Senast publicerat 01-12-2021 08:12

Betänkande FiUB 29/2021 rd RP 212/2021 rd Finansutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning (RP 212/2021 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Motion

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motion: 

lagmotion
 LM 79/2020 rd  
Markku Eestilä saml m.fl. 
 
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 4 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Sakkunniga

Delegationen har hört 

  • lagstiftningsråd Leo Parkkonen 
    finansministeriet
  • industriråd Petteri Kuuva 
    arbets- och näringsministeriet
  • miljöråd Magnus Cederlöf 
    miljöministeriet
  • överinspektör Antti Saastamoinen 
    Skatteförvaltningen
  • branschchef Tage Fredriksson 
    Bioenergia ry
  • ledande expert Kati Ruohomäki 
    Finlands näringsliv rf
  • expert Mari Nasser 
    Finsk Energiindustri rf
  • verksamhetsledare Anna Virolainen-Hynnä 
    Biokretslopp och Biogas Finland rf
  • ledande expert Maria Volanen 
    Teknologiindustrin rf
  • verkställande direktör Elina Ussa 
    Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto, FiCom ry
  • direktör Maiju Westergren 
    Helen Ab
  • enhetschef Esa Hallivuori 
    Gasgrid Finland Oy.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • jord- och skogsbruksministeriet
  • kommunikationsministeriet
  • Klimatpanelen
  • Näringslivets forskningsinstitut ETLA
  • Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
  • Finnish Data Center Forum ry
  • Kemiindustrin KI rf
  • Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • Skogsindustrin rf
  • Suomen Kaasuyhdistys ry
  • Finlands naturskyddsförbund rf
  • Skattebetalarnas Centralförbund rf
  • Miljöindustrin och -tjänster YTP rf
  • Polar Night Energy Ab.

Inget yttrande av 

  • Finnwatch rf.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen, lagen om punktskatt på flytande bränslen, lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och punktskattelagen. 

Det föreslås att bestämmelserna om den tillämpliga skatteklassen för elström i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. Till den lägre skatteklassen II för elström överförs sådan el som används i värmepumpar och elpannor som producerar värme till nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla. Också den el som används i värmepumpar som inte anslutits till nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla och vars totala effekt är minst 0,5 megawatt och den el som används i cirkulationspumpar vid geotermiska värmeanläggningar ska höra till skatteklass II för elström. Det föreslås att beskattningen av samproduktion av el och värme, kraftvärme, samtidigt ändras så att den värme som värmepumpar producerar inte skärper beskattningen av uppvärmningsbränslen som används vid kraftvärme. 

Kategorin av datorhallar i skatteklass II utvidgas så att också mindre datorhallar har rätt att skaffa el enligt skatteklass II för elström. För datorhallar föreskrivs emellertid krav som baserar sig på servereffekt, återvinning av överskottsvärme och energieffektivitet för att de ska ha rätt att skaffa el med sänkt skatteklass. De datorhallar med en total effekt på över 5 megawatt som enligt den gällande lagen har omfattats av skatteförmånen ska fortfarande få använda el som beskattas enligt skatteklass II för elström utan tilläggskrav. 

Definitionen av industri i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen utvidgas så att industriell tillverkning och förädling av återvunnet material ska berättiga till energiskattestöd. Den elström som används vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material ska således överföras till den lägre skatteklassen II för elström. Verksamheten ska också ge rätt till skatteåterbäring för energiintensiva företag. Skatteåterbäringen gäller för industrin och minskar stegvis fram till 2025. 

Det föreslås en punktskatt för biogas som används i trafiken. Punktskatten ska i likhet med andra beskattningsbara energiprodukter på basis av biogasens egenskaper bestå av energiinnehålls- och koldioxidskatt samt försörjningsberedskapsavgift. Hållbart producerad biogas ska i praktiken vara fri från koldioxidskatt, vilket innebär att dess skattenivå är knappt hälften av skatten på naturgas. 

Användningen av biogas för uppvärmning och för arbetsmaskiner ska fortfarande vara skattefri. Också småskalig biogasproduktion ska vara skattefri. 

Beskattningen av biogas och naturgas ska omfattas av enhetliga förfaranden som i huvudsak följer de allmänna principerna för punktbeskattning. Dessutom föreslås det att distributionsnätsinnehavaren, om denne så önskar, ska kunna registrera sig som skattskyldig och få ett skattefritt distributionsnät för gas på samma sätt som ett överföringsnät. Mängden biogas ska beaktas i den skatt som ska betalas på gasblandningen. Också den biogas som lämnas utanför näten beskattas som biogas på den skattenivå som motsvarar dess användningsändamål. 

I lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreslås ett tillägg som gäller skatteperioden för småskalig biogasproduktion. 

Det föreslås att definitionerna i lagen om punktskatt på flytande bränslen och bestämmelserna om bemyndigande att utfärda förordning preciseras. 

Det föreslås att yrkesmässigt vattenbruk ska omfattas av återbäringen av energiskatt inom jordbruket. Detta förutsätter att lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket ändras. Sänkningen av skatten på el genomförs så att det på ansökan årligen återbetalas ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatteklasserna I och II. Vattenbruket ska också omfattas av skatteåterbäringen för brännolja. 

I punktskattelagen föreslås en precisering av skyldigheten att anmäla statligt stöd i fråga om energibeskattningen. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2022. Ändringen av skatteklassen för elström som används i värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar träder dock i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet efter det att behövliga EU-godkännanden för de aktuella skattestöden har erhållits. 

