Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringen gäller förslaget om idrottsutövarfonden.
Propositionen innehåller förslag till lag om inkomstskatteskalan för nästa år och ändringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster. Dessutom föreslås bestämmelser om skattesubventioner för anställningsförmåner inom trafiken och periodisering av idrottsinkomst.
I det följande tar utskottet i korthet upp de viktigaste ändringsförslagen. Utskottet har inga kommentarer till de tekniska justeringar som görs i inkomstskattelagen.
Beskattningen av förvärvsinkomster
De föreslagna ändringarna i skattegrunderna bygger på de skattepolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och på de beslut som fattades vid höstens budgetförhandlingar. Enligt regeringsprogrammet driver regeringen en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget.
De ändringar som nu föreslås väntas minska skatteintäkterna med allt som allt cirka 421,5 miljoner euro varav kommunernas andel, 179 miljoner euro, ska kompenseras fullt ut. Fokus ligger på att hindra att beskattningen av arbete skärps. Dessutom innehåller propositionen ett beslut om förlängning av solidaritetsskattens giltighetstid.
Justeringen enligt förtjänstnivåindexet i grunderna för förvärvsinkomstskatten beräknas minska skatteinkomsterna med cirka 409 miljoner euro, varav statens andel enligt inkomstskatteskalan är sammanlagt cirka 232 miljoner euro, andelen av höjningen av arbetsinkomstavdraget cirka 133 miljoner euro och andelen av höjningen av grundavdraget cirka 44 miljoner euro.
Utskottet framhåller att de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna lindrar beskattningen av löner i alla inkomstklasser i enlighet med tabellen i propositionen. I tabellen sammanställs de sammanlagda konsekvenserna av de ändringar i beskattningsgrunderna som föreslås för 2021. Den beräknade förändringen i skattegraden i tabellen väger in solidaritetsskatten både i grunderna för 2020 och i de grunder som föreslås för 2021.
Utskottet understryker att ändringarna i beskattningsgrunderna lindrar löntagarnas beskattning i alla inkomstklasser. Här konstaterar utskottet att med beaktande av förändringarna i löntagares avgifter av skattenatur och den ökade inkomstnivån skärps beskattningen av arbete på alla inkomstnivåer. Åtstramningen beror på att löntagares avgifter av skattenatur stiger.
Utskottet anser att skattelättnaderna allmänt taget är väl riktade och att de föreslagna ändringarna i skatteskalan och inkomstskattelagen är motiverade. Utskottet anser att solidaritetsskatten är motiverad i det rådande ekonomiska läget. Den flyttar över en del av skattebördan till den högsta inkomstdecilen och är i linje med den allmänna principen om skattebetalningsförmåga.
Anställningsförmåner inom trafiken
Propositionen innehåller nya skatteutgifter för anställningsförmåner inom trafiken. För det första sänks beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden 2021–2025.
Det är fråga om en fast sänkning i euro av värdet på den fria bilförmånen och förmånen att använda bil. Den fasta skattesubventionen sporrar till anskaffning av de förmånligaste elbilarna, eftersom stödet då motsvarar en större del av bilpriset. På motsvarande sätt är den fasta subventionens inverkan på priset inte lika betydande i fråga om dyrare bilar, vilket leder till att deras försäljningsvolymer väntas öka mindre än försäljningsvolymerna för billigare bilar. En ökning av antalet billigare elbilar ökar också senare utbudet av sådana bilar på marknaden för begagnade bilar och gör det möjligt även för personer med lägre inkomstnivå att skaffa elbil. Utskottet anser därför att det på detta sätt riktade fasta stödet i euro är motiverat och välkomnar den valda modellen.
Stödet gäller endast renodlade elbilar, vilket sakkunniga har ansett vara en onödigt snäv avgränsning. En del av de sakkunniga som utskottet hört ansåg det motiverat att låta skattesubventionen gälla också hybrid- och gasbilar. Men utskottet anser att det är motiverat att skattesubventionen för tjänstebilar uteslutande ska gälla renodlade elbilar. Till exempel är de faktiska utsläppen under körning från till exempel laddhybridbilar beroende av i vilken utsträckning bilen laddas. När det gäller den fria bilförmånen uppstår det inte något ekonomiskt incitament för arbetstagaren att ladda bilen, eftersom arbetsgivaren svarar för alla driftskostnader.
