Betänkande
FiUB
30
2016 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017 och lag om ändring av inkomstskattelagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017 och lag om ändring av inkomstskattelagen (RP 135/2016 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 
Motioner
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner: 
lagmotion
LM
21
2016 rd
Tytti
Tuppurainen
sd
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 127 a § i inkomstskattelagen
lagmotion
LM
62
2016 rd
Stefan
Wallin
sv
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 95 § i inkomstskattelagen och 8 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
lagmotion
LM
76
2016 rd
Touko
Aalto
gröna
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 106 § i inkomstskattelagen
lagmotion
LM
77
2016 rd
Touko
Aalto
gröna
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 125 § i inkomstskattelagen.
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
grundlagsutskottet
GrUU 53/2016 rd
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Delegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Timo
Annala
finansministeriet
finanssekreterare
Filip
Kjellberg
finansministeriet
överinspektör
Pertti
Nieminen
finansministeriet
ledande expert
Kari
Aaltonen
Skatteförvaltningen
skatteexpert
Jukka
Hakola
​Finlands Kommunförbund
jurist
Vesa
Vuorenkoski
Akava ry
skattejurist
Mona
Redsven
Finansbranschens Centralförbund rf
ekonomisk expert
Helena
Pentti
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
direktör
Jukka
Ihanus
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
chefsekonom
Mikael
Kirkko-Jaakkola
Skattebetalarnas centralförbund rf.
PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA
Propositionen
Propositionen innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Skalans inkomstgränser höjs med cirka 1,1 procent. Dessutom sänks marginalskatteprocenten för den lägsta inkomstklassen från 6,5 procent till 6,25 procent och marginalskatteprocenten för den högsta inkomstklassen sänks från 31,75 procent till 31,5 procent.  
Inkomstskattelagen ändras enligt förslaget så, att arbetsinkomstavdragets högsta belopp samt inflödes- och minskningsprocenten liksom grundavdragets högsta belopp vid kommunalbeskattningen höjs. Också avdraget för inkomstens förvärvande höjs. Pensionsinkomstavdraget vid både kommunalbeskattningen och statsbeskattningen höjs och tilläggsskatten för pensionsinkomst sänks. Det föreslås att ersättningsprocenten för hushållsavdraget ska höjas. Dessutom ska inkomstskattelagen preciseras så att den menersättning som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är en skattefri försäkringsersättning. Mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel ska också vara skattefria förmåner. Den hälsovård som en arbetsgivare ordnar för en tidigare arbetstagare under sex månaders tid efter det att anställningsförhållandet har upphört ska likaså vara en skattefri inkomst.  
Åldern för ålderspension i anslutning till frivilliga tilläggspensionsarrangemang ska enligt förslaget justeras till följd av de ändringar i arbetspensionslagarna som träder i kraft vid ingången av 2017.  
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2017.  
Ändringarna av inkomstskattelagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2017. Ändringen som gäller premierna för kollektivt tilläggspensionsskydd tillämpas, om den skattskyldige vid ingången av 2013 eller därefter har börjat omfattas av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar. 
Lagmotionerna
I lagmotion LM 21/2016 rd föreslås en utvidgning av hushållsavdraget till bostadsaktiebolagens ombyggnadskostnader.  
Syftet med lagmotion LM 62/2016 rd är att öka skatteintäkterna genom att begränsa rätten till avdrag för arbetsmarknadsorganisationernas medlemsavgifter.  
I lagmotion LM 76/2016 rd föreslås det att maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från nuvarande 3 020 till 3 400 euro och att minskningsprocenten sänks från nuvarande 18 till 15 procent. Ändringarna syftar till att minska fattigdomen och inkomstskillnaderna.  
I lagmotion LM 77/2016 rd föreslås det att procenttalet för arbetsinkomstavdraget höjs från nuvarande 11,8 till 12 procent och att maximiavdraget höjs från nuvarande 1 260 till 1 480 euro samt att minskningsprocenten höjs från nuvarande 1,46 till 1,60 procent. Ändringarna syftar till att styra skattelättnaderna till låg- och medelinkomsttagarna. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker propositionen, men med vissa tekniska ändringar.  
Propositionen innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för nästa år, ett antal förslag till ändringar i inkomstskattelagen som gäller personbeskattningen, höjning av ersättningsprocenten för hushållsavdraget och förlängning av arbetstagarens skattefrihet för företagshälsovård med sex månader från det att skyldigheten att utföra arbete har upphört. Propositionen innehåller också ändringar i fråga om skattefria inkomster. Ändringarna bekräftar nuvarande beskattningspraxis. Till följd av ändringar i arbetspensionslagen ingår vidare vissa tekniska justeringar av villkoren för avdragsrätten för premier för frivilliga tilläggspensioner. De sistnämnda tekniska ändringarna är motiverade, och utskottet har ingenting att invända mot dem. Nedan behandlas lagförslagen i övrigt.  
Ändringarna i skattegrunderna
Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. I regeringsprogrammet ingår både sådana åtgärder som skärper beskattningen och sådana som lindrar den. Handlingsutrymmet inom regeringens finanspolitik begränsas 2017 fortfarande av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. 
De ändringar i skattegrunderna som föreslås i denna proposition grundar sig på de skattepolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet, på regeringens riktlinjer i fråga om förhandlingsresultatet i fråga om konkurrenskraftsavtalet och på de beslut som fattades vid budgetförhandlingarna hösten 2016. 
De ändringar som nu föreslås väntas minska skatteintäkterna med allt som allt cirka 772 miljoner euro, varav kommunernas andel, 355 miljoner euro, ska kompenseras fullt ut. Förslagen lägger tonvikten på att minska skatten på arbete. Därutöver innehåller propositionen, i linje med konkurrenskraftsavtalet, skattelättnader för pensionsinkomst på totalt cirka 137 miljoner euro. 
Utskottet anser att skattelättnaderna allmänt taget är väl riktade och att de föreslagna ändringarna i skatteskalan och inkomstskattelagen är motiverade. Den klart kännbaraste ändringen är att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 260 euro till 1 420 euro. Dessutom föreslås det att avdragets inflödes- och minskningsprocentsatser ändras så att avdraget tydligare än i dag riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Utskottet anser att detta är en bra lösning med tanke på köpkraften. Justeringen av skatteskalan i samtliga inkomstklasser och ändringen av avdraget för inkomstens förvärvande kan likaså anses vara stora. Ändringarna i skatteskalan gynnar medel- och höginkomsttagare, medan ändringen av avdraget för inkomstens förvärvande gynnar låg- och medelinkomsttagare. Grundavdraget vid kommunalbeskattningen mildrar särskilt beskattningen av låginkomsttagare. Beskattningen lindras något i alla inkomstdeciler, och effekten är relativt sett störst i inkomstdecilerna 5—9. Propositionen bedöms inte påverka inkomstskillnaderna. 
