Betänkande
FiUB
22
2018 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning (RP 191/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Motioner
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner: 
lagmotion
LM
65
2018 rd
Leena
Meri
saf
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen
lagmotion
LM
66
2018 rd
Leena
Meri
saf
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen.
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Skattedelegationen har hört 
lagstiftningsråd
Leo
Parkkonen
finansministeriet
överinspektör
Veli-Pekka
Reskola
jord- och skogsbruksministeriet
överinspektör
Bettina
Lemström
arbets- och näringsministeriet
miljöråd
Magnus
Cederlöf
miljöministeriet
överinspektör
Petri
Lindroos
Skatteförvaltningen
överinspektör
Antti
Saastamoinen
Skatteförvaltningen
ledande skatteexpert
Sami
Varonen
Skatteförvaltningen
branschchef
Jouko
Rämö
Bioenergia ry
expert
Kati
Ruohomäki
Finlands näringsliv rf
direktör
Jyrki
Peisa
Skogsindustrin rf
verksamhetsledare
Anna
Virolainen-Hynnä
Finlands Biogasförening rf
verkställande direktör
Hannu
Kauppinen
Suomen Kaasuyhdistys ry
chefsekonom
Jukka
Kero
Finlands Fastighetsförbund rf
skyddsexpert
Otto
Bruun
Finlands naturskyddsförbund rf
verksamhetsledare
Tapio
Tuomi
Finlands Närenergiförbund rf
verksamhetsledare
Kaija
Savolainen
Finlands Egnahemsförbund r.f.
jurist
Mikaela
Strömberg-Schalin
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf
ekonomisk expert
Janne
Kalluinen
Skattebetalarnas Centralförbund rf
direktör
Ilkka
Toijala
Fortum Abp
direktör
Maiju
Westergren
Helen Ab
ledande expert
Risto
Lindroos
Fingrid Abp.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Ålands landskapsregering
Finsk Energiindustri rf
Maskinföretagarnas förbund rf
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Lokalkraft rf
Gasum Ab.
Inget yttrande av 
Teknologiindustrin rf
PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA
Propositionen
I propositionen föreslås det att lagen om punktskatt på flytande bränslen och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. Grunden för beräkning av koldioxidskatt preciseras med avseende på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner så att man vid beräkningen av koldioxidutsläppen från fossila bränslen på samma sätt som vid beräkningen av koldioxidutsläppen från biobränslen beaktar de genomsnittliga växthusgasutsläppen under bränslets hela livscykel och inte bara de utsläpp som uppstår vid förbränningen. Till utsläppen orsakade av förbränningen adderas de genomsnittliga utsläppen av koldioxidekvivalenter i början av produktionskedjan. Att utsläppen under bränslets hela livscykel beaktas i utsläppen av koldioxid ökar dock inte det genomsnittliga beloppet av koldioxidskatt på bränslen, eftersom värdet på ett ton koldioxid, som utgör beräkningsgrunden för skatten, sänks. För att samtidigt öka skatteintäkterna på det sätt som önskas höjs skatten trots det på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner med tonvikt på koldioxidskatten. 
Till följd av ändringarna blir värdet per ton koldioxid 53 euro i stället för nuvarande 62 euro. Höjningen av energiinnehållsskatten blir 0,13 euro per megawattimme. Energiskatten på torv höjs med 1,10 euro per megawattimme. De ändringar som ingår i förslagen förs också in i de skattetabeller som ingår som bilagor till respektive lagar. 
Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme ändras så att halveringen av koldioxidskatten frångås, men halveringen kompenseras genom att energiinnehållsskatten på de bränslen som använts i den kombinerade produktionen sänks med 7,63 euro per megawattimme. Ändringarna innebär en skärpning av beskattningen av stenkol inom den kombinerade produktionen med cirka 3 euro per megawattimme och lindrar beskattningen av naturgas med cirka 0,70 euro per megawattimme. 
Ändringarna ökar energiskatteintäkterna med sammanlagt 38 miljoner euro om året. 
Bestämmelserna om beskattningen av el ändras så att dubbel beskattning av el i regel inte förekommer i situationer där el lagras i ellager och matas tillbaka till elnätet för att senare överlåtas för konsumtion. Ändringen verkställs så att överföringen av elström från elnätet till ellager och tillbaka till elnätet sker skattefritt. Ändringen gäller inte ellager vid mikro- och småkraftverk som är kopplade till elnätet i de fall där den el som lagrats också används för egen konsumtion. 
I propositionen föreslås det också att lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket ska ändras så att en temporär höjning ska införas för 2018 av återbäringen till jordbruksidkarna av punktskatten på lätt brännolja som använts inom jordbruket. Den förhöjda återbäringen är 7,5 cent per liter. 
Dessutom görs vissa ändringar av teknisk natur i lagarna. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2019. När det gäller lagring av el tillämpas en del av de föreslagna bestämmelserna först från och med den 1 april 2019. Den ändring som gäller förhöjd återbäring till jordbruket träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. 
Lagmotionerna
I lagmotion LM 65/2018 rd föreslås det att skatterna på vissa uppvärmningsbränslen sänks så som beskrivs närmare i motionen med förslag till ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. 
I lagmotion LM 66/2018 rd föreslås det att skatterna på vissa flytande bränslen sänks så som beskrivs närmare i motionen med förslag till ändring av bilagan till lagen om punktskatt på flytande bränslen. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmän motivering
Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med ändringar. Utskottets ändringsförslag gäller ikraftträdandet av lagförslag 3 och motiveras i detaljmotiveringen. 
Propositionen berör tre olika frågor inom energibeskattningen: skatterna på uppvärmningsbränslen, lagring av el och återbäring av energiskatter till jordbruket. Även om förslagen inte har något direkt samband med varandra är de alla av egna skäl aktuella och motiverade. Nedan tar utskottet upp förslagen var för sig. 
Utskottet har inget att invända mot propositionen till den del den gäller uppdatering av värmevärdena för bränslen eller vissa lagtekniska preciseringar. 
Förslagen gällande uppvärmningsbränslenI betänkandet använder utskottet samma term som används i propositionen. Med uppvärmningsbränslen avses således bränslen som används för uppvärmning samt kraftverksbränslen och bränslen för arbetsmaskiner. 
Livscykelutsläpp från uppvärmningsbränslen.
Den principiellt viktigaste ändringen gäller att över hela linjen gå in för att beräkna koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen utifrån livscykelutsläppen. Motsvarande ändring gjordes i beskattningen av drivmedel redan 2012 för att undvika problem med statligt stöd. Men då fanns det ännu inte ett tillräckligt stort faktaunderlag för att precisera beskattningen av uppvärmningsbränslen. Trycket på ändringar var heller inte lika stort som i fråga om drivmedel, som redan då berördes av skyldigheten att distribuera biodrivmedel. 
