Senast publicerat 01-12-2021 11:36

Betänkande FiUB 28/2021 rd RP 188/2021 rd Finansutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 31 § i lagen om beskattningsförfarande samt av vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 31 § i lagen om beskattningsförfarande samt av vissa lagar som har samband med den (RP 188/2021 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Sakkunniga

Delegationen har hört 

  • specialsakkunnig Leena Aine 
    finansministeriet
  • specialsakkunnig Anna Lehtimäki 
    finansministeriet
  • ledande skatteexpert Lauri Savander 
    Skatteförvaltningen
  • ledande skatteexpert Päivi Viitanen 
    Skatteförvaltningen
  • skattedirektör Anita Isomaa 
    Finlands näringsliv rf
  • skattejurist Lauri Luukkonen 
    Finanssiala ry
  • skatteexpert Saara Hietanen 
    Finnwatch rf
  • ledande skatteexpert Emmiliina Kujanpää 
    Centralhandelskammaren
  • skattepolitisk expert Niko Pankka 
    Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Senior Advisor Merja Raunio 
    Finlands Advokatförbund
  • skatteexpert Virpi Pasanen 
    Suomen Veroasiantuntijat ry
  • skatteexpert Jukka-Pekka Hellman 
    Företagarna i Finland rf
  • universitetslektor Katariina Pankakoski 
    Aalto-universitetet
  • professor Pekka Nykänen 
    Tammerfors universitet
  • professor Reijo Knuutinen 
    Åbo universitet
  • professor Juha Lindgren 
    Vasa universitet.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Finlands Kommunförbund
  • Skattebetalarnas Centralförbund rf
  • professor Marjaana Helminen 
    Helsingfors universitet.

Inget yttrande av 

  • arbets- och näringsministeriet
  • Teknologiindustrin rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås ändringar i lagen om beskattningsförfarande, mervärdesskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och lagen om koncernavdrag för slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De viktigaste ändringsförslagen gäller bestämmelsen om rättelse av internprissättning i lagen om beskattningsförfarande, där det ska föreskrivas mer ingående än tidigare om vissa element i analysen av internprissättning. Målet är att rättelser av internprissättning med stöd av en nationell bestämmelse ska kunna göras enligt hela omfattningen i den avtalsbestämmelse som gäller företag som är i intressegemenskap sinsemellan i OECD:s modellavtal för skatter som gäller internprissättning och i OECD:s riktlinjer för internprissättning. Då motsvarar den nationella lagstiftningen bestämmelsen i fråga i OECD:s modellavtal för skatter och de OECD-riktlinjer för internprissättning som ska användas vid tolkning av skatteavtal. 

I propositionen föreslås det att ett omnämnande enligt vilket internprissättning bedöms inom ramarna för principen om marknadsmässiga villkor fogas till bestämmelsen om rättelse av internprissättning. Det är fråga om en precisering, eftersom principen om marknadsmässiga villkor redan ingår i den gällande bestämmelsen. Dessutom ska bestämmelsen klart ange att den analys som gäller marknadsmässiga villkor i en transaktion alltid ska innehålla ett avgörande av transaktionen enligt dess faktiska innehåll. Först därefter ska det vara möjligt att framskrida med de olika skedena i analysen av internprissättning till fastställande av ett pris enligt principen om marknadsmässiga villkor. Som följd av de ändringar som föreslås i bestämmelsen ska det gå att avgöra en transaktion och göra rättelse av internprissättning enligt omfattningen i OECD:s riktlinjer för internprissättning. Under exceptionella förhållanden, när de villkor som anges i bestämmelsen uppfylls, kan en transaktion som genomförts i intressegemenskap enligt den föreslagna regleringen åsidosättas och vid behov ersättas med en annan transaktion i enlighet med principen om marknadsmässiga villkor. Också till dessa delar motsvarar förslaget OECD:s riktlinjer för internprissättning. 

