Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017, nedan penningtvättslagen) trädde i kraft den 3 juli 2017. I penningtvättslagen föreskrivs om de rapporteringsskyldigas skyldigheter i fråga om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, om de verksamhetsövervakande myndigheternas och advokatföreningarnas befogenheter och om tillsynsmyndigheternas befogenhet att påföra administrativa påföljder.
Av motiven i den aktuella propositionen framgår att enligt Ålandsdelegationens utlåtande (nr 15/16, 13.7.2016) ligger ansvaret för tillsyn enligt penningtvättslagstiftningen på grundval av 30 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) i angelägenheter som faller inom rikets lagstiftningsbehörighet på riksmyndigheterna. Men dessa myndigheter nämns inte i den gällande lagen. I propositionen föreslås att Polisstyrelsen ska ansvara för tillsynen över penningspelssammanslutningar samt över näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaravgifter och deltagarkostnader i anknytning till penningspel som tillhandahålls av en penningspelssammanslutning. Regionförvaltningsverket ska ansvara för tillsynen över fastighetsförmedlare och rörelser för förmedling av hyreslägenheter. Av propositionsmotiven framgår också att så snart lagen trätt i kraftska behörigheten för tillsynen överföras till myndigheterna i landskapet Åland genom en överenskommelseförordning enligt självstyrelselagen för Åland. Att nämna riksmyndigheterna i lagen är nödvändigt för att tillsynsansvaret ska kunna överföras till Åland genom en överenskommelseförordning.
I propositionen om att förnya penningtvättslagen (
RP 228/2016 rd) beräknas i samband med bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna kostnadseffekter som förorsakas olika tillsynsmyndigheter. Kostnaderna för tillsynen ska täckas inom respektive myndighets ram. Kostnadseffekterna har beräknats också för de åländska myndigheternas del med beaktande av att ansvaret för tillsynen över penningspelssammanslutningar och fastighetsförmedlare som är verksamma i landskapet Åland redan från början skulle överföras till landskapet Ålands myndigheter genom en överenskommelseförordning.
Utskottet vill inskärpa att kostnadseffekterna för tillsynen enligt penningtvättslagstiftningen över de penningspelssammanslutningar och fastighetsförmedlare som avses i Ålands landskapslagstiftning i den nu aktuella propositionen inte beaktas som effekter som förorsakas Polisstyrelsen och regionförvaltningsverket, utan de beräknas som kostnader som förorsakas ministeriet som helhet. Huvudregeln för tidigare överenskommelseförordningar har varit att ansvaret för kostnaderna ligger hos det ministerium inom vars förvaltningsområde den överförda uppgiften ingår.
Penningspelssystemet i landskapet Åland är — med avvikelse från Fastlandsfinland — licensbaserat. Enligt utredning till utskottet har Ålands landskapsregering enligt en lägesrapport från den 25 april 2018 inte beviljat andra aktörer än PAF licens. I fråga om kostnader för tillsyn över penningspelsverksamhet bör det också noteras att enligt 5 § i Ålands landskapslag om lotterier (1966:10) ska den som verkställer lotteri som penningspel ersätta landskapet för kostnaderna för tillsynen. Bestämmelsen motsvarar 46 § i lotterilagen (1047/2001).
Förvaltningsutskottet konstaterar att om ingen överenskommelseförordning utfärdas eller om den i ett senare skede säg upp, ska Polisstyrelsens och regionförvaltningsverkets resursbehov analyseras separat i samband med ramförhandlingarna.
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