Lagmotionen

I lagmotion LM 79/2020 rd med förslag till lag om ändring av 4 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen föreslås en sänkning av punktskatten på elström till skatteklass II i skattetabell 2 för de kunder vars elnätsbolag har beviljats maximal förlängning enligt 119 § i elmarknadslagen för åtgärder som ökar distributionsnätets driftssäkerhet. Skattenivån sänks, vilket gör att överföringspriserna sjunker. Elskattebeloppet är 2,253 cent/kWh i skatteklass I och 0,703 cent/kWh i skatteklass II. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. De ändringar som utskottet föreslår gäller nyckeltalet för datorhallarnas energieffektivitet. Dessutom föreslår utskottet tekniska ändringar i lagdelen, eftersom propositionen hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (RP 144/2021 rd), som samtidigt behandlas i riksdagen. I fråga om bränntorv föreslås det i den propositionen att samma 1 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras som i den nu aktuella propositionen. 

Utskottet föreslår dessutom ett uttalande där riksdagen förutsätter att regeringen följer utvecklingen av sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och utsläppssnål teknik för lagring av el. Dessutom bör regeringen utreda hur teknikneutralitet även i fortsättningen kan beaktas på ett heltäckande sätt i energibeskattningen till denna del. 

Sakkunniga anser att propositionen är väl underbyggd och välkommen. Kommentarerna gällde fyra centrala teman: teknikneutralitet samt energibeskattning av datorhallar, framställning av återvunnet material och biogas. Utskottet går nedan närmare in på de aktualiserade temana var för sig. 

Teknikneutralitet

De sakkunniga har i stor utsträckning understött propositionens mål att främja värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och uppmuntra till att ta till vara överskottsvärme på ett energieffektivt sätt. Ändringen stöder övergången till förnybara energikällor och klimatneutral värmeproduktion, vilket utskottet anser vara ytterst viktigt. 

Utfrågade sakkunniga har påpekat att bestämmelserna om värmelagring bör vara så teknikneutrala som möjligt för att lagring av värme också i annat än vätska och gas ska omfattas av skattesänkningen för elström. Då beaktas de lösningar för lagring av energi som är under utveckling och i pilotprojektsfasen och det uppkommer ett incitament att utveckla och utnyttja olika tekniker i så stor utsträckning som möjligt vid utsläppssnål värmeproduktion. 

Utskottet håller med om att ändringarna i energibeskattningen bör vara så teknikneutrala som möjligt. Ändringarna ska grunda sig på evidensbaserad kunskap, deras konsekvenser ska kunna bedömas och lagstiftningen beredas så att ändringarna kan genomföras på en gång i tillräckligt stor omfattning. 

Beredningen av propositionen baserar sig på en omfattande sakkunnigutredning. Enligt utredningen representerade de alternativa lagringsformerna teknik som eventuellt utvecklas men inte kommer att få lika stort genomslag inom den närmaste framtiden som de tekniker som nämns i regeringsprogrammet och andra tekniker som behandlas i utredningen. Enligt tilläggsuppgifter till utskottet inkluderades i propositionen således inte teknik som är under utveckling och som ännu inte kunde definieras tillräckligt heltäckande och exakt på skattelagstiftningsnivå. 

Det bör också beaktas att de föreslagna ändringarna måste godkännas av EU innan de träder i kraft. Sakkunniga har ansett det viktigt att EU-behandlingen påskyndas för att befintliga utsläppssnåla lösningar ska kunna utnyttjas bättre i värmeproduktionen. Enligt utredning kommer EU sannolikt redan i år att godkänna de sänkningar av elskatten som ingår i propositionen, så ändringarna kommer att kunna sättas i kraft i början av 2022. Att lägga till nya funktioner skulle fördröja förfarandet. 

Utskottet bedömer att de samlade målen för propositionen för närvarande bäst kan nås utifrån den valda modellen. En noggrant avgränsad lagstiftning och bland annat beskattning som kräver EU-godkännande är inte nödvändigtvis det bästa sättet att främja teknik som är under utveckling. Utskottet förordar därför den modell som valts i propositionen och som baserar sig på den teknik som presenterats i sakkunnigutredningen. 

Trots det är det viktigt att den tekniska utvecklingen och teknikneutraliteten beaktas i energibeskattningen och i utvecklingen av lagstiftningen om den. Utskottet föreslår därför ett uttalande enligt vilket regeringen bör följa utvecklingen av sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och av utsläppssnål teknik för lagring av el. Dessutom bör regeringen utreda hur teknikneutralitet även i fortsättningen kan beaktas på ett heltäckande sätt i energibeskattningen till denna del. 

Energibeskattning av datorhallar

I och med propositionen utvidgas det skattestöd som baserar sig på den lägre elskatteklassen för datorhallar när effektgränsen sjunker från 5 MW till 0,5 MW. För datorhallar ställs ett allmänt krav på att den överskottsvärme som hallarna producerar ska tas till vara, och även andra datorhallar än sådana som är anslutna till fjärrvärmenätet får omfattas av den lägre elskatteklassen. Också de datorhallar som inte alls kan utnyttja överskottsvärme i sin verksamhet har rätt till en lägre elskatt, om de är energieffektivare än en vanlig datorhall. Ändringen är mer omfattande än vad som skrivits in i regeringsprogrammet för regeringen Marin för att den bättre ska styra användarna att ta till vara överskottsvärme och även främja en neutral behandling av aktörerna. 

