Betänkande
FiUB
25
2017 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 15 och 29 § i mervärdesskattelagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 15 och 29 § i mervärdesskattelagen (RP 155/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Delegationen har hört 
specialsakkunnig
Tuula
Karjalainen
finansministeriet
specialsakkunnig
Antti
Sinkman
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Mikko
Huuskonen
arbets- och näringsministeriet
utvecklingschef
Jukka
Hakola
​Finlands Kommunförbund
Inspira Ab:s biträdande direktör
Tuomas
Määttä
Kommunfinans Abp
direktör
Anu
Kärkkäinen
Byggnadsindustrin RT rf
jurist
Johanna
Aho
RAKLI ry
skatteexpert
Timo
Torkkel
Suomen Veroasiantuntijat rf.
Delegationen har fått skriftligt yttrande av 
Senatfastigheter
Trafikverket
Helsingfors stad
Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster
Centralhandelskammaren
Finlands Vattenverksförening rf
Skattebetalarnas Centralförbund rf.
Ingent yttrande av: 
kommunikationsministeriet
Skatteförvaltningen
Finlands näringsliv rf
Finanssiala ry
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.
PROPOSITIONEN
I denna proposition föreslås det att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas till att omfatta också andra projekt än statliga trafikledsprojekt. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. 
Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas på motsvarande sätt som i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
De föreslagna bestämmelserna ska gälla periodisering av utgifter för och inkomster av långsiktiga projekt som omfattar helhetstjänster och tidpunkten för när skyldigheten att betala mervärdesskatt uppkommer. 
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2018. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 
Avsikten är att i betydande utsträckning bredda tillämpningsområdet för de specialbestämmelserna om beskattning av så kallade livscykelprojekt. För närvarande gäller bestämmelserna enbart trafikledsprojekt men i fortsättningen ska de kunna tillämpas på andra aktörer än statliga. Också byggnader eller bestående konstruktioner samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre föreslås kunna bli föremål för tillämpning. Specialbestämmelserna gäller således en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster och periodisering av utgifter för och inkomster av tjänsterna. 
Utskottet anser att propositionen är motiverad och på grundval av de sakkunnigas yttranden uppenbart behövlig. Den nuvarande snäva regleringen har i många avseenden varit ett hinder för projekt som innefattar allomfattande tjänster av denna typ eftersom beskattningen inte har motsvarat projektens ekonomiska verklighet. Det här har varit ett skäl till att många företag inte har varit villiga att delta i projekten. Propositionen rättar till den bristen. 
De föreslagna ändringarna har redan länge stått högt på önskelistan i synnerhet i kommunerna, där lagändringen kommer att skapa nya alternativa sätt att finansiera investeringar. Det har ansetts synnerligen positivt att tillämpningsområdet är brett och täcker in inte bara nybyggnation utan också ombyggnadsprojekt. Det har också varit tal om att de eftersläpande, omfattande investeringarna i grundliga reparationer av skolor runt om i landet till följd av dålig inomhusluft skulle kunna åtgärdas som helhetstjänster. 
De sakkunniga som hörts har också lyft fram positiva erfarenheter av statliga projekt. En viktig poäng i sammanhanget är att serviceproducenten, det vill säga projektbolaget, svarar för riskerna, bland annat underhållet, under avtalsperioden. Bolaget har alltså ett stort intresse av att producera tjänsterna hållbart och effektivt. Modellen borgar också för att den kvalitetsnivå som avtalats bibehålls under hela avtalsperioden. 
På kommunnivå innebär de nya finansieringsformerna att en del av investeringsutgifterna i framtiden ska tas upp som långsiktiga driftsekonomiutgifter. Det här kräver noggrann planering och en ny form av riskbedömning. Kommunförbundet uppger att de nya utmaningarna har noterats i samband med beredningen. 
Utskottet tillstyrker således propositionen som sådan. Den torde inte ha någon större betydelse för intäkterna av samfunds- och mervärdesskatten. 
För klarhetens skull kan det konstateras att de föreslagna bestämmelserna i näringsskattelagen och lagen om mervärdesskatt är avsedda att tillämpas och tolkas överensstämmande. I definitionen av begreppet helhetstjänst måste man emellertid beakta bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis de lett till i EU-domstolen. Variationerna i ikraftträdandebestämmelserna beror på mervärdesskattelagens särdrag. Bestämmelserna står alltså inte i konflikt med varandra. 
Utskottet håller med om att det finns skäl att lämna de situationer där intressegemenskap råder utanför tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Om den som beställer respektive levererar helhetstjänster hör till samma koncern övergår ansvaret och riskerna inte enbart på leverantören på det sätt som avses. Det rör sig om en bestämmelse vars syfte är att förhindra skatteplanering och som är nödvändig bland annat av tillsynsskäl. 
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det inte i detta sammanhang finns någon anledning att ta ställning till de ränteavdragsbestämmelser som är under beredning. Men det är relevant att notera sambandet mellan den föreliggande propositionen och kommande ändringar. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 155/2017 rd utan ändringar. 