Utöver de nämnda ändringarna i skattegrunderna måste man ta hänsyn till det i år fattade beslutet att temporärt för två år sänka den nedre gränsen för solidaritetsskatten från 90 000 till 73 100 euro. Därför återspeglas det tidigare beslutet i inkomstskatteskalans högsta inkomstklass ännu år 2017. Det ursprungliga syftet har varit att den nedre gränsen för solidaritetsskatten skulle höjas på nytt till 90 000 euro vid ingången av 2018 och stå kvar på den nivån till slutet av valperioden. 
Utskottet anser att solidaritetsskatten är motiverad i det rådande ekonomiska läget. Den flyttar över en del av skattebördan till den högsta inkomstdecilen och är i linje med den allmänna principen om skattebetalningsförmåga. Utskottet vill ändå upprepa sitt tidigare konstaterande att åtstramningen drabbar den arbetskraft som är internationellt rörligast och besitter den högsta kompetensen. Skattetrycket på de högsta förvärvsinkomsterna bör därför förbli skäligt. 
Vissa enskilda ändringsförslag
Hushållsavdraget.
Hushållsavdraget förbättras genom att ersättningsprocenten höjs. Ett av syftena med förslaget är att uppmuntra äldre att köpa omsorgs- och vårdtjänster och på så sätt göra det lättare att bo hemma. Propositionen leder till att maximibeloppet för hushållsavdraget, 2 400 euro, kan uppnås med lägre kostnader än tidigare. De finns redan i dag ett tämligen stort utbud av vård- och omsorgstjänster som ger rätt till hushållsavdrag, och avdragets självrisk kan betraktas som relativt skälig med tanke på den administrativa börda avdraget medför. Utskottet anser därför att förslaget behövs och fyller sitt syfte. Dock föreslår utskottet vissa tekniska justeringar i bestämmelsen. Dessutom föreslås det att ordet socialskyddsavgift ersätts med sjukförsäkringsavgift. 
Företagshälsovård.
Till följd av ändringar i lagen om företagshälsovård föreslås det att den förmån som uppkommer av hälsovård som en arbetsgivare ordnar för en tidigare arbetstagare ska vara skattefri inkomst. Ändringen anknyter till regeringens beslut i samband med förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet, men skattefriheten ska gälla såväl uppsagda arbetstagare som arbetstagare som själva har sagt upp sig. Utskottet anser att likabehandlingen är motiverad. 
Andra ändringar.
Det föreslås att den menersättning som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och den mottagningspenning och brukspenning som avses i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel ska vara skattefria, i enlighet med rådande beskattningspraxis. I samma sammanhang gör utskottet vissa ändringar som krävs till följd av ändringar i annan lagstiftning. 
Tilläggsskatt för pensionsinkomster
Avslutningsvis behandlar utskottet separat huruvida tilläggsskatten för pensionsinkomster är förenlig med grundlagen. Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande (GrUU 53/2016 rd) i frågan. Enligt utlåtandet kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Likaså ansåg högsta förvaltningsdomstolen i ett årsboksavgörande från den 15 november 2016 att det inte på det sätt som avses i 106 § i grundlagen uppenbart strider mot grundlagen, och särskilt dess 6 § 2 mom. om förbud mot åldersdiskriminering, att i det mål det var frågan om tillämpa bestämmelserna i inkomstskattelagens 124 § 1 och 4 mom. om tilläggsskatt för pensionsinkomst (HFD 2016:180). 
Bestämmelsen om tilläggsskatt för pensionsinkomst infördes vid ingången av 2013. Det primära syftet med tilläggsskatten var att samla in skatteintäkter av dem vars skattebetalningsförmåga är hög. Dessutom syftade skatten till att minska skillnaden i skatteuttag i fråga om pensionsinkomst och löneinkomst och därigenom förbättra incitamenten för äldre att fortsätta i arbetslivet. Bestämmelsen i inkomstskattelagen stiftades då utan någon granskning från grundlagsutskottets sida. 
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att skattelagstiftningen inte konstitutionellt kan anses vara en sådan särskild form av utövande av offentlig makt på vars område de grundläggande fri- och rättigheterna och jämlikhetsprincipen enligt 6 § i grundlagen inte skulle tillämpas. Sammanfattningsvis kan det dock konstateras att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövningsrätt har lästs ut ur jämlikhetsprincipen när en skattereglering som överensstämmer med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvats. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande beaktat att det är typiskt för beskattningen att olika inkomstslag och inkomstkällor samt tillgångsslag behandlas på olika sätt och att utgifternas avdragsgillhet regleras separat och avviker i olika situationer. Utskottet lyfte också fram att beskattningen utöver det fiskala syftet traditionellt också använts som medel för att nå andra samhälleliga mål. 
Grundlagsutskottet menar att de mål för skattelagstiftningen som framförs i propositionen, däribland att jämna ut inkomstskillnaderna och sporra människor att fortsätta arbeta i stället för att gå i pension, i sig är godtagbara. 
I fråga om proportionalitetskravet konstaterar grundlagsutskottet att en skatt som tas ut enbart på pensionsinkomst skulle kunna innebära en kränkning av jämlikheten endast om den samtidigt försätter pensionstagarna i en betydligt sämre ställning. Propositionens jämförelser av löntagarnas och pensionstagarnas totala skattebörda visar enligt utskottet likväl att pensionstagarna inte står i en sämre ställning än löntagarna om man ser till beskattningen i stort. 
Grundlagsutskottet konstaterar att förslaget har motiverats på ett godtagbart sätt och inte leder till att en viss grupp särbehandlas negativt i nämnvärd grad. Den föreslagna bestämmelsen om till-läggsskatt för pensionsinkomst strider därmed inte mot det allmänna jämlikhetskravet eller diskrimineringsförbudet i 6 § i grundlagen. 
Motionerna
Utskottet föreslår att lagmotionerna LM 21/2016 rd, LM 62/2016 rd, LM 76/2016 rd och LM 77/2016 rd förkastas. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 135/2016 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 135/2016 rd med ändringar. 
