Betänkande
FvUB
25
2016 rd
Förvaltningsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lotterilagen och av vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lotterilagen och av vissa lagar som har samband med den (RP 132/2016 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande och till jord- och skogsbruksutskottet, kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet för utlåtande. Förvaltningsutskottet har dessutom bett grundlagsutskottet om ett utlåtande i ärendet. 
Utlåtanden
Utlåtande har lämnats av 
jord- och skogsbruksutskottet
JsUU 17/2016 rd
social- och hälsovårdsutskottet
ShUU 9/2016 rd
grundlagsutskottet
GrUU 47/2016 rd
kulturutskottet
KuUU 11/2016 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
regeringsråd
Jouni
Laiho
inrikesministeriet
avdelningschef, överdirektör
Eero
Heliövaara
Statsrådets kansli
konsultativ tjänsteman
Esko
Pyykkönen
Statsrådets kansli
specialsakkunnig
Heini
Färkkilä
justitieministeriet
konsultativ tjänsteman
Joanna
Autiovuori
finansministeriet
budgetråd
Outi
Luoma-aho
finansministeriet
kulturråd
Heidi
Sulander
undervisnings- och kulturministeriet
jordbruksöverinspektör
Tauno
Junttila
jord- och skogsbruksministeriet
lagstiftningsråd
Katri
Valjakka
jord- och skogsbruksministeriet
avdelningschef
Raimo
Ikonen
social- och hälsovårdsministeriet
konsultativ tjänsteman
Lassi
Kauttonen
social- och hälsovårdsministeriet
chef för lotteriförvaltningen
Saaramia
Varvio
Polisstyrelsen
verkställande direktör
Olli
Sarekoski
FRV Evo Oy
verkställande direktör
Pertti
Koskenniemi
Fintoto Oy
verkställande direktör
Juha
Koponen
Veikkaus Ab
projektchef
Tapio
Jaakkola
Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf
verkställande direktör
Velipekka
Nummikoski
Penningautomatföreningen RAY
generalsekreterare
Vertti
Kiukas
SOSTE Finlands social och hälsa rf
verkställande direktör
Pertti
Koskenniemi
Finlands Hippos rf
styrelseledamot
Patrik
Strang
Suomen Pokerinpelaajat ry
generalsekreterare
Teemu
Japisson
Valo, Finlands Idrott rf
professor
Olli
Mäenpää
juris doktor
Ida
Koivisto.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Ålands landskapsregering
Fackförbundet Pro rf
Forum Artis ry
Servicefacket PAM rf
nätverket av Veikkaus förmånstagare.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det att lotterilagen ändras så att det, på grund av att penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet slås samman, i fortsättningen ska finnas endast ett penningspelsbolag som har ensamrätt att anordna penningspel i Finland. Det nya penningspelsbolaget ska heta Veikkaus Ab. 
Veikkaus Ab ska bedriva penningspelsverksamhet så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas.  
I lagen föreskrivs även om bolagets förvaltningsråd, som ska ha till uppgift att följa upp och övervaka att bolaget bedriver penningspelsverksamhet på det sätt som föreskrivs i lagen. Dessutom ska förvaltningsrådet stödja samarbetet mellan bolaget och dess intressentgrupper. I lagen föreskrivs även om begränsningar i bolagets verksamhet på motsvarande sätt som i de gällande bestämmelserna.  
I propositionen föreslås det att de nuvarande definitionerna av formerna för anordnande av penningspel ska ändras. I och med ändringarna kan det nya penningspelsbolaget anordna också nya typer av virtuellt förverkligade penningspel samt kombinationer av olika penningspel. 
Det föreslås att bestämmelserna om uppgifterna för delegationen för penningspelsärenden ändras. Delegationen ska ha i uppgift att följa upp förverkligandet av och behoven att utveckla de penningspelspolitiska målsättningarna. 
Enligt förslaget ska avkastningen av bolagets penningspelsverksamhet fortsättningsvis användas för allmännyttiga ändamål till att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst, ungdomsarbete, hälsa och social välfärd samt hästuppfödning och hästsport. I lotterilagen föreslås dessutom bestämmelser om fördelningen av penningspelsbolagets avkastning mellan de olika ändamålen, om upptagande av avkastningen i statsbudgeten samt om andra frågor kring fördelningen av avkastningen och förfarandet vid fördelningen. Statsunderstödslagen ska i fortsättningen tillämpas på fördelningen av avkastning också för social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets del.  
I lotterilagen föreslås dessutom bestämmelser om Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som ska inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet för att sköta beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden, samt om penningspelsbolagets skyldighet att ersätta hälften av de kostnader som staten orsakas av de uppgifter som det föreskrivs att understödscentralen ska sköta. Hälften av kostnaderna för understödscentralens verksamhet ska täckas av den del av penningspelsbolagets avkastning som ska användas för att främja hälsa och social välfärd.  
Det föreslås dessutom att det i strafflagen, statsunderstödslagen, lotteriskattelagen, inkomstskattelagen och vissa andra lagar görs ändringar som är nödvändiga med anledning av ändringarna i lotterilagen. Det föreslås att speciallagarna om fördelning av understöd, dvs. lagen om penningautomatunderstöd och lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport, upphävs som onödiga, liksom också lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel.  
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Systemet med ensamrätt
I Finland regleras penningspelen genom lotterilagstiftningen. Penningspel ingår i det överordnade begreppet lotterier. Den gällande lotterilagen (1047/2001) bygger på ett system med ensamrätt. Penningspelspolitiken i Finland har i över 70 år byggt på principen att vissa penningspelsbolag har haft ensamrätt att anordna penningspel. När den gällande lagen trädde i kraft 2001 byggde den främst av tillsynsskäl och till följd av tillståndsförfarandets styreffekter på ett tillståndssystem (RP 197/1999 rd). 
Lotterilagen från 2001 reviderades kraftigt i två omgångar vid det senaste decennieskiftet (FvUB 7/2010 rdRP 96/2008 rd och RP 212/2008 rd; FvUB 32/2010 rdRP 207/2010 rd). Avsikten var att stärka grunden för monopolsystemet och samtidigt effektivisera bekämpningen av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. I det senare steget av det nämnda revideringspaketet slopades tillståndssystemet till förmån för ett lagfäst monopolsystem. Med stöd av den gällande lagen har Veikkaus Ab, som helt ägs av staten, ensamrätt att anordna penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel. Penningautomatföreningen har ensamrätt att tillhandahålla penningautomater för användning, anordna kasinospel och bedriva kasinoverksamhet. Penningautomatföreningen är en offentligrättslig förening i vars styrelse staten har bestämmande inflytande. Fintoto Oy är ett aktiebolag som helt och hållet ägs av centralorganisationen för travsport och hästuppfödning Finlands Hippos rf och som har ensamrätt att anordna totospel. Staten har bestämmande inflytande i Fintoto Oy:s styrelse. 
I landskapet Åland hör lotterilagstiftningen med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) till landskapets lagstiftningsbehörighet. Ålands Penningautomatförening (PAF) har genom tillstånd av landskapet Åland ensamrätt att i landskapet anordna andra penningspel än penninglotterier och vadslagningsspel. PAF anordnar också penningspel på sådana passagerarfartyg på Östersjön som har hemmahamn i landskapet Åland. För tydlighetens skull konstaterar förvaltningsutskottet att lagförslaget i den nu aktuella propositionen inte reglerar penningspelsverksamheten i landskapet Åland eller på de nämnda passagerarfartygen på Östersjön. 
Avsikten är att penningspel efter ingången av 2017 ska få anordnas endast av ett bolag som ägs helt av staten, nämligen Veikkaus Ab. Det är av högsta vikt att ändringen tryggar bevarandet och stärkandet av det finländska penningspelssystemet som baserar sig på ensamrätt. Utskottet omfattar det som sägs i propositionen om att det finländska penningspelssystemet på bästa möjliga sätt tryggar rättsskyddet för dem som deltar i penningspel genom att hindra oegentligheter i samband med spelen och genom att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som penningspelen ger upphov till. Det är den centrala principen för vår penningspelspolitik. 
Enligt inkommen utredning är avsikten att på grundval av propositionen i det här sammanhanget endast föreskriva om de nödvändiga bestämmelserna på lagnivå angående sammanslagningen av de tre penningspelsbolagens penningspelsverksamhet. Övrig behövlig reglering bereds separat. 
Utvecklingen av penningspelsverksamheten inom ramen för monopolsystemet
Veikkaus Ab, Penningautomatföreningen och Fintoto Oy får endast anordna penningspel som faller inom deras respektive verksamhetsområden. I monopolsystemet får de penningspel som tillhandahålls av parallella aktörer inte ha egenskaper som överlappar varandra, och de måste skilja sig från varandra tillräckligt mycket, eftersom det i ett monopolsystem med flera aktörer inte får förekomma inbördes konkurrens.  
Situationen förändras dock snabbt i den riktningen att penningspelen blir allt snabbare och spelen säljs via flera kanaler, vilket leder till väsentliga förändringar i spelutbudet och i konsumenternas spelupplevelse. Utskottet konstaterar att utvecklingen inom penningspelsbranschen leder till att spelen särskilt i den elektroniska miljön blir allt mer lika varandra. Vidare bör det noteras att det elektroniska internationella utbudet av penningspel är av gränsöverskridande karaktär, vilket innebär att penningspel finns att tillgå via nya distributionskanaler, oberoende av tid och plats.  
Utskottet anser att bestämmelserna i den gällande lotterilagen är dåligt lämpade för utbudet av och efterfrågan på de nya typer av spel som utvecklingen inom penningspelsbranschen fört med sig. Det bör understrykas att i ett monopolsystem med flera aktörer begränsar den nödvändiga, strikta revirindelningen möjligheterna att förnya spelutbudet. Det försvagar det finländska penningspelsutbudets möjligheter att hänga med i utvecklingen och äventyrar möjligheterna att få spelarna att hålla sig till det inhemska, övervakade utbud som omfattas av ett starkt konsumentskydd. Samtidigt hotas hela monopolsystemet och dess främsta mål, dvs. att förebygga de skadeverkningar som penningspel ger upphov till.  
Det är angeläget att sammanslagningen av de tre monopolinnehavarna förebygger uppkomsten av en konkurrensställning mellan olika aktörer med monopol. Syftet med propositionen är också att bevara och stärka det finländska penningspelssystemet som baserar sig på ensamrätt. Systemet har visat sig stödja målen för Finlands penningspelspolitik. Utskottet poängterar att de föreslagna ändringarna av lotterilagen stärker monopolsystemet genom att tillåta ett modernt spelutbud. Lagändringarna ger det nya penningspelsbolaget möjlighet att ansvarsfullt utveckla spelutbudet i en omgivning som förändras kraftigt. Det stärker i sin tur möjligheterna att fortsatt få spelarna att hålla sig till det inhemska, lagliga och övervakade utbudet av penningspel. Utskottet framhåller att i det reviderade systemet med ensamrätt kan man även på bästa möjliga sätt garantera att det finländska spelutbudet motsvarar grunderna för rättfärdigande av systemet, dvs. att det överensstämmer med de penningspelspolitiska utgångspunkterna — förebyggande av ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar samt förhindrande av oegentligheter — och med Europeiska unionens domstols rättspraxis.  
Utskottet tillägger att det i propositionen föreslås att definitionerna av formerna för anordnande av penningspel ska ändras så att de motsvarar utvecklingen inom penningspelsbranschen. Det nya penningspelsbolaget ska alltså enligt lagförslaget kunna anordna nya typer av virtuellt förverkligade penningspel samt kombinationer av olika penningspel. I lotterilagen ska det fortsättningsvis finnas en uttömmande uppräkning av de tillåtna formerna för anordnande. Modellen med en aktör med ensamrätt gör att det inte längre behöver definieras vilka spelformer som anordnas av vilken penningspelssammanslutning, men det eliminerar inte behovet av att definiera vilka spelformer det är lagligt att tillhandahålla. Till följd av definitionernas förpliktande karaktär måste det fortfarande föreskrivas om dem på lagnivå. Regleringen styr dessutom spelutvecklingen i en penningspelspolitiskt godtagbar riktning.  
Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar i det här sammanhanget att de definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem som ingår i förslaget till lotterilag (3 §) har beretts i samråd mellan inrikesministeriet, penningspelssammanslutningarna och Polisstyrelsens lotteriförvaltning. Definitionerna utgör ett ramverk för de penningspel som får ordnas i Finland och är den legislativa grunden för inrikesministeriets förordning om varje enskild spelform. Utskottet framhåller i det här sammanhanget att definitionerna av de olika penningspelsformerna och förordningar om spelregler som ges med stöd av dem utgör ett viktigt penningspelspolitiskt styrinstrument. 
