgifter som införs i inkomstregistret 
I inkomstregistret införs de i 2 och 3 mom. avsedda inkomstuppgifter och andra uppgifter om inkomsttagare som prestationsbetalarna är skyldiga att lämna uppgiftsanvändarna med stöd av de lagar som nämns i denna paragraf. 
I fråga om prestationer som arbetsgivare, uppdragsgivare och andra med dessa jämförbara prestationsbetalare har betalat och förmåner i annan form än pengar som dessa har gett införs i inkomstregistret följande uppgifter som ska lämnas med stöd av 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) och 16 § och 29 § 3 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016): 
1) uppgifter om löner, naturaförmåner, arvoden, pris och andra skattepliktiga förmåner samt om skattepliktiga kapitalinkomster som har samband med dessa, 
2) uppgifter om sjöarbetsinkomster, utlandsarbetsinkomster, arvoden till idrottsutövare och företagares löneinkomster, 
3) uppgifter om anställningsoptioner och aktiepremier och om fondandelar från personalfonder, 
4) uppgifter om vinstutdelning och överskott som grundar sig på arbetsinsats, 
5) uppgifter om ersättningar som i annan form än lön betalats för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst, om inkomsttagaren inte har förts in i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), 
6) uppgifter om pensioner som betalats av arbetsgivaren, 
7) uppgifter om löner som betalats av en ställföreträdande betalare, om prestationer som betalats såsom lönegaranti och om kompletteringsdagpenning som betalats av en sjukkassa, 
8) uppgifter om ersättning för upphovsrätt eller patenträtt och om andra bruksavgifter, 
9) uppgifter om kostnadsersättningar, 
10) uppgifter från en utländsk arbetsgivare eller från en i enlighet med 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016) utsedd företrädare om sådana löner som avses i 10 § 4 c punkten i inkomstskattelagen (1535/1992), om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på lönen, och om andra löner, när löntagaren fortgående vistas i Finland över sex månader, samt uppgifter om den utsedda företrädaren, 
11) sådana uppgifter om arbetsinkomster som inte utgör grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie med stöd av 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som behövs för fastställande av den försäkrades sjukförsäkringspremie, 
12) uppgifter om förskottsinnehållning som verkställts på de poster som avses i 1—10 punkten samt om källskatt och den försäkrades sjukförsäkringspremie som tagits ut, 
13) sådana uppgifter om arbetstagare som sänts utomlands som behövs för fastställande av den försäkrades sjukförsäkringspremie, 
14) uppgifter om de avgifter som kommunen eller samkommunen tagit ut på förtroendevaldas mötesarvoden, 
15) uppgifter om sådana i 96 och 96 a § i inkomstskattelagen avsedda obligatoriska försäkringspremier och premier för kollektivt tilläggspensionsskydd samt sådana i 54 d § i den lagen avsedda premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar som tagits ut av arbetstagaren, 
16) uppgifter om grundlösa förmåner som betalats till inkomsttagaren och uppgifter om belopp som återkrävts av prestationer som betalats till inkomsttagaren, 
17) uppgifter från en utländsk arbetsgivare eller från en i enlighet med 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare utsedd företrädare om den uppskattade längden för arbetet och det kalkylerade lönebeloppet för en hyrd arbetstagare som avses i 10 § 4 c punkten i inkomstskattelagen samt om den som låter utföra arbetet, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på arbetstagarens lön, samt uppgifter om den utsedda företrädaren, 
18) uppgifter som behövs för fullgörandet av de skyldigheter som avses i den överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt (FördrS 97/1997) som ingåtts med stöd av artikel 20 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden (FördrS 37/1991), 
19) uppgifter om utlandstjänstgöring och om vistelse i Finland under utlandstjänstgöringen, när arbetsgivaren har underlåtit att verkställa förskottsinnehållning på lönen med stöd av bestämmelserna om utlandsarbetsinkomst i 77 § i inkomstskattelagen, 
20) uppgifter från arbetsgivaren om de löner som betalats av en ställföreträdande betalare och på vilka arbetsgivaren är skyldig att betala den sjukförsäkringsavgift som avses i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016), 
21) uppgifter om det sammanlagda beloppet av den i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift avsedda sjukförsäkringsavgiften, som arbetsgivaren ska betala på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna, och avdragen från sjukförsäkringsavgiften. 
I fråga om prestationer som arbetsgivare, uppdragsgivare och andra med dessa jämförbara prestationsbetalare har betalat och förmåner i annan form än pengar som dessa har gett införs dessutom följande uppgifter: 
1) de uppgifter om arbetsinkomst som avses i de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), med undantag för arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006), dessutom införs pensionsordningsnumret, de uppgifter om tjänstgöringstider som avses i 153 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) och uppgift om tidpunkten för anställningsförhållandet upphörande, när anställningsförhållandet upphör med anledning av övergång till ålderspension, 
2) sådana uppgifter om arbetsinkomst som avses i 81 § och 168 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) samt uppgift om försäkringsnumret och försäkringsbolaget när det gäller försäkringar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom, om arbetsgivaren samtidigt har flera gällande försäkringar, 
3) uppgift om arbetstagarens yrkeskategori, som behövs för bestämmande av i 21 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avsedda försäkringspremier, 
4) de uppgifter om grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som avses i 19 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), 
5) i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner avsedd uppgift om huruvida prestationsmottagaren är delägare i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), 
6) uppgifter från arbetsgivaren om de löner som betalats av en ställföreträdande betalare och på vilka arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens andra än i 2 mom. avsedda socialförsäkringsavgifter. 