Flera sakkunniga ansåg att den föreslagna effektgränsen är ändamålsenlig. Ändringen uppmuntrar till återvinning av överskottsvärme, men bidrar samtidigt till att locka nya internationella och inhemska investeringar samt till att bygga ut de nuvarande datorhallarna. Samtidigt ansåg en del sakkunniga att sänkningen av elskatten borde gälla allt mindre datorhallar eller att avgränsningen bör göras med hjälp av en branschdefinition, varvid den värme som genereras i nästan alla datorhallar kan styras till återvinning. 

Utskottet välkomnar att effektgränsen utvidgas till att gälla också andra än de största datorhallarna. Ändringen utvidgar avsevärt tillämpningsområdet för elskattestödet för datorhallar och motsvarar propositionens mål att rikta sänkningen av elskatten till datorhallar som utnyttjar överskottsvärme eller som annars är energieffektivare än den normala kravnivån. Därför anser utskottet att den föreslagna effektgränsen är motiverad. 

Under sakkunnigutfrågningen i utskottet har det också framförts olika åsikter om lämpligheten av det föreslagna ERE-talet och storleken på det föreslagna PUE-talet. Det föreslagna PUE-talet kan uppnås endast i undantagsfall och det kan minska Finlands attraktionskraft för datorhallar. 

Enligt propositionen baserar sig ERE-talet, som beskriver energiåtervinningen, på en sakkunnigutredning som beställts av finansministeriet. I utredningen föreslås inte tillämpning av ERF-standarden, som lyftes fram vid utskottets sakkunnigutfrågning. Utskottet bedömer utifrån inkommen utredning att en ändring av nyckeltalet till standarden skulle kräva en ny utredning och innebära att införandet av skattesänkningen fördröjs. Utskottet förordar den modell som valts i propositionen, men betonar också i detta sammanhang vikten av att bedöma utvecklingsbehoven. 

Utskottet föreslår däremot en ändring i PUE-talet, som beskriver energieffektiviteten. I propositionen föreslås en helt ny typ av reglering där ett nytt gränsvärde fastställs för aktörerna. Ett sådant gränsvärde bör de facto vara möjligt att uppnå för att det ska uppmuntra aktörerna att utveckla sin verksamhet i en energieffektiv riktning. Enligt utredning till utskottet kan gränsvärdet enligt en försiktig bedömning höjas. Utskottet föreslår att PUE-talet med avvikelse från propositionen höjs så att värdet är 1,20 men under övergångsperioden 2022–2026, dvs. de fem första åren, 1,25. 

Energibeskattningen av tillverkning av återvunnet material

De sakkunniga som utskottet hört ansåg att överföringen av återvinningsindustrin till den lägre elskatteklassen är en behövlig ändring. Utskottet anser att propositionen säkerställer att återvinningsindustrin behandlas jämlikt med den övriga industrin. Riksdagen har betonat detta i samband med en tidigare ändring av energibeskattningen (FiUB 31/2020 rd). 

En del sakkunniga lyfte dock fram att den föreslagna ändringen inte identifierar alla industriella återvinningsprocesser inom cirkulär ekonomi och att tolkningen av tillämpningen av elskatteklassen endast grundar sig på företagets huvudsakliga område. Dessutom har en del sakkunniga lagt fram enskilda förslag till preciseringar av de funktioner som hör till industrin och materialåtervinningen. 

Utskottet framhåller att det heller inte för närvarande är enbart företagets egentliga huvudsakliga område som avgör hur hela företaget behandlas i fråga om energiskatter, utan en viss funktion kan som självständig del vara berättigad till en lägre elskatteklass. Om en viss del av företagets verksamhetsområde utgör exempelvis sådan tillverkning och förädling av återvunnet material som nu föreslås, har företaget rätt att skaffa el enligt den lägre elskatteklassen. Utskottet anser att den valda modellen ger en god utgångspunkt för att främja olika typer av återvinningsverksamhet. Utskottet lägger vikt vid myndigheternas anvisningar och ser det som påkallat att myndighetsresurserna dirigeras till effektiv styrning och rådgivning beträffande punktbeskattningen. På detta sätt kan de skattskyldiga på förhand vara säkra på i vilka situationer de har rätt att skaffa el enligt den lägre elskatteklassen. 

Beskattning av biogas

Eftersom biogas inkluderas i distributionsskyldigheten för biodrivmedel vid ingången av 2022, är det nödvändigt att punktskatt tas ut för biogas. Enligt EU:s regler om statligt stöd kan distributionsskyldighet och skattesänkning inte användas samtidigt. Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs den föreslagna modellen och den föreslagna skattenivån för biogas i princip vara motiverade. I synnerhet välkomnades det att hållbar biogas vid användning för uppvärmning och arbetsmaskiner samt biogas vid småskalig produktion förblir skattefria. 

En del av de sakkunniga ansåg att det är oklart hur biogas beskattas vid kraftvärme. Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att biogas som används för kraftvärme är skattefri i elproduktionen på samma sätt som i annan elproduktion. På motsvarande sätt är hållbar biogas skattefri som uppvärmningsbränsle för kraftvärme på samma sätt som vid separat värmeproduktion. 