Förslaget grundar sig på en skrivning om internationell beskattning i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Efter ändringen motsvarar innehållet i Finlands lagstiftning de avtal som Finland ingått för att undvika dubbelbeskattning, i vilka det finns en bestämmelse som gäller internprissättning i OECD:s modellavtal för skatter som hänför sig till rättelse av beskattning av transaktioner som genomförs mellan företag i intressegemenskap med anledning av avvikelse från principen om marknadsmässiga villkor. Genom ändringen kommer den inhemska regleringen om internprissättning också att likna innehållet i regleringen i många andra stater. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2022. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Genom propositionen revideras bestämmelsen om rättelse av internprissättning så att den kan till-lämpas i hela omfattningen av OECD:s riktlinjer för internprissättning i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Ett annat syfte är att få tillämpningsområdet för vår lagstiftning att i princip motsvara den bestämmelse i Finlands skatteavtal som införts i enlighet med artikel 9 i OECD:s modellavtal för skatter. 

De utfrågade sakkunniga var av olika åsikt om propositionen. En del ansåg att propositionen behövs, medan andra ställde sig kritiska till detaljerna i propositionen. Trots att de sakkunniga i princip backade upp propositionens syften, uttrycktes oro över garantierna för den skattskyldiges rättsskydd, en korrekt och noggrant avgränsad tolkning av bestämmelserna samt över att riksdagens lagstiftande makt överförs till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, dvs. OECD. De sakkunniga underströk vikten av Skatteförvaltningens anvisningar och uppföljningen av propositionen. Utskottet behandlar dessa viktiga teman nedan. 

Garantier för rättssäkerheten

En del av de sakkunniga ansåg att bestämmelsen om rättelse av internprissättning särskilt bör innehålla skrivningar som framhäver garantierna för den skattskyldiges rättsskydd. Sakkunniga ansåg det nödvändigt att uttryckligen föreskriva om fördelningen av bevisbördan mellan den skattskyldige och skattetagaren samt om hörande av den skattskyldige. Också bestämmelserna om utredning av ärenden måste enligt sakkunniga uttryckligen tas in i lagen. 

Utskottet betonar betydelsen av den skattskyldiges rättsskydd och hänvisar här till 26 och 26 b § i den gällande lagen om beskattningsförfarande. Det är viktigt att skattetagarnas och de skattskyldigas intressen beaktas jämlikt vid tillämpningen av bestämmelserna om internprissättning. Likaså är det angeläget att den skattskyldige hörs när bestämmelserna tillämpas. Hörandet ska ske så att den skattskyldige har skälig tid att lämna bemötande eller annan redogörelse. I samband med hörandet ska Skatteförvaltningen i mån av möjlighet nämna de omständigheter som de skattskyldige ska redogöra för. 

Också i fråga om utredningsskyldigheten hänvisar utskottet till 26 § i lagen om beskattningsförfarande. När den skattskyldige har fullgjort sin deklarationsskyldighet ska skattemyndigheten och den skattskyldige så långt möjligt delta i att utreda ärendet. I huvudsak ska den part som har bättre förutsättningar att göra det lägga fram en utredning i ärendet. Om den andra parten i en rättshandling som den skattskyldige företagit inte är bosatt i Finland eller inte har hemvist här och skattemyndigheten inte med stöd av ett internationellt avtal kan få tillräcklig information om rättshandlingen eller dess andra part, ankommer det i första hand på den skattskyldige att lägga fram den utredning som avses i 26 § 4 mom. Med tanke på den skattskyldiges rättsskydd är det viktigt att Skatteförvaltningen är skyldig att motivera att förutsättningarna för tillämpning av regeln uppfylls efter det att den skattskyldige har fullgjort sin deklarations- och utredningsskyldighet. 