I fråga om prestationsbetalare som antecknats i det arbetsgivarregister som avses i 31 § i lagen om förskottsuppbörd införs även uppgift om att det under en kalendermånad inte har skett några sådana transaktioner om vilka det med stöd av 2 och 3 mom. ska föras in uppgifter. 
7 § 
Kompletterande uppgifter som införs i inkomstregistret 
I inkomstregistret införs sådana för skötseln av uppgiftsanvändarnas uppdrag enligt 13 § behövliga uppgifter om arbetsavtalsförhållanden och andra anställnings- och uppdragsförhållanden som kompletterar uppgifterna enligt 6 § och som gäller 
1) anställningsförhållandets typ och längd och orsaken till att det upphört, 
2) inkomstslag samt arbetstidsersättningar och ersättningar i exceptionella situationer, 
3) avlöningsform, 
4) de tidpunkter när inkomstposterna har intjänats, 
5) om prestationen är av engångsnatur, 
6) beloppet av den lön som ska betalas ut efter avdragen, 
7) det kollektivavtal och den yrkestitel som ska tillämpas, 
8) om det är fråga om deltidsanställning samt den avtalade veckoarbetstiden, 
9) avlönad eller oavlönad frånvaro, 
10) intyg som gäller social trygghet, 
11) försäkringsnumret och bolagsbeteckningen när det gäller försäkringar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom, 
12) om sysselsättningen skett genom statliga sysselsättningsanslag, 
13) information om att prestationen betalats i annan form än pengar, 
14) sådan skatt på prestationen som betalats till utlandet, 
15) utmätning av prestationen, 
16) inkomsttagarens ställning som delägare i förhållande till prestationsbetalaren, 
17) inkomsttagarens arbetsställe eller verksamhetsställe och adressen dit, 
18) den ursprungliga betalningsdagen för en återkrävd inkomstpost samt den förskottsinnehållning på inkomstposten som verkställts vid betalningstidpunkten, 
19) sådana tilläggsuppgifter i anmälan som förmedlas till pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen, 
20) ersättningsansökningar som arbetsgivaren riktat till Folkpensionsanstalten. 
8 § 
Identifierings- och kontaktuppgifter som införs i inkomstregistret 
I inkomstregistret införs följande identifierings- och kontaktuppgifter om inkomsttagaren och prestationsbetalaren som prestationsbetalaren är skyldig att lämna uppgiftsanvändarna med stöd av en lag som nämns i 6 §: 
1) finsk personbeteckning eller finskt företags- och organisationsnummer, 
2) i fråga om en person bosatt i en främmande stat skatte- eller personnummer som tilldelats av den stat där inkomsttagaren är bosatt eller, om sådana uppgifter saknas, något annat motsvarande signum, 
3) om de uppgifter som avses i 1 punkten saknas, namn, födelsetid och inkomsttagarens kön samt adress i Finland eller den stat där inkomsttagaren är bosatt, 
4) den stat där inkomsttagaren är bosatt och kontaktuppgifter i den saten, om inkomsttagaren är en i 9 § i inkomstskattelagen avsedd begränsat skattskyldig, 
5) de övriga kontaktuppgifter som avses i 147 § i lagen om pension för arbetstagare, om prestationsbetalaren är en i den paragrafen avsedd tillfällig arbetsgivare. 
I inkomstregistret får det trots 1 mom. föras in sådana i 1 mom. avsedda uppgifter som prestationsbetalaren lämnat Inkomstregisterenheten även om prestationsbetalaren inte är skyldig att lämna uppgifterna med anledning av anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten. 
I inkomstregistret införs dessutom kontaktuppgifter till kontaktpersonen hos prestationsbetalaren. 
9 § 
Andra uppgifter som införs i inkomstdatasystemet 
För säkerställande av uppgifternas riktighet och för utförande av andra uppdrag som föreskrivs i denna lag införs följande uppgifter i inkomstdatasystemet: 
1) de uppgifter som avses i 13 § 1—3, 16 och 20—22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) när det gäller finska medborgare och i Finland bosatta utlänningar samt ändringar i uppgifterna, 
2) behövliga uppgifter som avses i 4 och 5 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) samt ändringar i uppgifterna, 
3) uppgift om pensionsordningsnummer och ändringar i uppgifterna. 
