Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 

Social- och hälsovårdsutskottet ansåg i sitt utlåtande att utvecklingen av en hälsobaserad punktskatt bör inledas med det snaraste. Enligt utlåtandet bör hälsoskatten i det första steget gälla sockerhalten i livsmedel. Social- och hälsovårdsutskottet föreslog att finansutskottet föreslår ett uttalande i frågan. I förslaget till uttalande förutsätter riksdagen att regeringen omedelbart inleder beredningen av bestämmelser för att utveckla en hälsobaserad punktskatt på livsmedel.  

Skatten på sötsaker, glass och läskedrycker (godisskatten) är en sådan nationell skatt som medlemsstaterna i Europeiska unionen kan påföra utöver de harmoniserade alkohol-, tobaks- och energiskatterna. Också de nationella punktskatterna måste följa bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och de unionsrättsliga principerna, i synnerhet principen om icke-diskriminering och bestämmelserna om statligt stöd. 

Vilka produktgrupper som påförs punktskatt på sötsaker och glass grundar sig på produkternas tulltariffnummer, och skatten är en så kallad produktskatt. Problemen med neutraliteten i anslutning till punktskatten på sötsaker och glass är svåra att lösa genom en ändrad gränsdragning när det gäller de skattepliktiga produkterna. Både enligt alternativet att skattebasen görs snävare, exempelvis genom att stryka choklad och glass ur skattebasen, och enligt alternativet att skattebasen utvidgas till att omfatta kex och olika slags mellanmål och snacks måste gränsen mellan skattepliktiga produkter och produkter som inte omfattas av skatten justeras. I förlängningen skulle skatten kunna bli en tämligen omfattande livsmedelsskatt, vilket vore oändamålsenligt och administrativt tungrott särskilt för de skattskyldiga. 

Med sockerskatt avses beskattning av produkter som innehåller socker, vilket skiljer skatten från den beskrivna produktskatten. Finansministeriet tillsatte 2012 en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur en sockerskatt påverkar statens skatteinkomster och främjandet av hälsosamma kostvanor. Sockerskattearbetsgruppen var brett förankrad med representanter från finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Tullen. Att ersätta punktskatten på sötsaker och glass med en hälsobaserad sockerskatt vore enligt arbetsgruppens enhälligt godkända slutrapport (Finansministeriets publikationer 3/2013) ytterst svårt med hänsyn till såväl hälsoeffekterna som EU-rätten och administrationen av skatten. Även om sockrets samband med fetma, kroniska sjukdomar och tandhälsa har lyfts fram i studier betonade sockerarbetsgruppen att hälsoproblemen inte kan lösas enbart genom att beskatta socker. 

För att det ska vara lönsamt att ta ut sockerskatt måste skatten vara påfallande hög. Än högre måste skatten vara om den ska påverka prisskillnaderna mellan produkter och därigenom ha en styrande effekt. Förutom att sockerskattens hälsofrämjande effekter är diskutabla är skatten förknippad med ett flertal unionsrättsliga problem. På grund av reglerna om statligt stöd måste sockerskatten i princip omfatta alla livsmedel som innehåller socker. Undantag från skatteplikten, t.ex. för mjölk och frukt, kan beviljas endast av godtagbara skäl. Skatten måste bestämmas på grundval av produktens totala sockerhalt, vilken från 2017 måste anges i näringsdeklarationerna på förpackade livsmedel. Det går inte att utifrån näringsdeklarationen eller någon analysmetod separera tillsatt socker från naturligt ingående socker, så skatten kan inte grunda sig enbart på mängden tillsatt socker. Vidare exkluderas en avsevärd mängd olika livsmedel, exempelvis oförpackade konditoriprodukter samt frukt och grönsaker, från skyldigheten att ange sockerhalt, eftersom det för deras del vore svårt och administrativt mycket besvärligt att påföra skatten rättvist. 

Den administrativa börda som sockerskatten skulle ge vore avsevärt större än för den nuvarande godisskatten. Skatten skulle i huvudsak beröra den inhemska livsmedelsindustri som producerar produkter som innehåller socker och importen av sådana produkter. Den administrativa bördan skulle bli särskilt märkbar för små och medelstora företag. Eftersom skatten kumuleras i produktionskedjan krävs ett separat system för befrielse av skatt på socker som använts vid tillverkningen av andra produkter och på sockerhaltiga råvaror eller ett system för återbäring av den skatt som ingår i råvaran. Den nuvarande godisskatten har klart mindre negativa konsekvenser för företagen än de modeller som bygger på sockerhalten. 

Ingen medlemsstat i EU har en skatt av den typ sockerskatten representerar. De hälsoskatter som tillämpas hänför sig till vissa sockerhaltiga produkter som bestäms utifrån tulltariffnumret. Att begränsa skatteplikten enbart till vissa produktgrupper och produkter vore problematiskt med hänsyn till EU:s regler om statligt stöd. Sakkunnigutfrågningen gav inget entydigt svar på huruvida Europeiska kommissionen i ett officiellt ställningstagande skulle ha godkänt en hälsoskatt i något medlemsland. Det hindrar likväl inte att Finland aktivt följer utvecklingen i unionsländerna och i EU-domstolens praxis i fråga om hälsoskatter och vid behov granskar frågan om att införa en hälsoskatt på nytt. Enligt uppgift håller finansministeriet på att uppdatera sockerskattearbetsgruppens slutrapport och inventerar såväl läget i de andra medlemsstaterna som EU-domstolens domar under de senaste åren. Finansministeriet bevakar också möjligheterna till andra hälsoskatter. Utskottet menar att finansministeriet vidtagit tillräckliga åtgärder och att de synpunkter som framförs i social- och hälsovårdsutskottets utlåtande därför beaktats. Utskottet önskar få ministeriets bedömning för kännedom när den är klar. 

Motionen

Eftersom utskottets betänkande tar ställning till konsekvenserna av en sockerskatt föreslår utskottet att åtgärdsmotion AM 37/2016 rd förkastas.