Utskottet vill särskilt poängtera att det primära syftet med monopolsystemet inte är — och får enligt unionsrätten inte vara — att finansiera allmännyttig verksamhet eller verksamhet som tjänar allmänintresset. Att intäkterna används för allmännyttig verksamhet kan endast vara en positiv sidoeffekt av systemet. När det gäller det närmare innehållet i unionslagstiftningen hänvisar utskottet till det som sägs i propositionsmotiveringen. Utskottet konstaterar att Europeiska unionens domstol har slagit fast att ett system med ensamrätt som strängt övervakas av det allmänna kan vara ett effektivt sätt att hålla kontroll över farorna i anslutning till penningspel. Särskilt väsentligt är att man också i praktiken kan påvisa att det nationella systemet effektivt förebygger och minskar de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. Utskottet framhåller därför att vi också på nationell nivå fortgående måste pröva hur monopolsystemet förhåller sig till unionsrätten. 
Bekämpning av penningspelens negativa verkningar
Förvaltningsutskottet framhåller att det främsta målet med den finländska penningspelspolitiken är att avvärja de skadeverkningar som penningspel ger upphov till på samhälls- och individnivå. Penningspel är förenade med risker på individnivå, och de skadliga effekterna kan återspeglas på spelarnas närstående och i förlängningen på hela samhället. Vi har i Finland på goda grunder utgått från att det bästa sättet att nå målsättningarna är genom monopol på penningspel. Jämfört med den gällande regleringen preciseras bestämmelserna i lotterilagen så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningarna inte bara ska minskas utan också förebyggas. Dessutom gäller skyldigheten att minska och förebygga skadeverkningar nu också ekonomiska skadeverkningar, till skillnad från den gällande lagen. 
Enligt propositionen kan åtgärderna för att minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till grovt delas in i följande tre grupper: 1) begränsningar i tillgången till och utbudet av penningspel, 2) reglering av penningspel, spelsituationer och riskspelande och 3) information om de skadeverkningar som penningspel ger upphov till samt allmänt främjande av hälsa och välfärd. Internationell forskning om effekterna av åtgärder visar att skadeverkningar bäst kan förebyggas genom reglering av spelutbudet och att upplysning ger mindre effektiva resultat. Med hänsyn till vikten av att förebygga skadeverkningar har utskottet förståelse för att en lyckad förebyggande verksamhet sannolikt och åtminstone i någon mån reducerar den gynnsamma sidoeffekten, dvs. intäkterna från penningspelen.  
Med stöd av den föreslagna lagen ska det nya penningspelsbolaget, Veikkaus Ab, ha som särskild lagfäst uppgift att bedriva penningspelsverksamhet så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas. Det nya penningspelsbolaget ska även, liksom enligt den gällande lagen, vara skyldigt att ersätta staten för kostnaderna för bevakning av och forskning kring skadeverkningar som penningspel ger upphov till samt för utveckling av prevention och behandling av dem. 
I lagförslaget ingår också bestämmelser om bolagets förvaltningsråd. Förvaltningsrådets uppgift, som kompletterar nya Veikkaus Ab:s specialuppgift, ska vara att följa upp och övervaka att bolaget bedriver penningspelsverksamhet på det sätt som föreskrivs i lagen. Dessutom ska förvaltningsrådet stödja samarbetet mellan bolaget och dess intressentgrupper.  
Utskottet ser det som behövligt att det i lagförslaget ingår en bestämmelse om att penningspelsbolaget har skyldighet att för varje spelare öppna ett spelkonto, när bolaget anordnar penningspel som kan förmedlas elektroniskt. En spelare kan ha endast ett spelkonto. Spelkontot är ett centralt element när det kommer till penningspel som förmedlas elektroniskt, och det kan förenas med flera betydande mekanismer i anslutning till hantering av det egna spelandet och bevakningen av den egna spelkonsumtionen.  
En effektiv myndighetstillsyn över anordnandet av penningspel är av vikt bland annat för att bekämpa skadeverkningarna av spelande. Det är därför motiverat att i samband med lagändringarna också till denna del, liksom då den andra fasen av revideringen av lotterilagstiftningen inleds, effektivisera tillsynen över anordnandet av penningspel.  
Utskottet menar att övergången till en modell med en enda aktör med ensamrätt gör det möjligt att mer konsekvent och effektivt förebygga de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. Genom att effektivt förebygga skadeverkningar kan man minska mängden problemspelande och därmed också den individuella och samhälleliga bördan till följd av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. En fördel med det nya penningspelsbolaget kan anses vara att spelaren i fortsättningen kan erbjudas funktioner som anknyter till en ansvarsfull praxis, exempelvis uppföljning av den egna spelkonsumtionen, begränsning av spelandet samt stängning av spelkontot, genom ett enda spelarregister. Även ett enda program för samhällsansvar i stället för tre gör det möjligt att bättre ställa upp mål och planera åtgärder i fråga om förebyggande av skadeverkningar som penningspel ger upphov till.  
Penningspelsbranschen utvecklas bland annat mot ett spelutbud med allt snabbare tempo, vilket enligt utskottet kan öka risken för skadeverkningar. I samband med övergången till en modell med en enda aktör med ensamrätt blir det möjligt med nya slag av penningspelsprodukter, som kan innehålla egenskaper som lockar allt fler spelare. Det kan leda till att gränserna mellan de olika typerna av penningspel bleknar. Ett utvidgat utbud av spelprodukter kan också leda till ökad marknadsföring. En stark aktörs marknadsföring kan uppmuntra också riskkonsumenter att spela, vilket kan leda till att problemspelandet ökar. Utskottet ser därför att det med hänsyn till acceptabiliteten för det finländska monopolsystemet ur ett unionsrättsligt perspektiv är nödvändigt med kraftiga satsningar på och tillräckliga resurser för förebyggande av skadeverkningar.  
Uppgiften att bekämpa de skadeverkningar som penningspel ger upphov till hör i sin helhet till social- och hälsovårdsministeriet, som i sin tur har gett uppgiften till Institutet för hälsa och välfärd. Institutet för hälsa och välfärd har i uppgift att undersöka skadeverkningarna och beteendet i anslutning till penningspel och den samhälleliga regleringen av penningspelsverksamheten. Institutet ska också utveckla mekanismerna för att förebygga och minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till och även utveckla servicesystemet. Av propositionen framgår att social- och hälsovårdsministeriet i anslutning till penningspelsreformen håller på att starta en bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel. I det här sammanhanget kan det nämnas att delegationen för penningspelsärenden, som verkar i anslutning till inrikesministeriet, med stöd av den föreslagna lagen har i uppgift att följa uppnåendet av och utvecklingsbehoven för de penningspelspolitiska målsättningarna. 
Utskottet understryker att finansieringen av forskningen om och förebyggandet och åtgärdandet av problem som orsakas av penningspel utgör ett frågekomplex som är avgörande för hur vi lyckas med penningspelspolitiken. I propositionen saknas dock några vidare förslag till praktiska åtgärdsförslag när det gäller förebyggandet av skadeverkningar. Det beror enligt utredning på att det på grund av den strikta tidsplanen för den första fasen av reformprojektet inte varit möjligt att bereda annan reglering är de bestämmelser som är nödvändiga för att bilda det nya penningspelsbolaget. Den andra fasen av reformen måste inledas så snabbt som möjligt och då krävs en konkretisering av det centrala målet för penningspelspolitiken, dvs. förebyggandet av skadeverkningar, och av de förebyggande åtgärderna. Målsättningen att förebygga skadeverkningar måste också vara klart synlig i incitamentssystemet för det nya bolagets ledning.  
Tillsynen över anordnande av penningspel och bekämpningen av olagligt spelutbud
Uppgiftshelheten med tillsyn över anordnandet av penningspel omfattar säkrande av att verksamheten i det penningspelsbolag som med ensamrätt bedriver penningspelsverksamhet från och med ingången av 2017 är lagenlig samt förhindrande av inhemska och utländska penningspel som strider mot lotterilagen och av marknadsföring av sådana spel. En central princip i den finländska penningspelspolitiken är att penningspelsverksamheten omfattas av myndigheternas tillsynsansvar. Utskottet inskärper att myndighetsresurserna måste stärkas så att den nationella, lagliga penningspelsverksamheten kan övervakas och olaglig penningspelsverksamhet bekämpas.  
Tack vare sammanslagningen av penningspelssammanslutningarna och genom att bestämmelserna om skillnaderna mellan de tre sammanslutningarnas penningspel slopas kan Polisstyrelsens lotteriförvaltnings resurser effektivare styras till tillsynen över sådan penningspelsverksamhet som strider mot lotterilagen. Det är välkommet, menar utskottet. Samtidigt måste lotteriförvaltningens möjligheter att svara på det ökade nationella och internationella samarbetet mellan intressentgrupper och myndigheter stärkas. Vidare är avsikten att i det här sammanhanget stärka tillsynen över penningspelsverksamheten genom att Polisstyrelsens nuvarande lotteriförvaltning blir direkt underställd polisöverdirektören och får ökad funktionell självständighet. Det nya penningspelsbolaget ska liksom enligt den gällande lagen vara skyldigt att ersätta staten för kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten till fullt belopp.  
Genom att utveckla lagstiftningen så att produktutbudet blir mångsidigare kan man även bidra till att förhindra att utländska penningspel tillhandahålls i strid med lotterilagen. Därigenom minskar de utländska aktörernas konkurrensfördel jämfört med inhemsk verksamhet. Utskottet anser att lagstiftningen om en enda penningspelsaktör förbättrar förutsättningarna inom systemet med ensamrätt att kanalisera efterfrågan på penningspel till det inhemska och lagliga penningspelsutbudet.  
Europeiska unionens olika institutioner har i olika sammanhang bedömt på vilka grunder medlemsstaterna får upprätthålla system med ensamrätt i penningspelsverksamheten. Europeiska unionens domstol och kommissionen har i olika sammanhang betonat att en medlemsstat genom sin lagstiftning och dess praktiska tillämpning måste skapa en trovärdig tillsynsmyndighet med tillräckliga resurser samt effektiva tillsynsåtgärder.  
Avkastningen och allmännyttiga ändamål
I förslaget till lotterilag föreskrivs det liksom i den gällande lagen om användningen av avkastningen av penningspelsverksamheten för allmännyttiga ändamål. I förslaget ingår på samma sätt som i den gällande lagstiftningen bestämmelser om hur avkastningen ska fördelas mellan olika användningsändamål. Av det nya bolagets avkastning ska 53 procent användas för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete, 43 procent användas för att främja hälsa och social välfärd och 4 procent användas för att främja hästuppfödning och hästsport. Dessutom ska det i överensstämmelse med den gällande lagstiftningen föreskrivas om fördelningen av avkastningen mellan ändamålen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.  
I propositionen föreslås det att det i statsbudgeten i fortsättningen ska tas in anslag som motsvarar penningspelsbolagets uppskattade avkastning under budgetåret och de medel som återgår för ny utdelning. De eventuella outdelade eller fonderade medel som influtit av de nuvarande penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet ska enligt övergångsbestämmelserna användas för de ändamål som föreskrivs i lotterilagen på så sätt att avkastningen för varje sammanslutnings del används till förmån för dess förmånstagargrupper.  
I utredningen om alternativa lösningar för penningspelssystemet i Finland konstateras det att det skulle vara ändamålsenligt att föreskriva om fördelningen av avkastningen genom en gemensam lag för att harmonisera förfarandena i samband med fördelningen. På den här punkten konstaterar utskottet att avsikten är att statsunderstödslagen ska börja tillämpas också på de understöd som fördelas av social- och hälsovårdsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Genom bemyndiganden i den lagen kan närmare bestämmelser om understödsförfarandet utfärdas genom förordning. I lotterilagen finns några grundläggande bestämmelser om fördelning av avkastningen, varför utskottet menar att den lagstiftningsmässigt tydligaste lösningen inte är att föreskriva om förfarandena för fördelning av avkastningen i en ny lag, utan att inkludera de bestämmelser som behövs i lotterilagen. Då behövs ingen separat lag om fördelning av avkastningen. De gällande speciallagarna om fördelning av understöd, lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) och lagen om fördelning av avkastningen av totospel (1055/2001), ska däremot upphävas, liksom också lagen om fördelning av tippningsvinstmedel (1054/2001).  
I propositionen föreslås det dessutom att mekanismen för fördelning av den avkastning som styrs till främjande av hästuppfödning och hästsport ändras så att förfarandet för fördelning inte längre är tvådelat och så att hela avkastningen i fortsättningen delas ut i form av understöd via jord- och skogsbruksministeriet, varvid arrangemanget motsvarar praxis vid de andra ministerierna som fördelar avkastningen. Den del av avkastningen som styrs till hästhushållningen ska liksom nu användas till främjande av hästuppfödning och hästsport, trots att mekanismen för fördelning av avkastningen ändras. Expertisen inom travsportsbranschen ska utnyttjas när den årliga planen för fördelning av de understöd som beviljas av avkastningen utarbetas.  
Jord- och skogsbruksutskottet menar i sitt utlåtande till förvaltningsutskottet att det är nödvändigt att utbetalningen av statsbidrag sker i snabb takt när fördelningen av avkastningen ändras. Vid årsskiftet 2016—2017 får det inte förekommer avbrott i transaktioner. Travbanornas likviditet är svag, varför de understöd som beviljats för verksamheten och priserna ska utbetalas från och med första veckan i januari. Vårt lands trav- och hästhushållning klarar inte av veckolånga, för att inte tala om månadslånga, förseningar av utbetalningar. 