Den ändring som föreslås nu gäller i praktiken fossila uppvärmningsbränslen, eftersom livscykelutsläppen från biobaserade bränslen redan nu utgör grund för beskattningen. Tack vare ändringen samordnas beskattningsstrukturen också till denna del. Eftersom skattemodellen över hela linjen är neutral innehåller den inga element som kan betraktas som statligt stöd, så det behövs inget godkännande från kommissionen för skattedifferentieringar. Detta är viktigt för att beskattningen ska vara förutsebar men också med tanke på Finlands mål att främja biobränslen. 
Propositionen är alltså ett nödvändigt komplement för att dagens miljöstyrande skattemodell ska vara godtagbar och effektiv också i fråga om uppvärmningsbränslen. Ändringen är aktuell också därför att riksdagen för närvarande behandlar en proposition om bland annat främjande av användningen av biobrännolja (RP 199/2018 rd). I propositionen föreslår regeringen att en del av den lätta brännolja som är avsedd för uppvärmning, arbetsmaskiner och fast installerade motorer ersätts med biobrännolja. Distribueringsskyldigheten föreslås träda i kraft vid ingången av 2021. 
Utskottet anser att propositionen är motiverad också till den del den strukturella ändringen är avsedd att vara skatteintäktsneutral. Detta kan genomföras genom att värdet på det ton koldioxid som används i beräkningen sänks så att det motsvarar strukturändringen. 
Ökade skatteintäkter.
Utöver den ovannämnda strukturella ändringen innehåller propositionen också ett förslag till måttliga skattehöjningar gällande uppvärmningsbränslen. Målet är att de årliga skatteintäkterna stiger med 15 miljoner euro, med tonvikt på koldioxidkomponenten i de bränslen som beskattas enligt den miljöbaserade skattemodellen. Dessutom ska skatten på torv, som beskattas enligt självständiga kriterier, höjas från nuvarande 1,90 euro till 3 euro per megawattimme, vilket ökar de årliga skatteintäkterna med ungefär 10 miljoner euro. Med hänsyn till de ändringar som gäller kombinerad produktion blir bruttoökningen av skatteintäkterna ungefär 38 miljoner euro. Eftersom ändringarna leder till ökade skatteåterbäringar till den energiintensiva industrin kommer nettoökningen av de årliga skatteintäkterna att bli ungefär 33 miljoner euro. 
Utskottet anser att propositionen är motiverad fastän sakkunniga har kritiserat framför allt höjningen av skatten på torv. Farhågorna gäller att trädbränsle kommer att användas för förbränning, då priset på en utsläppsrätt har mer än fyrdubblats under de senaste 18 månaderna. Enbart detta har enligt företrädarna för industrin ökat pristrycket på torv med ungefär 6 euro per megawattimme. Den föreslagna skattehöjningen förstärker den här effekten ytterligare. 
Skattehöjningen motiveras i propositionen med att skatten på torv har legat på nuvarande nivå sedan 2016. Beskattningen av övriga fossila bränslen har däremot skärpts flera gånger sedan dess. Därför är det möjligt att måttligt höja skatten på torv utan att det påverkar till exempel inmatningsordningen mellan torv och stenkol inom den kombinerade produktionen. Arbets- och näringsministeriet drar samma slutsats i sin egen bedömning. Utskottet grundar sin positiva synpunkt på de här argumenten. Det talar också för en höjning att torven får sämre villkor i relation till trädbränslen inom den ansvarsfördelningssektor som inte omfattas av utsläppshandeln. Detta ligger i linje med de bindande målen att minska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn. 
De övriga konsekvenserna av de föreslagna höjningarna blir sammantaget små. Skattebördan på hushållen kommer att öka med ungefär 14 euro per år till exempel i egnahemshus med fjärrvärme eller oljeeldning. Effekten på fjärrvärmepriset i de stora städerna i söder blir 0–3 procent. Höjningarna är alltså kontrollerade, fastän de bidrar till ökade boendekostnader som fortsättning på en rad skattehöjningar. I enskilda fall kan de samlade effekterna bli avsevärda i proportion till de disponibla inkomsterna, vilket bör noteras. Men man måste komma ihåg att det generella skattepolitiska målet redan länge har varit att lindra beskattningen av arbete och flytta fokus till indirekt beskattning. Propositionen ligger i linje med detta. — Om boendeutgifterna stiger överdrivet mycket bör det efter behov vidtas andra åtgärder såsom understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd eller utvidgat hushållsavdrag. 
Kombinerad produktion.
I propositionen beskrivs heltäckande grunderna för beskattningen av kombinerad produktion och de behov av att ändra dem som anges i programmet för statsminister Juha Sipiläs regering. Regeringen har senare frångått sina planer på att slopa skatteutgiften och de fiskala målen har genomförts med alternativa metoder. Orsaken till detta framgår av en utredning gjord av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab om konsekvenserna av slopandet av halveringen av koldioxidskatten på kombinerad el- och värmeproduktion, VTT-R-01173-16. Utredningen visar att slopandet av skatteutgiften inte skulle ha främjat de eftersträvade miljö- och energipolitiska målen. Konsekvenserna skulle heller inte ha varit positiva när det gäller tillståndet i miljön, energipriset, energieffektiviteten eller självförsörjningen i fråga om energi. 
I propositionen har regeringen nu kunnat kombinera sina energipolitiska mål och behovet att fortfarande stödja kombinerad produktion. Lösningen är att halveringen av koldioxidskatten slopas och ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Skatteutgiften ska alltså flyttas från en komponent till en annan, så att skatten på stenkol skärps samtidigt som utsläppsstyrningen ökar inom den kombinerade produktionen. Beloppet av skatteutgiften sjunker heller inte i avgörande mån, eftersom det härefter kommer att vara uppskattningsvis 96 miljoner euro på årsnivå, jämfört med ungefär 108 miljoner euro 2017. 
Utskottet anser att förslaget är lyckat och hanterligt till sina konsekvenser. Naturgas får bättre villkor i relation till stenkol, vilket är förenligt med regeringens energi- och klimatpolitiska mål. Ändringen i skatteutgiften stöder också målen i den färska propositionen (RP 200/2018 rd) om förbud mot energiutvinning ur kol. Enligt propositionen ska energiutvinning ur kol förbjudas från och med maj 2029, med vissa undantag. 
Vid behandlingen i utskottet har det lyfts fram att det även härefter är viktigt att ha kvar stödet för kombinerad produktion. Det är i sig en energieffektiv produktionsmetod. Dessutom är det en viktig och behövlig form av eltillförsel framför allt under perioder med toppbelastning. Utskottet delar dessa åsikter. Även om skatteutgiften flyttas från en komponent till en annan kommer den fortfarande att minska den överlappande styrningen av utsläppshandeln och energibeskattningen så som det är tänkt. 
Lagring av el
Förslagen beträffande lagring av el har utan förbehåll godtagits även av sakkunniga. De undanröjer på ett enkelt sätt möjligheten till dubbel beskattning, då elen överförs från nätet till ett ellager och därifrån tillbaka till nätet för att överlåtas för konsumtion. 
