Senast publicerat 08-05-2021 11:23

Betänkande FvUB 6/2015 rd RP 25/2015 rd Förvaltningsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen (RP 25/2015 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • grundlagsutskottet 
    GrUU 4/2015 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Eeva Mäenpää 
    finansministeriet
  • chefsjurist Kirsi Mononen 
    ​Finlands Kommunförbund
  • ledande arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä 
    Kommunarbetsgivarna
  • specialsakkunnig Minna Salminen 
    Kommunfackets union
  • utvecklingschef Nina Lahtinen 
    Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att kommunstrukturlagen ändras. Bestämmelserna om genomförandet av kommunreformen, vilka gäller bland annat kommunernas skyldighet att utreda sammanslagning, villkoren för utredningsskyldigheten samt tidsfristerna för utredningarna, ska upphävas. I bestämmelserna om ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar görs ändringar till följd av att de ovan nämnda bestämmelserna upphävs. För att sammanslagningsunderstödet ska betalas ut krävs det inte längre att kommunernas framställning om kommunsammanslagning uppfyller de villkor som gäller utredningsområden och tidsfristerna för utredningar. Eftersom kommunernas skyldighet att utreda kommunsammanslagningar upphör, ska bestämmelserna om utredningsunderstöd upphävas. 

Dessutom föreslås det att bestämmelsen om femårigt uppsägningsskydd för personalen vid förändringar av kommunindelningen ska upphävas. Bestämmelsen om uppsägningsskydd ska dock tillämpas vid kommunsammanslagningar som har trätt i kraft före 2016. Vid kommunsammanslagningar som träder i kraft 2016 och därefter har personalen inget lagstadgat femårigt uppsägningsskydd. 

I ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen ska dessutom det moment upphävas som gäller de bestämmelser i kommunstrukturlagen som föreslås bli upphävda i denna proposition. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Upphävning av bestämmelserna om utredningsskyldighet

Regeringen föreslår att 1 a kap. i kommunstrukturlagen (1698/2009), som är temporärt i kraft till utgången av 2019, ska upphävas. Bestämmelserna i kapitlet gäller bland annat kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar samt villkoren för utredningsskyldigheten och tidsfristerna för utredningarna.  

I förvaltningsutskottets betänkande om kommunstrukturlagen (FvUB 11/2013 rd) har med anledning av grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 20/2013 rd) bestämmelsen om tidsfristen för kommunernas utredningsskyldighet, vilken är av central betydelse för hur kommunreformen framskrider, bundits till riksdagens godkännande av lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Det skulle särskilt genom lag föreskrivas när bestämmelserna om tidsfristen för utredningarna träder i kraft. Regleringen är fortfarande öppen, eftersom propositionen om ärendet förföll i förvaltningsutskottet då förra valperioden gick ut (RP 299/2014 rd).  

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram bygger reformen av social- och hälsovården på självstyrande områden som är större än en kommun. Till följd av detta har kopplingen mellan kommunstrukturlagen och reformen av social- och hälsovården brutits. Utskottet anser det därför motiverat att bestämmelserna om kriterierna och tidsfristerna för utredningsskyldigheten i kommunstrukturlagen upphävs.  

Det är likaså motiverat att kommunsammanslagningar ska bygga på frivillighet och att staten förbinder sig att också ekonomiskt stödja frivilliga kommunsammanslagningar. De gällande bestämmelserna om sammanslagningsunderstöd och ersättning för minskning av statsandelar innebär att understöd och ersättningar enligt nuvarande form betalas ut sista gången i samband med kommunsammanslagningar som träder i kraft 2017. I budgetpropositionen för 2016 (RP 30/2015 rd) har 25,574 miljoner euro reserverats för sammanslagningsunderstöd och ersättning för minskning av statsandelar. Sammanslagningsunderstöd betalas till en ny kommun under tre år från det att kommunsammanslagningen trädde i kraft, och eventuell minskning av statsandelar ersätts fram till utgången av 2019. Det belopp som anslagits för understöd har beaktats i ramarna för statsfinanserna 2017—2019 (SRR 1/2015 rd).  

I den nu aktuella propositionen har regeringen inte tagit ställning i frågan om ekonomiskt stöd till kommunerna efter tillämpningen av de temporärt gällande bestämmelserna. Utskottet vill poängtera att frivilliga kommunsammanslagningar också i fortsättningen bör stödjas utifrån separat lagstiftning och vid behov också genom budgeterad finansiering, till exempel genom behovsprövade understöd. Det är särskilt viktigt för kriskommunerna. Med tanke på kommunernas vilja att gå samman är det enligt utskottet dessutom viktigt att ändringarna i kommunstrukturen inte medför minskade statsandelar. 