I den föreslagna ändringen av lotterilagen ingår en bestämmelse enligt vilken minst 95 procent av den avkastning som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport ska anvisas till centralorganisationen för travsport och hästuppfödning och till dess medlemssammanslutningar (17 c §). Sakkunniga har fäst utskottets uppmärksamhet vid att hästavel och hästuppfödning är en mångsidig sektor och att det bedrivs verksamhet också utanför den centralorganisation som avses i den föreslagna lagen. Vidare har det framförts att det i lagen inte föreskrivs om hur den återstående delen på fem procent ska användas. Förvaltningsutskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att jord- och skogsbruksministeriet ska besluta om beviljande av understöd också i fråga om den återstående avkastningsdelen på fem procent. Den här avkastningsdelen är avsedd för främjande av hästsport och hästuppfödning och kan riktas till hela hästsektorn.  
Förvaltningsutskottet konstaterar att saken är kopplad till en förordning om redovisning av avkastningen för Veikkaus Ab. Förordningen bereds som bäst vid inrikesministeriet och i samråd med jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet och andra ministerier som fördelar avkastningen, statsrådets kansli och representanter för det nya penningspelsbolaget. Utskottet anser att man vid beredningen av förordningen ska beakta de jord- och skogsbruksutskottets ovan nämnda synpunkter. 
Det är angeläget att som en del av den allmänna övervakningen av statsunderstödsprocessen i fortsättningen sträva efter att effektivisera, förtydliga och i tillämpliga delar harmonisera förfarandet för beredning av understöd. Även i utredningen om alternativa lösningar för penningspelssystemet i Finland konstateras det att förfarandena behöver harmoniseras. Det har noterats också i en del av de andra utskottens utlåtanden, liksom under förvaltningsutskottets sakkunnigutfrågning.  
Uppgifter för social- och hälsovårdsministeriet, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, delegationen för understödsärenden och dess sektion
Av förslaget till lotterilag framgår att beslut om beviljande av de understöd som delas ut av avkastningen till främjande av hälsa och social välfärd fattas av social- och hälsovårdsministeriet (20 § 2 mom.). Enligt motiven ska ministeriet såsom hittills besluta också om återkrav av understöd. 
I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet ska det inrättas en understödscentral, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, med uppgift att sköta beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden. Enligt propositionen utfärdas närmare bestämmelser om understödscentralens uppgifter genom förordning av statsrådet (20 § 2 mom.). 
Penningautomatföreningens understödsavdelning bereder enligt gällande bestämmelser under ledning av social- och hälsovårdsministeriet beslut om fördelningen av föreningens avkastning samt utövar tillsyn över användningen av understöden. Avsikten är att dess funktioner ska överföras till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som ska inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals uppgifter ska motsvara de uppgifter som Penningautomatföreningens understödsavdelning nu har. I och med överföringen flyttar uppskattningsvis högst 48 nya tjänstemän till statsförvaltningen. Penningspelsbolaget påförs skyldighet att ersätta hälften av de kostnader som staten orsakas av de uppgifter som det föreskrivs att understödscentralen ska sköta. De här kostnaderna täcks genom den avkastning som avsätts för att främja hälsa och social välfärd. Förvaltningsutskottet föreslår att social- och hälsovårdsministeriets och understödscentralens uppgifter regleras mer exakt i lagen än propositionen föreslår samt att bestämmelserna justeras i fråga om uppgiftsfördelningen. Utskottets ändringsförslag beskrivs närmare i detaljmotiven. 
Vidare är avsikten att det i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet ska finnas en delegation för understödsärenden, men i lagförslaget finns inga bestämmelser om delegationen. Social- och hälsovårdsministeriet har berett ett utkast till statsrådets förordning för understödsförfarandet för att precisera statsunderstödslagen samt ett utkast till förordning om delegationen för understödsärenden.  
Delegationen för understödsärenden ska bestå av representanter som föreslås av organisationerna. Dess uppgift ska enligt propositionsmotiven särskilt vara att lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om riktlinjerna för understödsverksamheten och om förverkligandet av riktlinjerna i de årliga understödsförslagen, men däremot inte att lämna förslag på enskilda understödsmottagare. Delegationen ska ha en självständig bedömnings- och understödssektion som ska lämna utlåtanden om fördelningen av understöd och som även ska kunna ta ställning till enskilda understödsförslag. I det här sammanhanget noterar utskottet att det i dagens samhälle är än viktigare än tidigare att se till att understödsförfarandet inte till någon del är förknippat med omständigheter som kan ge upphov till jäv. Det hör till principerna för en rättsstat att dess verksamhet ska vara så öppen att den kan granskas och bedömas objektivt också av utomstående. Verksamheten måste också för en utomstående framstå som opartisk. Jävsbestämmelsernas betydelse grundar sig på deras preventiva rättsskyddande verkan. Vid exempelvis tillsättandet av platserna i ett organ som har i uppgift att ge utlåtanden måste man överväga om avgörandet i ett ärende där organet lämnar utlåtande kan leda till att en medlem i organet eller en intressent som medlemmen representerar får särskild nytta eller åsamkas särskild skada. Det är enligt utskottet klart att i det nya systemet kan medlemmarna i bedömnings- och understödssektionen inte vara företrädare för förmånstagarna.  
Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Utskottet konstaterar att delegationernas uppgifter normalt inte omfattar utövning av offentlig makt. Det förblir i det här fallet dock oklart vilken uppgift och ställning delegationen och bedömnings- och understödssektionen har. Utifrån motivtexten ser det ut som om sektionens uppgifter kan omfatta utövning av offentlig makt. För tydlighetens och konsekvensens skull (42 a §) och för att säkerställa att det i bestämmelser på förordningsnivå inte anges uppgifter som omfattar utövning av offentlig makt ser utskottet det som nödvändigt att det i lagen tas in bestämmelser som tillräckligt noggrant anger såväl delegationens som sektionens uppgifter. Utskottet ser det inte heller i övrigt som korrekt, särskilt i ett ärendet som detta, att en omständighet som är nära knuten till helheten regleras på förordningsnivå helt separat från lagen och utan lagstiftarens bemyndigande att utfärda förordning. 
Personalens ställning
Enligt propositionen hade penningspelssammanslutningarna 2015 en personal på sammanlagt cirka 2 000 personer, varav en administrativ personal på cirka 360 personer. Enligt ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lotterilag ska arbetsavtalslagens (55/2001) bestämmelser om överlåtelse av rörelse tillämpas på ordnandet av personalens ställning. De anställda ska alltså som en följd av sammanslagningen av penningspelssammanslutningarna i princip övergå till det nya penningspelsbolaget som så kallade gamla arbetstagare med rättigheter och skyldigheter i enlighet med sina arbetsavtal. Ett undantag från denna huvudregel utgör de anställda vid Penningautomatföreningens understödsavdelning.  
I fråga om bedömningen av de synergieffekter som sammanslagningen av tre penningspelssammanslutningar till nya Veikkaus Ab ger, hänvisar utskottet till det som sägs i propositionsmotiven.  
Enligt utredning ska personalens representation i förvaltningsrådet säkerställas genom den nya bolagets bolagsordning. Förvaltningsrådet har viktiga uppgifter som berörts ovan. Däremot ska bolagets styrelse tillsättas enligt den normala förvaltningsmodellen. Det betyder enligt uppgift att till styrelseledamöter utnämns utomstående sakkunniga på grundval av yrkeserfarenhet, samarbetsförmåga och mångsidig kompetens. Att förmånstagare inte väljs in i styrelsen bidrar till att trygga bolagets penningspelspolitik är objektiv, oberoende och rättvis. 
Enligt 3 mom. ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lotterilag ska anställningsförhållandena för personalen inom Penningautomatföreningens understödsfunktion direkt med stöd av lag upphöra den 31 december 2016 utan uppsägningstid. Förvaltningsutskottet har på eget initiativ begärt utlåtande av grundlagsutskottet om det förslaget. Enligt propositionsmotiven är uppsägningen endast en teknisk åtgärd, varefter de anställda får nya anställningsförhållanden som tjänstemän inom statsförvaltningen. Som också grundlagsutskottet konstaterar framgår detta emellertid inte av bestämmelsen, utan en tolkning av ordalydelsen i ikraftträdandebestämmelsen ger vid handen att anställningsförhållandena för personalen vid Penningautomatföreningens understödsavdelning upphör direkt med stöd av lagens ikraftträdandebestämmelse den 31 december 2016.  
Det är enligt grundlagsutskottet problematiskt att förslaget kan betyda att en person direkt med stöd av lagen förlorar det uppsägningsskydd och de rättsmedel som man normalt har i ett arbetsförhållande. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att sista meningen i ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lotterilag ska utgå. Det är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 47/2016 rd).  
Enligt uppgift till utskottet meddelande Penningautomatföreningen efter det samarbetsförfarande som i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) genomfördes våren 2016 att föreningen kommer att säga upp de anställda i understödsfunktionen av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker (7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen). Uppsägningar sker så att anställningarna vid Penningautomatföreningen upphör den 31 december 2016. Utskottet har informerats om att Penningautomatföreningen sade upp de anställda vid understödsfunktionen i oktober 2016. 
Enligt planerna ska det i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet inrättas en understödscentral (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral), som ska sköta motsvarande uppgifter som hittills skötts av den understödsfunktion vid Penningautomatföreningen som nu ska läggas ned. Enligt 11 mom. i ikraftträdandebestämmelsen får social- och hälsovårdsministeriet inrätta de tjänster som behövs för de nämnda uppgifterna och får första gången dessa tjänster tillsätts tillsätta dem utan att de förklaras lediga, om den som utnämns till en tjänst arbetar vid Penningautomatföreningen. Utskottet menar att den föreliggande situationen är av speciell karaktär och att en sådan bestämmelse därför är acceptabel.  
Personalen vid Penningautomatföreningens understödsavdelning har enligt uppgift erbjudits möjlighet till ett nytt anställningsförhållande vid den nya fristående enhet som ska inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, dvs. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Överföringen av understödsavdelningens funktioner räknas enligt propositionen inte som överlåtelse av rörelse, eftersom det inte räknas som överlåtelse av rörelse när administrativa uppgifter överförs från ett offentligt samfund till ett annat. Beredningen av och tillsynen över understöd är en offentlig förvaltningsuppgift som sköts under tjänsteansvar. Utan att ta närmare ställning i frågan konstaterar utskottet att sakkunniga ansett det möjligt att principen om överlåtelse av rörelse kunde ha tillämpats också i detta fall. 
Den personal vid Penningautomatföreningen som utnämns till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral kommer att vara anställda i tjänsteförhållande vid social- och hälsovårdsministeriet. Personalens anställningsvillkor förändras något. Hos staten omfattas de av den arbetstid som tillämpas vid ämbetsverk, vilket betyder att deras dagliga arbetstid blir 15 minuter kortare än hos Penningautomatföreningen. Det innebär en timme och 15 minuter kortare arbetstid per vecka. På årsnivå innebär det drygt 55 timmar kortare arbetstid. Även semesterförmånerna är för närvarande bättre hos staten. Personalens rätt till semester förlängs med ungefär en vecka. Semesterförmånerna beror dock på antalet tjänsteår. Personalen kommer att omfattas av social- och hälsovårdsministeriets lönesystem. Vid social- och hälsovårdsministeriet betalas inte resultatlön. Personalen vid understödsavdelningen har haft telefonförmån och vissa har dessutom haft bilförmån. Vid ministeriet finns inga sådana förmåner. Penningautomatföreningen har dessutom haft vissa andra personalförmåner som inte hör till anställningsvillkoren och som inte finns vid ministeriet. Penningautomatföreningen har för vissa anställda på understödsavdelningen ordnat tilläggspension, och försäkringsbolaget kommer att ändra den till fribrev när föreningen avslutar sin verksamhet.  
Övriga synpunkter
Utskottet konstaterar att utkastet till förslaget om lotterilagen anmäldes till Europeiska kommissionen den 31 maj 2016 som en teknisk föreskrift i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Utkastet ledde inte till ett enda detaljerat utlåtande från kommissionen eller någon medlemsstat, men däremot lämnade kommissionen synpunkter om förslaget. Kommissionen påminde de finländska myndigheterna om villkoren för att system med ensamrätt ska få upprätthållas i EU.  
Kommissionen anser att förslaget om att övergå till en modell med en enda aktör inte i sig påverkar ensamrättssystemet. Samtidigt pekar kommissionen på EU-domstolens rättspraxis när det gäller att upprätthålla ett sådant system och understryker att myndigheterna också i fortsättningen ska se till att EU-lagstiftningen följs i enlighet med domstolens rättspraxis. Dessutom påpekar kommissionen att det nya penningspelsbolaget måste övervakas strikt och att de nya typerna av penningspel måste ligga i linje med målen för vår penningspelspolicy, att förebygga och minska skadeverkningarna, samtidigt som kanaliseringsprincipen beaktas. Utskottet vill med tanke på reformgenomförandet erinra om att också kommissionen fortlöpande granskar vårt ensamrättssystem med avseende på EU-rätten. 