Dessutom har en del av de sakkunniga föreslagit att biogas som matas in i Finlands gasnät ska kunna överföras och säljas vart som helst i gassystemet. Ur beskattningssynpunkt bör biogasen överföras så att det finns en förbindelse mellan näten som också möjliggör fysisk överföring. 

Lagstiftningen om punktskatter respektive gas har inte harmoniserats med varandra inom EU. Detta leder till att lagstiftningen om punktskatter respektive gas också på nationell nivå skiljer sig från varandra. Propositionen gäller punktbeskattning, där den grundläggande utgångspunkten är att en produkt beskattas enligt kvantitet och kvalitet vid den tidpunkt då produkten fysiskt frisläpps för konsumtion. Utskottet anser att den föreslagna modellen är tämligen flexibel ur denna synvinkel. Enligt utredning hindrar punktskattelagstiftningen inte heller försäljning av naturgas eller biogas i enlighet med naturgasmarknadslagen. Utskottet anser därför att den föreslagna modellen är motiverad och med tanke på punktbeskattningen tillräckligt samordnad med gaslagstiftningen. 

Övrigt

Styrning, uppföljning och övervakning. I och med propositionen kommer energibeskattningen att omfatta helt nya delområden, och dessutom utvidgas den gällande lagstiftningen. Propositionen kan tekniskt sett anses vara mycket krävande. Utskottet påpekar därför också att anvisningarna för de skattskyldiga ska vara tydliga och heltäckande. Skatteförvaltningen ska reservera tillräckliga resurser för anvisningar och rådgivning om punktbeskattningen samt uppföljning av ändringarnas konsekvenser och tillsyn över beskattningens riktighet. Utskottet anser också att det är viktigt att regeringen följer och utvärderar hur propositionens syften uppnås. 

Tekniska ändringar. Utskottet inkluderar den motsvarande lagändring som föreslås i RP 144/2021 rd i 11 § 6 mom. i lagen om ändring och temporär ändring av 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Bestämmelsen kompletteras således med ett omnämnande av småanvändare av bränntorv. Utskottet inkluderar också den ändring som föreslås i RP 144/2021 rd i 1 § 1 mom. i lagen om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. Bestämmelsen kompletteras således med ett omnämnande av tilläggsskatt. 