Propositionen identifierar den pågående förändringen på elmarknaden. Bland delfaktorerna finns de ökande andelarna vind- och solkraft samt småskalig och decentraliserad produktion. Elkonsumenternas roll på elmarknaden håller på att omformas så att konsumenterna nu blir aktiva aktörer. Allt detta ställer nya slags krav på fungerande och stabila elsystem. Propositionen presenterar en inledande lösning på de här utmaningarna. Utskottet anser att förslagen är lyckade och motiverade. 
Hur snabb den pågående förändringen är beskrivs till viss del av att lagring av el hittills inte identifieras i vare sig EU-lagstiftningen eller den nationella lagstiftningen om elmarknad och beskattning. Därför är propositionen avsedd att bemöta bara de största och mest aktuella skatteproblemen. Samtidigt utgör den ett bra underlag för att vidareutveckla beskattningen av el. Utskottet anser att de här riktlinjerna är godtagbara. 
Avgränsningen innebär å andra sidan att ändringarna tills vidare inte gäller mikrokraftverk eller småskaliga kraftverk. Det är nödvändigt så länge det vid mätningen inte går att skilja mellan el som man matat in i nätet och el som man tagit ut ur nätet för konsumtion. Men detta kommer troligtvis att bli möjligt i sinom tid, när andra generationens smarta elmätare kan börja användas. 
Utskottet anser att propositionen är motiverad också till denna del. Den har beretts i samråd med olika aktörer och dessa har ansett att modellen är ändamålsenlig. Avgränsningens ekonomiska betydelse är också fortfarande obetydlig; med tanke på förtjänstmodellen är det väsentligt att småskaligt producerad el är skattefri när producenten använder den för egen konsumtion. — Den här skattefriheten föreskrivs redan i den gällande lagen. 
Men samtidigt finns det skäl att lyfta fram behovet att bevaka – förutom behoven av att utveckla lagstiftningen över lag – också den snabba utvecklingen av olika små och decentraliserade ellager. Uppdateringar av lagstiftningen kan bidra till den pågående förändringen, förbättra möjligheterna till verksamhet på området och bädda för nya investeringar. Närproducerad energi i form av decentraliserade lager med småskaligt producerad el finns också till hjälp vid olika kortvariga undantagssituationer. 
Den förhöjda återbäringen av energiskatter till jordbruket
Det tredje frågekomplexet i propositionen gäller förhöjd återbäring av energiskatt till jordbruket. Den förhöjda återbäringen ska betalas till jordbrukarna också för 2018. Bakgrunden är att sommaren var exceptionellt torr, vilket ledde till förluster. Den förhöjda återbäringen (7,5 cent/l) ska även nu bygga på den förbrukade mängden lätt brännolja och ansökningsförfarandet ska vara detsamma som ett år tidigare. — Förslaget bygger på det stödpaket till jordbruket som regeringen förhandlade fram vid budgetmanglingen. Den andel som ska återbäras via beskattningen är 20 miljoner euro. 
Utskottet tar upp olika aspekter på den förhöjda återbäringen 2017 i sitt betänkande FiUB 2/2018 rd. De frågor som behandlas där är fortfarande aktuella. I grunden är problemet att staten för närvarande inte har några effektiva redskap för riskhantering eller metoder för att ersätta skördeskador. 
Systemet med återbäring av energiskatter är heller inte fullt ut lämpligt för ändamålet, eftersom kopplingen mellan ersättningen och de enskilda jordbrukarnas förluster är indirekt. Förhöjd återbäring kan också betalas till jordbrukare som inte lidit förlust. Dessutom omfattar ersättningen inte sådan användning där den lätta brännoljan har ersatts med flis eller biogas. Sakkunniga har också påpekat att förfarandet kan ha ogynnsamma signaleffekter och att den förhöjda återbäringen i fjol var avsedd att bli en engångsföreteelse. 
Utskottet tillstyrker propositionen trots de här grundläggande problemen. Sammantaget är läget dock inte tillfredsställande. Därför upprepar utskottet sin synpunkt att det på ett eller annat sätt måste utvecklas en godtagbar och fungerande modell för ersättningen av skördeskador. Detta skulle ge ökad säkerhet också i fråga om investeringar i förnybar energi och höja de ungas tilltro till branschen trots de växande klimatriskerna. 
Slutligen hänvisar utskottet till sitt betänkande FiUB 18/2017 rd där utskottet påpekar att systemet med återbäring av energiskatter till jordbruket tills vidare inte gäller flytgas. Användningen av de här bränslena ökar inom jordbruket. I betänkandet återfinns dessutom ett förslag till uttalande som har godkänts av riksdagen. I uttalandet förutsätter riksdagen att regeringen utreder om återbäringssystemet är neutralt i relation till de olika bränslen som används inom jordbruket. Utredningen ska väga in den ökande användningen av flytgas inom jordbruket. 
Behandlingen av den här frågan har inte gått framåt trots uttalandet. Utskottet upprepar därför sitt krav på en utredning och förutsätter att ärendet förs vidare med det snaraste. 
Detaljmotivering
Lagförslag 3 om ändring av 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket
Ikraftträdande.
Lagändringen gällande förhöjd återbäring har varit avsedd att sättas i kraft vid en tidpunkt som bestäms separat genom förordning av statsrådet. Men eftersom kommissionen nu har godkänt den förhöjda återbäringen kan lagändringen sättas i kraft tillsammans med de andra lagförslagen. 
Kommissionen anser att EU-kraven på bestämmelser om statligt stöd som tillämpas på energiskatteutgifter är uppfyllda eftersom den förhöjda återbäringen ska betalas för användningen av lätt brännolja inom jordbruket 2018. Den förhöjda återbäringen av energiskatt kan således betraktas som en temporär ändring av den gällande stödordningen för återbäring av punktskatten på vissa energiprodukter som används inom jordbruket (SA.40798). 
Anmälan om införande av den förhöjda återbäringen ska i enlighet med gruppundantagsförordningen göras till kommissionen inom 20 arbetsdagar efter att skatteutgiften trätt i kraft. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 191/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 3 i proposition RP 191/2018 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 
Riksdagen förkastar lagförslagen i lagmotionerna LM 65 och 66/2018 rd. 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) 1 § 1 mom., 2 § 1 punkten underpunkt h och 10 punkten, 2 b § 1 mom. 3 och 8 punkten, 4 § 2 mom. och bilagan till lagen, 
sådana de lyder, 1 § 1 mom. i lag 256/2012, 2 § 1 punkten underpunkt h och 10 punkten samt 2 b § 1 mom. 3 och 8 punkten i lag 1399/2010, 4 § 2 mom. i lag 378/2015 och bilagan i lag 972/2017, som följer: 
1 § 
För flytande bränslen och för de produkter som avses i 2 a § ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt och koldioxidskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. 
2 § 
I denna lag avses med 
1) flytande bränsle
h) produkter som hör till varukod 3824 99 86, 3824 99 92 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3824 99 93, 3824 99 96 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3826 00 10 och 3826 00 90 i tulltariffen, om de är avsedda att användas som uppvärmnings- eller motorbränslen,
 