Utskottet betonar att tillämpningen av bestämmelserna om internprissättning alltid är ett förfarande som grundar sig på en bedömning från fall till fall och att det inte är fråga om ett massförfarande. Skatteförvaltningen undersöker således de uppgifter och redogörelser som den fått av den skattskyldige på ett sätt som är motiverat med beaktande av ärendets art och omfattning. Utskottet ser det som viktigt att Skatteförvaltningens anvisningar om god skatterevisionssedSkatteförvaltningens anvisningar: god skatterevisionssed (22.1.2018). uttryckligen preciserar vad som ska ingå i revisionsberättelserna om internprissättning. Utskottet anser det vara viktigt att åtminstone motsvarande uppgifter inkluderas i motiveringen till beslutet, eftersom beslutet enligt 26 b § i lagen om beskattningsförfarande ska motiveras om bestämmelserna om internprissättning har tillämpats vid avvikelsen från skattedeklarationen. I handlingarna ska det då antecknas vilken lagbestämmelse som beslutet grundar sig på. Utskottet understryker att den lagbestämmelse som ska anges är det tillämpade momentet i bestämmelsen om rättelse av internprissättning. 

Den skattskyldiges rättsskydd kräver att Skatteförvaltningen noggrant iakttar de förfarandebestämmelser som införts för att skydda den skattskyldige, vilket accentueras i situationer där bestämmelserna om internprissättning tillämpas. Också OECD:s riktlinjer för internprissättning betonar på många punkter vikten av noggranna utredningar och analyser. 

Dessutom understryker utskottet att de föreslagna bestämmelserna mer ingående anger de situationer där Skatteförvaltningen kan rätta beskattningen. Det föreslagna 2 mom. anger på vilka grunder en transaktion i intressegemenskap i samband med en analys gällande rättelse av internprissättning ska avgöras i enlighet med sitt faktiska innehåll. Det föreslagna 3 mom. anger de förutsättningar under vilka en transaktion i intressegemenskap i undantagsfall kan åsidosättas. Skatteförvaltningen ska alltid bedöma ärendet i enlighet med principen om marknadsmässiga villkor. 

Uttryckligt omnämnande av principen om marknadsmässiga villkor

Ordalydelsen i den gällande 31 § i lagen om beskattningsförfarande innehåller och definierar principen om marknadsmässiga villkor, även om begreppet inte uttryckligen nämns där. Att begreppet nu införs i 31 § förtydligar således endast den gällande bestämmelsen. Den ändrar inte på något sätt tillämpningsområdet för eller sättet att tillämpa 31 §. Det uttryckliga omnämnandet betonar dock att paragrafen endast möjliggör rättelser som baserar sig på principen om marknadsmässiga villkor. Att principen explicit nämns är ett viktigt förtydligande särskilt med beaktande av regeringens övriga propositioner om att definiera en transaktion i enlighet med dess faktiska innehåll samt om att åsidosätta och ersätta en transaktion med en annan. Utskottet betonar att principen om marknadsmässiga villkor sätter gränsen för dessa åtgärder som vidtas med stöd av 31 §. 

Förhållandet mellan bestämmelsen om rättelse av internprissättning och bestämmelsen om kringgående av skatt

Rättelse av beskattningen med stöd av andra bestämmelser kräver också efter ändringen alltid att villkoren för tillämpning av den bestämmelse som är tillämplig vid tidpunkten i fråga uppfylls, exempelvis i fråga om 28 § i lagen om beskattningsförfarande. Utskottet påpekar samtidigt att avsikten med propositionen inte är att ändra förhållandet mellan 31 och 28 §. Bestämmelserna har självständiga, av varandra oberoende tillämpningsområden. Utskottet betonar att rättelse av internprissättning blir aktuell endast om det är fråga om en intressegemenskap och det i transaktionen har avtalats om villkor eller villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sins-emellan oberoende parter och den skattskyldiges beskattningsbara inkomst därför har varit mindre eller förlusten har blivit större än den annars skulle ha varit. Tillämpningsområdet för bestämmelsen om kringgående av skatt är för sin del annorlunda, eftersom villkoret bland annat är att syftet är befrielse från skatt. 