Förvaltningsutskottet har bland det inkomna materialet fått förordningsutkast som tagits fram av inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att det inte arbetar med att ta fram förordningar som skulle anknyta till den aktuella reformen.  
Regeringen föreslår tekniska ändringar i strafflagen (39/1889), statsunderstödslagen (688/2001), lotteriskattelagen (552/1992), inkomstskattelagen (1535/1992) och vissa andra lagar till följd av de föreslagna ändringarna i lotterilagen.  
Om lagstiftningen godkänns kommer den att påverka olika ministerier. I fråga om det konstaterar utskottet att de föreslagna ändringarna ändå inte bedöms ha några direkta betydelsefulla effekter på det för penningspelspolitiken ansvariga inrikesministeriets uppgifter eller på social- och hälsovårdsministeriets arbete för att förebygga och förhindra skadeverkningar av penningspel. Reformen medför att statsrådets kansli får i uppgift att ansvara för ägarstyrningen av Veikkaus Ab. Undervisnings- och kulturministeriet kommer i fortsättningen enbart att fördela avkastning. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral kommer att överta beredningen av det understöd som delas ut av avkastningen för att främja hälsa och social välfärd. Det har bedömts att detta i princip inte i någon betydande utsträckning påverkar social- och hälsovårdsministeriets verksamhet. I fortsättningen kommer jord- och skogsbruksutskottet att fatta alla beslut om understöd för att främja hästuppfödning och hästsport.  
Den samlade reformen inbegriper flera projekt inom olika förvaltningsområden. Statsrådets kansli ansvarar för arrangemangen i anslutning till det praktiska genomförandet av sammanslagningen av penningspelssammanslutningarna. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar å sin sida för beredningen när Social- och hälsoorganisationernas understödscentral inrättas och för beredningen av de förordningar som gäller fördelningen av avkastningen till främjande av hälsa och social välfärd. Jord- och skogsbruksministeriet ska ansvara för beredningen av de förordningar som gäller fördelningen av avkastningen till främjande av hästuppfödning och hästsport. Dessutom ska Polisstyrelsen ansvara för omorganiseringen av tillsynen över anordnandet av penningspel.  
I den aktuella propositionen har det bara gått att göra de nödvändiga ändringsförslag i lagstiftningen som följer av sammanslagningen av penningspelsbolagens funktioner. Jord- och skogsbruksutskottet, kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet vill i sina utlåtanden enligt vad som närmare framgår av dem påskynda inledande av en fortsatt beredning i syfte att reformera lotterilagstiftningen. Också många av de sakkunniga som förvaltningsutskottet har hört skulle välkomna att den andra etappen av reformarbetet inleds snabbt. Utskottet håller med om att det fortsatta arbetet bör inledas så snart som möjligt. Samtidigt påpekar det att det finns delvis till och med stora skillnader mellan utlåtandeutskottens och de utfrågade sakkunnigas åsikter om vilka de viktigaste utgångspunkterna och målen är när det gäller den fortsatta beredningen. Det är viktigt, menar utskottet, att noga analysera hur ändringsbehoven och möjligheterna att genomföra ändringarna, inklusive olika synpunkter, åtminstone delvis skulle kunna jämkas samman. Det som åtminstone måste beaktas i den fortsatta beredningen är det som i detta betänkande framgår i fråga om att ännu mera bekämpa penningspelens skadeverkningar och stärka myndighetstillsynen. Som en detalj påpekar utskottet här också att sakkunniga pekat på de begränsningar som gäller problemspelande på kasinon. Det är med stöd av 15 § i den gällande lotterilagen möjligt att neka en person tillträde till ett kasino i högst ett år till följd av uppdagat falskspel eller skadeverkningar som spelandet uppenbarligen orsakar honom eller henne. Trots att någon åkt fast för falskspel måste han eller hon åter tillåtas tillträde till kasinot efter tidsfristens utgång, vilket andra spelare inte nödvändigtvis ansett vara lämpligt. Samtidigt har det påpekats för utskottet att den kortaste utestängningen på tre månader kan vara oskälig vid små överträdelser och att bestämmelserna bör göras flexiblare också i detta avseende. Utskottet anser att också dessa frågor lämpar sig för en närmare granskning under den andra etappen av översynen av lotterilagstiftningen. 
Lagstiftningsordning
Förvaltningsutskottet har på eget initiativ begärt utlåtande av grundlagsutskottet om ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lotterilag (lagförslag 1) till den del det är frågan om ställningen för Penningautomatföreningens understödsavdelnings anställda i samband med reformen. I sitt utlåtande har grundlagsutskottet anfört en konstitutionell anmärkning som gäller lagstiftningsordningen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1. 
Förvaltningsutskottet har beaktat grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning på behörigt sätt. Lagförslagen kan således behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Sammanfattning
Jord- och skogsbruksutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte (JsUU 17/2016 rd). Kulturutskottet anser å sin sida att förslaget att slå samman de tre nuvarande penningspelssammanslutningarna är ändamålsenligt och välkommet (KuUU 11/2016 rd). Social- och hälsovårdsutskottet anser att övergången till en enda aktör med ensamrätt i stället för nuvarande tre sektorsvisa aktörer är en betydande förändring som gör det möjligt att utveckla utbudet av penningspel på ett ansvarsfullt sätt i en snabbt föränderlig verksamhetsmiljö (ShUU 9/2016 rd). 
Utifrån propositionsmotiven, utlåtandeutskottens ställningstaganden och inkomna utredningar anser förvaltningsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med de ställningstaganden och ändringsförslag som framgår av detta betänkande. Samtidigt understryker utskottet vikten av att den andra fasen av revideringen av lotterilagstiftningen inleds så snart som möjligt. 
DETALJMOTIVERING
1.
Lag om ändring av lotterilagen
3 §. Definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem.
Jord- och skogsbruksutskottet anser i sitt utlåtande JsUU 17/2016 rd utifrån inkommen utredning att det är nödvändigt att definitionerna av vadhållningsspel och tippningsspel i 3 § i den föreslagna lotterilagen kompletteras med ett omnämnande av hästtävlingar, trots att det i utredningen konstateras att definitionerna i propositionen redan nu möjliggör hästtävlingar som objekt för de spelen. Den gällande lotterilagen tillåter inte att resultaten av hästtävlingar är föremål för vadhållningsspel eller tippningsspel. Förvaltningsutskottet anser det vara motiverat att komplettera definitionerna på det sätt som jord- och skogsbruksutskottet föreslår; detta i syfte att undvika meningsskiljaktigheter i fråga om tolkningen. Förvaltningsutskottet föreslår att 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten ändras på det sätt som jord- och skogsbruksutskottet föreslår. 
20 §. Beslut om fördelningen av avkastningen.
Utskottet hänvisar till sina överväganden och föreslår att 20 § 2 mom. får följande lydelse:  
Beslut om beviljande av de understöd som delas ut av avkastningen till främjande av hälsa och social välfärd och om återkrav av understöd fattas av social- och hälsovårdsministeriet. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som sköter beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden. Understödscentralen kan på ansökan av en understödstagare av särskilda skäl göra mindre ändringar av teknisk art i ett understödsbeslut, förlänga understödets användningstid och överföra understödet till ett annat allmännyttigt samfund eller en annan allmännyttig stiftelse med rättsförmåga. Centralen får också besluta om avbrott i utbetalningen. Den ansvarar för att social- och hälsovårdsministeriets beslut om att bevilja och återkräva understöd verkställs. Närmare bestämmelser om understödscentralens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
20 a §. Delegation för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden (Ny).
Utskottet hänvisar till sina överväganden och föreslår en ny 20 a § i lotterilagen med följande lydelse:  
"Som sakkunnigorgan för social- och hälsovårdsministeriet i beredningen av understöden enligt 20 § 2 mom. fungerar en delegation för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden och dess bedömnings- och understödssektion. Statsrådet tillsätter delegationen och sektionen för fyra år i taget. 
Delegationen ska lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om strategierna och de strategiska riktlinjerna för understödsverksamhet för att främja hälsa och social välfärd och även utveckla och utvärdera understödspolitiken och organisationsverksamheten. Delegationens bedömnings- och understödssektion ska lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om fördelningen av understöden för främjande av hälsa och social välfärd och även göra bedömningar av de understödda organisationernas verksamhet. Varken delegationens eller sektionens utlåtanden är bindande för social- och hälsovårdsministeriet. 
Närmare bestämmelser om delegationens och sektionens uppgifter, sammansättning och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet.
Utskottet anser att det inte räcker med bestämmelser på förordningsnivå i fråga om delegationen och dess sektion. Därför behöver lagen ange att delegationen ska lämna utlåtanden om strategierna och de strategiska riktlinjerna för understödsverksamheten. Sektionen lämnar i sin tur utlåtanden om fördelningen av understöden. Dessutom bedömer delegationen understödspolitiken och organisationsverksamheten mer allmänt. Sektionen gör å sin sida bedömningar av de understödda organisationernas verksamhet. För klarhets skull bör det påpekas särskilt att delegationens och sektionens utlåtanden inte är bindande för social- och hälsovårdsministeriet. Modellen behöver inte ses som en tvåstegsmodell, utan det är snarare fråga om utifrån uppgifter och ansvar separata organisationsstrukturer med de föreslagna benämningarna. 
Enligt uppgift är det meningen att delegationsmedlemmarna föreslås av organisationerna, dvs. i praktiken företrädare för dessa. Med tanke på jävsbestämmelserna är det klart att medlemmarna i bedömnings- och understödssektionen inte kan vara företrädare för förmånstagarna. Det går heller inte att utse sektionsmedlemmar på förslag från förmånstagarna. Att organisationer och sammanslutningar som företräder området för hälsa och social välfärd och även viktiga samarbetspartner till dessa hörs när sektionen ska tillsättas betyder ännu inte i sig att det finns risk för att sektionsmedlemmarna är jäviga.  
Att bevilja understöd är att fatta förvaltningsbeslut, och då ska också beredningen iaktta principerna för god förvaltning och vara opartisk. Jävsfrågorna bör i dagsläget tas på vederbörligt allvar, särskilt under den pågående reformfasen. Detta innebär också att man måste undvika strukturellt jäv, som bland annat inbegriper att förmånstagarna på ett eller annat sätt deltar i beredningen av eller besluten om förmånsärenden, dvs. på något annat sätt än genom normalt ansökningsförfarande. Problemet kan inte lösas med att man i enskilda fall låter bli att delta i behandlingen av den egna intressegruppens ärenden. Strukturellt jäv förvärras om situationerna upprepas. Det går inte för sig att strukturen är sådan att man upprepade gånger och så att säga turvis förklarar sig jävig när det ”egna ärendet” behandlas. Det går självfallet inte att på ett trovärdigt sätt motivera att man då inte är jävig.  
Det är säkert att normala administrativa ansökningsförfaranden som behandlas i Finland också inbegriper sådana ärenden som kräver minst lika stor eller till och med väsentligt större expertis än den som krävs för fördelningen av avkastningen från penningspel till förmånstagare. Och trots det går det att med en hög grad av sakkunskap avgöra ärendena genom normala förvaltningsbeslut utan att parterna skulle påverka beredningen eller besluten på något annat sätt än i egenskap av sökande. Risken för partiskhet gäller inte bara när ärenden inom den egna intressesfären behandlas, utan också behandlingen av ärenden inom andras intressesfär till följd av inbördes beroendeförhållanden. Dessutom bör man tänka på situationen för de grupper av förmånstagare som har någon ”representant” i processen för beredning av understödsärenden. 
67 §. Närmare bestämmelser.
Enligt 2 mom. får bestämmelser om de ministerier som ska sköta de uppgifter som enligt denna lag ankommer på ministerier utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt ett uttalande som riksdagen godkände i samband med grundlagsreformen ska behörigheten i lagförslagen anges genom att skriva ut ministeriets namn (GrUU 14/2000 rd och GrUU 23/2000 rd).  
Enligt uppgift framgår de behöriga ministerierna i de gällande och föreslagna bestämmelserna i lotterilagen. Utskottet föreslår att 67 § 2 mom. utgår ur lagförslaget. 
Ikraftträdandebestämmelsen.
Enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen ska arbetsavtalslagens bestämmelser om överlåtelse av rörelse tillämpas på personalens ställning vid Penningautomatföreningen, med undantag av dem som utnämns till ett tjänsteförhållande vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Anställningsförhållandena för personalen inom Penningautomatföreningens understödsfunktion upphör den 31 december 2016 utan uppsägningstid.  
Utskottets hänvisar till grundlagsutskottets utlåtande och sina överväganden och föreslår att sista meningen i 3 mom. i ikraftträdandebestämmelserna ska utgå. 
2.
Lag om upphävande av lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport
2 §.
Lagförslag 5 i propositionen gäller upphävande av lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport (1055/2001). På sådana ansökningar om understöd som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid jord- och skogsbruksministeriet tillämpas enligt det föreslagna 2 § 2 mom. de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.  