10) bensin för små motorer till varukod 2710 12 41 i tulltariffen hänförlig produkt vars nedan nämnda egenskaper motsvarar angivna gränsvärden: EgenskapGränsvärdeBlyalkylhaltHögst 2 milligram per literSvavelhaltHögst 10 milligram per kiloBensenhaltHögst 0,1 volymprocentHalt av aromatiska kolvätenHögst 1,0 volymprocentOlefinhaltHögst 1,0 volymprocentN-HexanhaltHögst 0,5 volymprocentCykloalkanhalt (C8 och med lägre kolvärde sammanlagt)Högst 2,0 volymprocentÅngtryckMinst 50 och högst 65 kPaSlutkokpunktHögst 200 grader Celsius 
2 b § 
Det tillsyns- och överföringssystem som regleras i 4, 8 och 9 kap. i punktskattelagen (182/2010) tillämpas på följande flytande bränslen: 
3) produkter som hör till varukoderna 2710 12–2710 19 68, 2710 20–2710 20 39, 2710 20 90 (endast för produkter av vilka mindre än 90 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 210 °C, och minst 65 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 250 °C enligt ISO 3405-metoden [likvärdig med ASTM D 86-metoden]) i tulltariffen, men på produkter som hör till 2710 12 21, 2710 12 25, 2710 19 29 och 2710 20 90 (endast för produkter av vilka mindre än 90 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 210 °C, och minst 65 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 250 °C enligt ISO 3405-metoden [likvärdig med ASTM D 86-metoden]) i tulltariffen dock endast när produkterna överförs i parti utan förpackning, 
8) produkter som hör till varukod 3824 99 86, 3824 99 92 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3824 99 93, 3824 99 96 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3826 00 10 och 3826 00 90 i tulltariffen, om de är avsedda att användas som uppvärmnings- eller motorbränslen. 
4 § 
Om lätt brännolja, biobrännolja, flytgas, bioflytgas eller tung brännolja används i kombinerad el- och värmeproduktion sänks energiinnehållsskatten med 100 procent i förhållande till vad som anges i skattetabellen. För biobrännolja eller bioflytgas som hör till en produktgrupp som markeras med förkortningen T sänks energiinnehållsskatten dock med 50 procent. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bilaga 
SKATTETABELL 
Produkt 
Produkt-grupp 
Energi- 
innehålls-skatt 
Koldioxid-skatt 
Fösörjnings- beredskaps- 
Sammanlagt 
avgift 
 