I inkomstdatasystemet får det dessutom föras in de identifierings- och kontaktuppgifter för inkomsttagaren eller prestationsbetalaren och de uppgifter om kontaktspråk som inkomsttagaren eller prestationsbetalaren har lämnat. 
4 kap. 
Lämnande av uppgifter till Inkomstregisterenheten 
10 § 
Lämnande av uppgifter till Inkomstregisterenheten 
Prestationsbetalaren ska trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter lämna Inkomstregisterenheten de i 6 och 8 § föreskrivna uppgifter som omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten, och prestationsbetalaren kan lämna Inkomstregisterenheten de uppgifter om inkomsttagare som avses i 7 § för lagring samt för förmedling med stöd av 13 §. 
Inkomstregisterenheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att för de ändamål som avses i 9 § av Patent- och registerstyrelsen ur företags- och organisationsdatasystemet få uppgifter om de personbeteckningar som har samband med ett företags- och organisationsnummer och av pensionsanstalterna få uppgifter om pensionsordningsnummer. 
11 § 
Hur uppgifter lämnas samt signering 
De uppgifter som avses i 6—8 § ska lämnas på elektronisk väg. Om det finns särskilda skäl kan de uppgifter som avses i 6 och 8 § lämnas på annat sätt än på elektronisk väg på en av Inkomstregisterenheten fastställd blankett. 
Prestationsbetalaren ska underteckna anmälningarna till Inkomstregisterenheten. 
Anmälningar som lämnas in till Inkomstregisterenheten på elektronisk väg ska certifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt. 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om vilket elektroniskt förfarande som ska användas och på vilket sätt anmälningar ska vara certifierade för att kunna lämnas in på elektronisk väg. 
12 § 
Tidpunkt för lämnande av uppgifter 
De uppgifter som avses i 6 och 8 § ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf. 
Fysiska personer och dödsbon som inte har antecknats i det arbetsgivarregister som avses i 31 § i lagen om förskottsuppbörd kan dock lämna uppgifterna månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden. 
Uppgifter om förmåner och prestationer i annan form än pengar ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den följande kalendermånaden, om det inte samtidigt betalas någon penningprestation till inkomsttagaren. 
Uppgifter om den försäkringslön som avses i 72 § i lagen om pension för arbetstagare ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på arbetet, dock senast den femte dagen från ingången av den kalendermånad som följer på den kalendermånad under vilken prestationsbetalarens skyldighet att bestämma försäkringslönen har uppstått. 
I 6 § 2 mom. 16 punkten avsedda uppgifter om grundlösa förmåner ska lämnas utan obefogat dröjsmål och senast inom en månad från det att en grundlös förmån har uppdagats, och i den bestämmelsen avsedda uppgifter om belopp som återkrävts av prestationer som betalats till inkomsttagaren ska lämnas senast den femte dagen efter den dag uppgift erhållits om att ett återkrävt belopp har betalats, om vem som betalat det och om vilken prestation betalningen gäller. 
De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 17 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut till den hyrda arbetstagaren. 
De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 18 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut för utlandstjänstgöring. 
De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 19 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut för utlandstjänstgöring. Uppgifter om tidpunkterna för vistelse i Finland får dock lämnas senast före utgången av januari det år som följer på betalningsåret. 
De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 20 och 21 punkten och 3 mom. 6 punkten ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden. 
Den uppgift som avses i 6 § 4 mom. ska lämnas senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på kalendermånaden i fråga. Uppgiften får lämnas på förhand för högst sex kalendermånader. 
Trots vad som ovan föreskrivs om tidsfristerna är tidsfristen för lämnande av uppgifter när de lämnas på en blankett åtta kalenderdagar i stället för fem kalenderdagar. 
Skatteförvaltningen får genom föreskrifter förlänga de tidsfrister som föreskrivs i 1—3 och 11 mom. när det gäller sådana i 6 § 2 mom. avsedda uppgifter som det med tanke på verkställandet av beskattningen samt skattekontrollen inte är nödvändigt att lämnas inom de nämnda tidsfristerna. 
5 kap. 