Efter det att ändringen av lotterilagen har trätt i kraft kommer den andel av Veikkaus Ab:s avkastning som är avsedd att främja hästsport och hästuppfödning att ligga inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. Hela andelen kommer att tas in i statsbudgeten och det blir jord- och skogsbruksministeriet som kommer att besluta om understöden. I dagsläget används absolut största delen av avkastningen från totospel, Fintoto Oy:s avkastning, av bolaget självt under jord- och skogsbruksministeriets tillsyn och för att främja hästuppfödning och hästsport. Med andra ord har Fintoto i praktiken anvisat de medel som kan användas till verksamhetsbidrag och prisstöd till travbanorna. Från och med ingången av 2017 kommer jord- och skogsbruksministeriet att helt besluta om hur understöden för att främja hästsport och hästuppfödning ska användas. Det har i samband med förberedelserna för att verkställa lagstiftningen framgått att ansökan om understöd måste inledas redan 2016 för att det ska gå att säkerställa att understöden exempelvis går till travbanor utan onödigt dröjsmål från och med ingången av 2017. Det innebär att den föreslagna övergångsbestämmelsen i fråga om anhängiga ansökningar om understöd i praktiken inte fungerar.  
Från och med ingången av 2017 kommer statsunderstödslagen, med vissa undantag, att tillämpas på det understöd som delas ut av Veikkaus Ab:s avkastning enligt lotterilagen. Den gällande lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport motsvarar så gott som helt statsunderstödslagens bestämmelser när det gäller beviljande av understöd. Jord- och skogsbruksministeriet har enligt inhämtad utredning för avsikt att redan i år lägga fram en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av 8 § i statsunderstödslagen (statsrådets förordning om den andel av Veikkaus Ab:s avkastning som ska användas till att främja hästuppfödning och hästsport). Den avses träda i kraft den 1 januari 2017, dvs. samtidigt som de föreslagna ändringarna i lotterilagen.  
Det är nödvändigt att de bestämmelser som tillämpas på understödsansökningar som blivit anhängiga 2016 och som gäller understöd som beviljas från och med 2017 har samma innehåll som de som träder i kraft den 1 januari 2017, och därför föreslår utskottet att det föreslagna 2 § 2 mom. får följande lydelse:  
"På sådana ansökningar om understöd som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid jord- och skogsbruksministeriet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 8 § i den lagen. På understöd som beviljats av jord- och skogsbruksministeriet innan denna lag trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.” 
3.
Lag om ändring av 15 § i ungdomslagen
I lagförslag 18 föreslår regeringen reglering av teknisk natur i ungdomslagens 15 §. Enligt paragrafen ska de statsandelar och statsunderstöd som avses i lagen i främsta hand betalas med penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen. 
Riksdagen godkände en ny ungdomslag utifrån kulturutskottets betänkande (KuUB 12/2016 rdRP 111/2016 rd) den 23 november 2016. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2017. I 26 § i den nya, ännu inte stadfästa ungdomslagen finns bestämmelser om finansieringen av statsandelar och statsunderstöd. Det har eventuellt varit meningen att bestämmelsen ska motsvara 15 § i det lagförslag 18 som nu behandlas i förvaltningsutskottet. Så är ändå inte fallet, varför utskottet föreslår att rubriken för och ingressen i lagförslag 18 ändras i linje med den nya ungdomslagen. Dessutom behöver 26 § i den ännu inte stadfästa ungdomslagen ses över för att motsvara ändringarna i lotterilagstiftningen. 
4.
Övriga lagförslag
Utskottet tillstyrker lagförslag 2—4, 6—17 och 19—26 utan ändringar. De gäller ändringar som måste göras i strafflagen, statsunderstödslagen, lotteriskattelagen, inkomstskattelagen och vissa andra lagar till följd av de föreslagna ändringarna i lotterilagen. Dessutom föreslår regeringen upphävande av obehövlig speciallagstiftning om utdelning av understöd. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förvaltningsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2—4, 6—17 och 19—26 i proposition RP 132/2016 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1, 5 och 18 i proposition RP 132/2016 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lotterilagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lotterilagen (1047/2001) 13, 13 a, 54, 55 och 65 § samt 67 § 2 mom.,  
av dem 13 § sådan den lyder i lagarna 575/2011 och 1156/2015, 13 a § sådan den lyder i lag 575/2011 samt 54 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 575/2011, 
ändras 1, 3–6, 9, 11, 12, 13 b, 13 c, 14, 14 a, 14 b och 16 §, 4 kap., 35, 42 a, 43–47, 51–53, 62, 62 a, 62 b och 64 § samt 67 § 1 mom.,  
av dem 1 § sådan den lyder i lagarna 661/2010 och 230/2011, 3 och 47 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 575/2011, 4, 14 a, 62 b och 64 § sådana de lyder i lag 661/2010, 5 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1344/2001, 11, 12, 13 b, 13 c, 14, 42 a och 53 § sådana de lyder i lag 575/2011, 14 b och 62 a § sådana de lyder i lagarna 661/2010 och 575/2011, 16 och 52 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 661/2010, 43 § sådan den lyder i lagarna 506/2009 och 661/2010, 62 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 661/2010 och 575/2011 samt 67 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 506/2009, samt 
fogas till lagen nya 3 a och 20 a § som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde och syfte 
I denna lag föreskrivs det om anordnande av lotterier och tillsynen över anordnandet, redovisningen av avkastningen från lotterier och de ändamål för vilka avkastningen kan användas samt tillsynen över användningen av avkastningen. 
Syftet med denna lag är att garantera rättsskyddet för dem som deltar i allmännyttig lotteriverksamhet, att hindra oegentligheter och brott i samband med lotterier och att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som deltagande i lotterier ger upphov till. 
Denna lag gäller inte utlovande av slumpartade förmåner vid marknadsföring, om det för erhållande av förmånen inte krävs någon annan motprestation än köp av en nyttighet eller anbud om köp. 
3 § 
Definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem 
Med penningspel avses i denna lag sådana lotterier där spelaren kan vinna pengar. 
I denna lag avses med 
1) penninglotteri ett penningspel där pengar kan vinnas genom lottning, 
2) vadhållningsspel ett penningspel där spelaren har möjlighet att genom gissning av händelser eller resultat vid idrottstävlingar eller andra tävlingar, inklusive hästtävlingar, eller vid penningspel delta i fördelningen av de vinster som bestäms enligt produkten av den penninginsats spelaren ställt och den koefficient som utvisar sannolikheten för slutresultatet, 
3) tippningsspel ett annat än i 2 punkten avsett penningspel där spelaren har möjlighet att genom gissning av händelser eller resultat vid idrottstävlingar eller andra tävlingar, inklusive hästtävlingar, eller genom lottning av nummer, märke eller andra igenkänningstecken delta i fördelningen av vinster,  
4) penningautomat en spelautomat eller spelanordning som kan ge spelaren vinst i form av pengar, 
5) specialautomat en spelautomat eller spelanordning som man kan spela på när man identifierat sig och som kan ge spelaren vinst i form av pengar, 
6) kasinospel roulett-, kort- och tärningsspel samt andra därmed jämförbara penningspel, 
7) totospel ett penningspel där spelaren har möjlighet att genom gissning av resultaten vid hästtävlingar delta i fördelningen av vinster,  
8) kombinationsspel ett penningspel med en kombination av egenskaper hos de penningspel som avses i 1–7 punkten. 
Sådana penningspel som avses i 2 mom. kan anordnas även virtuellt så att vinsten då bestäms på basis av lottning. 
3 a § 
Definitioner av formerna för anordnande av andra lotterier 
I denna lag avses med 
1) varulotteri ett lotteri där deltagaren genom lottning eller på något annat därmed jämförbart sätt som beror på slumpen kan vinna varor eller present- eller köpkort som kan bytas ut mot varor eller tjänster, 
2) gissningstävling ett varulotteri där deltagaren har möjlighet att genom gissning angående gissningsobjektet, dock inte angående idrottstävlingar eller andra tävlingar, vinna varor eller present- eller köpkort som kan bytas ut mot varor eller tjänster, 
3) bingospel ett lotteri där vinnare är de vars bingobricka eller motsvarande verifikat i elektronisk form upptar de lottade numren i den ordning som spelreglerna föreskriver och där deltagarna kan vinna varor eller present- eller köpkort som kan bytas ut mot varor eller tjänster, samt 
4) varuvinstautomat en spelautomat eller spelanordning där spelaren som vinst kan få varor. 
4 §  
Övriga definitioner 
I denna lag avses med 
1) lott en kupong eller ett verifikat i motsvarande elektronisk form eller i någon annan därmed jämförbar form, som utvisar rätt att delta i ett lotteri, 
2) penningspelsverksamhet anordnande av penningspel, 
3) penningspel som förmedlas elektroniskt ett penningspel som anordnas på distans, i elektronisk form eller med hjälp av någon annan teknik som möjliggör kommunikation, 
4) spelkonto en spelares konto som penningspelsbolaget tillhandahåller för penningspel och där spelhändelser samt penningöverföringar mellan spelaren och penningspelsbolaget registreras,  
5) kasino en godkänd och övervakad lokal där det till spelarens förfogande kan ställas sådana penningautomater, specialautomater och kasinospel i vilka en eventuell förlust kan stå i uppenbar disproportion till åtminstone någon deltagares betalningsförmåga samt andra penningspel, 
6) särskild spelsal en lokal som uteslutande eller huvudsakligen reserverats för spelande av penningspel eller en sådan elektronisk spelwebbplats där en förutsättning för att kunna spela är att man registrerat sig som spelare, 
7) spelplats ett annat försäljningsställe för penningspel än en särskild spelsal eller ett kasino, 
8) marknadsföring reklam, indirekt reklam och annan säljfrämjande verksamhet; indirekt reklam är i synnerhet främjande av försäljningen av en produkt i samband med reklam för en annan produkt så att ett etablerat kännetecken för produkten eller dess säljare, oförändrat eller ändrat så att det ändå kan kännas igen, används som kännetecken för den andra produkten, eller att reklamen för den andra produkten annars associerar till en bestämd produkt eller dess säljare; som sådan marknadsföring av lotterier som omfattas av denna lag betraktas inte blotta förekomsten i ett elektroniskt datanät av en utländsk eller åländsk lotteriwebbplats, oavsett språk, förutsatt att det på denna webbplats inte finns annat material som främjar deltagande i lotteri i Finland eller riket; som sådan marknadsföring av lotterier som omfattas av denna lag betraktas inte heller marknadsföring av lotterier i utländska eller åländska publikationer som sprids i Finland eller riket, förutsatt att publikationens huvudsakliga syfte inte är att marknadsföra penningspel och att marknadsföringen av lotterier inte uttryckligen tar sikte på Finland eller riket, 
9) nöjespark ett förlustelseställe vars verksamhet sker på ett fast ställe och så att den största delen av inkomsterna består av att karuseller, olika bilbanor och berg- och dalbanor eller motsvarande nöjesparksanordningar ställs till allmänhetens förfogande mot en avgift, 
10) tivoli ett förlustelseställe som förflyttar sig från ort till ort. 
5 § 
Rätt att anordna lotterier 
Lotterier får anordnas av registrerade föreningar, självständiga stiftelser och andra sammanslutningar med allmännyttigt ändamål som har hemort i Finland. 
I 11 § föreskrivs om ensamrätt att anordna penningspel.  
6 § 
Tillståndsplikt för lotterier 
Lotterier får anordnas endast med tillstånd av en myndighet, om inte något annat bestäms i denna lag. 
Tillståndet kan förenas med villkor som gäller lotterna, priset på lotter, försäljningen av lotter, lottningen, lyftande av vinster och andra villkor som gäller anordnande av lotteriet. Tillståndet kan även förenas med villkor som gäller det ändamål för vilket avkastningen av lotteriet ska användas och tillsynen över anordnande av lotteriet.  
9 § 
Ändamålsbundenhet för avkastningen av vissa lotterier 
Avkastningen av de lotterier som avses i 3 a § ska användas för det ändamål som anges i tillståndet. 
Om avkastningen av de lotterier som avses i 1 mom. eller en del av den inte kan användas för det ändamål som anges i tillståndet eller om detta inte är ändamålsenligt på grund av att förhållandena förändrats eller av någon annan orsak, ska tillståndshavaren ansöka om tillstånd hos tillståndsmyndigheten att ändra det ändamål för vilket avkastningen ska användas. 
Tillstånd att ändra det ändamål för vilket avkastningen ska användas ska beviljas, om det nya eller ändrade ändamålet är förenligt med 7 § 1 mom. 1 och 2 punkten. 
11 § 
Ensamrätt att anordna penningspel 
Veikkaus Ab har ensamrätt att anordna penningspel. 
12 § 
Veikkaus Ab 
Veikkaus Ab är ett aktiebolag som helt och hållet ägs av staten. 
Bolaget ska bedriva penningspelsverksamhet så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas.  