 
Motorbensin cent/l 
10 
52,19 
17,38 
0,68 
70,25 
Bensin för små motorer cent/l 
11 
32,19 
17,38 
0,68 
50,25 
Bioetanol cent/l 
20 
34,25 
11,40 
0,68 
46,33 
Bioetanol R cent/l 
21 
34,25 
5,70 
0,68 
40,63 
Bioetanol T cent/l 
22 
34,25 
0,00 
0,68 
34,93 
MTBE cent/l 
23 
42,41 
14,12 
0,68 
57,21 
MTBE R cent/l 
24 
42,41 
12,56 
0,68 
55,65 
MTBE T cent/l 
25 
42,41 
11,01 
0,68 
54,10 
TAME cent/l 
26 
45,67 
15,20 
0,68 
61,55 
TAME R cent/l 
27 
45,67 
13,84 
0,68 
60,19 
TAME T cent/l 
28 
45,67 
12,47 
0,68 
58,82 
ETBE cent/l 
29 
44,04 
14,66 
0,68 
59,38 
ETBE R cent/l 
30 
44,04 
11,95 
0,68 
56,67 
ETBE T cent/l 
31 
44,04 
9,24 
0,68 
53,96 
TAEE cent/l 
32 
47,30 
15,75 
0,68 
63,73 
TAEE R cent/l 
33 
47,30 
13,46 
0,68 
61,44 
TAEE T cent/l 
34 
47,30 
11,18 
0,68 
59,16 
Biobensin cent/l 
38 
52,19 
17,38 
0,68 
70,25 
Biobensin R cent/l 
39 
52,19 
8,69 
0,68 
61,56 
Biobensin T cent/l 
40 
52,19 
0,00 
0,68 
52,87 
Etanoldiesel cent/l 
47 
15,18 
11,65 
0,35 
27,18 
Etanoldiesel R cent/l 
48 
15,18 
6,40 
0,35 
21,93 
Etanoldiesel T cent/l 
49 
15,18 
1,15 
0,35 
16,68 
Dieselolja para cent/l 
50 
32,77 
19.90 
0,35 
53,02 
Dieselolja para cent/l 
51 
25,95 
18,79 
0,35 
45,09 
Biodieselolja cent/l 
52 
30,04 
18,24 
0,35 
48,63 
Biodieselolja R cent/l 
53 
30,04 
9,12 
0,35 
39,51 
Biodieselolja T cent/l 
54 
30,04 
0,00 
0,35 
30,39 
Biodieselolja P cent/l 
55 
25,95 
18,79 
0,35 
45,09 
Biodieselolja P R cent/l 
56 
25,95 
9,40 
0,35 
35,70 
Biodieselolja P T cent/l 
57 
25,95 
0,00 
0,35 
26,30 
Lätt brännolja cent/l 
60 
10,28 
16,90 
0,35 
27,53 
Lätt brännolja, svavelfri cent/l 
61 
7,63 
16,90 
0,35 
24,88 
Biobrännolja cent/l 
62 
7,63 
16,90 
0,35 
24,88 
Biobrännolja R cent/l 
63 
7,63 
8,45 
0,35 
16,43 
Biobrännolja T cent/l 
64 
7,63 
0,00 
0,35 
7,98 
Tung brännolja cent/kg 
71 
8,56 
18,67 
0,28 
27,51 
Flygpetroleum cent/l 
81 
56,76 
19,24 
0,35 
76,35 
Flygbensin cent/l 
91 
51,70 
17,21 
0,68 
69,59 
Metanol cent/l 
100 
26,10 
8,69 
0,68 
35,47 
Metanol R cent/l 
101 
26,10 
4,34 
0,68 
31,12 
Metanol T cent/l 
102 
26,10 
0,00 
0,68 
26,78 
Flytgas cent/kg 
110 
9,81 
18,09 
0,11 
28,01 
Bioflytgas cent/kg 
111 
9,81 
18,09 
0,11 
28,01 
Bioflytgas R cent/kg 
112 
9,81 
9,04 
0,11 
18,96 
Bioflytgas T cent/kg 
113 
9,81 
0,00 
0,11 
9,92 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 1 § 1 och 3 mom., 2 § 4 och 12 punkten, 4 § 3 mom., 5 § 4 punkten, 6 § 1 mom. 3 och 4 punkten och 3 mom., 7 §, 22 § 1 mom., 26 b § och bilagan, 
av dem 1 § 1 mom., 4 § 3 mom. och 22 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1400/2010, 1 § 3 mom., 5 § 4 punkten och 7 § sådana de lyder i lag 501/2015, 2 § 4 och 12 punkten sådana de lyder i lag 1306/2007, 6 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1180/2016, 26 b § sådan den lyder i lag 480/2016 och bilagan sådan den lyder i lag 973/2017, och 
fogas till 2 §, sådan den lyder i lagarna 1306/2007, 1400/2010, 612/2012, 1072/2013, 1132/2013, 501/2015, 1722/2015 och 591/2017, nya 5 c—5 e punkter, till 5 §, sådan den lyder i lag 501/2015, en ny 5 punkt, till 6 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 501/2015, en ny 5 punkt och till lagen nya 9 a och 9 b § samt en ny mellanrubrik före 9 a § som följer: 
1 § 
För elström, stenkol, bränntorv, naturgas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt, koldioxidskatt och energiskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. 
Denna lag tillämpas inte på elström som produceras på ett fartyg eller tåg, i en bil eller i något annat transportmedel för dess eget behov och inte heller på elström som produceras i en generator vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere eller i ett kraftverk som består av flera elproduktionsanläggningar (generatorer) och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere. På elström som överförs till ett elnät, ellager eller skattefritt ellager från ett sådant kraftverk tillämpas dock denna lag. 
2 § 
I denna lag avses med 
4) elnät elnät som avses i 3 § 1 punkten i elmarknadslagen (588/2013) och som elmarknadsmyndigheten har beviljats elnätstillstånd eller i 12 § i elmarknadslagen avsedd befrielse från elnätstillstånd; ett ellager anses höra till elnätet, om det är anslutet direkt till elnätet och elström inte kan överföras för konsumtion från ellagret,
5 c) ellager en funktionell helhet bestående av anordningar, aggregat och byggnader avsedda för kortvarig elektrokemisk lagring av el,
5 d) skattefritt ellager annat än i 4 och 12 punkten avsett ellager för vilket Skatteförvaltningen har beviljat tillstånd för skattefri lagring av el,
5 e) innehavare av skattefritt ellager den som Skatteförvaltningen har beviljat tillstånd att i sin förvärvsverksamhet lagra el i ett skattefritt ellager,
 