Riksdagen förkastar lagförslagen i lagmotionerna LM 21/2016 rd, LM 62/2016 rd, LM 76/2016 rd och LM 77/2016 rd. 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om inkomstskatteskalan för 2017 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2017 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre  
gränsen, euro 
Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen,% 
16 900—25 300 
8,00 
6,25 
25 300—41 200 
533,00 
17,50 
41 200—73 100 
3 315,50 
21,50 
73 100— 
10 174,00 
31,50 
2 § 
Denna lag träder i kraft den20 . 
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 4 mom., 125 § 2 mom. och 127 b §, 
sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt 
fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer: 
54 d § 
Premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal 
En förutsättning för avdragsrätten är att enligt avtalsvillkoren 
1) kan försäkringen inte återköpas och sparbeloppet inte höjas före den tidpunkt som nämns i 2 punkten på andra grunder som har samband med situationen för den försäkrade eller den som har rätt till medlen enligt det långsiktiga sparavtalet än deras arbetslöshet som varat minst ett år, bestående invaliditet eller partiell invaliditet eller makes död eller äktenskapsskillnad, och 
2) betalas ålderspension till den försäkrade eller utbetalningar enligt det långsiktiga sparavtalet till den som har rätt till medlen tidigast då denne uppnår den ålder enligt tabellen nedan som bestäms på basis av födelseåret och tidpunkten då avtalet ingicks, 
a) avtalet har ingåtts före den 1 januari 2013 
födelseår 
pensionsålder, år 
1957 eller tidigare 
1958—1961 
1962—1972 
1973—1984 
1985—1997 
1998 eller senare 
63 
64 
65 
66 
67 
68 
b) avtalet har ingåtts den 1 januari 2013 eller därefter 
födelseår 
pensionsålder, år 
1957 eller tidigare 
1958—1961 
1962 eller senare 
68 
69 
70 
69 § 
Sedvanlig personalförmån 
Skattepliktig inkomst uppkommer inte om arbetsgivaren erbjuder en tidigare arbetstagare en förmån som avses i 1 mom. 1 punkten under sex månaders tid efter det att anställningsförhållandet har upphört. 
80 § 
Skattefria försäkringsersättningar och skadestånd 
Skattepliktiga ersättningar är inte 
9) gottgörelse och kostnadsersättning som avses i lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009) eller gottgörelse och kostnadsersättning som ett övervakningsorgan för de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna har bestämt att finska staten ska betala, om inte gottgörelsen och ersättningen har betalats i stället för skattepliktig inkomst, 
10) menersättning enligt 11 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) och lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009). 
92 § 
Skattefria sociala förmåner 
Skattepliktig inkomst är inte 
26) kostnadsfritt underhåll, dagtraktamente, ersättning för resekostnader och andra motsvarande studiesociala förmåner samt ersättningar som betalas med anledning av krävande tjänstgöringsförhållanden till studerande för studier som leder till officerstjänst och militäryrkesstudier med stöd av lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) samt till studerande som genomgår grundkursen för gränsbevakare enligt lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005), 
27) mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). 
95 § 
Avdrag för inkomstens förvärvande  
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av 
1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp, 
96 a § 
Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd 
Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro om året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att utbetalningen av pension i form av ålderspension inleds tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som anges i 54 d § 2 mom. 2 punkten underpunkt b.  
100 § 
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen 
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,81 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. 
Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 38 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget. 
101 § 
Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen 
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 1,393 dras av 1 480 euro, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet. 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 060 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
124 § 
Fastställande av skatten 
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider 47 000 euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten. 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 420 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,51 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
127 b § 
Grunden för hushållsavdrag 
Den skattskyldige får dra av 
1) arbetsgivares socialskyddsavgiftsjukförsäkringsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 20 procent av den utbetalda lönen, 
2) 50 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd, 
3) 50 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag. 
Denna lag träder i kraft den20 .  
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2017. 
Lagens 96 a § tillämpas om den skattskyldige den 1 januari 2013 eller därefter har börjat omfattas av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar. 
Helsingfors 29.11.2016 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Touko
Aalto
gröna
medlem
Toimi
Kankaanniemi
ps
(delvis)
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Mika
Lintilä
cent
medlem
Outi
Mäkelä
saml
medlem
Hanna
Mäntylä
saf
medlem
Mats
Nylund
sv
(delvis)
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
kesk
(delvis)
medlem
Sari
Sarkomaa
kok
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Pauli
Kiuru
saml
ersättare
Peter
Östman
kd
(delvis).
Sekreterare var
utskottsråd
Ilkka
Lahti.
RESERVATION 1 /sd
Motivering
De offentliga finanserna måste balanseras, men på ett rättvist sätt och utan att tillväxten äventyras. Socialdemokraterna föreslår ändringar i lagen om inkomstskatteskalan för att uppnå en rättvis beskattning som främjar sysselsättningen. Finansieringen av det nordiska välfärdssamhället kräver att skattebasen breddas och att finansbranschen gör en större insats. Det är ohållbart att regeringen inte gör något för att balansera den offentliga ekonomin och Finlands enligt internationell måttstock snedvridna skattestruktur genom att gripa in i beskattningen av ägande. 
Beskattningen av arbete måste sänkas, så att låg- och medelinkomstfamiljernas köpkraft stärks. En sänkning av skatten på lön motiverar dessutom till moderata löneuppgörelser, vilket Finland behöver för att klara sig igenom den här perioden av långsam tillväxt. Det är svårt att förstå varför regeringen med vett och vilja går in för att äventyra freden på arbetsmarknaden genom nya försvagningar inom arbetslivet. 
Regeringens skattepolitik ger dem som har de högsta inkomsterna mer i handen, samtidigt som köpkraften för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna försvagas. Konkurrenskraftsavtalets effekter jämnades ut över de olika inkomstnivåerna, men då alla får samma skattesänkning i procent, har inkomstskatten inte sänkts uttryckligen för låg- och medelinkomsttagarna. Med tanke på att arbetsinkomstavdraget kan utnyttjas av alla som tjänar upp till 127 000 euro per år, är det vilseledande påstå att skattelösningen särskilt syftar till att sänka tröskeln för att ta emot jobb. Socialdemokraternas modell garanterar att låg- och medelinkomsttagarna får mer av lönen i handen, medan höginkomsttagarna och kapitalinkomsttagarna förutsätts delta i de samfällda ansträngningarna för att få landet på fötter. 
Till skillnad från regeringen håller socialdemokraterna fast vid löftet att pensionärerna inte ska beskattas hårdare än löntagarna. De skattesänkningar som följde av konkurrenskraftsavtalet utsträcktes också till pensionärerna, men det var bara hokuspokus: den skattedifferens som regeringen skapade 2016 förblev i kraft. Socialdemokraternas rättvisa skattemodell ger pensionärerna en betydande fördel — de som har en genomsnittlig arbetspension får 150 euro mer i handen per år. 
