Betänkande
FiUB
35
2018 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 § i inkomstskattelagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 § i inkomstskattelagen (RP 306/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Delegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Jaana
Mikkola
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Jyrki
Orpana
arbets- och näringsministeriet
chefsjurist
Matti
Merisalo
Skatteförvaltningen
skattedirektör
Anita
Isomaa-Myllymäki
Finlands näringsliv rf
skattejurist
Lauri
Luukkonen
Finanssiala ry
direktör
Ann-Mari
Kemell
Centralhandelskammaren
verkställande direktör
Pia
Santavirta
Pääomasijoittajat ry
advokat
Ossi
Haapaniemi
Suomen Veroasiantuntijat rf
chef för juridiska ärenden
Vesa
Korpela
Skattebetalarnas Centralförbund rf
verkställande direktör
Sari
Lounasmeri
Börsstiftelsen i Finland
professor
Pekka
Nykänen
Tammerfors universitet
biträdande professor
Tomi
Viitala
Aalto-universitetet.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Företagarna i Finland rf.
Inget yttrande av 
Finnwatch rf
Finlands Advokatförbund
OP Gruppen.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås ändringar av inkomstskattelagen. 
Enligt förslaget ska beskattningen ändras av investeringar som begränsat skattskyldiga har gjort i finländska kapitalfonder i kommanditbolagsform. Det innebär att investeringen också kan göras genom en fondandelsfond och att investeringen i beskattningen får samma ställning som en investering gjord direkt i ett finländskt målbolag. Enligt förslaget ska vidare ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning tillämpas på en utländsk kapitalplacerare. I propositionen föreslås dessutom att fondandelsfonden ska vara registrerad inom en sådan jurisdiktion eller grundad i enlighet med lagstiftningen i en sådan jurisdiktion med vilken ett avtal har ingåtts om utbyte av information i skattefrågor mellan myndigheterna. Därtill föreslås det att bestämmelserna i inkomstskattelagen kompletteras med ett krav på att ett kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet ska vara en sådan alternativ investeringsfond som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 
Lagen avses träda i kraft våren 2019. Lagen tillämpas huvudsakligen första gången vid beskattningen för skatteåret 2019. I fråga om investerare i kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet registrerade innan lagen träder i kraft tillämpas kravet på tillämpning av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder dock första gången vid beskattningen för 2024. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 
Propositionen gäller utländska investerare i så kallade fondandelsfonder som bedriver kapitalplaceringsverksamhet och deras behandling i skattehänseende. Avsikten är att också denna typ av flerstegsinvesteringar inom beskattningen ska ha samma ställning som motsvarande direkta investeringar. Detta var den ledande tanken redan 2005 när 9 § i inkomstskattelagen kompletterades med ett 5 mom. om utländska investerare. I rättspraxis har den bestämmelsen emellertid tolkats snävt i enlighet med ordalydelsen. Detta har bidragit till att hålla tillbaka sådana investeringar från utlandet till Finland som görs via fondstrukturer i flera steg. — Detta rättas nu till genom propositionen. 
Utskottet anser att propositionen behövs och att den är välmotiverad. Rättsläget blir klarare på avsett sätt och Finland blir klart mer attraktivt som investeringsobjekt. Vidare stöder propositionen målen enligt regeringen Sipiläs program, och den ligger också i linje med rekommendationerna i arbetsgruppsrapporten om skattebehandlingen av olika investeringsformerEri sijoitusmuotojen verokohtelu, Työryhmäraportti, Finansministeriets publikationer 14/2018.
De föreslagna ändringarna bör dessutom sättas i kraft så snart som möjligt. Fondandelsfonderna är internationellt sett stora investerare och deras andel inom den internationella medelsanskaffningen har ökat. Det är i synnerhet små och medelstora företag som lättare kan få finansiering tack vare ändringarna. Dessutom offentliggjorde Europeiska kommissionen våren 2018 programmet VentureEUProgram för en europeiska fondandelsfond för riskkapital (Pan-European Venture Capital Funds-of-Funds programme), 10.4.2018. där de ingående sex fondandelsfonderna får EU-stöd för investeringar på den europeiska riskkapitalmarknaden. Avsikten är att på detta sätt mobilisera mer än 2 miljarder euro i form av offentliga och privata investeringar. Lagändringen ger finländska aktörer möjlighet att också få en del av dessa investeringar. 
Utskottet har heller inget att anmärka mot de tillämpningsvillkor som utländska fonder eller de som placerar i sådana ska uppfylla. Detta gäller också den sammanslutningsform som en fond ska ha, även om önskemål framförts om att begreppet ska utvidgas också till andra genomgångsenheter. En sådan ändring kan utskottet inte stödja eftersom begreppet genomgångsenhet i rättspraxis utformats utifrån avgöranden i enskilda fall. Begreppet blir inte tillräckligt väl avgränsat utan en särskild definition. Dessutom vill utskottet påpeka att lagen inte kräver att sammanslutningen ska kunna jämställas med finländska kommanditbolag. Det räcker att det är fråga om en sammanslutning som inte beskattas för sina egna inkomster, utan vars inkomster fördelas för att beskattas som delägarnas inkomster. 
Förslaget är motiverat också till den del som det krävs att ett finländskt kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet ska vara en sådan alternativ investeringsfond som anges i den berörda paragrafen. I praktiken är detta huvudsakligen fallet redan i dag. Bestämmelsen garanterar ändå en adekvat tillsyn och övervakning. Den övergångsperiod som reserveras för ändringen är fem år, och den är tillräcklig för att fonderna vid behov ska kunna anpassa sin verksamhet efter de nya kraven. 
Avsikten är således att skapa förutsättningar för nya slags investeringar i Finland. Eftersom det i praktiken hittills inte gjorts några investeringar genom fondstrukturer i flera steg uppskattas förändringen inte har några effekter på skatteintäkterna. Det är även i övrigt fråga om strävan efter neutralitet i beskattningen, och då behandlas inkomster skattemässigt på samma sätt som om det vore en direkt investering. Dessutom påpekar utskottet att uppskattningen bara gäller en statisk förändring. Däremot kan propositionen ha betydande positiva effekter bland annat för målbolagens omsättning och personalstyrka. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 306/2018 rd utan ändringar. 
Helsingfors 15.2.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Maria
Tolppanen
sd
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
ersättare
Emma
Kari
gröna
ersättare
Eero
Reijonen
cent
ersättare
Juhana
Vartiainen
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Maarit
Pekkanen.
Senast publicerat 18.2.2019 17:18