12) kraftverk en på ett visst område verkande funktionell helhet vars syfte är att producera el eller el och värme samt lagra el i ellager, 
4 § 
Om stenkol eller naturgas används i kombinerad el- och värmeproduktion sänks energiinnehållsskatten med 100 procent av det som anges i skattetabellen. 
5 § 
Skyldiga att betala punktskatt och försörjningsberedskapsavgift för elström är 
4) de som inte är nätinnehavare men som i sin förvärvsverksamhet tar emot elström från en annan medlemsstat eller importerar elström från ett område utanför unionen, om elströmmen inte går via ett elnät i Finland, 
5) innehavare av skattefria ellager. 
6 § 
Punktskatt och försörjningsberedskapsavgift för elström påförs enligt skattetabellen för varje skatteperiod för den mängd elström som 
3) en i 5 § 3 punkten avsedd skattskyldig använder under skatteperioden, varvid skatt påförs till det belopp som utgör skillnaden mellan punktskatten på elström enligt skatteklass I och punktskatten på elström enligt skatteklass II, 
4) en skattskyldig enligt 5 § 4 punkten tar emot eller importerar, 
5) en innehavare av ett skattefritt ellager överlåter för konsumtion. 
Elproducenter och småskaliga producenter ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje kraftverk och innehavare av skattefria ellager ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje skattefritt ellager. 
7 § 
Fri från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är elström som 
1) förbrukas vid produktion av el eller vid kombinerad produktion av el och värme i ett kraftverks apparater för egen förbrukning, 
2) har producerats av en småskalig producent och som inte överförs till ett elnät, 
3) överförs till ett elnät av en elproducent, en småskalig producent eller en sådan skattskyldig som avses i 5 § 4 punkten, 
4) överförs mellan elnät, 
5) en nätinnehavare eller elproducent överför till en annan elproducent, 
6) överförs till ett skattefritt ellager av en nätinnehavare, elproducent eller småskalig producent, 
7) överförs från ett skattefritt ellager till ett elnät eller ett annat skattefritt ellager, 
8) överförs från ett ellager till ett elnät, ett skattefritt ellager eller ett annat ellager, 
9) levereras för att direkt användas inom den eldrivna spårbundna trafiken, 
10) överförs till ett område utanför unionen eller levereras till förbrukning i något annat område inom unionen än Finland. 
Verksamhet och tillstånd i anslutning till skattefri lagring av elenergi 
9 a § 
Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd att vara verksam som innehavare av ellager och tillstånd för hållande av skattefritt ellager. Tillståndet måste vara gällande när verksamheten inleds och så länge den pågår. 
Tillstånd för hållande av skattefritt ellager kan beviljas den som i sin förvärvsverksamhet bedriver lagring av el i ett ellager placerat på ett fast driftställe. 
Tillståndet för skattefritt ellager beviljas för en lokal, ett område eller ett aggregat som är i tillståndshavarens besittning och kan övervakas av den behöriga myndigheten och för vilket den sökande har beviljats eller beviljas tillstånd att vara verksam som innehavare av skattefritt ellager. 
Den sökandes namn, adress och kontaktuppgifter ska framgå av ansökan. Uppgift ska också ges om ellagrets effekt och fastighetsbeteckning. En separat ansökan ska göras för varje ellager. Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska uppges för verkställandet av, tillsynen över och utvecklandet av beskattningen. I övrigt tillämpas vad som föreskrivs i 26—30 § i punktskattelagen. 
9 § b 
På en innehavare av skattefritt ellager tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod. 
Skattefri lagring av el ska göras i ett skattefritt ellager. Mängden el som matas in och ut ur ellagret ska mätas på ett tillförlitligt sätt. Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om hur mängden el ska mätas. 
22 § 
Den i 4 § 3 mom. avsedda skattesänkningen och den i 21 § avsedda skattefriheten kan genomföras så att den skatt som betalats för naturgas helt eller delvis återbärs till användaren på ansökan. 
26 b § 
En elnätsinnehavare, en elproducent och en innehavare av skattefritt ellager ska årligen specifikt för varje stödmottagare till den stödmyndighet som avses i punktskattelagen anmäla leverans av el enligt 4 § 2 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 2 § 5 d och 5 e punkten, 5 § 5 punkten, 6 § 1 mom. 5 punkten, 6 § 3 mom., 9 a och 9 b § samt 26 b § tillämpas dock först från och med den 1 april 2019. 
Bilaga 
SKATTETABELL 1 
Produkt 
Produkt- 
grupp 
Energiinnehållsskatt 
Koldioxid-skatt 
Försörjningsberedskapsavgift 
Sammanlagt 
 