Upphävning av bestämmelserna om uppsägningsskydd för personalen

I propositionen föreslås att 29 § 2 mom. i kommunstrukturlagen ska upphävas. I momentet ingår bestämmelser om ett särskilt femårigt uppsägningsskydd för personalen vid ändringar i kommunindelningen. Enligt momentet får en ny kommun inte säga upp personal av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker under fem år från det att ändringen i kommunindelningen har trätt i kraft.  

Den begränsning som ingår i ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen är enligt utskottet motiverad. Enligt den ska bestämmelsen om uppsägningsskydd i 29 § 2 mom. likväl tillämpas vid kommunsammanslagningar som träder i kraft före 2016. Bestämmelsen ger skydd för berättigade förväntningar på så sätt att en person som redan omfattas av det särskilda uppsägningsskyddet inte ska förlora denna ställning i efterhand.  

Enligt propositionen ska det särskilda uppsägningsskyddet likväl inte med stöd av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen tillämpas på kommunsammanslagningar som träder i kraft 2016 och 2017. På sådana sammanslagningar tillämpas inte heller sådana villkor i sammanslagningsavtalet som kommunerna beslutat om innan den föreslagna lagen trätt i kraft. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det inte handlar om retroaktivt ingripande eftersom försvagningen av uppsägningsskyddet inte gäller redan genomförda kommunsammanslagningar. Grundlagsutskottet påpekar dock att lagen bör träda i kraft i god tid under 2015 eftersom regleringen kommer att beröra kommunsammanslagningar som träder i kraft i början av 2016. Förvaltningsutskottet uppskattar att det i praktiken är möjligt att föreskriva att lagen ska träda i kraft tidigast vid ingången av december 2015. Kommuner som går samman har därför de facto inte möjlighet att behandla sammanslagningsavtal som gäller sammanslagningar som träder i kraft vid ingången av 2016. Förvaltningsutskottets slutsats är att det så här långt in på året inte längre är möjligt föreskriva att lagen på det sätt som avses ovan träder i kraft i god tid under 2015. 

Med tanke på de berättigade förväntningarna i fråga om det särskilda uppsägningsskyddet anser förvaltningsutskottet vidare att det så här långt in på året inte heller annars är skäligt ur personalens synvinkel att i fråga om de kommunsammanslagningar som ska träda i kraft i början av 2016 på det sätt som föreslås i propositionen möjliggöra ingrepp i sammanslagningsavtalets särskilda uppsägningsskydd, vilket baserar sig på lagstiftning som fortfarande är i kraft. 

De beslut om kommunsammanslagningar som träder i kraft 2016 har fattats medan 29 § 2 mom. om uppsägningsskydd i kommunstrukturlagen gällde. Lagförslaget innebär således i detta avseende ett ingripande genom lag i kommunsammanslagningar som kommunerna redan har förhandlat om och fattat beslut om. Med avseende på den kommunala självstyrelsen som tryggas i 121 § i grundlagen framgår det av grundlagsutskottets utlåtande att det är relevant att alla kommuner som sammanslås i början av 2016 har ställt sig bakom att det särskilda uppsägningsskyddet upphävs. Dessutom kan dessa kommuner trots lagändringen om de så vill ändra sitt sammanslagningsavtal i fråga om uppsägningsskyddet innan sammanslagningen träder i kraft. Grundlagsutskottet anser att lagen också av den orsaken bör träda i kraft i god tid under 2015 för att de kommuner som sammanslås 2016 ska få tillräckligt med tid för att fatta eventuella beslut om precisering av sammanslagningsavtalet innan sammanslagningen träder i kraft.  

Förvaltningsutskottet noterar att det utkast till proposition som var på remiss hos kommunerna avviker från den proposition som nu behandlas. I utkastet var utgångspunkten att det lagstadgade särskilda uppsägningsskyddet skulle slopas först i samband med sammanslagningar som träder i kraft 2017. I fråga om sammanslagningar som träder i kraft 2016 skulle kommunerna enligt utkastet kunna avtala om ändring av sammanslagningsavtalet så att bestämmelsen om uppsägningsskydd inte tillämpas på avtalskommunernas sammanslagning. Att ett utkast till proposition ändras efter remissförfarandet har i regel ingen betydelse för behandlingen av ett lagförslag. Det är snarare normalt att utkastet ändras till följd av de inkomna utlåtandena. I det här fallet är det likväl frågan om en situation som är såtillvida exceptionell att grundlagsutskottet fäst uppmärksamhet vid kommunernas utlåtanden med avseende på den kommunala självstyrelsen. Enligt förvaltningsutskottets uppfattning kan man dock inte dra några slutsatser om lagstiftningsordningen utifrån grundlagsutskottets ställningstagande utan ett nytt utlåtande från grundlagsutskottet, och det finns tidsmässigt inga möjligheter till detta. I vilket fall menar förvaltningsutskottet att utlåtande har begärts av kommunerna om ett utkast som väsentligen avviker från propositionen. I detta enskilda fall är det motiverat att fästa större vikt än normalt vid kommunernas synpunkter. Med hänsyn till tidsplanen för behandling av lagförslaget verkar det inte möjligt med en ny, korrekt genomförd remissbehandling. 