Avgörande och åsidosättande av transaktioner

Sakkunniga ansåg att förhållandet mellan föreslagna 31 § 2 och 3 mom. är problematiskt och oklart. En del av de sakkunniga ansåg att propositionen till denna del inte uppfyller kravet på noggrann avgränsning i skattelagstiftningen och att bestämmelserna lämnar gränserna för Skatteförvaltningens prövningsrätt oklara eller rentav odefinierade. Också förhållandet mellan bestämmelserna förblev oklart för en del av de sakkunniga. 

Utskottet konstaterar att det är viktigt att skilja mellan avgörande av en transaktion enligt 31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande och åsidosättande av en transaktion enligt 31 § 3 mom. Enligt propositionen är det fråga om olika saker när man avgör och åsidosätter en transaktion. Transaktionen avgörs på grundval av en uppsättning faktiska omständigheter som omfattar villkoren i avtalet mellan parterna, parternas faktiska beteende och andra ekonomiska omständigheter. Avgörandet av en transaktion ska ingå i fastställandet av transaktionens pris på marknadsvillkor. Utifrån avgörandet enligt 31 § 2 mom. kan en transaktion aldrig åsidosättas, utan vid åsidosättandet ska det säkerställas att förutsättningarna för tillämpning av 31 § 3 mom. är uppfyllda. 

Avgörande av transaktioner.

Avgörande av en transaktion går ut på att man som beskattningsunderlag utreder den skattskyldiges transaktion i enlighet med dess faktiska innehåll. I ett enskilt fall görs således ingen prövning av hur stor avvikelse som görs från den skattskyldiges transaktion, eftersom det är fråga om att utreda vad transaktionen de facto handlar om. Transaktionen avgörs i enlighet med sitt faktiska innehåll. Det är således inte fråga om avvikelse från en transaktion som genomförs av en skattskyldig. 

Dessutom är det bra att notera att den skattskyldiges avtal, såsom framgår av det föreslagna 2 mom., inte är den enda omständighet som ska granskas. Vid granskningen måste man identifiera relevanta kommersiella eller finansiella relationer och de ekonomiskt väsentliga särdrag som påverkar dem. Sådana ekonomiskt väsentliga särdrag som påverkar de kommersiella eller finansiella relationerna beskrivs i bestämmelsen enligt de kategorier som ingår i OECD:s riktlinjer för internprissättning. Enligt riktlinjerna är kategorierna följande: avtalsvillkor, parternas funktioner, tillgångar och risker, särdrag för överförda tillgångar eller tillhandahållna tjänster, parternas och marknadernas ekonomiska förhållanden samt parternas affärsverksamhetsstrategier. Betydelsen i de nämnda kategorierna av särdrag kan variera i enskilda fall. 

Dessutom är det bra att notera att det faktum att Skatteförvaltningen tillämpar 2 mom. i enskilda fall kan betyda till exempel endast att ett enskilt villkor för en transaktion på basis av parternas faktiska beteende avgörs med ett annat innehåll än hur villkoret har skrivits in i avtalet mellan parterna. 

Utskottet konstaterar dessutom att avgöranden enligt 2 mom. inte går ut på att omdefiniera transaktioner. Tillämpningen av bestämmelsen leder inte heller till en situation där tillämpningen av principen om marknadsmässiga villkor grundar sig på en fiktiv rättshandling. En transaktion avgörs med stöd av 2 mom. enligt sitt faktiska innehåll. I bestämmelsen anges tydligt de element på basis av vilka bedömningen ska göras samt att bedömningen ska bygga på principen om marknadsmässiga villkor. Att en transaktion som avgjorts med stöd av 2 mom. avviker exempelvis från den skattskyldiges avtal eller sättet på vilket den skattskyldige själv har avgjort den innebär inte att transaktionen har åsidosatts eller ersatts med en annan. Det är fråga om en slutsats av en analys som gjorts med stöd av 2 mom. och som baserar sig på fakta och ekonomiskt innehåll. 