 
 
 
 
 
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euro/t 
52,77 
147,81 
1,18 
201,76 
Naturgas, euro/MWh 
7,63 
12,94 
0,084 
20,654 
SKATTETABELL 2 
Produkt 
Produkt-grupp 
Energi-skatt 
Försörjningsberedskapsavgift 
Sammanlagt 
 
 
 
 
 
Elström cent/kWh 
 
 
 
 
– skatteklass I 
2,24 
0,013 
2,253 
– skatteklass II 
0,69 
0,013 
0,703 
Tallolja cent/kg 
27,51 
0,00 
27,51 
Bränntorv euro/MWh 
3,00 
0,00 
3,00 
3. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 4 § i lagen om punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) sådan den lyder i lagarna 1186/2014 och 247/2018, ett nytt 3 mom. som följer: 
4 § 
Skatteåterbäringens belopp 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. återbärs till sökanden punktskatt till ett belopp av 7,5 cent per liter för lätt brännolja som använts i jordbruket under skatteåret 2018. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 20.11.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Matti
Torvinen
blå
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Reijo
Hongisto
blå
(delvis)
ersättare
Emma
Kari
gröna
ersättare
Riitta
Myller
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
RESERVATION 1 /sd
Motivering
Den höjning av energiskatterna som regeringen föreslår ökar de årliga skatteintäkterna med ungefär 33 miljoner euro netto. Vid sidan av de ökade skatteintäkterna motiveras propositionen med bland annat positiva miljöeffekter, eftersom skatterna höjs mer i fråga om sådan energiproduktion som orsakar mer utsläpp. Å andra sidan gäller två tredjedelar av skattehöjningarna utsläpp som omfattas av utsläppshandeln, vilket försvagar utsläppsstyrningen, även om annulleringen av utsläppsrätter bland annat via den så kallade marknadsstabilitetsreserven leder till att utsläppen minskar också inom den handlande sektorn. Regeringen räknar med att skattehöjningen får små konsekvenser för utsläppen inom den ansvarsfördelningssektor som inte omfattas av utsläppshandel. 
Med tanke på utsläppsminskningar är det anmärkningsvärt att regeringen inte analyserar några politiska alternativ i propositionen. Det står klart att samma pengar kunde användas för effektivare åtgärder i syfte att minska utsläppen. Lagförslagets konsekvenser redovisas inte heller i fråga om exempelvis byten av oljeeldningssystem till miljövänligare uppvärmningssystem. 
Vid sidan av skattehöjningar kan till exempel direkta stöd införas för konvertering av uppvärmningssystem för att påverka människornas val. Det är oklart varför regeringen inte har övervägt det här alternativet. Energiförbrukningen kan också påverkas genom ändringar i stödsystemet för bostadsproduktion. Vi socialdemokrater har föreslagit att hushållsavdraget ska användas för att minska utsläppen från boendet på så sätt att avdraget ska vara större i fråga om investeringar i nya energisystem i egnahemshus. Hushållsavdraget kunde också omfatta energirenoveringar som delägarna i bostadsaktiebolag ska finansiera. Systemet med reparationsunderstöd från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan ses över så att det bidrar till energiinvesteringar i småhus och använder energieffektivitet som kriterium för understöd till alla projekt. Samtidigt kan mervärdesskatten på förnyande av energisystem sänkas. Det finns alltså en lång rad alternativ när det gäller att öka energirenoveringar och miljövänlig bostadsproduktion. Det är bra att utskottet lyfter fram de här möjligheterna i sitt betänkande. 
Beslut att höja skatterna bör analyseras med avseende på rättvisa och effekter på inkomstfördelningen. Av propositionen framgår att de största skattehöjningarna gäller fjärrvärmesektorn (21 miljoner euro) och den individuella husuppvärmningen (4 miljoner euro). Kostnaderna inom byggnation, jordbruk och industri kommer att stiga med sammanlagt 8 miljoner euro. De här skattehöjningarna ska göras utöver de energiskattehöjningar som regeringen fattade beslut om i fjol. Skatten på fjärrvärme höjdes vid ingången av det här året med ungefär 15 miljoner euro och skatten på individuell husuppvärmning höjdes med 10 miljoner euro. 
Regeringen uppger också att propositionen har obetydliga konsekvenser för inkomstskillnaderna. Bedömningen bygger på jämförelser som gjorts per inkomstdecil. Men den här infallsvinkeln som gäller alla medborgare visar inte tillräckligt exakt vilka effekterna på inkomstfördelningen är, eftersom de fördelas ojämnt inom inkomstklasserna. Skattehöjningarna berör nästan 200 000 personer som bor i hus med oljeeldning och sådana invånare i städer i södra Finland som bor i bostäder med fjärrvärme. De årliga uppvärmningskostnaderna för de här grupperna kommer att stiga med 14 euro i genomsnitt. Exempelvis beräknades den skattehöjning som trädde i kraft vid ingången av året höja de årliga boendekostnaderna med 43 euro i genomsnitt för dem som bor i egnahemshus med oljeeldning. När besluten om nya skattehöjningar fattas bör man kontrollera att årliga skattehöjningar inte drabbar enskilda hushåll oskäligt hårt. Därför är det motiverat att stödja förnyande av energisystem vid sidan av skattehöjningarna. 
Propositionen berör bara ett begränsat antal hushåll. Därför bör effekterna på inkomstfördelningen granskas närmare. Dessutom finns det skäl att bedöma hur besluten påverkar bostadspriserna. Regeringen har fattat en lång rad beslut som får återverkningar på bostadspriserna. Exempelvis har fastighetsskatten höjts med mer än 100 miljoner euro på årsnivå. 
Propositionen med förslag till höjning av energibeskattningen är alltså bristfällig både ur miljösynvinkel och med avseende på rättvisa. Den underbyggs inte av några sådana utredningar av olika alternativ som en bra lagstiftning kräver. 
I propositionen och i finansutskottets betänkande sägs att den modell för ersättning av skördeskador som nu ska tillämpas är problematisk på många sätt. Samma problem påtalades redan tidigare i år när finansutskottet behandlade ett förslag till ersättning av skördeskador 2017 enligt samma modell (FiUB 2/2018 rd). Modellen behandlar inte alla skadedrabbade rättvist och den kan ha skadliga effekter för gårdarnas investeringar i förnybar energi. Redan före det hade finansutskottet i sitt betänkande FiUB 18/2017 rd påpekat att modellen med återbäring av energiskatter är problematisk eftersom den inte gäller flytgas eller bioflytgas. För framtida behov måste det därför tas fram en fungerande ersättningsmodell som beaktar de aktuella problemen. Märk väl att finansutskottet i betänkandet upprepar sin ståndpunkt att den aktuella stödformen bör användas bara som engångsåtgärd. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner fyra uttalanden (Reservationens förslag till uttalanden). 
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen följer skattehöjningarnas inverkan på ökningen av boendekostnaderna och vidtar åtgärder vid behov. 
2. Riksdagen förutsätter att regeringen bevakar skattehöjningarnas effekter på utsläppen och vid behov vidtar åtgärder för att utöka utsläppsminskningarna. 
3. Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en övergripande proposition som ska säkerställa en övergång till miljömässigt hållbara uppvärmningssystem. I utredningen ska det ingå en samlad analys av olika alternativ, till exempel hushållsavdraget, reparations- och energiunderstöden och en översyn av mervärdesskatten. 
4. Riksdagen förutsätter att statsrådet på det sätt som antyds i FiUB 22/2017 rd och JsUU 22/2017 rd omedelbart börjar bereda en modell för ersättning av skördeskador som kan införas i stället för ett förfarande som är avsett att vara en engångsföreteelse; den nya modellen får inte heller strida mot målen för den nationella energi- och klimatstrategin.  
Helsingfors 20.11.2018
Timo
Harakka
sd
Pia
Viitanen
sd
Maria
Tolppanen
sd
Riitta
Myller
sd
RESERVATION 2 /gröna
Motivering
Regeringen föreslår att skatten på torv höjs med 1,10 euro, vilket betyder att skatten kommer att bli 3 euro per megawattimme. Men beskattningen av torv kommer heller inte efter höjningen att följa den gällande energiskattemodellen och kommer att ligga under den nivå som gällde vid ingången av regeringsperioden. 
I sin färska rapport om klimatförändringen uppmanar IPCC samtliga länder att göra allt de kan för att begränsa klimatförändringen till 1,5 grader. Insatserna mot klimatförändringen måste därför bli mer ambitiösa och göras snabbare än hittills. 
Finland måste axla sitt ansvar och inleda nedläggning av stöd till fossila bränslen. Användningen av torv bör vara avvecklad senast 2020. Vi föreslår att skatten på torv redan nästa år höjs betydligt mer än vad som föreslås (2,20€/MWh), så att den stiger till nivån 4,10 euro per megawattimme. På tio år bör vi avveckla alla stöd till fossila bränslen. 
Klimatförändringens effekter syns också i det finländska jordbruket. Regeringen föreslår att jordbrukarna ska få ersättning för skördeskador till följd av den torra sommaren. Vi ser det som motiverat att man solidariskt bär ansvar för de negativa effekterna av klimatförändringen, men det bör göras på ett hållbart sätt. 
Regeringen föreslår att en del av ersättningarna ska betalas till jordbrukarna i form av förhöjd återbäring av energiskatt, alltså på samma sätt som 2018. Bakgrunden var då att rikliga regn hade lett till skördeskador. 
Det är inte hållbart att dirigera ersättningar till jordbrukarna via förhöjda återbäringar av energiskatter. Ersättningarna går inte till de gårdar som har lidit mest av torkan och modellen bidrar heller inte till bekämpningen av klimatförändringen. Vi måste bygga upp en mer hållbar ersättningsmodell som bättre styr pengarna till dem som har lidit mest av skadorna. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet, 
att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet men skattetabell 2 med följande ändringar, (Reservationens ändringsförslag) 
att riksdagen förkastar lagförslag 3 och 
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 
 
VEROTAULUKKO 2 
SKATTETABELL 2 
Produkt 
Produkt-grupp 
Energi-skatt 
Försörjningsberedskapsavgift 
Sammanlagt 
 
 
 
 
 
Elström cent/kWh 
 
 
 