Utlämnande av uppgifter ur inkomstdatasystemet 
13 § 
Uppgiftsanvändares rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet 
Inkomstregisterenheten förmedlar och lämnar ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som en uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare som följer: 
1) till Skatteförvaltningen för beskattningen och för påförande av förseningsavgift enligt 22 och 23 §, 
2) till de pensionsanstalter som avses i 2 § i lagen om pension för arbetstagare för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i den lagen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och enligt för Finland bindande överenskommelser om social trygghet, 
3) till Sjömanspensionskassan för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
4) till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) och enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), 
5) till Keva för verkställigheten av uppdrag enligt pensionslagen för den offentliga sektorn och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
6) till Pensionsskyddscentralen för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, enligt lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006) och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
7) till Finlands Bank för genomförandet av pensionsskyddet för bankens anställda, 
8) till arbetslöshetsförsäkringsfonden för verkställigheten av uppdrag enligt 10 § 1 mom. 2, 3 och 6 punkten i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, 
9) till de försäkringsanstalter som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för sådant avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende eller sådant uppfyllande av tillsynsplikten som föreskrivs i den lagen eller för försäkrings- och ersättningshandläggning, när det gäller en försäkring som har tecknats i enlighet med bestämmelserna i lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015), familjevårdslagen (263/2015), lagen om stöd för närståendevård (937/2005), lagen om skadestånd för olycksfall åt personer, som intagits i särskilda straff-, underhålls- och vårdanstalter (894/1946), kommunallagen (410/2015), socialvårdslagen (1301/2014), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) eller lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), samt för verkställigheten av uppdrag och för uppfyllande av tillsynsplikten enligt de ovannämnda lagarna och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
10) till de försäkringsanstalter som avses i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) för avgörande av olycksfallsskyddsrelaterade försäkrings- och ersättningsärenden eller för uppfyllande av tillsynsplikten enligt den lagen, 
11) till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt för avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende som är under handläggning samt för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
12) till de försäkringsbolag som avses i trafikförsäkringslagen (460/2016) för avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende som är under handläggning eller för skötseln av uppdrag enligt den lagen, 
13) till Trafikförsäkringscentralen för avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende som är under handläggning och för skötseln av uppdrag enligt trafikförsäkringslagen, 
14) till Patientförsäkringscentralen för bestämmande av den i patientskadelagen (585/1986) avsedda ersättningsgrunden och omfattningen av ersättningsskyldigheten, 
15) till Olycksfallsförsäkringscentralen, utöver vad som föreskrivs i 9 punkten, för tillsynen över försäkringsverksamhet enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 
16) till Statskontoret för avgörande av ett ersättningsärende enligt trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016), lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, lagen om skadestånd för olycksfall åt personer, som intagits i särskilda straff-, underhålls- och vårdanstalter, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller brottsskadelagen (1204/2005) som är under handläggning, 
17) till Folkpensionsanstalten de inkomstuppgifter och andra uppgifter om alla inkomsttagare i inkomstregistret som Folkpensionsanstalten har rätt att få för verkställigheten av alla pensioner och förmåner som det föreskrivs att den ska verkställa och för verkställigheten av uppdrag enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, 
18) till kommuner för bestämmande av de klientavgifter som avses i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) eller i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016), 
19) till samkommuner för bestämmande av de klientavgifter som avses i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården eller i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken, 
20) till de arbetslöshetskassor som avses i 1 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) för avgörande av sådana ärenden som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller i lagen om alterneringsledighet (1305/2002) och som är under handläggning eller för utredning av missbruk eller för verkställigheten av uppdrag enligt de lagarna och enligt för Finland bindande överenskommelser om social trygghet eller andra internationella rättsakter som gäller social trygghet, 
21) till Utbildningsfonden för beviljande, utbetalning och övrig verkställighet av vuxenutbildningsstödet enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), 
22) till de arbetarskyddsmyndigheter som avses i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) för tillsynen över efterlevnaden av lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006), över att minimivillkoren för anställningsförhållanden följs och över anlitandet av utländsk arbetskraft, 
23) till Statistikcentralen för framställning av statistik, 
24) till arbets- och näringsbyråer, till närings-, trafik- och miljöcentraler och till närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter för verkställighet av lönesubvention och startpeng enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och för verkställighet av lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000), 
25) till utsökningsmyndigheterna för sådan verkställighet som avses i utsökningsbalken (705/2007). 
Vad som i 1 mom. 9, 11 och 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, vad som i 12 och 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för verkställigheten av uppdrag enligt trafikförsäkringslagen och vad som i 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för avgörande av ett ersättningsärende enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom gäller också utlämnande av uppgifter för uppdrag enligt lagar som har upphävts genom de lagarna. 
14 § 
Särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter 
Inkomstregisterenheten ska förmedla och lämna ut uppgifter till uppgiftsanvändarna i den form de har förts in i inkomstregistret. Uppgifterna ska maskinellt, med iakttagande av på förhand programmerade behandlingsregler för varje uppgift i inkomstdatasystemet, förmedlas till var och en av uppgiftsanvändarna i enlighet med uppgiftsanvändarens lagstadgade rätt till uppgifter. 
Om prestationsbetalaren vid lämnandet av uppgifterna har uppgett ett företags- och organisationsnummer som identifieringsuppgift för inkomsttagaren eller prestationsbetalaren, kan Inkomstregisterenheten när den lämnar ut uppgifter samtidigt lämna ut inkomsttagarens och prestationsbetalarens personbeteckning och namn till uppgiftsanvändaren. 
Till uppgiftsanvändaren kan dessutom sådana uppgifter om inkomsttagarens och prestationsbetalarens namn som förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten lämnas ut via inkomstdatasystemets e-tjänst. 
Uppgifterna kan lämnas ut trots vad som i artikel 18.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG föreskrivs om den registrerades rätt att av den registeransvarige kräva att behandlingen av personuppgifterna begränsas. 