Bolaget har ett förvaltningsråd. Förvaltningsrådet ska följa och övervaka att bolaget bedriver penningspelsverksamhet på det sätt som föreskrivs i 2 mom. samt stödja samarbetet mellan bolaget och dess intressentgrupper.  
Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag tillämpas på bolaget bestämmelserna om aktiebolag samt lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007). 
13 b § 
Begränsningar i Veikkaus Ab:s verksamhet 
Veikkaus Ab får inte anordna andra lotterier än penningspel.  
Veikkaus Ab får inte utan tillstånd av statsrådets kansli bilda eller förvärva andra bolag än sådana som behövs för dess penningspelsverksamhet eller förvärva aktier i dem eller överlåta aktier i dessa bolag till en ny ägare. 
Veikkaus Ab eller dess dotterbolag får inte utan tillstånd av statsrådets kansli 
1) inrätta fonder eller göra överföringar till ospecificerade reserver eller ändra deras bokföringskaraktär, 
2) ändra sitt aktiekapital, 
3) bevilja lån, 
4) göra andra investeringar än sådana anskaffningar av anläggningstillgångar som verksamheten förutsätter. 
Veikkaus Ab får inte ge utdelning av sin vinst eller sitt fria egna kapital till aktieägarna eller dela ut vederlagsfria förmåner av sin vinst eller sitt överskott till sina anställda.  
13 c § 
Anordnande av penningspel 
Penningspel ska anordnas så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspelsverksamhet garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas.  
Genom förordning av statsrådet föreskrivs om 
1) hur stor andel av avkastningen av spelavgifterna vid anordnandet av penningspel som ska betalas till spelarna som vinst, hur vinsterna ska avrundas och hur outtagna vinster ska fördelas,  
2) de olika typerna av och maximiantalet penningautomater, specialautomater och kasinospel på spelplatser, i särskilda spelsalar och i kasinon, maximiantalet särskilda spelsalar samt antalet kasinon, var de är belägna och deras öppettider. 
Genom förordning av statsrådet får dessutom bestämmelser utfärdas om den tillåtna tiden för försäljning av penningspel. 
Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas bestämmelser om spelreglerna för penningspel. Spelreglerna ska innehålla bestämmelser om vinstfördelningen och återbetalningen av spelinsatser samt om de största tillåtna spelinsatserna och spelvinsterna i penningautomater, specialautomater och kasinospel. Reglerna för penninglotterier samt tippnings-, vadhållnings- och totospel ska dessutom innehålla bestämmelser om lottningen. Spelreglerna kan innehålla även andra sådana bestämmelser om speltempot eller andra liknande egenskaper hos vissa kategorier av spel, vissa typer av spel eller vissa spel som behövs för att minska det problemspelande som spelen är förenade med. 
14 § 
Penningspel som förmedlas elektroniskt 
När Veikkaus Ab anordnar penningspel som förmedlas elektroniskt, ska bolaget öppna ett spelkonto för spelaren. En spelare kan ha endast ett spelkonto. När ett spelkonto öppnas ska bolaget kontrollera spelarens identitet och var han eller hon är bosatt för att det ska kunna säkerställas att spelaren har uppnått myndighetsåldern och att det territoriella tillämpningsområdet för lagstiftningen i en annan stat eller region respekteras.  
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om spelkontot samt om kontrollen av en spelares identitet och var han eller hon är bosatt. 
För att minska på problemspelande ska bolaget i fråga om penningspel som förmedlas elektroniskt vid behov uppställa kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för spelandet enligt spelkategori, speltyp, spel och spelare.  
Genom förordning av inrikesministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om uppställandet av kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för vissa kategorier av spel, vissa typer av spel, vissa spel och vissa spelare. 
14 a §  
Åldergränsen för penningspel samt kundkontroll 
Veikkaus Ab samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till penningspel eller som upplåter ett utrymme för tillhandahållande av penningautomater eller specialautomater får inte låta personer under 18 år spela penningspel. 
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om sätten att kontrollera att en spelare har uppnått myndighetsåldern. 
Bestämmelser om de krav på kundkontroll som hänför sig till förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism finns i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (503/2008). 
14 b § 
Marknadsföring av penningspel 
Veikkaus Ab får marknadsföra penningspelen och bolaget, om marknadsföringen inte främjar spelande som ger upphov till ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar samt om efterfrågan på penningspel genom marknadsföringen styrs in på sådan penningspelsverksamhet som bedrivs enligt denna lag. Marknadsföringen får inte riktas till minderåriga. I marknadsföringen får inte rikligt spelande framställas på ett positivt sätt och inte heller det att någon låter bli att spela eller spelar måttligt framställas på ett negativt sätt. Marknadsföring av penningspel är förbjuden i samband med sådan televisions- och radioverksamhet, offentlig visning på biografer av bildprogram och publikationsverksamhet som är riktad till minderåriga.  
Om ett penningspel i samband med utfärdande av spelreglerna har konstaterats vara förenat med en särskild risk för problemspelande, får spelet inte marknadsföras på andra ställen än sådana särskilda spelsalar, kasinon och travbanor där spelet eller försäljningsställena för spelet finns. Spelarna får dock i fråga om ett sådant spel ges information om spelobjekt, spelplatser, spelvillkor, spelavgifter, sannolikheten att vinna och vinster. 
Polisstyrelsen har till uppgift att övervaka att denna lag och konsumentskyddslagen (38/1978) följs vid marknadsföringen av penningspel. Veikkaus Ab ska varje år ge inrikesministeriet och Polisstyrelsen en rapport om hur penningspel har marknadsförts. 
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i den rapport som avses i 3 mom. 
16 § 
Särskilda bestämmelser om penningautomater, specialautomater och kasinospel 
Penningautomater, specialautomater och kasinospel ska placeras i en övervakad lokal. De får inte placeras i en lokal där användningen av dem kan äventyra säkerheten eller störa ordningen. 
4 kap. 
Avkastningen av penningspelsverksamhet 
17 § 
Avkastningens ändamål 
Av Veikkaus Ab:s avkastning ska  
1) 53 procent användas för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete, 
2) 43 procent användas för att främja hälsa och social välfärd,  
3) 4 procent användas för att främja hästuppfödning och hästsport.  
17 a § 
Avkastning avsedd för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete  
Av Veikkaus Ab:s avkastning som är avsedd för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete ska 
1) 25 procent användas för att främja idrott och fysisk fostran, 
2) 17,5 procent användas för att främja vetenskap, 
3) 38,5 procent användas för att främja konst, 
4) 9 procent användas för att främja ungdomsarbete,  
5) 10 procent användas till de ändamål som föreskrivs i 1–4 punkten på det sätt som årligen närmare bestäms i statsbudgeten. 
17 b § 
Avkastning avsedd för att främja hälsa och social välfärd 
Den avkastning som är avsedd för att främja hälsa och social välfärd ska användas för att bevilja allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser med rättsförmåga understöd. 
Inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten kan den avkastning som är avsedd för att främja hälsa och social välfärd användas också för betalning av sådana ersättningar och kostnader som anges i 5 § i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988), 8 § i lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997) och 6 d § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948). 
Trots 6 § 1 mom. i statsunderstödslagen (688/2001) får understödet täcka det fulla beloppet av de totalkostnader som orsakas av den verksamhet eller det projekt som utgör föremål för statsunderstödet. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om understödets belopp. 
17 c § 
Avkastning avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport 
Av den avkastning som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport ska minst 95 procent anvisas till centralorganisationen för travsport och hästuppfödning och till dess medlemssammanslutningar. 
Centralorganisationen för travsport och hästuppfödning ska för jord- och skogsbruksministeriet lägga fram ett förslag till årlig plan för hur de understöd som beviljas av den andel som avses i 1 mom. ska fördelas till olika understödsmottagare och ändamål. 
Avtal som avses i 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen behöver inte ingås, om uppfödningsstöd beviljas hästens ägare under ledning av centralorganisationen för travsport och hästuppfödning.  
18 § 
Upptagande av avkastningen i statsbudgeten 
I statsbudgeten tas varje år in anslag som uppskattas motsvara Veikkaus Ab:s vinst under räkenskapsperioden i fråga och de medel som återgår för ny utdelning. 
Anslagen tas i enlighet med förhållandet mellan de ändamål som föreskrivs i 17 § in i statsbudgeten under undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets moment. 
19 § 
Redovisning av avkastningen 
Veikkaus Ab ska redovisa avkastningen av penningspelsverksamheten till det ministerium som ska behandla ärenden som gäller fördelningen av avkastning för respektive ändamål i enlighet med förhållandet mellan de ändamål som föreskrivs i 17 §.  
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om redovisningsförfarandet. 
20 § 
Beslut om fördelningen av avkastningen 
Beslut om beviljande av de understöd och statsandelar som delas ut av avkastningen till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete fattas av undervisnings- och kulturministeriet. 
Beslut om beviljande av de understöd som delas ut av avkastningen till främjande av hälsa och social välfärd och om återkrav av understöd fattas av social- och hälsovårdsministeriet. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som sköter beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden. Understödscentralen kan på ansökan av en understödstagare av särskilda skäl göra mindre ändringar av teknisk art i ett understödsbeslut, förlänga understödets användningstid och överföra understödet till ett annat allmännyttigt samfund eller en annan allmännyttig stiftelse med rättsförmåga. Centralen får också besluta om avbrott i utbetalningen. Den ansvarar för att social- och hälsovårdsministeriets beslut om att bevilja och återkräva understöd verkställs. Närmare bestämmelser om understödscentralens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.  
Beslut om beviljande av de understöd som delas ut av avkastningen till främjande av hästuppfödning och hästsport fattas av jord- och skogsbruksministeriet. 
20 a § 
Delegation för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden 
Som sakkunnigorgan för social- och hälsovårdsministeriet i beredningen av understöden enligt 20 § 2 mom. fungerar en delegation för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden och dess bedömnings- och understödssektion. Statsrådet tillsätter delegationen och sektionen för fyra år i taget. 
Delegationen ska lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om strategierna och de strategiska riktlinjerna för understödsverksamhet för att främja hälsa och social välfärd och även utveckla och utvärdera understödspolitiken och organisationsverksamheten. Delegationens bedömnings- och understödssektion ska lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om fördelningen av understöden för främjande av hälsa och social välfärd och även göra bedömningar av de understödda organisationernas verksamhet. Varken delegationens eller sektionens utlåtanden är bindande för social- och hälsovårdsministeriet. 
Närmare bestämmelser om delegationens och sektionens uppgifter, sammansättning och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Outdelad avkastning 
Årligen kan högst 20 procent av den avkastning som är avsedd för respektive i 17 § föreskrivet ändamål lämnas outdelat. Det belopp som inte delats ut ska delas ut inom fem år. 
Beslut om outdelad avkastning fattas av statsrådet på förslag av det ministerium som ska behandla ärenden som gäller fördelningen av avkastning för respektive ändamål. 
22 § 
Kostnader för understödsverksamheten 
Den avkastning som är avsedd för att främja hälsa och social välfärd kan, utöver vad som föreskrivs i 17 b §, användas för de personalkostnader och andra kostnader som föranleds av verksamheten vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. I statsbudgeten ska det varje år tas in anslag som uppskattas motsvara hälften av Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals kostnader. 
Veikkaus Ab ska ersätta social- och hälsovårdsministeriet för skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för verksamheten vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och anslaget i statsbudgeten. 
Den avkastning som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport kan användas för de kostnader som jord- och skogsbruksministeriet orsakas av beviljandet av understöd.  
23 § 
Lagstiftning som ska tillämpas på de understöd som delas ut av avkastningen  
På de understöd som delas ut av Veikkaus Ab:s avkastning tillämpas statsunderstödslagen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. 
På de statsunderstöd och statsandelar som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet tillämpas dessutom lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 
35 § 
Vinster i bingospel 
I bingospel kan vinsten, utöver vad som föreskrivs i 3 a § 3 punkten, ges i form av rätt till ett eller flera nya spel. 
Maximivärdet av de vinster som delas ut till spelarna får inte överstiga 75 procent av värdet av den totala försäljningen under sex kalendermånader, dock så att maximivärdet av de vinster som delas ut inte får överstiga 95 procent under en enda kalendermånad. 
42 a §  
Delegationen för penningspelsärenden 
Vid inrikesministeriet finns en delegation för penningspelsärenden som är tillsatt av statsrådet och som har till uppgift att följa uppnåendet av och utvecklingsbehoven för de penningspelspolitiska målsättningarna.  
Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om delegationens närmare uppgifter och sammansättning. 
43 § 
Officiella övervakare 
För tillsynen över penningspelsverksamheten kan Polisstyrelsen förordna officiella övervakare. När officiella övervakare sköter uppgifter enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på dem. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
De officiella övervakarna ska övervaka att de spelregler som utfärdats med stöd av 13 c § iakttas vid anordnande av penningspel samt för varje spelomgång fastställa resultatet och vinsternas antal eller belopp i tippnings-, vadhållnings- och totospel. De officiella övervakarna ska också övervaka dragningen i samband med penninglotterier och blandningen av lotterna samt fastställa resultatet av dragningen, om inte notarius publicus utför dessa uppgifter med samtycke av Polisstyrelsen. 