Vid avgörandet av en transaktion är det uttryckligen fråga om en utredning av transaktionens faktiska innehåll. Här utreds också parternas faktiska beteende och således hur de genom sin verksamhet genomfört transaktionen i en viss form. Vid avgörandet är det således fråga om att utreda en utförd transaktion på grundval av kommersiella eller finansiella relationer och sådana ekonomiskt väsentliga särdrag som påverkar dessa relationer. Den föreslagna regleringen ändrar inte på den rådande situationen, där det centrala i beskattningen med tanke på bestämmelserna om internprissättning är att följa principen om marknadsmässiga villkor. 

Åsidosättande av transaktioner.

Åsidosättande av en transaktion med stöd av 3 mom. innebär att en sådan transaktion avgjord enligt 2 mom. kan åsidosättas som ekonomiskt rationella oberoende parter inte skulle genomföra under motsvarande förhållanden och som det inte enligt marknadsmässiga villkor går att fastställa ett pris på med beaktande av vardera partens perspektiv och realistiska alternativ vid tidpunkten för beslutet. Vid behov kan en åsidosatt transaktion ersättas med en annan transaktion som så mycket som möjligt liknar den transaktion som parterna i intressegemenskap genomfört. I fråga om ersättande transaktioner, liksom hela regleringen om åsidosättande i 3 mom., ska verksamheten ske i enlighet med principen om marknadsmässiga villkor. 

Tröskeln för att tillämpa bestämmelsen om åsidosättande av en transaktion är mycket hög och det framgår av omnämnandet i bestämmelsen att den ska tillämpas endast under exceptionella omständigheter. Omnämnandet åskådliggör att det är fråga om ovanliga fall. Också de absoluta villkoren som ställs i bestämmelsen höjer tröskeln för tillämpning och visar för sin del att tillämpningen är exceptionell. Att en transaktion är ekonomiskt irrationell och att något pris enligt principen om marknadsmässiga villkor inte kan fastställas för transaktionen visar således redan i sig att bestämmelsen kommer att tillämpas endast under exceptionella förhållanden. Utskottet understryker att den exceptionella bestämmelsen måste tolkas snävt. Även under exceptionella omständigheter kan en transaktion endast ersättas med en transaktion enligt principen om marknadsmässiga villkor. Under sådana omständigheter ska vidare principen om minsta ingripande iakttas och transaktionen ska ersättas med en transaktion som grundar sig på principen om marknadsmässiga villkor och som är så lik den transaktion som ska åsidosättas som möjligt. 

Legalitetsprincipen kräver att beskattningsbestämmelserna är exakta. Internprissättning som baserar sig på principen om marknadsmässiga villkor ger dock alltid ett visst handlingsutrymme. Det är sällan möjligt att fastställa ett exakt pris utifrån principen. Olika slutresultat kan motiveras med en strikt tillämpning av principen. Därför och med beaktande av legalitetsprincipen är det viktigt att man i 31 § i lagen om beskattningsförfarande betonar principen om minsta ingripande och att prisrättelser inte kan göras, om de transaktioner som den skattskyldige genomför och prissättningen av dem kan motiveras med principen om marknadsmässiga villkor, även om också alternativa transaktioner eller priser kan motiveras utifrån principen. Skatteförvaltningens prövningsrätt ska vara noggrant avgränsad och tillämpningen ska alltid grunda sig på principen om marknadsmässiga villkor och principen om minsta ingripande. Vid tillämpningen av lagen ska legalitetsprincipen beaktas och bestämmelserna kan inte tillämpas på bristfälliga grunder. 

Utskottet konstaterar dessutom att enligt det föreslagna 3 mom. kan åsidosättandet göras endast om den avgjorda transaktionen är ekonomiskt irrationell och det inte går att hitta ett pris på marknadsmässiga villkor för den med beaktande av partens synpunkter och realistiska alternativ vid tidpunkten för beslutet. 