Inkomstregisterenheten får till en prestationsbetalare eller uppgiftsanvändare lämna ut de logguppgifter som gäller prestationsbetalaren eller uppgiftsanvändaren i fråga för uppföljning och övervakning av betalarens eller användarens egen verksamhet. Innan uppgifterna lämnas ut kan Inkomstregisterenheten vid behov kräva att få en utredning över hur användningen och skyddet av de uppgifter som lämnas ut kommer att ordnas. 
15 § 
E-tjänsten för inkomsttagare och prestationsbetalare 
Inkomsttagare och prestationsbetalare har rätt att via inkomstdatasystemets e-tjänst se de uppgifter om sig själva som har förts in i inkomstregistret och de uppgifter om sig själva som har förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. Prestationsbetalare har likaså rätt att se de uppgifter i inkomstregistret som de själva har lämnat. 
För inkomsttagaren kan det i e-tjänsten dessutom visas en sådan uppgift om prestationsbetalarens namn som förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten. 
Inkomsttagare och prestationsbetalare kan med hjälp av e-tjänsten lämna och rätta sådana i 9 § 2 mom. avsedda kontaktuppgifter som de har lämnat till inkomstdatasystemet. 
6 kap. 
Särskilda bestämmelser 
16 § 
Informationsskyldighet 
Inkomstregisterenheten ska via det allmänna datanätet tillhandahålla 
1) en detaljerad förteckning över de uppgifter som ska föras in i inkomstregistret, 
2) information om vilken bestämmelse i lag prestationsbetalarnas skyldighet att till inkomstregistret lämna var och en av de i 6 § avsedda uppgifterna grundar sig på och uppgift om vilken bestämmelse i lag uppgiftsanvändarnas rätt att av prestationsbetalarna få var och en av de i 7 § avsedda uppgifterna grundar sig på, och 
3) information om till vilka uppgiftsanvändare var och en av uppgifterna får lämnas ut och om den bestämmelse i lag som utlämnandet av uppgiften i fråga grundar sig på. 
17 § 
Avgiftsfrihet för uppgifter 
Inkomstregisterenheten har rätt att få de uppgifter som ska föras in i inkomstregistret och de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten avgiftsfritt. 
Ingen avgift tas ut för utlämnande av uppgifter ur inkomstdatasystemet. 
De rättigheter som avses i 15 § får utnyttjas avgiftsfritt. 
18 § 
Avförande av uppgifter 
Uppgifter i inkomstregistret avförs ur registret tio år från ingången av året efter det år då uppgifterna fördes in. 
De uppgifter i inkomstdatasystemets register med identifierings- och kontaktuppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten avförs ur registret tio år från utgången av det år då en fysisk person har avlidit eller förklarats död, och de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 2 punkten avförs tio år från utgången av det år då en registrerad i företags- och organisationsdatasystemet har avförts ur det datasystemet. Uppgifterna avförs dock först tio år efter utgången av det år under vilket den sista uppgiften om sådan inkomst som den avlidne eller dödsboet har fått eller betalat har förts in i inkomstregistret. 
De uppgifter i inkomstdatasystemets register med identifierings- och kontaktuppgifter som avses i 9 § 2 mom. avförs ur registret efter den tid som föreskrivs i 2 mom. Om en juridisk person inte har registrerats i företags- och organisationsdatasystemet, avförs uppgifterna tio år efter utgången av det år under vilket den sista uppgiften om sådan inkomst som den juridiska personen har fått eller betalat har förts in i inkomstregistret. Om det inte finns uppgift om att en fysisk person har avlidit, avförs uppgifterna ur registret 100 år efter utgången av det år under vilket uppgifterna har förts in. 
19 § 
Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp 
Till stöd för Inkomstregisterenhetens verksamhet finns en samarbetsgrupp. Samarbetsgruppen behandlar riktlinjerna för utvecklingen och verksamheten i fråga om inkomstdatasystemet samt samarbetet mellan prestationsbetalare, uppgiftsanvändare och Inkomstregisterenheten i de uppdrag som hänför sig till förvaltning och utveckling av inkomstdatasystemet. 
Samarbetsgruppen ska dessutom utvärdera de förfaranden som tillämpas i fråga om sådana administrativa påföljder som beror på försummelser av skyldigheten att lämna uppgifter till inkomstregistret och som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet och de förfaranden som tillämpas vid påförande av dessa påföljder samt behandla behoven av att utveckla förfarandena. 
Samarbetsgruppen ska även behandla andra uppdrag eller verksamheter som uppgiftsanvändare har och som kan inverka på de uppgifter som förs in i inkomstregistret och på i vilken mån de kan utnyttjas samt sådana planer som anknyter till Inkomstregisterenhetens uppdrag och funktionerna i inkomstdatasystemet. 