De förmögna tjänar alltid mer på regeringens skattepolitik. Den ökar ojämlikheten. Utöver besluten om inkomstskatt erbjuder regeringen tre skattelättnader som inte bara behandlar medborgarna ojämlikt utan också gör skattesystemet än mer komplicerat. En kännbar sänkning av arvsskatten och gåvoskatten är i reda pengar till störst nytta för dem som får stora arv och gåvor. Däremot underlättar de inte generationsskiften i familjeföretag, trots att regeringen hävdar motsatsen. Företagaravdraget ökar småföretagarens tillgängliga inkomster med högst några tior, medan mer välbeställda yrkesutövare kan få tiotusentals euro utan krav på motprestation. Skogsgåvoavdraget är en gåva till skogsägarna i ett läge där efterfrågan på virke också annars är stor. De här tre lagförslagen innebär sammantaget en årlig skatteförlust på nästan 200 miljoner euro. Och regeringen tänker driva igenom dem trots att den inte ens själv hävdar att något av förslagen skulle höja sysselsättningen eller gynna tillväxten. 
Socialdemokraternas alternativ är mer rättvist. Beskattningen av arbete lindras för låg- och medelinkomsttagarnas del, medan beskattningen av ägande skärps måttligt. Vi tar inte från låginkomsttagarna, utan höjer i stället grundavdraget. Vinnarna är 95 procent av folket, eftersom de får mer kvar av lönen eller pensionen, jämfört med regeringens skattemodell. 
1.1 Beskattningen av förvärvsinkomster 
1.1.1 Skatteskalan för förvärvsinkomster 
Regeringen lindrade den progressiva förvärvsinkomstskatteskalan för 2016 genom att inkomstgränserna i skalan höjdes med 1,2 procent jämfört med 2015. Dessutom skärptes skalan genom att den högsta inkomstklassens inkomstgräns sänktes från 90 000 euro till 72 300 euro. Detta innebar att de två högsta inkomstklasserna slogs samman. 
Socialdemokraterna föreslår att 2015 års inkomstklasser bibehålls oförändrade, varvid den så kallade solidaritetsskatten för personer som förtjänar över 90 000 fortsättningsvis fortsatt är två procentenheter högre än i inkomstklassen strax under (31,75 % fr.o.m. en årsinkomst på 72 300 euro). Då skulle skatteprocenten för dem som förtjänar över 90 000 euro om året vara 33,75. 
1.1.2 Grundavdraget vid kommunalbeskattningen 
Bestämmelser om grundavdraget vid kommunalbeskattningen finns i 106 § i inkomstskattelagen. Enligt socialdemokraternas uppfattning kräver en rättvist riktad beskattning att grundavdraget är högre än i dag och högre än vad regeringen föreslår i propositionen. 
Vi föreslår att grundavdraget för 2017 fastställs till 3 260 euro. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter övriga avdrag överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent i fråga om den överskjutande inkomsten. Höjningen av den övre gränsen för grundavdraget med 200 euro stärker köpkraften för de som har de allra lägsta inkomsterna. 
Låginkomsttagarnas ställning förbättras också av att socialdemokraterna skulle dra tillbaka nedskärningarna i de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet, dvs. arbetslöshetsdagpenningen, utkomststödet, minimidagpenningen och bostadsbidragen. Kostnaden för återtagande av indexnedskärningarna är 88 miljoner euro, men samtidigt reduceras behovet av utkomststöd med hela 34 miljoner euro. 
För dem som får dagpenning är grundavdraget till nytta vid årsinkomster på upp till cirka 21 371 euro per år. För löntagare är motsvarande gräns cirka 27 576 euro och för pensionstagare cirka 23 510 euro. I vår modell ökar grundavdraget de disponibla inkomsterna för dem som har de allra lägsta inkomsterna, däribland arbetslösa, mer än regeringens förslag. Genom att vi samtidigt skulle återta de nedskärningar som drabbar de minst gynnade, säkerställs att ingen med vett och vilja knuffas ut i kylan. 
1.1.3 Arbetsinkomstavdraget 
Beskattningen av arbete är relativt sträng i Finland och därför är det motiverat att lindra den i någon mån genom att höja arbetsinkomstavdraget.  
Socialdemokraternas modell av arbetsinkomstavdraget beaktar bättre än regeringens förslag medelinkomsttagarna, eftersom den övre inkomstgränsen för avdragsrätten höjs till 40 000 euro. Vårt alternativ är inte heller lika generöst gentemot höginkomsttagarna som regeringens förslag, eftersom minskningsprocenten skulle vara 2,4. När nettoförvärvsinkomsten överskrider cirka 99 916 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. I regeringens modell beviljas arbetsinkomstavdrag på inkomster upp till nästan 120 000 euro. 
Socialdemokraternas modell är rättvisare än regeringens. Låg- och medelinkomsttagarnas disponibla inkomster blir 100—200 euro högre än enligt propositionen, när man räknar in sänkningen av arbetspensionspremien. Låginkomsttagarna tjänar procentuellt sett mest, medan medelinkomsttagarna får mest räknat i euro. Socialdemokraternas modell är inte lika frikostig mot dem som tjänar över 70 000 euro som regeringens förslag. Trots att 95 procent av löntagarna tjänar på socialdemokraternas modell, sparar staten och kommun 8 miljoner euro. 
1.1.4 Pensionsinkomstavdragen 
Socialdemokraternas pensionsinkomstavdrag är av samma orsaker som gäller för löntagarna mer rättvist än regeringens. Hela 95 procent av pensionstagarna får 100—200 euro mer per år. En genomsnittlig arbetspension (1 600 euro/mån) ger 160 euro mer i handen per år. 
Vi skulle förbättra situationen särskilt för pensionärer med låga inkomster genom att dra tillbaka regeringens indexsänkning i fråga om folkpension, garantipension och andra förmåner som är bundna till folkpensionsindexet, inklusive bostadsbidraget för pensionärer. Pensionerna skulle höjas på det sätt som avses i lagen. Genom att stärka pensionärernas köpkraft går en avsevärd del av det satsade beloppet till konsumtion och gynnar därmed samhällsekonomin. 
Minskningsprocenten för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är i vår modell 42 procent, medan multiplikationsfaktorn är 3,9. Vid kommunalbeskattningen är minskningsprocenten för pensionsinkomstavdraget 48 procent, medan multiplikationsfaktorn är 1,38. Köpkraften för dem med de allra lägsta inkomsterna stärks. 