Villkoren för tillämpning av det föreslagna 3 mom. höjer tröskeln för tillämpning och visar för sin del att tillämpningen är exceptionell, framhåller utskottet. Som sagt ska både åsidosättandet enligt 3 mom. och tillämpningen av hela bestämmelsen om rättelse av internprissättning ske inom en referensram som följer principen om marknadsmässiga villkor. De materiella tillämpningsvillkoren enligt OECD:s riktlinjer sätter enligt utskottets uppfattning mer effektivt gränser för Skatteförvaltningens verksamhet än de villkor på en mer allmän nivå som lyftes fram vid utfrågningen av sakkunniga. 

Propositionens konsekvenser

Det har påpekats för utskottet att den rättsliga osäkerheten i företagens omvärld ökar i och med den föreslagna ändringen och att detta påverkar företagens etableringsbeslut. Den föreslagna regleringen ansågs också exceptionell ur ett internationellt perspektiv. 

I Finland har rättspraxis i förhållande till artikel 9 i modellskatteavtalet och OECD:s riktlinjer för internprissättning satt gränser för hur den gällande bestämmelsen om rättelse av internprissättning kan tillämpas. Syftet med de föreslagna ändringarna är att säkerställa att den nationella rättelsebestämmelsen kan tillämpas i samma omfattning som innehållet i bestämmelserna om internprissättning i de skatteavtal som Finland ingått och enligt hela omfattningen av OECD:s riktlinjer. Propositionen möjliggör endast lika omfattande rättigheter för Skatteförvaltningen att göra rättelser av internprissättningen som skattemyndigheterna har i flera andra stater. 

Utskottet betonar i detta sammanhang legalitetsprincipen och 81 § 1 mom. i grundlagen, enligt vilket bestämmelser om skatter ska utfärdas genom lag. Vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna ska det alltid beaktas att OECD:s riktlinjer för internprissättning aldrig utvidgar räckvidden för 31 § i lagen om beskattningsförfarande med beaktande av principen om lagbundenhet för beskattning.HFD 2014:119. Utskottet ser det som angeläget att den här principen, som befästs i rättspraxis, iakttas även härefter. I fråga om senare ändringar av OECD:s riktlinjer för internprissättning måste man således försäkra sig om att de kan iakttas vid beskattningen enligt 31 § i lagen om beskattningsförfarande. 

Den föreslagna regleringen är noggrant avgränsad och knuten till OECD:s riktlinjer. I egenskap av internationell standard styr riktlinjerna tolkningen också i andra stater. Då ligger det också i företagens intresse att Finlands nationella lagstiftning till innehållet motsvarar de standarder som följs internationellt. En internationellt enhetlig tolkningspraxis av principen om marknadsmässiga villkor är också förenlig med den skattskyldiges intresse, eftersom det faktum att olika nationella tolkningar existerar kommer att kräva separata utredningar för varje land i gränsöverskridande fall och eventuellt att orsaka dubbelbeskattning. 

Dessutom är det bra att notera att man utifrån en internationell jämförelse som gjorts av finansministeriet bland annat kan konstatera att de ändringar i OECD:s riktlinjer som gjorts i samband med BEPS-projektetBase Erosion and Profit Shifting. i flera andra stater tolkas som sådana förtydliganden som har kunnat nyttjas redan för åren före publiceringen av nya versioner av riktlinjerna. Trots att ändringarna har fogats till OECD:s riktlinjer för internprissättning 2017 kan de således i praktiken i flera länder användas vid tolkningen av principen om marknadsmässiga villkor för skatteåren före 2017. 

Ikraftträdande

En del av de sakkunniga ansåg att de föreslagna bestämmelserna endast bör tillämpas på transaktioner i intressegemenskap som har gjorts efter lagens ikraftträdande. Ett argument var att företagen inte tidsmässigt har någon möjlighet att utreda tillämpningen av den nya regleringen på företagets transaktioner i intressegemenskap genom ett förhandsförfarande. 