Med hänsyn till de omständigheter som framkommit har utskottet efter en helhetsbedömning kommit fram till att personalen i samband med sammanslagningar som träder i kraft 2016 ska ha kvar det särskilda uppsägningsskydd som avses i 29 § 2 mom. i kommunstrukturlagen. Utskottet föreslår därför att ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen i lagförslag 1 ändras. 

Utskottet konstaterar att det i samband med kommunsammanslagningar i regel är svårt att undgå bland annat organisatoriska överlappningar. Även om det särskilda uppsägningsskyddet också kan förväntas främja uppkomsten av sammanslagningar – vilket var ett av målen med det – har skyddet enligt utskottets uppfattning å andra sidan också försvårat och fördröjt reformer och utvecklingsåtgärder som utgjort centrala motiv till sammanslagningarna.  

De ändringar utskottet föreslår betyder att ingrepp i det särskilda uppsägningsskyddet kan göras endast i samband med kommunsammanslagningar som träder i kraft 2017. Vid kommunsammanslagningar är det enligt utredning till utskottet för personalens del fråga om överlåtelse av rörelse. En ändring i kommunindelningen som leder till att personalen byter arbetsgivare betraktas enligt 29 § 1 mom. i kommunstrukturlagen som överlåtelse av rörelse. Arbetstagarna i den nya kommun som bildas genom sammanslagning ställs inte utan sedvanligt uppsägningsskydd, utan i fall av uppsägning tillämpas lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Ett lagstadgat uppsägningsskydd är nödvändigt, eftersom 18 § 3 mom. i grundlagen föreskriver att ingen får avskedas från sitt arbete utan laglig grund.  

Utskottet understryker i detta sammanhang särskilt att omställningsskyddet för personalen är viktigt. Också i kommunerna är personalen en central resurs som arbetsgivaren måste respektera och ha omsorg om. Omställningsskyddet gäller inte enbart vid sammanslagningar. Hela kommunsektorn och på ett vidare plan hela den offentliga förvaltningen står inom kort inför kraftiga förändringar i och med att det kommer att inrättas nya självstyrelseområden för bland annat social- och hälsovården. Utifrån en allmänt hållen utredning till utskottet föreskrivs det om omställningsskydd i samband med uppsägningar av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker i 7 och 9 kap. i arbetsavtalslagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Utskottet har inte i detta sammanhang haft tillfälle att närmare analysera dessa bestämmelser. Däremot understryker utskottet att det måste säkerställas, vid behov genom lagstiftningsåtgärder, att omställningsskyddet i alla förändringssituationer omfattar lämpliga och tillräckliga förpliktelser att sysselsätta, utbilda och hjälpa de uppsagda att hitta nytt jobb. Kommunerna och staten måste åläggas en stark skyldighet att se till att förändringarna inte leder till arbetslöshetsperioder eller till mänskliga och ekonomiska svårigheter till följd av arbetslöshet. I synnerhet måste man beakta att arbetslöshet ofrånkomligen leder till betydande kostnader för den offentliga sektorn. Ett välfungerande omställningsskydd är av stor vikt för personalens arbetshälsa och arbetsmotivation. Ett lyckat genomförande av en förändringsprocess förutsätter i allmänhet att personalen är engagerad och motiverad.  

Lagstiftningsordning

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår det att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Sammanfattning

Sammantaget sett anser utskottet lagförslagen vara behövliga och angelägna. Utskottet tillstyrker lagförslag 1 med ändringar och lagförslag 2 utan ändringar men med de ställningstaganden som framgår av betänkandet. Det är viktigt att lagförslagen träder i kraft så snart som möjligt, det vill säga i praktiken vid ingången av december i år. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Förvaltningsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 25/2015 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 25/2015 rd med ändringar. 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av kommunstrukturlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i kommunstrukturlagen (1698/2009) 1 a kap., 29 § 2 mom. och 41 § sådana de lyder i lag 478/2013, samt 
ändras 42, 43 och 44 §, sådana de lyder i lag 478/2013, som följer: 
42 § 
Sammanslagningsunderstöd 
När kommuner går samman betalas ett sammanslagningsunderstöd till den nya kommun som bildas, om kommunsammanslagningen träder i kraft senast 2017. 
43 § 
Sammanslagningsunderstödets grunddel och tilläggsdel 
Sammanslagningsunderstödets grunddel bestäms utifrån antalet kommuner som deltar i sammanslagningen och deras invånarantal som följer: 