Däremot anser utskottet att det är motiverat att låta de andra föreslagna skattesubventionerna för tjänstebilar gälla också hybridbilar och inte bara elbilar. Följaktligen ställer sig utskottet bakom förslaget att kostnader för anordningar för hemladdning ska betraktas som en del av bilens skattepliktiga tilläggsutrustning. Likaså är det välkommet att laddning av el- och hybridbilar på en arbetsplats eller vid en för allmänheten tillgänglig laddningsstation på arbetsgivarens bekostnad blir en skattefri förmån 2021–2025. I och med att laddningsförmånen också gäller hybridbilar blir modellen ett incitament att i stället för förmån att använda bil välja en laddhybrid till tjänstebil. Dessutom sporras arbetstagaren att använda eldrift så mycket som möjligt.
Utskottet ser det i varje fall som motiverat att framöver bedöma vilka skatteincitament som lämpar sig för gasbilar och laddhybrider i syfte att utöka användningen av utsläppssnåla bilar i enlighet med regeringsprogrammet.
De föreslagna ändringarna i personalbiljetten har fått brett stöd bland sakkunniga. Propositionen förtydligar sättet att beräkna förmånen och ökar betydligt beloppet av den skattefria förmånen. Utskottet välkomnar båda ändringarna. Utskottet understöder också skattefriheten för cykelförmån som beviljats på grundval av anställningsförhållande till ett belopp av högst 1 200 euro, vilket ska beaktas vid beräkningen av maximibeloppet för personalbiljetten.
Sakkunniga har dock påpekat att cykelförmånen i onödan är avgränsad till cyklar som har en sådan elmotor med en effekt på högst 250 watt som fungerar endast vid trampning. Sakkunniga har förespråkat en utvidgning av förmånen till cyklar i kategori L1e-A enligt fordonslagen, där motorn har en maximal effekt på 1 000 watt och fungerar oberoende av trampning. Utskottet påpekar att syftet med skattesubventionerna är att öka andelen cykling och kollektivtrafik, och därför förordar utskottet nu den modell som valts i propositionen och där skatteförmånen är avgränsad till cyklar med elmotor med en effekt på högst 250 watt. Utskottet menar att det är motiverat att bedöma avgränsningen av förmånen på nytt senare i takt med att tekniken och cykelmodellerna utvecklas.
Idrottsutövarfond
Regeringen föreslår att det högsta belopp som kan överförs till en idrottsutövarfond ska höjas från nuvarande 100 000 euro till 200 000 euro. Genom propositionen preciseras också de särskilda skälen till att medlen från fonden kan inkomstföras snabbare än planerat. En lång rad sakkunniga har välkomnat ändringarna och en del har ansett att det fonderade beloppet bör vara högre än vad som föreslagits och att maximitiden för inkomstföring av medel bör vara längre än tio år. Utskottet delar oron över att idrottsutövarfonden på ett smidigare sätt än nu bör trygga idrottarens ekonomiska försörjning efter idrottskarriären. På denna grund föreslår utskottet att de medel som överförts till idrottsutövarfonden ska kunna inkomstföras under högst 15 år i stället för under tio år som nu.
Samtidigt påpekar utskottet att det av särskilda skäl är möjligt att lyfta de fonderade medlen snabbare än planerat. Utöver de exempel som nämns i lagen kan motsvarande förändringar, såsom väsentliga förändringar i studierna eller sysselsättningen, betraktas som särskilda skäl. Enligt utskottets uppfattning bör bestämmelsen tolkas flexibelt och med beaktande av syftena.
Samtidigt föreslår utskottet att medel som överförts till idrottsutövarfonden av särskilda skäl ska kunna inkomstföras på annat sätt än i jämna poster. Bestämmelser om detta ska finnas i lag och ett omnämnande av detta ska göras i författningen.
Slutligen fäster utskottet också uppmärksamhet vid de utmaningar som den sociala tryggheten för idrottsutövare innebär och anser att det är viktigt att genom lagstiftningsåtgärder stödja jämlikheten och jämställdheten såväl mellan könen som mellan dem som utövar individuell idrott och de som utövar lagidrott. De frågor som gäller social trygghet för idrottsutövare kräver mer uppmärksamhet och ingående granskning. Samma bekymmer finns i fråga om personer som arbetar inom kultursektorn.
Motionen
Utskottet föreslår att riksdagen förkastar lagmotionen.