Samarbetsgruppen har en ordförande och högst tolv andra medlemmar, som finansministeriet på framställning av Inkomstregisterenheten utser för viss tid, dock högst fyra år. En av medlemmarna ska utses av Skatteförvaltningen, en av Folkpensionsanstalten och en av Pensionsskyddscentralen. Vidare ska åtminstone en medlem företräda prestationsbetalarna och åtminstone en inkomsttagarna. 
20 § 
Inkomstregisterenhetens resultatmål 
Som en del av Skatteförvaltningens resultatmål ställer finansministeriet, efter att ha hört Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp, årligen upp resultatmål och anvisar anslag för Inkomstregisterenheten. 
21 § 
Rapportering om Inkomstregisterenhetens verksamhet 
Inkomstregisterenheten ska årligen lämna samarbetsgruppen en verksamhetsberättelse. 
Dessutom ska Inkomstregisterenheten göra upp en verksamhets- och ekonomiplan för det följande året och en utvecklingsplan som omfattar de tre följande åren. 
Utlåtande om berättelsen och om planerna ska begäras av uppgiftsanvändarna. Handlingarna och utlåtandena om dem ska behandlas i samarbetsgruppen. 
22 § 
Förseningsavgift 
Skatteförvaltningen påför prestationsbetalaren en förseningsavgift, om i 6 eller 8 § avsedda uppgifter om prestationer som betalats under en kalendermånad lämnas senare än den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen. 
Innan förseningsavgift påförs ska prestationsbetalaren, om det inte är uppenbart onödigt, ges tillfälle att lämna utredning på det sätt som föreskrivs i 7 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Om förseningsavgiften är högst 200 euro, ska tillfälle att lämna utredning ges endast om det är behövligt av särskilda skäl. 
Förseningsavgift påförs inte, om inlämningen av anmälan fördröjts av skäl som inte beror på prestationsbetalaren eller om det finns ett giltigt eller något annat särskilt skäl för försummelsen. Förseningsavgift påförs inte om försummelseavgift med stöd av 22 a § i lagen om beskattningsförfarande påförs på grund av att anmälan lämnats in för sent. Förseningsavgift påförs inte fysiska personer eller dödsbon, om det inte gäller anmälan om prestationer i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk. 
I beslut av Skatteförvaltningen om förseningsavgift och i beslut med anledning av omprövningsbegäran får ändring sökas av prestationsbetalaren och av den som enligt lagen om skatteuppbörd (769/2016) eller någon annan skattelag är ansvarig för förseningsavgiften. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i beslut med anledning av omprövningsbegäran eller besvär till den del Skatteförvaltningens beslut om förseningsavgift har ändrats eller upphävts. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller förseningsavgift vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om förseningsavgift. Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på uppbörd, indrivning och återbetalning av förseningsavgift vad som i skatteuppbördslagen föreskrivs om förseningsavgift enligt lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 
Förseningsavgiften är inte en avdragbar utgift i inkomstbeskattningen. Förseningsavgiften redovisas till staten. 
Bestämmelser om andra administrativa påföljder som har samband med lämnande av uppgifter finns annanstans i lag. 
23 § 
Förseningsavgiftens belopp 
Förseningsavgiften är tre euro för varje dag efter den kalenderdag som föreskrivs i 22 § 1 mom. till den tidpunkt då uppgifterna lämnas, dock högst 135 euro. Om uppgifterna lämnas senare än 45 kalenderdagar efter den sista inlämningsdag som föreskrivs i 22 § 1 mom., är förseningsavgiften dock nämnda belopp ökat med en procent av beloppet av den för sent anmälda skattepliktiga prestationen eller av de för sent anmälda pensionsgrundande arbetsinkomster som är större än den skattepliktiga prestationen. 
Den förseningsavgift som påförs på grundval av en rättelse av uppgifterna för en kalendermånad är en procent av det i 1 mom. avsedda belopp som anmälts för sent. Om uppgifterna rättas senast 45 dagar efter den dag som föreskrivs i 22 § 1 mom., påförs dock ingen förseningsavgift. 
Förseningsavgift som påförs på grundval av ett för sent anmält belopp är högst 15 000 euro per kalendermånad. 
Förseningsavgift som påförs på grundval av ett för sent anmält belopp ska rättas, om ett för högt belopp som anmälts rättas så att det motsvarar det verkliga beloppet. 
24 § 
Inverkan av användningen av inkomstdatasystemet på prestationsbetalares och inkomsttagares skyldigheter 
Prestationsbetalare är inte skyldiga att till uppgiftsanvändare lämna i 6 och 7 § avsedda och i inkomstregistret lagrade uppgifter på annat sätt än så som föreskrivs i denna lag. Uppgiftsanvändare har rätt att av prestationsbetalare begära uppgifter som saknas i inkomstregistret eller utredningar som kompletterar uppgifterna i inkomstregistret i enlighet med vad som någon annanstans i lag föreskrivs om anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten. Bestämmelser om det material som ska uppvisas för granskning som utförs av myndigheter eller andra aktörer finns annanstans i lag. 