Motionen

Utskottet föreslår att riksdagen förkastar lagmotionen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2, 3 och 5 i proposition RP 212/2021 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 4 i proposition RP 212/2021 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen förkastar lagförslaget i lagmotion LM 79/2020 rd. Riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 1 § 1 och 2 mom., 2 § 6, 6 a, 12, 14 och 19 punkten, 4 §, 20 § och mellanrubriken före den, 20 a, 20 b, 21 och 21 a §, 22 § 1 mom., 26 a §, 26 b § 1 mom. och bilagan, 
av dem 1 § 1 mom. och 2 § 12 punkten sådana de lyder i lag 1226/2018, 1 § 2 mom. och 2 § 14 punkten sådana de lyder i lag 1306/2007, 2 § 6 punkten sådan den lyder i lag 1722/2015, 2 § 6 a punkten sådan den lyder i lag 1072/2013, 2 § 19 punkten, 20 b och 21 a §, 22 § 1 mom. och 26 b § 1 mom. sådana de lyder i lag 768/2020, 4 § sådan den lyder i lagarna 1072/2013 och 1033/2020, 20 § och 20 a § sådana de lyder i lag 1400/2010, 21 § sådan den lyder i lagarna 1400/2010, 612/2012 och 1722/2015, 26 a § sådan den lyder i lag 1185/2014 och bilagan i lag 1033/2020, och 
fogas till 2 §, sådan den lyder i lagarna 1306/2007, 1400/2010, 612/2012, 1072/2013, 1132/2013, 501/2015, 1722/2015, 591/2017, 1226/2018 och 768/2020, nya 5 f–5 j, 6 b, 6 c, 14 a, 14 b, 17 a, 17 b och 18 a–18 d punkter, till lagen en ny mellanrubrik före 4 § samt nya 4 a och 4 b § som följer: 
1 § 
För elström, stenkol, bränntorv, naturgas, biogas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt, koldioxidskattUtskottet föreslår en ändring , Slut på ändringsförslaget energiskatt Utskottet föreslår en ändring och tilläggsskatt Slut på ändringsförslaget i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. 
För finansiering av utgifter som åsamkas staten av säkerhetsupplagring och av annat tryggande av försörjningsberedskap ska dessutom så som föreskrivs i denna lag betalas försörjningsberedskapsavgift för elström, stenkol, naturgas, biogas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna till den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 f) värmepump en anordning eller en funktionell helhet inom ett visst område som består av flera anordningar, där det är möjligt att återvinna värme från en extern källa, 
5 g) fjärrvärmenät och fjärrkylanät en helhet bestående av till varandra anslutna ledningar för fjärrvärme eller fjärrkyla och alla cisterner, apparater och anordningar som hör till dem samt andra apparater som betjänar användningen av nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla och produktionen av tjänster för dem, genom vilken en aktör inom fjärrvärme eller fjärrkyla i sin näringsverksamhet levererar värme- eller kylenergi till kunderna, 
5 h) elpanna ett kärl som använder elenergi som värmekälla och där vätska eller gas värms upp, 
5 i) geotermisk värme den värme som uppstår genom radioaktiv nedbrytning i en värmebrunn som är över 500 meter djup, 
5 j) cirkulationspump för geotermisk värme en cirkulationspump i en produktionsanordning för geotermisk värme som används för att överföra till vatten bunden värme från en värmekälla till värmepumpens förångare, 
6) industri i 4 och 8 a § yrkesmässig växthusodling och verksamhet som hör till huvudgrupp C (Tillverkning) och B (Utvinning av mineral) i Statistikcentralens näringsgrensindelning 2008 (TOL 2008) samt verksamhet i undergrupp 38320 (återvinning av källsorterat material) i huvudgrupp E (vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering); med industri jämställs dessutom stödverksamhet av ringa omfattning som utövas vid det industribedrivande företagets produktionsställe och som huvudsakligen hänför sig till företagets egen industriella produktion, 
6 a) datorhall ett datacenter med en årlig genomsnittlig servereffekt på över 0,5 megawatt, där ett företag bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling, uthyrning av serverutrymme och därtill hörande tjänster som sin huvudsakliga näringsverksamhet, 
6 b) PUE-tal ett nyckeltal för effektivitet vid energiförbrukning i datorhallar som beskriver den totala energiförbrukningen i datorhallen i relation till den energi som används för serverutrustning och som bestäms med formeln PUE = Den totala energiförbrukningen / energiförbrukningen för serverutrustningen = (Kylning + Eldistribution + Belysning + Annat + energiförbrukningen för serverutrustningen) / energiförbrukningen för serverutrustningen, 
6 c) ERE-tal ett nyckeltal för energiåtervinningen i en datorhall som beskriver den totala icke återanvända energiförbrukningen i relation till den energi som används för serverutrustning och som bestäms med formeln ERE = (Den totala energiförbrukningen – Återvunnen spillvärme) / energiförbrukningen för serverutrustningen = (Kylning + Eldistribution + Belysning + Annat + energiförbrukningen för serverutrustningen – Återvunnen spillvärme) / energiförbrukningen för serverutrustningen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12) kraftverk en på ett visst område verkande funktionell helhet vars syfte är att producera el eller el och värme samt lagra el i ellager; värmepumpar som utnyttjar överskottsvärme eller energi i närmiljön inom kraftverksområdet anses inte höra till kraftverkshelheten, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14) biogas gasformiga bränslen som framställs av biomassa, 
14 a) biomassa den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, skogsbruk eller därmed förknippad industri eller från fiske eller vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall, 
14 b) förkortningen
a) R produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen (393/2013) och i fråga om vilken den lagen följs vid visande av att hållbarhetskriterierna är uppfyllda,
b) T produkt som utöver vad som anges i a-punkten har framställts av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin,
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 a) skattefritt distributionsnät ett i 3 § 3 punkten i naturgasmarknadslagen avsett distributionsnät för naturgas vars innehavare har registrerat sig som skattskyldig på det sätt som föreskrivs i 5 kap. i punktskattelagen (182/2010), 
17 b) skattepliktigt distributionsnät ett i 3 § 3 punkten i naturgasmarknadslagen avsett distributionsnät för naturgas vars innehavare inte har registrerat sig som skattskyldig på det sätt som föreskrivs i 5 kap. i punktskattelagen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 a) registrerad distributionsnätsinnehavare en sådan distributionsnätsinnehavare som avses i 3 § 10 punkten i naturgasmarknadslagen och som har registrerat sig som skattskyldig på det sätt som föreskrivs i 5 kap. i punktskattelagen, 
18 b) oregistrerad distributionsnätsinnehavare en sådan distributionsnätsinnehavare som avses i 3 § 10 punkten i naturgasmarknadslagen som inte har registrerat sig som skattskyldig på det sätt som föreskrivs i 5 kap. i punktskattelagen, 
18 c) biogasproducent den som producerar biogas, 
18 d) småskalig biogasproducent den som producerar högst en gigawattimme biogas per kalenderår, 
19) registrerad användare en fysisk eller juridisk person som använder naturgas eller biogas i skattefritt syfte enligt denna lag och som är registrerad som skattskyldig på det sätt som avses i 5 kap. i punktskattelagen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Beloppet av skatt 
4 § 
Punktskatt och försörjningsberedskapsavgift ska betalas enligt skattetabellerna i bilagan till lagen. 
Skatt enligt skatteklass II i skattetabell 2 betalas för elström som används i industri och som vid leveransen kan mätas separat. 