 
– skatteklass I 
2,24 
0,013 
2,253 
– skatteklass II 
0,69 
0,013 
0,703 
Tallolja cent/kg 
27,51 
0,00 
27,51 
Bränntorv euro/MWh 
4,10 
0,00 
3,00 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en ny proposition om kompensation till jordbrukare för skördeskador. Kompensationen ska riktas korrekt och uppmuntra till användning av miljövänliga energikällor.  
Helsingfors 20.11.2018
Emma
Kari
gröna
RESERVATION 3 /saf
Motivering
Vi sannfinländare anser att energi- och klimatpolitiken ska stödja och inte bromsa upp sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Konkurrenskraften för vår energiintensiva exportsektor måste säkerställas genom sänkt energibeskattning: skatterna på el och annan energi bör under loppet av två valperioder sänkas till miniminivån i EU. Vår industri är den mest energiintensiva i hela EU. I stället ska energistöden och kompensationerna för elskatt slopas. Sannfinländarna har som mål att öka hushållens köpkraft samtidigt som priset på mobilitet och transporter inte höjs så att det äventyrar den finländska industrins konkurrenskraft eller förutsättningarna för att få arbete och sysselsätta människor i glesbygden. 
Energiskatterna är platta skatter, så en sänkning av dem stöder framför allt låginkomsttagarnas köpkraft. I EU-politiken och den internationella politiken måste vi härefter vara mer aktiva och ta mer initiativ i de beslutsprocesser som påverkar den nationella konkurrenskraften i Finland. Vi måste se till att energi- och miljöfrågorna inte leder till försök som riskerar arbetstillfällena inom industrin i vårt land. Grunden för vårt samhälle lades med hjälp av industrin och dess framtid får inte urholkas. Vi sannfinländare anser att det verkligen är en god gärning för miljön att ha kvar industrin i hemlandet. Vår energipolitik stöder sig på en varierad energipalett som också inbegriper kärnkraft. 
Boendekostnaderna utgör mer än en tredjedel av lönen för många. Det är ett stort samhällsekonomiskt och mänskligt problem. Vi vill inte höja till exempel skatterna på uppvärmningsbränslen så som regeringen nu gör. Regeringens planer på att höja bränsleskatten slår hårdast mot dem som inte har råd att investera i modern uppvärmning och som bor i äldre bostäder. Höjningen av skatterna på uppvärmningsbränslen måste återtas. 
Regeringen höjde skatten på drivmedel 2016 med mer än två cent per liter. I det sammanhanget gick regeringen in för att se över skattehöjningen på nytt om priset på råolja stiger till mer än 80 dollar per fat. Bränslepriserna har nu stigit högt men regeringen har inte hållit vad den lovat. 
Utanför bosättningscentra är det praktiskt taget nödvändigt att använda bil för att ta sig till jobbet eller skolan eller för att uträtta ärenden. Eftersom landet är glest bebott har bränslepriset dessutom stor betydelse för transportkostnaderna och därmed för produktpriserna samt, i fråga om exporten, för landets konkurrenskraft. Sannfinländarna kräver att skattehöjningen återtas. Det ligger i de finländska transportföretagarnas och industrins intresse, för att inte tala om alla finländare som dagligen behöver använda bil. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 3 enligt betänkandet, 
att riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 med följande ändringar (Reservationens ändringsförslag). 
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) 1 § 1 mom., 2 § 1 punkten underpunkt h och 10 punkten, 2 b § 1 mom. 3 och 8 punkten, 4 § 2 mom. och bilagan till lagen, 
sådan den lyder, 1 § 1 mom. i lag 256/2012, 2 § 1 punkten underpunkt h och 10 punkten samt 2 b § 1 mom. 3 och 8 punkten i lag 1399/2010, 4 § 2 mom. i lag 378/2015 och bilagan i lag 972/2017, som följer: 
1 § 
För flytande bränslen och för de produkter som avses i 2 a § ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt och koldioxidskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. 
2 § 
I denna lag avses med 
1)flytande bränsle
h) produkter som hör till varukod 3824 99 86, 3824 99 92 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3824 99 93, 3824 99 96 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3826 00 10 och 3826 00 90 i tulltariffen, om de är avsedda att användas som uppvärmnings- eller motorbränslen,
 
10)bensin för små motorertill varukod 2710 12 41 i tulltariffen hänförlig produkt vars nedan nämnda egenskaper motsvarar angivna gränsvärden:  
2 b § 
Det tillsyns- och överföringssystem som regleras i 4, 8 och 9 kap. i punktskattelagen (182/2010) tillämpas på följande flytande bränslen: 
3) produkter som hör till varukoderna 2710 12–2710 19 68, 2710 20–2710 20 39, 2710 20 90 (endast för produkter av vilka mindre än 90 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 210 °C, och minst 65 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 250 °C enligt ISO 3405-metoden [likvärdig med ASTM D 86-metoden]) i tulltariffen, men på produkter som hör till 2710 12 21, 2710 12 25, 2710 19 29 och 2710 20 90 (endast för produkter av vilka mindre än 90 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 210 °C, och minst 65 volymprocent [inklusive förluster] destillerar vid 250 °C enligt ISO 3405-metoden [likvärdig med ASTM D 86-metoden]) i tulltariffen dock endast när produkterna överförs i parti utan förpackning, 
8) produkter som hör till varukod 3824 99 86, 3824 99 92 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3824 99 93, 3824 99 96 (utom rostskyddsmedel innehållande aminer som aktiv beståndsdel och sammansatta oorganiska lösnings- och spädningsmedel för klara lacker och liknande produkter), 3826 00 10 och 3826 00 90 i tulltariffen, om de är avsedda att användas som uppvärmnings- eller motorbränslen. 
4 § 
Om lätt brännolja, biobrännolja, flytgas, bioflytgas eller tung brännolja används i kombinerad el- och värmeproduktion sänks energiinnehållsskatten med 100 procent i förhållande till vad som anges i skattetabellen. För biobrännolja eller bioflytgas som hör till en produktgrupp som markeras med förkortningen T sänks energiinnehållsskatten dock med 50 procent. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
SKATTETABELL 
(Som i LM 66/2018 rd) 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 1 § 1 och 3 mom., 2 § 4 och 12 punkten, 4 § 3 mom., 5 § 4 punkten, 6 § 1 mom. 3 och 4 punkten och 3 mom., 7 §, 22 § 1 mom., 26 b § och bilagan, 
av dem 1 § 1 mom., 4 § 3 mom. och 22 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1400/2010, 1 § 3 mom., 5 § 4 punkten och 7 § sådana de lyder i lag 501/2015, 2 § 4 och 12 punkten sådana de lyder i lag 1306/2007, 6 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1180/2016, 26 b § sådan den lyder i lag 480/2016 och bilagan sådan den lyder i lag 973/2017, och 
fogas till 2 §, sådan den lyder i lagarna 1306/2007, 1400/2010, 612/2012, 1072/2013, 1132/2013, 501/2015, 1722/2015 och 591/2017, nya 5 c—5 e punkter, till 5 §, sådan den lyder i lag 501/2015, en ny 5 punkt, till 6 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 501/2015, en ny 5 punkt och till lagen nya 9 a och 9 b § samt en ny mellanrubrik före 9 a § som följer: 
1 § 
För elström, stenkol, bränntorv, naturgas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt, koldioxidskatt och energiskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. 
Denna lag tillämpas inte på elström som produceras på ett fartyg eller tåg, i en bil eller i något annat transportmedel för dess eget behov och inte heller på elström som produceras i en generator vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere eller i ett kraftverk som består av flera elproduktionsanläggningar (generatorer) och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere. På elström som överförs till ett elnät, ellager eller skattefritt ellager från ett sådant kraftverk tillämpas dock denna lag. 
2, 4, 5, 6, 7, 9a, 9 b, 22 ja 26 b § 
(Som i FiUB) 
Ikraftträdelsebestämmelsen 
(Som i FiUB) 
SKATTETABELL 1 OCH 2 
(Som i LM 65/2018 rd) 
Helsingfors 20.11.2018
Ville
Vähämäki
saf
Toimi
Kankaanniemi
saf
Senast publicerat 27.11.2018 11:21