Användningen av inkomstdatasystemet inverkar inte på uppfyllandet av prestationsbetalares andra lagstadgade skyldigheter eller på uppfyllandet av inkomsttagares lagstadgade skyldigheter. 
Om uppgifter som har lämnats till Inkomstregisterenheten har blivit förstörda, ska de lämnas på nytt. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om nytt fullgörande av anmälningsskyldigheten. 
25 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
När det gäller uppgifter som avses i 6 § 2 och 3 mom. tillämpas denna lag på prestationer vars betalningsdag är den 1 januari 2019 eller därefter samt på förmåner i annan form än pengar som har getts den 1 januari 2019 eller därefter. När det gäller återkrävda prestationer tillämpas 6 § 2 mom. 16 punkten på belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter. 
Uppgifter ur inkomstregistret lämnas ut till de uppgiftsanvändare som avses i 13 § 1 mom. 1—8 och 17 punkten från och med den 1 januari 2019, till de uppgiftsanvändare som avses i 9—16 och 18—24 punkten från och med den 1 januari 2020 och till de uppgiftsanvändare som avses i 25 punkten från och med den 1 januari 2021. 
På uppgifter som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka före den 1 januari 2019 tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. 
På uppgifter som ska anmälas till uppgiftsanvändare som avses ovan i 13 § 1 mom. 9—16 och 18—24 punkten och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter men före den 1 januari 2021, tillämpas dock under 2019 och 2020 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. 
På uppgifter som ska anmälas till utsökningsmyndigheten och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter men före den 1 januari 2021, tillämpas dock under 2019 och 2020 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. 
Förseningsavgift ska påföras med anledning av försenade anmälningar av prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka före den 1 januari 2020 endast om försummelsen tyder på uppenbar likgiltighet för skyldigheten att lämna uppgifter till inkomstregistret. 
Den första mandatperioden för Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp löper ut den 31 december 2022. 
Inkomstdatasystemet får trots 2 mom. hållas i provanvändning för en målgrupp som representerar olika prestationsbetalare och uppgiftsanvändare. 
2. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om Skatteförvaltningen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 4 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1208/2010, som följer: 
4 § 
Enheter 
Bestämmelser om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt finns i 24 §. Bestämmelser om Enheten för utredning av grå ekonomi finns i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010). Bestämmelser om Inkomstregisterenheten finns i lagen om inkomstdatasystemet ( / ). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av lagen om beskattningsförfarande 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 15 a § 1 och 2 mom. samt 22 a § 1 mom., 
sådana de lyder, 15 a § 1 och 2 mom. i lag 520/2010 och 22 a § 1 mom. i lag 772/2016, samt 
fogas till 17 §, sådan den lyder i lagarna 565/2004, 1745/2009, 520/2010, 1498/2011, 773/2012 och 452/2016, ett nytt 14 mom., till 22 §, sådan den lyder i lagarna 565/2004, 520/2010 och 363/2013, ett nytt 6 mom. och till 22 a §, sådan den lyder i lagarna 565/2004, 363/2013, 452/2016 och 772/2016, ett nytt 8 mom. som följer: 
15 a § 
En utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter 
En utländsk arbetsgivare ska lämna Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om den uppskattade längden för arbetet för en hyrd arbetstagare enligt 10 § 4 c punkten i inkomstskattelagen och om den som låter utföra arbetet samt i 15 § 1 mom. avsedda uppgifter om utbetalda löner, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på arbetstagarens lön. 
En utländsk arbetsgivare ska lämna Skatteförvaltningen i 15 § 1 mom. avsedda uppgifter om utbetalda andra löner än sådana som avses i 1 mom., när löntagaren fortgående vistas i Finland över sex månader. 
17 § 
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna andra uppgifter 
Pensionsanstalten ska lämna Skatteförvaltningen för fastställande av den i 22 och 23 § i lagen om inkomstdatasystemet ( / ) avsedda förseningsavgiften behövliga uppgifter om pensionsgrundande arbetsinkomster. 
22 § 
Särskilda bestämmelser om lämnande av uppgifter 
Till den del som de uppgifter som avses i detta kapitel ska föras in i inkomstregistret med stöd av 6 och 8 § i lagen om inkomstdatasystemet tillämpas bestämmelserna i den lagen på lämnandet av uppgifter. Uppgifterna anses ha lämnats till Skatteförvaltningen när de har lämnats till Inkomstregisterenheten. 
22 a § 
Försummelseavgift 
Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om 
1) det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet, 
2) den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller 
3) den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som föreskrivs i lag eller bestäms av Skatteförvaltningen. 
Bestämmelser om förseningsavgift som ska påföras med anledning av de i 22 § 6 mom. avsedda uppgifter som ska föras in i inkomstregistret finns i lagen om inkomstdatasystemet. Försummelseavgift enligt denna paragraf påförs inte, om förseningsavgift enligt den lagen har påförts på grund av att uppgifterna lämnats för sent. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas första gången uppgifter som ska lämnas för kalenderåret 2019. 
4. 