Skatt enligt skatteklass II i skattetabell 2 betalas också för elström som används i en cirkulationspump för geotermisk värme eller i en värmepump med en nominell värmeeffekt på minst 0,5 megawatt eller i en värmepump eller elpanna som anslutits till ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla. En förutsättning är att den el som levereras för nämnda ändamål kan mätas separat. 
För övrig elström betalas skatt enligt skatteklass I i skattetabell 2. 
Sänkt skattesats enligt skattetabell 3 tillämpas på stenkol och natur- och biogas som används i kombinerad el- och värmeproduktion. 
4 a § 
Utöver vad som föreskrivs i 4 § ska skatt betalas enligt skatteklass II i skattetabell 2 i bilagan betalas för elström som används i en datorhall, förutsatt att 
1) det genomsnittliga ERE-talet för ett kalenderår i datorhallen är högst 0,90 till den del den årliga genomsnittliga effekten för datorhallens serverutrustning är över 0,5 megawatt men högst 5 megawatt; för den överstigande delen tillämpas punkt 2, och 
2) det genomsnittliga ERE-talet för ett kalenderår i datorhallen är högst 1,00 till den del den årliga genomsnittliga effekten för datorhallens serverutrustning är över 5 men högst 10 megawatt; för den överstigande delen tillämpas det villkor som hänför sig till ERE-talet inte. 
Om datorhallen av teknisk-ekonomiska skäl inte kan utnyttja överskottsenergin, får datorhallens genomsnittliga årliga PUE-tal vara högst Utskottet föreslår en ändring 1,20. Med avvikelse från det får PUE-talet dock vara högst 1,25 fram till och med den 31 december 2026. Slut på ändringsförslaget 
ERE-talet och PUE-talet ska basera sig på tillförlitliga och verifierade mätningar. 
Genom förordning av finansministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om vilka maskiner, anordningar och funktioner som ska beaktas när datorhallens genomsnittliga servereffekt samt ERE-talet och PUE-talet fastställs samt om de uppgifter och utredningar som behövs för att verifiera dem. 
4 b § 
Biogas som överlåtits till förbrukning från ett överföringsnät för naturgas, ett skattepliktigt distributionsnät, ett skattefritt distributionsnät och ett skatteupplag ska matas in i det nät eller det lager från vilket den överlåts för förbrukning. På en registrerad användare tillämpas samma grunder för fastställande av skatten. 
Natur- och biogas 
20 § 
På överföringsnät för naturgas och skattefria distributionsnät tillämpas bestämmelserna om skatteupplag i punktskattelagen och på naturgasnätsinnehavare, registrerade distributionsnätsinnehavare, biogasproducenter och småskaliga biogasproducenter tillämpas bestämmelserna om godkänd upplagshavare i punktskattelagen. På naturgasnätsinnehavare, registrerade distributionsnätsinnehavare, biogasproducenter och småskaliga biogasproducenter tillämpas dock inte 21–29 § i punktskattelagen. 
20 a § 
Utöver vad som föreskrivs i punktskattelagen är naturgasnätsinnehavare, registrerade distributionsnätsinnehavare, biogasproducenter, småskaliga biogasproducenter och registrerade användare skyldiga att betala punktskatt och försörjningsberedskapsavgift på natur- och biogas. 
20 b § 
Utöver vad som i punktskattelagen föreskrivs om betalning av skatt ska registrerade användare betala skatt och försörjningsberedskapsavgift på natur- och biogas som under skatteperioden har använts i skattepliktigt syfte. 
21 § 
Fritt från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är 
1) natur- och biogas som används såsom råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas, 
2) natur- och biogas som används som energikälla vid oljeraffineringsprocessen, 
3) natur- och biogas som används vid elproduktion och vid idriftsättning, urdrifttagning eller upprätthållande av produktionsberedskap för separat elproduktion, med undantag för elproduktion som avses i 1 § 3 mom. och 2 § 5 b-punkten, 
4) natur- och biogas som används i fartygstrafik som drivmedel för andra fartyg än privata fritidsbåtar, 
5) hållbar biogas som avses i 2 § 14 b-punkten och som används vid uppvärmning, i arbetsmaskiner eller i fast installerade motorer, 
6) biogas som en småskalig biogasproducent har producerat och som inte överförs till ett överföringsnät för naturgas eller till ett skattefritt distributionsnät, till en biogasproducent eller till ett skatteupplag som avses i punktskattelagen, 
7) biogas som en biogasproducent eller en småskalig producent överför till ett överföringsnät för naturgas, till ett skattefritt distributionsnät eller till ett skatteupplag som avses i punktskattelagen. 
Naturgasnätsinnehavare, registrerade distributionsnätsinnehavare, biogasproducenter, småskaliga biogasproducenter och godkända upplagshavare får överlåta natur- och biogas skattefritt, om mottagaren är en registrerad användare eller om natur- eller biogasen överlåts för att användas för det ändamål som nämns i 1 mom. 4 och 5 punkten. 
21 a § 
Naturgasnätsinnehavare, biogasproducenter och småskaliga biogasproducenter ska registrera sig som skattskyldiga. En distributionsnätsinnehavare som avses i naturgasmarknadslagen kan registrera sig som skattskyldig registrerad distributionsnätsinnehavare. 
Den som använder natur- och biogas för skattefritt ändamål kan ansöka om att bli registrerad användare. 
Bestämmelser om registreringsförfarandet finns i 5 kap. i punktskattelagen. På en i 2 mom. avsedd registrerad användare tillämpas vad som föreskrivs om dem som registrerat sig som skattskyldiga. Om en registrerad användare själv begär att bli avregistrerad, avregistrerar Skatteförvaltningen användaren dock från och med den tidpunkt då begäran framställdes. 
Skatteförvaltningen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut namn och kontaktuppgifter över dem som registrerats som registrerade användare till naturgasnätsinnehavare, registrerade distributionsnätsinnehavare, biogasproducenter, småskaliga biogasproducenter och godkända naturgasupplagshavare. 
22 § 
Den i 4 § 5 mom. avsedda skattesänkningen och den i 21 § avsedda skattefriheten kan genomföras så att den skatt som betalats för natur- och biogas helt eller delvis återbärs till användaren på ansökan. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
26 a § 
Den skattesänkning som avses i 4 § 2, 3 och 5 mom. samt i 4 a § och den skatteåterbäring som avses i 8 a § beviljas inte till företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 1.4 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget eller till företag som är enligt artikel 1.4 a i den förordningen föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Motsvarande bestämmelser tillämpas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd på den skattefrihet som avses i 21 § 1 mom. 5 punkten. 
26 b § 
En elnätsinnehavare, en elproducent och en innehavare av skattefritt ellager ska årligen specifikt för varje stödmottagare lämna Skatteförvaltningen uppgifter om överlåtelse av el enligt 4 § 2 och 3 mom. och 4 a §. Innehavare av naturgasöverföringsnät, registrerade distributionsnätsinnehavare, godkända upplagshavare, registrerade användare och biogasproducenter ska årligen per stödmottagare lämna Skatteförvaltningen uppgifter om överlåtelser i enlighet med 21 § 1 mom. 5 punkten. Även den som överlåter nämnda el eller biogas vidare till andra stödmottagare ska årligen lämna Skatteförvaltningen uppgifter om dessa överlåtelser. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas och om förfarandet för lämnande av uppgifterna. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 4 § 3 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. 
En datorhall som vid ikraftträdandet av denna lag har använt el som omfattas av skatt enligt skatteklass II får fortfarande använda el med skatt enligt skatteklass II i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 