Pensionshöjningarnas och skattesänkningarnas sammanlagda effekt på statens och kommunernas utgifter är 102 miljoner euro. 
1.2 Hushållsavdraget 
Regeringen föreslår ännu förmånligare villkor för hushållsavdraget. De nya villkoren kostar staten 33 miljoner euro men ger inga nya jobb. Den högre ersättningen för samma arbete som tidigare leder till att priset på tjänsten stiger. Vi erbjuder ett bättre sätt att utveckla hushållsavdraget. 
I fråga om hushållsavdraget i dess helhet hör utskottet rätt att granska bestämmelserna i 127 a § i inkomstskattelagen. Vi föreslår att självrisken på 100 euro slopas, vilket också Skattebetalarnas centralförbund föreslagit. Det gynnar alla som tidigare kunnat utnyttja avdraget och ger dessutom människor med lägre inkomster möjlighet att utnyttja det. 
Skattebetalarnas centralförbund uppskattar att kostnaden för att slopa självrisken och det att avdraget utnyttjas av fler skulle öka kostnaderna för hushållsavdraget med 50 miljoner euro per år. Vi föreslår att maximiavdraget samtidigt sänks med 100 euro, så att de som utnyttjat avdraget tidigare inte förlorar på ändringen. Utifrån material som tagits fram av Skattestyrelsen och Statens ekonomiska forskningscentral VATT skulle det ge en inbesparing som motsvarar en tredjedel av kostnaderna för slopandet av självrisken. 
Socialdemokraterna föreslår alltså att lagförslagets ändring av 127 b § i inkomstskattelagen slopas och att det i stället görs ändringar i 127 a § i samma lag. Ändringen av hushållsavdraget påverkar inte slutsumman i propositionen. Skatteförvaltningens moderna tekniska förutsättningar ställer inga hinder för ett rättvisare hushållsavdrag. 
Vi föreslår dessutom att regeringen bereder en breddning av hushållsavdragets tillämpningsområde till boende i våningshus och radhus, vilket skulle göra avdraget mer rättvist. Det måste bli möjligt att utnyttja hushållsavdraget för renoveringar som utförs med stöd av det finansieringsansvar som en delägare i ett bostadsaktiebolag har. En enkel modell för det är att bostadsaktiebolaget utfärdar ett intyg över att delägaren betalat arbeten för vilka han eller hon har finansieringsansvar. 
1.3 Kapitalinkomstskatt  
I ett internationellt perspektiv beskattar Finland förmögenhet relativt lindrigt. Å andra sidan signaleras det att alla ska dra sitt strå till stacken i det rådande ekonomiska läget. Men regeringen kräver inte på långt när lika stora uppoffringar av de välbeställda som av de mest utsatta. Av rättviseskäl måste också kapitalinkomsttagarna i skälig grad delta i de gemensamma ansträngningarna, till dess att det ekonomiska läget tillåter en eventuell sänkning av beskattningen. 
Det gäller att hålla i minnet att kapitalinkomsterna utgör en betydande del av företagarnas inkomster och att de därför spelar en roll för företagsverksamheten. Lägre företagsskatt är tänkt att vara ett incitament för företagen att göra investeringar, vilket är livsviktigt för vår samhällsekonomi just nu. Det måste alltid vara mer attraktivt att investera än att ta ut företagsinkomst i form av utdelning på kapital. 
Vi socialdemokrater föreslår att den lägsta skattesatsen höjs från 30 till 32 procent och den högsta från 34 till 35 procent. Inkomstgränsen för den högsta skattesatsen ligger kvar på 30 000 euro. Revideringen ökar statens och kommunernas skatteintäkter med cirka 130 miljoner euro. 
1.4 Beskattning av vinstutdelning 
Socialdemokraterna anser att det i samband med den föreslagna ändringen av beskattningen av kapitalinkomster är motiverat att också ändra beskattningen av vinstutdelning i onoterade bolag.  
Martti Hetemäkis skattearbetsgrupp bedömde år 2010 att beskattningen av vinstutdelning i onoterade bolag styrde företagens resurser mot placeringar med säker avkastning i stället för att investeras i reella tillgångar som hör till grundläggande affärsverksamheten. Arbetsgruppen såg det som ett viktigt skäl att sänka samfundsskatten och i stället höja kapitalskatten och slopa de skattefria vinstutdelningarna. 
Vi föreslår att gränsen för skatteplikt på vinstutdelning i ett onoterat bolag sänks måttligt, dvs. från åtta till sex procent av bolagets nettoförmögenhet. Denna gräns för normalavkastningen är, i dagens läge med räntenivå på nära noll, likväl många gånger högre än en alternativ, riskfri avkastning och högre än den gräns Hetemäkis arbetsgrupp föreslog 2010. 
Finansministeriet har gjort beräkningar enligt modeller där normalavkastningen sänkts till en procent. Det är dock motiverat att gå långsamt fram, eftersom undersökningar visar att upp till hälften av de bolag som delar ut vinst alltid följer den rådande gränsen för skattefrihet. Efter ändringen betalas två procent skatt på samma utdelningsbelopp som tidigare var skattefritt. Effekten på statens och kommunernas skatteintäkter är cirka 90 miljoner euro. 
1.5 Överlåtelseförluster 
Utifrån en regeringsproposition breddades rätten att i beskattningen dra av överlåtelseförluster vid ingången av 2016. En år 2016 eller senare född fysisk persons och ett inhemskt dödsbos vid beskattningen avdragsgilla överlåtelseförlust som inte dragits av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom dras av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Därigenom kan också överlåtelseförluster för värdepapper dras av inte bara från överlåtelseförluster utan även från exempelvis utdelningsinkomster och hyresinkomster. 
Det fanns inga relevant grunder för utvidgningen av avdragsrätten för överlåtelseförluster. Den risk placeringar i värdepapper innebär får inte överföras från placeraren till samhället. Socialdemokraterna föreslår att utvidgningen av avdragsrätten slopas, vilket skulle ge staten 20 miljoner euro mer i skatteintäkter. 
1.6 Begränsad ränteavdragsrätt för fastighetsinvesteringsbolag 
Regeringen lägger fram ett flertal ändringar i lagstiftningen om inkomstskatt. Men vissa brister, som också statsministerpartiet Centern tidigare påtalat, rättas inte till. 
Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet fick 2013 en ny 18 a § (RP 146/2012 rd, lag 28.12.20121/983), som begränsar företagens rätt att göra avdrag för ränteutgifter. Men företag som beskattas enligt inkomstskattelagen är undantagna bestämmelserna. Det är framför allt fastighetsinvesteringsbolag som drar nytta av den här skatteförmånen, som är en främmande fågel internationellt sett och tillåter aggressiv gränsöverskridande skatteplanering med stora skatteförluster för Finland som följd. 