Helsingfors 12.12.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
Betänkande
FiUB
25
2017 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 15 och 29 § i mervärdesskattelagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 15 och 29 § i mervärdesskattelagen (RP 155/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Delegationen har hört 
specialsakkunnig
Tuula
Karjalainen
finansministeriet
specialsakkunnig
Antti
Sinkman
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Mikko
Huuskonen
arbets- och näringsministeriet
utvecklingschef
Jukka
Hakola
​Finlands Kommunförbund
Inspira Ab:s biträdande direktör
Tuomas
Määttä
Kommunfinans Abp
direktör
Anu
Kärkkäinen
Byggnadsindustrin RT rf
jurist
Johanna
Aho
RAKLI ry
skatteexpert
Timo
Torkkel
Suomen Veroasiantuntijat rf.
Delegationen har fått skriftligt yttrande av 
Senatfastigheter
Trafikverket
Helsingfors stad
Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster
Centralhandelskammaren
Finlands Vattenverksförening rf
Skattebetalarnas Centralförbund rf.
Ingent yttrande av: 
kommunikationsministeriet
Skatteförvaltningen
Finlands näringsliv rf
Finanssiala ry
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.
PROPOSITIONEN
I denna proposition föreslås det att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas till att omfatta också andra projekt än statliga trafikledsprojekt. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. 
Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas på motsvarande sätt som i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
De föreslagna bestämmelserna ska gälla periodisering av utgifter för och inkomster av långsiktiga projekt som omfattar helhetstjänster och tidpunkten för när skyldigheten att betala mervärdesskatt uppkommer. 
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2018. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 
Avsikten är att i betydande utsträckning bredda tillämpningsområdet för de specialbestämmelserna om beskattning av så kallade livscykelprojekt. För närvarande gäller bestämmelserna enbart trafikledsprojekt men i fortsättningen ska de kunna tillämpas på andra aktörer än statliga. Också byggnader eller bestående konstruktioner samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre föreslås kunna bli föremål för tillämpning. Specialbestämmelserna gäller således en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster och periodisering av utgifter för och inkomster av tjänsterna. 
Utskottet anser att propositionen är motiverad och på grundval av de sakkunnigas yttranden uppenbart behövlig. Den nuvarande snäva regleringen har i många avseenden varit ett hinder för projekt som innefattar allomfattande tjänster av denna typ eftersom beskattningen inte har motsvarat projektens ekonomiska verklighet. Det här har varit ett skäl till att många företag inte har varit villiga att delta i projekten. Propositionen rättar till den bristen. 
De föreslagna ändringarna har redan länge stått högt på önskelistan i synnerhet i kommunerna, där lagändringen kommer att skapa nya alternativa sätt att finansiera investeringar. Det har ansetts synnerligen positivt att tillämpningsområdet är brett och täcker in inte bara nybyggnation utan också ombyggnadsprojekt. Det har också varit tal om att de eftersläpande, omfattande investeringarna i grundliga reparationer av skolor runt om i landet till följd av dålig inomhusluft skulle kunna åtgärdas som helhetstjänster. 
De sakkunniga som hörts har också lyft fram positiva erfarenheter av statliga projekt. En viktig poäng i sammanhanget är att serviceproducenten, det vill säga projektbolaget, svarar för riskerna, bland annat underhållet, under avtalsperioden. Bolaget har alltså ett stort intresse av att producera tjänsterna hållbart och effektivt. Modellen borgar också för att den kvalitetsnivå som avtalats bibehålls under hela avtalsperioden. 
På kommunnivå innebär de nya finansieringsformerna att en del av investeringsutgifterna i framtiden ska tas upp som långsiktiga driftsekonomiutgifter. Det här kräver noggrann planering och en ny form av riskbedömning. Kommunförbundet uppger att de nya utmaningarna har noterats i samband med beredningen. 
Utskottet tillstyrker således propositionen som sådan. Den torde inte ha någon större betydelse för intäkterna av samfunds- och mervärdesskatten. 
För klarhetens skull kan det konstateras att de föreslagna bestämmelserna i näringsskattelagen och lagen om mervärdesskatt är avsedda att tillämpas och tolkas överensstämmande. I definitionen av begreppet helhetstjänst måste man emellertid beakta bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis de lett till i EU-domstolen. Variationerna i ikraftträdandebestämmelserna beror på mervärdesskattelagens särdrag. Bestämmelserna står alltså inte i konflikt med varandra. 
Utskottet håller med om att det finns skäl att lämna de situationer där intressegemenskap råder utanför tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Om den som beställer respektive levererar helhetstjänster hör till samma koncern övergår ansvaret och riskerna inte enbart på leverantören på det sätt som avses. Det rör sig om en bestämmelse vars syfte är att förhindra skatteplanering och som är nödvändig bland annat av tillsynsskäl. 
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det inte i detta sammanhang finns någon anledning att ta ställning till de ränteavdragsbestämmelser som är under beredning. Men det är relevant att notera sambandet mellan den föreliggande propositionen och kommande ändringar. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 155/2017 rd utan ändringar. 
Helsingfors 12.12.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
Senast publicerat 27.9.2019 13:21