Enligt en bestämmelse som ingår i de skatteavtal Finland har ingått och som gäller förfarandet för ömsesidig överenskommelse kan också förhandsbesked om prissättning (APA)Advance Pricing Agreement eller Advance Pricing Arrangement. lämnas. Utskottet betonar för det första att ett företag flexibelt kan ansöka om sådant prissättningsbesked, om det mellan skatteavtalsstaterna finns behov av att lösa tolkningsfrågor om internprissättning som gäller interna transaktioner i en koncern som bedriver internationell verksamhet. 

I Finland finns ingen lagstadgad tidsfrist för att lämna in en APA-ansökan. Företagen ska således också efter lagens ikraftträdande ha möjlighet att göra en APA-ansökan om de föreslagna ändringarna av bestämmelserna och det föreslagna första tillämpliga skatteåret. 

Det bör understrykas att mellanstatliga APA-avtal är bindande för staternas skatteförvaltningar för alla avtalsår, även om avtalet ingås efter ansökningsåret. Dessutom kan företagen vid behov be Skatteförvaltningen om förhandsdiskussion, om företaget har beskattningsfrågor som gäller dess verksamhet eller förändringar i internprissättningen. Företaget kan utifrån erhållna instruktioner rätta prissättningen av en transaktion som utförts i intressegemenskap i sin bokföring under räkenskapsperioden, eftersom det i de flesta stater är möjligt eller till och med krävs att rättelser av internprissättningen görs vid årsskiftet. Av dessa orsaker har företagen tillgång till diverse förfaranden genom vilka de, om de så önskar, får rättssäkerhet i sina frågor om internprissättning. 

Utskottet konstaterar dessutom att det vid transaktioner i intressegemenskap tidsmässigt kan vara fråga om långvariga arrangemang och avtal. En ikraftträdandebestämmelse av den typ som föreslås i yttrandena kan leda till mångtydiga tolkningar av när en transaktion har genomförts och när den nya regleringen således ska tillämpas. Utskottet betonar att det föreslagna avgörandet enligt 2 mom. och åsidosättandet enligt 3 mom. kan tillämpas endast på skatteår som börjat den 1 januari 2022 eller därefter. 

Uppföljning och Skatteförvaltningens anvisningar

Avslutningsvis betonar utskottet vikten av att konsekvenserna av propositionen följs upp och att Skatteförvaltningen kommer med anvisningar. Det är viktigt att följa den föreslagna lagstiftningens konsekvenser och inriktning efter ikraftträdandet, med avseende på syftena med propositionen. Utskottet anser det också viktigt att Skatteförvaltningen ger anvisningar om den korrekta tolkningen av bestämmelserna och riktar de resurser som behövs till förhandsstyrning, diskussion och behandling av förhandsavgöranden. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1—4 i proposition RP 188/2021 rd utan ändringar. 
Helsingfors 30.11.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johannes Koskinen sd 
 
vice ordförande 
Arto Pirttilahti cent 
 
medlem 
Tarja Filatov sd 
 
medlem 
Timo Heinonen saml 
 
medlem 
Esko Kiviranta cent 
 
medlem 
Jari Koskela saf 
 
medlem 
Katri Kulmuni cent 
 
medlem 
Pia Lohikoski vänst 
 
medlem 
Matias Marttinen saml 
 
medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 
medlem 
Sami Savio saf 
 
medlem 
Iiris Suomela gröna 
 
medlem 
Pia Viitanen sd 
 
medlem 
Ville Vähämäki saf 
 
ersättare 
Sari Essayah kd 
 
ersättare 
Petri Honkonen cent 
 
ersättare 
Merja Kyllönen vänst 
 
ersättare 
Jani Mäkelä saf 
 
ersättare 
Veronica Rehn-Kivi sv. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Ilkka Lahti.