I Finland äger utländska fastighetsinvesteringsbolag fastigheter för miljardbelopp, däribland mycket värdefulla köpcenter. Ett fastighetsinvesteringsbolag med utländskt ägande eller säte i utlandet kan låta ett dotterbolag i Finland fortlöpande vara skuldsatt. Därmed kan ägaren överta fastighetsintäkterna helt och hållet i form av ränteutgifter. Det finländska bolaget drar av ränteutgifterna från sina beskattningsbara inkomster, medan ägarbolaget i lågskattelandet inte betalar någon skatt på sina ränteintäkter. Ett sådant kryphål lockar också finländska fastighetsinvesterare att bilda företag i länder med gynnsammare skatteregler. 
Detta missförhållande är möjligt till följd av att indelningen av inkomstkällor inte motsvarar dagens krav. Finansministeriet bereder en utmönstring av indelningen i inkomstkällor. Likaså berör räntebegränsningsbestämmelserna i EU:s direktiv mot skatteundandragande samtliga inkomstkällor. Eftersom det brådskar att täppa igen detta kryphål i beskattningen föreslår vi att regeringen så snart som möjligt lägger fram ett tillägg till inkomstskattelagen för att begränsa ränteavdragsrätten för fastighetsinvesteringsbolag och andra betydande sammanslutningar med företagsverksamhet som är undantagna lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet enligt den lagen. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslagen med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) 
att riksdagen godkänner fem uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lag 
om inkomstskatteskalan för 2017 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2017 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro 
Skatt vid nedre gränsen, euro 
Skatt på den del av inkomst-en som över-skrider den nedre gränsen, % 
16 900—25 300 
8,00 
6,25 
25 300—41 200 
533,00 
17,50 
41 200—73 100 
3 315,50 
21,50 
72 300—90 000 
10 002,00 
31,75 
90 000— 
15 621,75 
33,75 
2 § 
(Som i FiUB) 
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 4 mom., 125 § 2 mom. och 127 a § 1 mom.127 b §
sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten och 127 a § 1 mom. i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt 
fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer: 
54 d, 69, 80, 92, 95 och 96 a § 
(Som i FiUB) 
100 § 
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen 
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,9 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. 
Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 42 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget. 
101 § 
Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen 
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 1,38 dras av 1 480 euro, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 48 procent av det överskjutande beloppet. 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 260 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
124 § 
Fastställande av skatten 
(Som i FiUB) 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 420 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 40 000 euro, minskar avdraget med 2,4 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 40 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
127 a § 
Hushållsavdrag 
En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder (hushållsavdrag). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 2 300 euro per år och det beviljas endast i den utsträckning som den i 127 b § avsedda avdragbara delen av kostnaderna överstiger 100 euro
127 b § 
Grunden för hushållsavdrag 
Den skattskyldige får dra av 
1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 20 procent av den utbetalda lönen, 
2) 50 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd, 
3) 50 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag. 
Ikraftträdande 
(Som i FiUB) 
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om att utsträcka det hushållsavdrag som avses i 127 a § i inkomstskattelagen till att omfatta sådana renoveringar i flervåningshus och radhus som delägarna i bostadsaktiebolaget har finansieringsansvar för.  
2. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om höjning av skattesatserna för kapitalinkomst i 124 § 2 mom. i inkomstskattelagen på så sätt att skattesatsen för kapitalinkomst höjs till 32 procent och för inkomster över 30 000 euro till 35 procent. 
3. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ändring av 33 b § 1 mom. i inkomstskattelagen på sätt att den årliga avkastningen på det matematiska värdet för skatteåret för aktierna sänks från 8 till 6 procent. 
4. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om begränsning av den avdragsrätt för överlåtelseförluster som avses i 50 § 1 mom. i inkomstskattelagen på så sätt att överlåtelseförluster för egendom kan dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren. 
5. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om att ett samfunds rätt till ränteavdrag på inkomster som omfattas av inkomstskattelagen begränsas på samma sätt som i 18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
Helsingfors 29.11.2016
Timo
Harakka
sd
Pia
Viitanen
sd
Krista
Kiuru
sd
Maria
Tolppanen
sd
RESERVATION 2 /gröna
Motivering
För att stödja förhandlingarna meddelade regeringen att den tänker lindra inkomstbeskattningen. Regeringen sänker inkomstskatten i alla inkomstklasser med totalt 515 miljoner euro. 
Största delen av skattelättnaden tillfaller hög- och medelinkomsttagarna. Däremot kompenserar den inte tillräckligt konkurrenskraftsavtalets verkningar för låg- och medelinkomsttagarna. 
Konkurrenskraftsavtalet skulle kräva skattelättnader som i högre grad gynnar låg- och medelinkomsttagarna. Det förutsätter att arbetsinkomstavdraget och kommunalbeskattningens grundavdrag höjs. 
Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen är för närvarande 3 060 euro i månaden. Avdraget görs efter andra avdrag och gäller utöver löneinkomster också förmåner och pensioner. 
Högre grundavdrag skulle ge större nettoinkomster också för andra än löntagare, det vill säga också för pensionärer och bidragstagare. 
Jag föreslår att avdraget höjs med 340 euro till 3 400 euro och att minskningsprocenten sänks till 15 procent. Ändringarna bidrar till att minska fattigdomen och ger också minskande inkomstskillnader. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1 utan ändringar,  
att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet men 106 och 125 § med följande ändringar, (Reservationens ändringsförslag) 
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 
Reservationens ändringsförslag
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 400 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 15 procent av den överskjutande inkomsten. 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 480 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,60 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen i sina beslut särskilt beaktar utvecklingen av låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft och hur rättvis inkomstfördelningen är. 
Helsingfors 29.11.2016
Touko
Aalto
gröna
RESERVATION 3 /vänst
Motivering
En rättvis beskattning kräver att var och en betalar skatt enligt betalningsförmåga och att beskattningen jämnar ut inkomstskillnaderna. Regeringens proposition om inkomstskatteskalan för 2017 i kombination med andra propositioner, ökar inkomstskillnaderna i landet. Beskattningen lindras totalt sett, men den största nyttan går till höginkomsttagarna. Skattelättnaderna är till ingen nytta för dem som har de lägsta inkomsterna. 