Lag 
om ändring av lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) 15 § 6 mom., 16 §, rubriken för 19 §, 23 § 2 mom., 29 § 3 mom. och 43 § 3 mom. samt 
fogas till lagen en ny 17 a §, till 19 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 25 a § och till 35 § ett nytt 8 mom. som följer: 
15 § 
Ändring av skatteperioden då förutsättningar saknas 
Skatteförvaltningen kan bestämma att som skatteperiod för en mervärdesskattskyldig eller en betalare som väsentligt försummar eller som på grunder som avses i 26 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd eller på motsvarande grunder kan antas väsentligt försumma sina skyldigheter vid beskattningen enligt 26 § 2 mom. i den lagen eller de skyldigheter som följer av lagen om inkomstdatasystemet ( / ), ska i stället för kalenderåret eller kalenderårskvartalet betraktas kalendermånaden från och med ingången av kalenderåret i fråga. 
16 § 
Skyldighet att lämna skattedeklaration eller annan anmälan 
Den skattskyldige ska för varje skatteperiod lämna uppgifter om skatten i en av Skatteförvaltningen fastställd skattedeklaration. Till den del som uppgifter om skatten för skatteperioden ska föras in i inkomstregistret med stöd av 6 § i lagen om inkomstdatasystemet tillämpas bestämmelserna i den lagen på lämnande av uppgifter. Skatteförvaltningen ska av de uppgifter som lämnats på detta sätt sammanställa uppgifter om skatten för skatteperioden. 
Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Skatteförvaltningen får meddela föreskrifter som begränsar deklarationsskyldigheten när skyldigheten är uppenbart onödig med avseende på skattekontrollen. 
17 a § 
Sista dag för Skatteförvaltningen att sammanställa uppgifter 
Skatteförvaltningen ska av de i 16 § 1 mom. avsedda uppgifter som förts in i inkomstregistret sammanställa uppgifter om skatten för skatteperioden senast den dag som föreskrivs i 17 § 1 mom. eller 22 § 1 mom. Av de uppgifter som förts in av en betalare som tillämpar en i 12 § 1 mom. avsedd skatteperiod ska uppgifter om skatten för skatteperioden sammanställas senast den dag som föreskrivs i 17 § 2 mom. 
19 § 
Tidpunkten då skattedeklarationer och andra anmälningar har lämnats in 
I 16 § 1 mom. avsedda uppgifter som förts in i inkomstregistret anses vara lämnade till Skatteförvaltningen när de har lämnats till Inkomstregisterenheten. 
23 § 
Avbrott i verksamheten 
Om en arbetsgivare som regelbundet betalar lön inte har betalat lön eller andra prestationer, ska uppgifter om skatten för skatteperioden ändå lämnas. 
25 a § 
Rättelse av fel i andra anmälningar 
Ett fel i 16 § 1 mom. avsedda uppgifter som förts in i inkomstregistret ska rättas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om inkomstdatasystemet. Skatteförvaltningen ska av de uppgifter som lämnats sammanställa rättade uppgifter om skatten för skatteperioden. Den skattskyldige ska rätta ett fel inom tre år från den tidpunkt som anges i 4 §. 
Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om sammanställandet av rättade uppgifter om skatten för skatteperioden. 
29 § 
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter 
En arbetsgivare ska lämna Skatteförvaltningen uppgifter om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. 
35 § 
Förseningsavgift 
Bestämmelser om förseningsavgift i samband med de i 16 § 1 mom. avsedda uppgifter som ska föras in i inkomstregistret finns i lagen om inkomstdatasystemet. 
43 § 
Påförande av skatt enligt uppskattning 
Om den skattskyldige lämnar en skattedeklaration eller i 16 § 1 mom. avsedda uppgifter som ska föras in i inkomstregistret efter det att skatten för skatteperioden har påförts enligt uppskattning, kan Skatteförvaltningen undanröja beslutet. Skattedeklarationen eller anmälan betraktas då som en skattedeklaration eller anmälan som lämnats för sent. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas första gången på anmälning av förskottsinnehållning, källskatt och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift från och med den skatteperiod som börjar på lagens ikraftträdandedag eller därefter. 
5. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016) 9 § 3 mom. som följer: 
9 § 
Återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 
På återbäring av sjukförsäkringsavgifter tillämpas vad som i 25 a § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om rättelse av fel. Arbetsgivaren kan rätta arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat även genom att dra av det överbetalda beloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska betalas för samma kalenderår. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas första gången på anmälning av sjukförsäkringsavgift från och med den skatteperiod som börjar på lagens ikraftträdandedag eller därefter. 
Helsingfors 7.12.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
(delvis)
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Aila
Paloniemi
cent
(delvis)
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
(delvis)
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
(delvis)
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Matti
Torvinen
blå
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent
(delvis)
ersättare
Martti
Mölsä
blå
(delvis)
ersättare
Juhana
Vartiainen
saml
(delvis).
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
Senast publicerat 6.8.2019 13:36