Arrangemangen för tillsyn över de penningspel som avses i 62 § 5 mom. godkänns av inrikesministeriet. 
44 § 
Rätt till upplysningar 
Tillsynsmyndigheterna har rätt att trots bestämmelserna om tystnadsplikt av Veikkaus Ab, av en sammanslutning eller en stiftelse som erhållit tillstånd att anordna lotterier och av dem som i praktiken anordnar varulotterier erhålla de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynsuppgiften. 
45 § 
Kontroll- och förbudsrätt 
En polisinrättning, Polisstyrelsen och ett i 58 § avsett kontrollorgan har rätt att kontrollera att godkända räkneverk för kontroll av penningrörelsen används i penningautomater och varuvinstautomater samt i sådana spelautomater och spelanordningar som avses i 56 §. 
En polisinrättning och Polisstyrelsen har rätt att förbjuda att sådana automater eller spelanordningar som avses i 1 mom. tillhandahålls, om det inte i dem finns ett godkänt räkneverk för kontroll av penningrörelsen eller om de är placerade i strid med bestämmelserna om hur automater och spelanordningar ska placeras. Om den brist eller det fel som iakttagits är ringa, kan polisen i stället för att utfärda förbud förordna att saken ska rättas till. 
46 § 
Ersättning för kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten 
Veikkaus Ab ska ersätta staten för kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten.  
Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas bestämmelser om uttagande av kostnaderna.  
47 § 
Lyftande av vinster  
En vinst som erhållits i ett penninglotteri ska lyftas inom ett år från det att resultatet av dragningen har fastställts eller från utgången av den försäljningstid som antecknats på lotten. Vinster i tippnings- och vadhållningsspel ska lyftas inom ett år och vinster i totospel inom tre månader från dagen för fastställande av slutresultatet enligt spelreglerna för dessa spel. Vinster i penningautomat-, specialautomat- och kasinospel ska lyftas inom ett år från det att det resultat som berättigar till vinsten har uppnåtts. Vinster i kombinationsspel ska lyftas inom ett år från det att det resultat som i enlighet med spelreglerna för dessa spel berättigar till vinst har uppnåtts. 
En vinst som erhållits i bingospel ska lyftas inom ett år efter att det resultat som berättigar till vinsten har uppnåtts. 
Vinster i varulotterier och gissningstävlingar, med undantag för sådana varulotterier som får anordnas utan tillstånd enligt denna lag, ska lyftas inom två månader efter utgången av varulotteritillståndets giltighetstid. 
51 § 
Kasinots kund- och övervakningsregister 
Den som bedriver kasinoverksamhet har rätt att för övervakning av spelverksamheten föra ett personregister (kasinots kund- och övervakningsregister). För kasinots kund- och övervakningsregister får följande uppgifter om kasinots kunder och deras spelande samlas in samt registreras: 
1) förnamn och släktnamn, 
2) födelsedatum, 
3) medborgarskap, 
4) adress, 
5) beträffande utländska kunder passnummer samt uppgift om när och var passet utfärdats, 
6) ett fotografi av kunden, 
7) den tidpunkt då kunden anlände till kasinot, 
8) tillträdes- eller spelförbud, 
9) uppgifter om spelandet i kasinot, 
10) misstänkt eller konstaterat falskspel,  
11) uppgifter om störande uppträdande. 
Uppgifterna samlas in på grundval av en anmälan som kunden gör och genom observation eller fotografering med hjälp av teknisk utrustning. Sådana uppgifter om kasinots personal som samlats in genom observation eller fotografering med hjälp av teknisk utrustning får även samlas in för och registreras i registret. 
De registrerade uppgifterna får behandlas endast av de av Veikkaus Ab:s anställda som behöver ha rätt att behandla uppgifterna för skötseln av sina arbetsuppgifter och endast i den omfattning som skötseln av arbetsuppgifterna kräver. 
Den registeransvarige får lämna ut uppgifter ur registret till de officiella övervakare som avses i 43 § för utförandet av övervakningsuppgifterna. 
De registrerade uppgifterna ska utplånas genast när de inte längre behövs för övervakningen av kasinoverksamheten, dock senast tre år efter att de har registrerats. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) på kasinots kund- och övervakningsregister. 
52 § 
Bevakning av och forskning kring skadeverkningar som lotterier ger upphov till samt utveckling av prevention och behandling av dem 
De skadeverkningar som deltagandet i lotterier ger upphov till ska följas och vara föremål för forskning. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för bevakningen av och forskningen kring skadeverkningarna samt för utvecklandet av förebyggande åtgärder och behandling i anslutning till dessa skadeverkningar. 
Veikkaus Ab ska ersätta staten för kostnaderna för bevakning, forskning och utveckling. Social- och hälsovårdsministeriet tar hos bolaget ut en avgift som motsvarar de totalkostnader som verksamheten orsakar ministeriet. 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas bestämmelser om debitering av avgiften. 
53 § 
Veikkaus Ab:s skyldighet att lämna upplysningar 
Veikkaus Ab ska varje år lämna sin verksamhetsplan, sin budget för det följande året samt sina bokslutshandlingar omedelbart efter att de blivit färdiga till det ministerium som behandlar ärenden som gäller fördelningen av avkastningen för respektive ändamål samt till finansministeriet, inrikesministeriet och Polisstyrelsen. 
Bolaget ska varje år lämna det ministerium som behandlar ärenden som gäller fördelningen av avkastningen för respektive ändamål samt inrikesministeriet och Polisstyrelsen en berättelse om hur dess spelverksamhet har utvecklats och om de åtgärder det har vidtagit för att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till. 
Bolaget ska lämna Polisstyrelsen uppgifter om anordnande av penningspel enligt 3 § 2 mom. 1—8 punkten för statistikföring och social- och hälsovårdsministeriet de uppgifter som behövs för bevakning av och forskning kring skadeverkningar som deltagandet i lotterier ger upphov till och för bedömning av penningspelens skadlighet. 
62 § 
Förbud mot anordnande av lotterier 
Att anordna lotterier på andra sätt än de som avses i 3 § 2 eller 3 mom., 3 a § eller 56 § är förbjudet. 
Det är förbjudet att 
1) sälja eller förmedla lotter för lotterier som anordnats utan sådant tillstånd som förutsätts i denna lag och för penningspel som anordnas av någon annan än Veikkaus Ab och att marknadsföra sådana lotterier, 
2) sälja eller förmedla lotter till utlandet eller marknadsföra lotterier i utlandet, om det inte är tillåtet enligt lagstiftningen i den stat eller region till vilken lotterna säljs eller förmedlas eller där lotterierna marknadsförs, 
3) utan tillstånd av Veikkaus Ab sälja eller förmedla lotter, ta emot spelinsatser eller förmedla vinster som hänför sig till penningspel som anordnas av bolaget.  
Det är förbjudet att upplåta en lokal för penningautomater, specialautomater, kasinospel, varuvinstautomater eller i 56 § avsedda spelautomater och spelanordningar som tillhandahålls utan tillstånd enligt denna lag. 
För masskuldebrev som emitteras får inte utöver räntan betalas särskild gottgörelse som baserar sig på lottning. 
Som lotterier som anordnas utomlands betraktas inte penningspel i vilkas anordnande Veikkaus Ab deltar. 
62 a §  
Förbjudande av anordnande av penningspel 
Polisstyrelsen kan förbjuda ett penningspel, om 
1) penningspelet anordnas av någon annan än Veikkaus Ab,  
2) man vid anordnande av penningspelet bryter mot ett förbud som avses i 62 § 1–4 mom., eller 
3) man vid anordnande av penningspel i övrigt bryter mot denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av denna lag på något annat sätt än vad som avses i 62 b §.  
Förbudet kan riktas mot den som anordnar penningspelet samt mot sådana näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till penningspel, upplåter ett utrymme för tillhandahållande av penningautomater eller specialautomater eller marknadsför penningspel. 
Förbudet gäller högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga förbudets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om förfarandet vid anordnandet av penningspelet inte har rättats till. 
62 b §  
Förbjudande av marknadsföring av penningspel 
Polisstyrelsen kan förbjuda sådan marknadsföring av penningspel som strider mot 14 b §. 
Förbudet kan riktas mot den som anordnar penningspelet samt mot sådana näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till penningspel, upplåter en lokal för tillhandahållande av penningautomater eller specialautomater eller marknadsför penningspel. 
Förbudet gäller högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga förbudets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om förfarandet vid marknadsföringen av penningspel inte har rättats till. 
64 §  
Lotteriförseelse 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 
1) bryter mot förbudet i 10 § att anordna lotteri på skuld, 
2) inte iakttar skyldigheten att förbjuda tillträde till ett kasino i de fall som avses i 15 § 1 mom., 
3) bryter mot vad som i 14 a § föreskrivs om åldersgränsen för penningspel, 
4) bryter mot det i 27 § 3 mom. avsedda förbudet att delta, 
5) i praktiken anordnar ett varulotteri i strid med 28 § 2 mom., 
6) verkställer lottningen eller blandandet av lotterna vid ett varulotteri i strid med vad som föreskrivs i 29 § 1 mom. eller inte iakttar underrättelseskyldigheten enligt 29 § 2 mom. som gäller resultatet av lottningen, 
7) bryter mot vad som i 16 § 2 mom. föreskrivs om placeringen av penningautomater, specialautomater eller kasinospel eller i 40 § om placeringen av varuvinstautomater eller mot vad som föreskrivs om placeringen av spelautomater eller spelanordningar som avses i 56 § 1 mom., eller 
8) bryter mot vad som i 57 § föreskrivs om räkneverk för kontroll av penningrörelsen, 
ska för lotteriförseelse dömas till böter. 
Bestämmelser om straff för brott mot de krav på kundkontroll som hänför sig till förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansering av terrorism finns i 40 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansering av terrorism. 
67 § 
Närmare bestämmelser 
Genom förordning av statsrådet föreskrivs om 
1) de uppgifter som ska finnas på och lämnas vid försäljningen av lotterna i penning- och varulotterier, 
2) innehållet i tillståndsansökan och en anmälan enligt 31 § samt innehållet i tillståndsbesluten, 
3) förfarandena och tidsfristerna i anslutning till anordnandet av lotterier, 
4) innehållet i redovisningarna över de lotterier som avses i 3 a §, framläggande av redovisningarna, tidsfrister i anslutning till framläggandet av redovisningarna samt förvaringen av redovisningarna, 
5) de räkneverk för kontroll av penningrörelsen som avses i 57 §, de anordningar och handlingar som ska tillställas ett kontrollorgan som avses i 58 §, undantag från typbesiktningsskyldigheten samt besiktning och godkännande av räkneverken,  
6) skyldighet för Polisstyrelsen och polisinrättningarna att översända uppgifter för bevakning av och forskning kring skadeverkningar som lotterier ger upphov till och för bedömning av penningspelens skadlighet.  
Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om de ministerier som ska sköta de uppgifter som enligt denna lag ankommer på ministerier. 
1. Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. I fråga om hur personalens ställning vid Veikkaus Ab och Fintoto Oy ska ordnas ska arbetsavtalslagens (55/2001) bestämmelser om överlåtelse av rörelse tillämpas. 
3. I fråga om hur personalens ställning vid Penningautomatföreningen ska ordnas ska arbetsavtalslagens bestämmelser om överlåtelse av rörelse tillämpas, med undantag av dem som utnämns till ett tjänsteförhållande vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Anställningsförhållandena för personalen inom Penningautomatföreningens understödsfunktion upphör den 31 december 2016 utan uppsägningstid. 
4. När denna lag trädde i kraft övergick Penningautomatföreningens skyldigheter och rättigheter samt tillgångar och skulder till det nya penningspelsbolaget, med undantag för den egendom och de tillgångar som avses i 5 och 9 mom. Den styrelse för Penningautomatföreningen som valts för 2016–2018 ska upprätta och för föreningsmötet lägga fram ett bokslut för den räkenskapsperiod som omedelbart föregick lagens ikraftträdande samt en slutredovisning om upplösning av föreningen. Vid föreningsmötet fattas beslut om fastställande av bokslutet, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören samt godkännande av slutredovisningen. De med stöd av 13 § 5 mom. i lotterilagen utfärdade bestämmelser om sammankallande av föreningsmötet och om beslutförhet som gällde vid ikraftträdandet av denna lag ska tillämpas tills föreningen upplöses. Social- och hälsovårdsministeriet ska meddelas om fastställande av bokslutet, beviljande av ansvarsfrihet och godkännande av slutredovisningen. Föreningen ska anses vara upplöst när det beslut om upplösning av föreningen som ministeriet på basis av meddelandet fattar har trätt i kraft. 
5. När denna lag trädde i kraft övergick Penningautomatföreningens understödssystem samt de datasystem och möbler och den utrustning som annars används inom understödsverksamheten utan ersättning till social- och hälsovårdsministeriet. Datasystemen ska avskiljas inom sex månader från ikraftträdandet av lagen.  
6. Den begränsning i 14 § 1 mom. enligt vilken en spelare kan ha endast ett spelkonto tillämpas från och med den 1 januari 2018. 