Som en följd av propositionen ökar köpkraften för dem med en månadsinkomst på över 7 500 euro mest i såväl absoluta som relativa termer. Det är inte motiverat vare sig med tanke på rättvisan eller den inhemska efterfrågan. Om de med de lägsta inkomsterna får en euro går den direkt till privat konsumtion, och den konsumtionen är avgörande för den i övrigt svaga ekonomiska tillväxten i dag. 
Vänsterförbundet föreslår följande ändringar i propositionen: 
Regeringen föreslår att inkomstgränserna höjs med cirka 1,1 procent. Dessutom sänks marginalskatteprocenten för den lägsta inkomstklassen från 6,5 procent till 6,25 procent och marginalskatteprocenten för den högsta inkomstklassen från 31,75 procent till 31,5 procent. Vänsterförbundet föreslår att inkomstskatteskalan ändras så att den nedre gränsen för den så kallade solidaritetsskatten sänks till 70 700 euro och att det införs en ny skatteklass för inkomster på över 100 000 euro (34 % skatt på den del av inkomsterna som överskrider den nedre gränsen). 
I dag behandlas förvärvsinkomster och pensionsinkomster på olika sätt vid inkomstbeskattningen. Vid månadsinkomster på cirka 1 500—2 500 euro är pensionärernas skatteprocent högre än löntagarnas vid samma inkomstnivå. Detta är ett problem med avseende på likabehandlingen av medborgarna. Ett annat centralt problem som anknyter dels till inkomstbeskattningen, dels till likabehandlingen och en rättvis beskattning är att också stora kapitalinkomster kan tas ut till en tämligen låg skatteprocent. Skattesystemet bör ses över så att beskattningen av pensionärer harmoniseras med beskattningen av löntagare och att kapitalinkomster beläggs med en starkare progression än i dag. 
Enligt propositionen ska maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen enligt 106 § i inkomstskattelagen höjas från 3 020 euro till 3060 euro. Grundavdraget vid kommunalbeskattningen görs efter alla andra avdrag och höjer köpkraften för låginkomsttagarna. Vänsterförbundet föreslår att grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs till 3 750 euro i stället för regeringens förslag på 3 060 euro. Jämfört med förslaget i propositionen ökar Vänsterförbundets grundavdragsmodell klart de disponibla inkomsterna för löntagare, pensionärer och dagpenningstagare med låga inkomster. Ökningen är som mest 160 euro per år. 
Regeringen föreslår att bestämmelserna om hushållsavdrag i 127 b § i inkomstskattelagen ändras så att ersättningsprocenten höjs med fem procentenheter i fråga om både den utbetalda arbetsersättningen och lönen. Det i propositionen angivna målet att främja omsorgstjänster med hjälp av hushållsavdraget är välkommet, men den huvudsakliga nyttan av de föreslagna höjningarna av ersättningsgraden går till renovering av hem och fritidsfastigheter som ägs av människor med jämförelsevis höga inkomster, vilket inte kan anses motiverat. Systemet med hushållsavdrag måste i stället utvecklas så att det gynnar omsorgstjänsterna. Det vore med hänsyn till likabehandlingen och miljöaspekterna motiverat att också utvidga avdragets användningsområde så att också energihållbarhetsprojekt i bostadsaktiebolag och bostadsandelslag kunde betalas med hjälp av avdraget (se ledamot Sarkkinens lagmotion LM 2/2015 rd). Med hänsyn till att de med de allra lägsta inkomster överhuvudtaget inte kan utnyttja hushållsavdraget vore det skäl att jämsides med hushållsavdraget utveckla ett motsvarande system för hushållsunderstöd. 
Med tanke på likabehandlingen av medborgarna är den i 54 d § i inkomstskattelagen avsedda avdragsrätten för privata pensionsförsäkringsarrangemang och långsiktiga sparavtal inte motiverad. Det skattestödet minskar statens skatteintäkter med cirka 110 miljoner euro per år och gynnar i huvudsak höginkomsttagare.  
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar,  
att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet men med ändring av 106 § och strykning av 127 b §, (Reservationens ändringsförslag) 
att riksdagen godkänner tre uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lag 
om inkomstskatteskalan för 2017 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2017 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro 
Skatt vid nedre gränsen, euro 
Skatt på den del av inkomst-en som över-skrider den nedre gränsen, % 
16 900—25 300 
8,00 
6,25 
25 300—41 200 
533,00 
17,50 
41 200—70 750 
3 315,50 
21,50 
70 750—100 000 
9 668,75 
31,50 
100 000— 
18 882,50 
34,00 
2 § 
(Som i FiUB) 
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 4 mom. och125 § 2 mom. och 127 b §
sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt 
fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer: 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 750 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition där inkomstskattesatserna för pensionärer harmoniseras med inkomstskattesatserna för löntagare. 
2. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar riksdagen en proposition om en kännbar ökning av progressionen i kapitalbeskattningen, varvid det slutliga målet är att kapitalinkomster så långt det är möjligt ska behandlas på samma sätt som löne- och pensionsinkomster, dock med beaktande av de särdrag kapitalinkomster är förknippade med. 
3. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål låter riksdagen behandla en reform som innebär upphävning av den avdragsrätt för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal som avses i 54 d § i inkomstskattelagen. 
Helsingfors 29.11.2016
Kari
Uotila
vänst
RESERVATION 4 /sv
Motivering
Inkomstbeskattningen
Vi menar att beskattningen ska samla in så mycket medel som behövs för att upprätthålla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skatterna ska uppbäras effektivt och rättvist och grunda sig på betalningsförmågan. Beskattningen ska också motivera till arbete och företagande, och den bör främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det är endast genom hållbar tillväxt och en hög sysselsättning som genererar skatteintäkter som vi på lång sikt kan upprätthålla välfärdssamhället. 
Finlands position i World Economic Forums lista över de mest konkurrenskraftiga länderna har sjunkit till tionde plats. Vår konkurrenskraft är inte tillräckligt god, vilket bland annat märks på det att exportökningen, enligt Företagarna i Finland, är långsammare än tillväxten på exportmarknaderna. Det finns alltså goda skäl för att se över vår ekonomi. En grundläggande förutsättning är att det alltid måste löna sig att ta emot jobb och att arbeta. För att nå det målet krävs ett flertal åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Sänkt skatt minskar risken för olika flitfällor och sänker tröskeln för att ta emot jobb. Vi vill förskjuta tyngdpunkten så att beskattningen av arbete lättar och beskattningen av konsumtion i stället ökar. Det gör vi genom att höja samtliga tre momssatser med 0,5 procentenheter. Höjningen av momsbeskattningen bör ge lika mycket som sänkningen av inkomstskatten tar. 
