Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 

Propositionen gäller utländska investerare i så kallade fondandelsfonder som bedriver kapitalplaceringsverksamhet och deras behandling i skattehänseende. Avsikten är att också denna typ av flerstegsinvesteringar inom beskattningen ska ha samma ställning som motsvarande direkta investeringar. Detta var den ledande tanken redan 2005 när 9 § i inkomstskattelagen kompletterades med ett 5 mom. om utländska investerare. I rättspraxis har den bestämmelsen emellertid tolkats snävt i enlighet med ordalydelsen. Detta har bidragit till att hålla tillbaka sådana investeringar från utlandet till Finland som görs via fondstrukturer i flera steg. — Detta rättas nu till genom propositionen. 

Utskottet anser att propositionen behövs och att den är välmotiverad. Rättsläget blir klarare på avsett sätt och Finland blir klart mer attraktivt som investeringsobjekt. Vidare stöder propositionen målen enligt regeringen Sipiläs program, och den ligger också i linje med rekommendationerna i arbetsgruppsrapporten om skattebehandlingen av olika investeringsformerEri sijoitusmuotojen verokohtelu, Työryhmäraportti, Finansministeriets publikationer 14/2018.. 

De föreslagna ändringarna bör dessutom sättas i kraft så snart som möjligt. Fondandelsfonderna är internationellt sett stora investerare och deras andel inom den internationella medelsanskaffningen har ökat. Det är i synnerhet små och medelstora företag som lättare kan få finansiering tack vare ändringarna. Dessutom offentliggjorde Europeiska kommissionen våren 2018 programmet VentureEUProgram för en europeisk fondandelsfond för riskkapital (Pan-European Venture Capital Funds-of-Funds programme), 10.4.2018. där de ingående sex fondandelsfonderna får EU-stöd för investeringar på den europeiska riskkapitalmarknaden. Avsikten är att på detta sätt mobilisera mer än 2 miljarder euro i form av offentliga och privata investeringar. Lagändringen ger finländska aktörer möjlighet att också få en del av dessa investeringar. 

Utskottet har heller inget att anmärka mot de tillämpningsvillkor som utländska fonder eller de som placerar i sådana ska uppfylla. Detta gäller också den sammanslutningsform som en fond ska ha, även om önskemål framförts om att begreppet ska utvidgas också till andra genomgångsenheter. En sådan ändring kan utskottet inte stödja eftersom begreppet genomgångsenhet i rättspraxis utformats utifrån avgöranden i enskilda fall. Begreppet blir inte tillräckligt väl avgränsat utan en särskild definition. Dessutom vill utskottet påpeka att lagen inte kräver att sammanslutningen ska kunna jämställas med finländska kommanditbolag. Det räcker att det är fråga om en sammanslutning som inte beskattas för sina egna inkomster, utan vars inkomster fördelas för att beskattas som delägarnas inkomster. 

Förslaget är motiverat också till den del det krävs att ett finländskt kommanditbolag som bedriver kapitalplaceringsverksamhet ska vara en sådan alternativ investeringsfond som anges i den berörda paragrafen. I praktiken är detta huvudsakligen fallet redan i dag. Bestämmelsen garanterar ändå en adekvat tillsyn och övervakning. Den övergångsperiod som reserveras för ändringen är fem år, och den är tillräcklig för att fonderna vid behov ska kunna anpassa sin verksamhet efter de nya kraven. 

Avsikten är således att skapa förutsättningar för nya slags investeringar i Finland. Eftersom det i praktiken hittills inte gjorts några investeringar genom fondstrukturer i flera steg uppskattas förändringen inte ha några effekter på skatteintäkterna. Det är även i övrigt fråga om strävan efter neutralitet i beskattningen, och då behandlas inkomster skattemässigt på samma sätt som om det vore en direkt investering. Dessutom påpekar utskottet att uppskattningen bara gäller en statisk förändring. Däremot kan propositionen ha betydande positiva effekter bland annat för målbolagens omsättning och personalstyrka.