7. Ifall beviljande av understöd av den avkastning som avses i 17 § förutsätter godkännande av Europeiska unionen, kan understöd slutligt beviljas först när Europeiska unionen har fattat ett positivt beslut i ärendet. Understödsbeloppet eller förutsättningarna för beviljande av understöd ändras vid behov på basis av Europeiska unionens beslut. Detta begränsar dock inte utbetalningen av understöd i förskott. 
8. Det nya penningspelsbolaget, till vilket Veikkaus Ab:s tillgångar och skulder har övergått i och med fusionen, ska redovisa det överlåtande Veikkaus Ab:s avkastning av de penningspel som anordnats innan denna lag trädde i kraft i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, dock senast den 30 april 2017. Dessutom ska det överlåtande Veikkaus Ab senast den 31 december 2016 till undervisnings- och kulturministeriet redovisa den avkastning av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel som inte delats ut. Undervisnings- och kulturministeriet får till det nya penningspelsbolaget överlåta det överlåtande Veikkaus Ab:s aktier och i stället för de aktier som överlåts ta emot det nya penningspelsbolagets nya aktier. 
9. Det nya penningspelsbolaget, till vilket Penningautomatföreningens verksamhet och egendom har överförts, ska i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag redovisa Penningautomatföreningens avkastning av de penningspel som anordnats innan denna lag trädde i kraft. Dessutom ska det nya penningspelsbolaget till social- och hälsovårdsministeriet redovisa Penningautomatföreningens driftskapital efter fastställandet av det bokslut som avses i 4 mom., dock senast den 30 april 2017.  
10. Det nya penningspelsbolaget, till vilket Fintoto Oy:s tillgångar och skulder har övergått i och med fusionen, ska redovisa Fintoto Oy:s avkastning av de penningspel som anordnats innan denna lag trädde i kraft i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.  
11. Social- och hälsovårdsministeriet kan innan denna lag träder i kraft inrätta de tjänster som behövs för de uppgifter som överförs från Penningautomatföreningen till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Social- och hälsovårdsministeriet får första gången dessa tjänster tillsätts tillsätta dem utan att de förklaras lediga, om den som utnämns till en tjänst arbetar vid Penningautomatföreningen.  
12. Avkastningen av de penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel som anordnats innan denna lag trädde i kraft ska, med avvikelse från vad som föreskrivs i 21 §, delas ut till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete inom tio år från ikraftträdandet av denna lag.  
13. Avkastningen av de penningautomatspel och kasinospel och den kasinoverksamhet som anordnats innan denna lag trädde i kraft ska, med avvikelse från vad som föreskrivs i 21 §, delas ut till främjande av hälsa och social välfärd inom tio år från ikraftträdandet av denna lag.  
14. Avkastningen av de totospel som anordnats innan denna lag trädde i kraft ska användas för att främja hästsport och hästuppfödning i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
2. 
Lag 
om ändring av 17 kap. 16 a § i strafflagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i strafflagen (39/1889) 17 kap 16 a §, sådan den lyder i lag 578/2011, som följer: 
16 a §  
Penningspelsbrott 
Den som 
1) anordnar penningspel olovligen, 
2) säljer eller förmedlar lotter för penningspel som anordnats av någon annan än det i 11 § i lotterilagen (1047/2001) nämnda penningspelsbolaget eller marknadsför sådana penningspel, i strid med förbudet i 62 § 2 mom. 1 punkten i den lagen, 
3) säljer eller förmedlar lotter för penningspel till utlandet eller marknadsför penningspel i utlandet i strid med förbudet i 62 § 2 mom. 2 punkten i lotterilagen, 
4) utan tillstånd av den som anordnar penningspel säljer eller förmedlar lotter, tar emot spelinsatser eller förmedlar vinster som hänför sig till penningspel som anordnats av det i 11 § i lotterilagen nämnda penningspelsbolaget, i strid med förbudet i 62 § 2 mom. 3 punkten i den lagen, eller 
5) i strid med förbudet i 62 § 3 mom. i lotterilagen upplåter en lokal för tillhandahållande av penningautomater, specialautomater eller kasinospel, om dessa tillhandahålls av någon annan än det i 11 § i lotterilagen nämnda penningspelsbolaget, 
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för penningspelsbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om upphävande av lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel (1054/2001). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om upphävande av lagen om penningautomatunderstöd 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På understöd som beviljats innan lagen trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde när understödet beviljades samt villkoren i understödsbeslutet. På ansökningar som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid social- och hälsovårdsministeriet och vid Penningautomatföreningen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På betalning av understöd, på bokföring och revision samt på redovisning över användningen av understöd tillämpas dock statsunderstödslagen (688/2001) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 8 § i den lagen.  
Om det i lagen om penningautomatunderstöd hänvisas till Penningautomatföreningen och till dess uppgifter och behörighet i understödsärenden, avses efter denna lags ikraftträdande Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och dess uppgifter och behörighet i understödsärenden. 
5. 
Lag 
om upphävande av lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport (1055/2001). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På sådana ansökningar om understöd som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid jord- och skogsbruksministeriet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 8 § i den lagen. På understöd som beviljats av jord- och skogsbruksministeriet innan denna lag trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
6. 
Lag 
om upphävande av 5 a § i lagen om biblioteket för synskadade 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 5 a § i lagen om biblioteket för synskadade (638/1996), sådan paragrafen lyder i lag 1053/2001. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 2 § i lotteriskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lotteriskattelagen (552/1992) 2 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 784/2016, som följer: 
2 §  
Definitioner 
Med lotteri avses 
1) i 3 § i lotterilagen (1047/2001) avsedda penningspel och i 3 a § i lotterilagen avsedda andra lotterier samt tillhandahållande av sådana spelautomater och spelanordningar som avses i 56 § i lotterilagen för allmänheten, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 21 § 1 mom. 2 punkten, sådan den lyder i lag 654/2015, och 
fogas till lagen en ny 21 c § som följer: 
21 c § 
Penningspelssammanslutningarnas skattskyldighet 
Veikkaus Ab är skyldigt att betala skatt endast på andra inkomster än inkomsterna från den penningspelsverksamhet som bolaget bedriver med stöd av ensamrätten i enlighet med lotterilagen (1047/2001). 
Ålands Penningautomatförening är skyldig att betala skatt endast på andra inkomster än inkomsterna från den lotteri- och penningspelsverksamhet som föreningen bedriver med stöd av ensamrätten i enlighet med landskapslagen om lotterier (Ålands författningssamling 1966/10). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 3 § i statsunderstödslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i statsunderstödslagen (688/2001) 3 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1077/2005, som följer: 
3 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Denna lag tillämpas på statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992), om så särskilt föreskrivs i de nämnda lagarna.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av 6 § i museilagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i museilagen (729/1992) 6 § som följer: 
6 § 
För de statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av 8 § i teater- och orkesterlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i teater- och orkesterlagen (730/1992) 8 § som följer: 
8 § 
För de statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 7 § i lagen om främjande av filmkonsten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om främjande av filmkonsten (28/2000) 7 § som följer: 
7 § 
Understöd som avses i denna lag ska i första hand betalas med penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om ombildning av Institutet för Ryssland och Östeuropa till stiftelse 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ombildning av Institutet för Ryssland och Östeuropa till stiftelse (698/2012) 4 § 1 mom. som följer: 
4 § 
Statsunderstöd 
Stiftelsen får statsunderstöd för sin verksamhet i första hand från penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av 29 § i lagen om Nationalgalleriet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Nationalgalleriet (889/2013) 29 § 1 mom. 
som följer: 
29 § 
Finansiering 
Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljar undervisnings- och kulturministeriet finansiering för Nationalgalleriets verksamhet för dess uppgifter enligt denna lag. Finansiering kan även beviljas av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 11 § i lagen om Centret för konstfrämjande 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Centret för konstfrämjande (657/2012) 11 § som följer: 
11 § 
Finansiering av främjande av konst 
De anslag som behövs för finansiering av i denna lag avsedda konstfrämjande åtgärder anvisas centret i första hand av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av 16 § i idrottslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i idrottslagen (390/2015) 16 § som följer: 
16 § 
Finansieringen av statsandelar och statsunderstöd 
Statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag ska i första hand betalas med penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om extra pension för idrottsutövare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om extra pension för idrottsutövare (1419/2014) 4 § som följer: 
4 § 
Pensionsbeloppet fastställs årligen i statsbudgeten. Pensionen betalas i första hand med penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). Pensionen betalas ut av den kommunala pensionsanstalten Keva. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av 26 § i ungdomslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i ungdomslagen ( / ) 26 § som följer: 
26 § 
Finansieringen av statsandelar och statsunderstöd 
De statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag betalas i främsta hand med penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 23 § i lagen om fritt bildningsarbete 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 23 § som följer: 
23 § 
Användning av penningspelsbolagets avkastning 
För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om Institutet för de inhemska språken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Institutet för de inhemska språken (1403/2011) 8 § 2 mom. 
som följer: 
8 § 
Finansiering av ämbetsverket 
Det anslag som avses i 1 mom. ska i första hand anvisas från penningspelsbolagets avkastning som avses i 17 § i lotterilagen (1047/2001) och som i statsbudgeten anvisats för främjande av vetenskapen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 6 d § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) 6 d §, sådan den lyder i lag 900/2012, som följer: 
6 d §  
För betalning av följande ersättning kan också penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas inom ramen för det anslag som reserverats för ändamålet i statsbudgeten: 
1) ersättning som ska betalas till kommuner eller samkommuner för sådana kostnader för öppenvård som avses i 6 § 4 mom., 
2) ersättning för sådan vård eller deltidsvård på anstalt eller sådan rehabilitering som avses i 6 § 5 mom. om ersättningen betalas till den anstalt som ordnat servicen i fråga. 
Ersättningar betalas av Statskontoret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
22. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om rehabilitering av frontveteraner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) 5 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1024/1999, som följer: 
5 § 
Anslag  
De nödvändiga kostnaderna för rehabilitering och uppehälle under rehabilitering ersätts inom det anslag som i statsbudgeten reserveras för ändamålet. För de nödvändiga kostnaderna för sådan rehabilitering och sådant uppehälle under rehabilitering som avses i denna lag kan användas också medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001), inom det anslag som i statsbudgeten reserveras för ändamålet.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
23. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997) 8 § som följer:  
8 § 
Finansiering 
Kostnaderna för rehabilitering och uppehälle under rehabilitering samt i 6 § avsedda utgifter för resekostnadsersättningar betalas med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001), inom det anslag som reserveras för ändamålet i statsbudgeten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
24. 
Lag 
om ändring av 19 och 21 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 19 § 3 mom. och 21 §, av dem 21 § sådan den lyder i lag 679/2014, som följer: 
19 § 
Rehabiliteringspenning för annan rehabilitering 
Rehabiliteringspenning kan beviljas också för anpassningsträning som finansieras med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001), om träningen motsvarar anpassningsträning enligt 18 § 1 mom. 
21 § 
Rehabiliteringspenning för rehabilitering utomlands 
Rehabiliteringspenning kan även beviljas för rehabilitering utomlands. Förutsättningen för beviljande av rehabiliteringspenning är att den rehabilitering som ges utomlands uppfyller förutsättningarna enligt 16 § för ersättning eller att det är fråga om rehabiliteringsverksamhet som baserar sig på en lag eller bestämmelse som nämns i 18 § 1 eller 4 mom. eller om en rehabiliteringskurs som till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet och finansieras med medel av penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen, eller om studier som baserar sig på en individuell studie- och rehabiliteringsplan enligt 20 §. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
25. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om hästtävlingar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om hästtävlingar (796/1993) 2 §, sådan den lyder i lag 321/2014, som följer: 
2 §  
Förhållande till annan lagstiftning 
Om lotterilagen (1047/2001) innehåller bestämmelser som avviker från denna lag, ska de tillämpas i stället för denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
26. 
Lag 
om ändring av 10 § i lag om statsbidrag till privata arkiv 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsbidrag till privata arkiv (1006/2006) 10 § som följer:  
10 § 
Finansiering 
De understöd som avses i denna lag beviljas inom ramen för det anslag som reserveras för ändamålet i statsbudgeten. Anslaget ska i första hand anvisas från penningspelsbolagets avkastning som avses i 17 § i lotterilagen (1047/2001) och som i statsbudgeten anvisats för främjande av vetenskapen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 7.12.2016 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Juho
Eerola
saf
vice ordförande
Timo V.
Korhonen
cent
medlem
Anders
Adlercreutz
sv
medlem
Mika
Kari
sd
medlem
Kari
Kulmala
saf
medlem
Mikko
Kärnä
cent
medlem
Sirpa
Paatero
sd
medlem
Olli-Poika
Parviainen
gröna
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Joona
Räsänen
sd
medlem
Vesa-Matti
Saarakkala
saf
medlem
Matti
Semi
vänst
medlem
Mari-Leena
Talvitie
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Ossi
Lantto.
Senast publicerat 8.1.2019 15:45