Merparten av momsinkomsterna, närmare 70 procent, kommer från hushållens konsumtion. Därför är det absolut nödvändigt att, så som vi föreslår, momshöjningen sker samtidigt som sänkningen av inkomstskatten. 
Hushållsavdraget
Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som antalet frilansare och ensamföretagare ökar. 
Bland landets företagare har andelen ensamföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar. Det visar att frilansarna och ensamföretagarna utför en större del av det arbete som tidigare sköttes av löntagare. 
I dagsläget innehåller vårt skattesystem många typer av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Nya avdrag är motiverade om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter. 
Hushållsavdraget är ett bra exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Hushållsavdraget bidrar dessutom till att stävja svart ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget betalat sig tillbaka i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets maximibelopp från 2 400 till 3 000 euro. Därutöver vill vi höja den avdragbara andelen av ersättningen för arbete från 45 procent till 60 procent och den avdragbara andelen av utbetald lön från 15 procent till 30 procent. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1 utan ändringar, 
att riksdagen godkänner lagförslag 2 med ändringar, (Reservationens ändringsförslag) 
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 
Reservationens ändringsförslag
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 4 mom., 125 § 2 mom., 127 a § 1 mom. och 127 b §, 
sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten och 127 a § 1 mom. i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt 
fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer: 
54 d, 69, 80, 92, 95, 96 a, 100, 101, 106, 124 och 125 § 
(Som i FiUB) 
127 a § 
Hushållsavdrag 
En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalt för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder (hushållsavdrag). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 3 000 euro per år och det beviljas endast till den del den avdragbara delen av kostnaderna som avses i 127 b § överstiger 100 euro.  
127 b § 
Grunden för hushållsavdrag 
Den skattskyldige får dra av 
1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 30 procent av den utbetalda lönen, 
2) 60 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd, 
3) 60 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag. 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder de ändringar i grunderna för inkomstbeskattningen som ingår i Svenska riksdagsgruppens skuggbudget (DI 14/2016 rd). 
Helsingfors 29.11.2016
Mats
Nylund
sv
RESERVATION 5 /kd
Motivering
Propositionen (RP 135/2016 rd) innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017. Regeringen föreslår att inkomstgränserna höjs med cirka 1,1 procent. Dessutom sänks marginalskatteprocenten för den lägsta inkomstklassen från 6,5 procent till 6,25 procent och marginalskatteprocenten för den högsta inkomstklassen från 31,75 procent till 31,5 procent. Av propositionsmotiven framgår att beskattningen i alla inkomstdeciler lindras något. Effekten räknad i euro är störst i inkomstdecilerna 6—10, dvs. hushåll med medelstora och stora inkomster. 
Det är alltså höginkomsttagarna som tjänar mest på de skattelättnader regeringen föreslår, medan effekten är marginell för låginkomsttagarna. Att stärka köpkraften för låginkomsttagarna vore den mest effektiva injektionssprutan för den inhemska marknaden. Låginkomsttagarna har dessutom drabbats av regeringens sparprojekt, så det vore rättvist att också de fick del av skattelättnaderna. Därför föreslår Kristdemokratiska riksdagsgruppen att lättnaderna i förvärvsinkomstbeskattningen fördelas mer rättvist. Vårt förslag är kostnadsneutralt. 
Skattelättnader som anges i procent slår alltid ut som högre belopp i de högsta inkomstklasserna. Det är utmanande att rikta inkomstskattelättnader till dem som har låg förvärvsinkomst, men det är likväl möjligt, till exempel genom att höja avdraget för inkomstens förvärvande. Kristdemokratiska riksdagsgruppen föreslår att avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 750 till 810 euro per år. Det ökar köpkraften, efterfrågan på inhemska varor och tjänster och gör det mer lönsamt att arbeta. 
Höjningen av avdraget för inkomstens förvärvande kostar 50 miljoner euro. Det kan bekostas genom att sänka gränsen för den högsta inkomstklassen till 70 000 euro per år och underlåta att göra de föreslagna skattelättnaderna för denna inkomstklass. Den högsta skattesatsen i den statliga inkomstskatteskalan skulle alltså vara 31,75 procent. Förslaget har räknats ut med hjälp av en mikrosimuleringsmodell (SISU) vid riksdagens utredningstjänst och ingår i Kristdemokratiska riksdagsgruppens alternativa budget. 
Beskattningen av kapitalinkomster är fortsatt betydligt lägre än beskattningen av lika stora löneinkomster. För att jämna ut skillnaden och vända statens skuldsättningsutvecklingen måste en ny, högre skatteklass införas i kapitalbeskattningen. Enligt riksdagens utredningstjänst skulle en höjning av kapitalskatten på två procentenheter, dvs. en skatt på 36 procent för kapitalinkomster över 70 000 euro, ge staten 52 miljoner euro i extra skatteintäkter. Den här nya skatteklassen skulle minska inkomstskillnaderna på ett rättvist sätt genom att höginkomsttagarna i högre utsträckning än tidigare får delta i kostnaderna för den långvariga ekonomiska depressionen.  
Beskattningen av kapitalinkomst kompletteras med ett nytt steg så att om kapitalinkomsterna överskrider 70 000 euro, stiger skatten till 36 procent. Höjningen föranleder ändringar i inkomstskattelagen och i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Förslaget om ändring av kapitalinkomstbeskattningen ingår i Kristdemokratiska riksdagsgruppens alternativa budget för 2017. 
 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslagen med ändringar. (Reservationens ändringsförslag) 
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lag 
om inkomstskatteskalan för 2017 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2017 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro 
Skatt vid nedre gränsen, euro 
Skatt på den del av inkomst-en som över-skrider den nedre gränsen, % 
16 900—25 300 
8,00 
6,25 
25 300—41 200 
533,00 
17,50 
41 200—70 000 
3 315,50 
21,50 
70 000— 
9 507,50 
31,75 
2 § 
(Som i FiUB) 
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 2 och 4 mom., 125 § 2 mom. och 127 b §, 
sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015, 124 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt 
fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer: 
54 d, 69, 80 och 92 § 
(Som i FiUB) 
95 § 
Avdrag för inkomstens förvärvande  
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av 
1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 810 euro, dock högst löneinkomstens belopp, 
96 a, 100, 101 och 106 § 
(Som i FiUB) 
124 § 
Fastställande av skatten 
På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 70 000 euro betalas 36 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 26,5 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). 
125 och 127 b § 
(Som i FiUB) 
Ikraftträdande 
(Som i FiUB) 
Helsingfors 29.11.2016
Peter
Östman
kd
Senast publicerat 5.6.2018 16:24