SKATTETABELL 1 

Produkt 
Produkt-grupp 
Energi- 
innehålls- 
skatt 
Koldioxid- 
skatt 
Försörjnings- 
beredskapsavgift 
Sammanlagt 
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euro/t 
71,45 
147,81 
1,18 
220,44 
Naturgas, euro/MWh1) 
10,33 
12,94 
0,084 
23,354 
Biogas, euro/MWh1) 
10,33 
12,94 
0,084 
23,354 
Biogas R, euro/MWh2) 
10,33 
6,47 
0,084 
16,884 
Biogas T, euro/MWh3) 
10,33 
0,00 
0,084 
10,414 
1) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 21,062 euro/MWh 
2) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 15,227 euro/MWh 
3) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 9,392 euro/MWh 
SKATTETABELL 2 
Produkt 
Produkt- 
grupp 
Energiskatt 
Försörjningsberedskapsavgift 
Totalt 
  
 
 
 
  
Elström cent/kWh 
 
 
 
  
– skatteklass I 
2,24 
0,013 
2,253 
– skatteklass II 
0,05 
0,013 
0,063 
Tallolja cent/kg 
30,54 
0,00 
30,54 
Bränntorv euro/MWh 
5,70 
0,00 
5,70 
SKATTETABELL 3 KOMBINERAD EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 
Produkt 
Produkt- 
grupp 
Energi- 
skatt 
Energi-innehållsskatt 
Kol- 
dioxidskatt 
Försörjningsberedskapsavgift 
Sammanlagt 
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euro/t 
1a 
0,00 
18,68 
147,81 
1,18 
167,67 
Naturgas, euro/MWh1) 
2a 
0,00 
2,70 
12,94 
0,084 
15,724 
Tallolja cent/kg 
3a 
30,54 
0,00 
0,00 
0,00 
30,54 
Bränntorv euro/MWh 
4a 
5,70 
0,00 
0,00 
0,00 
5,70 
Biogas, euro/MWh1) 
5a 
0,00 
2,70 
12,94 
0,084 
15,724 
Biogas R, euro/MWh2) 
6a 
0,00 
2,70 
6,47 
0,084 
9,254 
Biogas T, euro/MWh3) 
7a 
0,00 
2,70 
0,00 
0,084 
2,784 
1) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 14,181 euro/MWh 
2) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 8,346 euro/MWh 
3) Skattenivån uttryckt i det övre värmevärdet sammanlagt 2,5111 euro/MWh 

2. Lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) 14 §, 
ändras 2 § 28 punkten och 7 §, sådana de lyder, 2 § 28 punkten i lag 395/2013 och 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1305/2007, samt 
fogas till 2 §, sådan den lyder i lagarna 1399/2010, 395/2013, 1131/2013, 378/2015, 1720/2015, 181/2016 och 1225/2018, en ny 29 punkt som följer: 
2 § 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
28) biomassa den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, skogsbruk eller därmed förknippad industri eller från fiske eller vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall, 
29) kraftverk en på ett visst område verkande funktionell helhet vars syfte är att producera el eller el och värme samt lagra el i ellager; värmepumpar som utnyttjar överskottsvärme eller energi i närmiljön inom kraftverksområdet anses inte höra till kraftverkshelheten. 
7 § 
Bränsle som är avsett att användas som lätt brännolja samt fotogen ska göras identifierbara. 
En skattskyldig som avses i 12, 13, 75 och 79 § i punktskattelagen är skyldig att göra bränslet identifierbart. Bränslet ska göras identifierbart senast vid den tidpunkt som anges i 14 § punktskattelagen. 
Om detta inte är tekniskt möjligt kan Skatteförvaltningen befria bränslet från det förfarande som anges i 1 mom. 
Närmare bestämmelser om identifieringen av bränsle utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) 1 §, 2 § 1 och 11 punkten och 4 § 1 mom., 
av dem 1 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1133/2013 och 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1034/2020, samt 
fogas till 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 919/2008 och 1186/2014, nya 12—14 punkter som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
De som bedriver yrkesmässigt jordbruk har rätt att i enlighet med denna lag på ansökan få återbäring på punktskatt på den brännolja och el som de använt inom jordbruket. 
De som bedriver yrkesmässigt vattenbruk har rätt att i enlighet med denna lag på ansökan få återbäring på punktskatt på den brännolja och el som de använt inom vattenbruket. 
Denna lag tillämpas inte på energiprodukter som använts i det privata hushållet. 
Denna lag tillämpas inte på den el som använts inom yrkesmässig växthusodling, om punktskatten på elen betalas enligt skatteklass II i skattetabell 2 i bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996). 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) den som bedriver yrkesmässigt jordbruk en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som bedriver jordbruk och till vilken det under skatteåret har betalats direktstöd från Europeiska unionen, kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket eller nationellt stöd, samt den som bedriver spannmålstorkning, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) samfälld förmån en samfälld förmån enligt 5 § i inkomstskattelagen, 
12) yrkesmässig vattenbrukare en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som bedriver vattenbruk och vars omsättning överstiger det belopp som anges i 3 § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993), 
13) yrkesmässigt vattenbruk uppfödning eller odling av fisk, musslor och kräftdjur samt andra vattenlevande organismer som ägs av sökanden och där den teknik som används är avsedd att öka produktionen av dessa organismer så att den överskrider miljöns naturliga kapacitet, 
14) sökande en som bedriver yrkesmässigt jordbruk och en yrkesmässig vattenbrukare. 
4 § 
Skatteåterbäringens belopp 
För lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja som under skatteåret använts i jordbruk och yrkesmässigt vattenbruk och beskattats i Finland, återbärs punktskatt till sökanden i enlighet med vad som i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) föreskrivs om energiinnehållsskatt på svavelfri lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja. När det gäller biobrännolja med förkortningen T enligt 2 § 27 punkten underpunkt b i den lagen återbärs 2,1 cent per liter för den överskjutande andelen av energiinnehållsskatten. Återbäringen av punktskatt på elström är 2,19 cent per kilowattimme. Återbäring betalas enligt det återbäringsbelopp som gäller vid tidpunkten för konsumtionen av brännoljan eller elen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring och temporär ändring av 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) 11 § 1 mom. temporärt samt 11 § 6 mom., sådana de lyder i lag 783/2020, samt 
fogas temporärt till 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 783/2020, ett nytt 8 mom. 
som följer: 
11 § 
Skatteperiod 
Skatteperioden är en kalendermånad, om inte något annat föreskrivs i 2–6 och 8 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den skatteperiod som ska tillämpas vid beskattningen av en småskalig producent som avses i 2 § 1 mom. 5 b-punkten i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och vid beskattningen av småskaliga biogasproducenter som avses i 18 d-punkten i den lagen Utskottet föreslår en ändring samt vid beskattningen av småanvändare av bränntorv som avses i 17 a § 2 mom. i den lagen Slut på ändringsförslaget ett kalenderår. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den skatteperiod som ska tillämpas vid beskattningen av biogas som avses i 21 § 1 mom. 5 punkten i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen är ett kalenderår under skatteperioden 2022. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 11 § 1 och 8 mom. är i kraft till och med den 31 december 2022. 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 98 a och 98 b § i punktskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i punktskattelagen (182/2010) 98 a § 1 och 2 mom. samt 98 b § 2 mom., sådana de lyder, 98 a § 1 och 2 mom. i lag 479/2016 och 98 b § 2 mom. i lag 766/2020, som följer: 
98 a § 
Stödmottagarens anmälningsskyldighet 
Stödmottagaren ska till stödmyndigheten anmäla de uppgifter om företaget som anges i denna paragraf för att stödmyndigheten ska kunna fullgöra sin skyldighet att offentliggöra uppgifter enligt artikel 9.1 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget eller enligt ett beslut om statligt stöd som kommissionen fattat i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 
Anmälningsskyldigheten gäller stöd som det föreskrivs om i 
1) 4 § 2, 3 och 5 mom., 4 a och 8 a § och 21 § 1 mom. 5 punkten i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen, 
2) 4 § 2 mom. i lagen om punktskatt på flytande bränslen, 
3) 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
98 b § 
Förfarande för anmälan om uppgifter om stöd 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta Skatteförvaltningen, om de uppgifter som avses i 98 a § 3 mom. har ändrats eller om företaget råkat i sådana ekonomiska svårigheter som avses i det beslut om statligt stöd som nämns i 98 a § 1 mom. eller i artikel 2.18 i den förordning som nämns i 98 a § 1 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 

Utskottets förslag till uttalande

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer utvecklingen av värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och av utsläppssnål teknik för lagring av el. Dessutom bör regeringen utreda hur teknikneutralitet även i fortsättningen till denna del kan beaktas på ett heltäckande sätt i energibeskattningen.  
Helsingfors 30.11.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johannes Koskinen sd 
 
vice ordförande 
Arto Pirttilahti cent 
 
medlem 
Tarja Filatov sd 
 
medlem 
Timo Heinonen saml 
 
medlem 
Esko Kiviranta cent 
 
medlem 
Jari Koskela saf 
 
medlem 
Katri Kulmuni cent 
 
medlem 
Pia Lohikoski vänst 
 
medlem 
Matias Marttinen saml 
 
medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 
medlem 
Sami Savio saf 
 
medlem 
Iiris Suomela gröna 
 
medlem 
Pia Viitanen sd 
 
medlem 
Ville Vähämäki saf 
 
ersättare 
Sari Essayah kd 
 
ersättare 
Petri Honkonen cent 
 
ersättare 
Merja Kyllönen vänst 
 
ersättare 
Jani Mäkelä saf 
 
ersättare 
Veronica Rehn-Kivi sv. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Ella Luikku.