Invånarantal 

under 20 000 

20 000—49 999 

50 000—80 000 

över 80 000 

Antal kommuner 

2 000 000 euro 

3 000 000 euro 

3 500 000 euro 

4 000 000 euro 

3—4 

3 000 000 euro 

4 500 000 euro 

5 000 000 euro 

6 000 000 euro 

5—6 

4 000 000 euro 

5 500 000 euro 

6 500 000 euro 

8 000 000 euro 

över 6 

5 000 000 euro 

7 000 000 euro 

8 000 000 euro 

10 000 000 euro 

Sammanslagningsunderstödets tilläggsdel betalas vid en sådan ändring i kommunindelningen i vilken en eller flera sådana kommuner deltar vars ekonomiska nyckeltal som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering uppfyller minst ett av följande villkor: 
1) i kommunens senast godkända bokslut och i det föregående bokslutet underskrids de gränsvärden enligt 63 a § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) som utgör förutsättning för utvärderingsförfarande för en kommun som har en speciellt svårt ekonomisk ställning, 
2) i kommunens senast godkända bokslut och i de två föregående boksluten uppnås fyra av de sex gränsvärden enligt 63 a § i lagen om statsandel för kommunal basservice som utgör förutsättning för utvärderingsförfarande för en kommun som har en speciellt svår ekonomisk ställning, 
3) underskottet per invånare i balansräkningen enligt kommunens senast godkända bokslut är minst 500 euro och balansräkningen i de två föregående boksluten uppvisar underskott. 
Tilläggsdelen är 150 euro per invånare i den kommun som uppfyller det villkor som avses i 2 mom. och högst en miljon euro per sammanslagning. 
44 § 
Ersättning för minskning av statsandelar  
Om en sammanslagning av kommuner som träder i kraft under åren 2014—2017 minskar statsandelarna till den nya kommunen jämfört med de sammanräknade statsandelarna till de kommuner som går samman, beviljar ministeriet på grund av minskningen den nya kommunen ersättning för minskningen av statsandelarna under det år då sammanslagningen av kommunerna träder i kraft och de därpå följande åren fram till utgången av 2019. 
Beloppet av den årliga ersättningen fås genom att de statsandelar och hemkommunsersättningar som ska betalas till den nya kommunen för det år då kommunsammanslagningen träder i kraft jämförs med de motsvarande statsandelar och hemkommunsersättningar som det år då sammanslagningen träder i kraft skulle ha betalats till de kommuner som går samman, om kommunerna inte hade gått samman. Ersättningen ska räknas ut med beaktande av utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna, statsandelen för driftskostnaderna och annan finansiering, som det finns bestämmelser om i lagen om statsandel för kommunal basservice, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Ministeriet räknar ut ersättningsbeloppet utifrån uppgifter som lämnats av de ministerier som svarar för att statsandelar beviljas enligt dessa lagar. 
Om flera kommuner än en får ersättning, fördelas ersättningen mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som överförs till respektive kommun. Respektive kommuns andel beräknas på det eurobelopp som kommunen skulle ha betalats i ersättning, om den kommun som upplöses skulle ha anslutits helt och hållet till kommunen i fråga. Som kommunens invånarantal används invånarantalet enligt 80 § 6 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster vid ingången av året före det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. 
Ministeriet betalar ersättningarna i samband med sammanslagningsunderstödet. Om det inte betalas något sammanslagningsunderstöd till kommunen, betalar ministeriet ut ersättningarna före utgången av juni månad varje år. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid kommunsammanslagningar som träder i kraft före Utskottet föreslår en ändring 2017 Slut på ändringsförslaget tillämpas bestämmelserna i 29 § 2 mom. om uppsägningsskydd för personalen sådana de gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Vid kommunsammanslagningar som träder i kraft Utskottet föreslår en ändring 2017 Slut på ändringsförslaget tillämpas inte det ovannämnda uppsägningsskyddet för personalen eller sådana villkor i sammanslagningsavtalet som kommunerna med stöd av ovannämnda bestämmelse har beslutat före ikraftträdandet av denna lag. 
Om kommunen deltar i en ny kommunsammanslagning medan det uppsägningsskydd för personalen som avses i 2 mom. är i kraft, har alla arbetstagare i den nya kommunen uppsägningsskydd så länge som det är i kraft på basis av den föregående sammanslagningen. 
I fråga om kommunsammanslagningar som har trätt i kraft före 2017 tillämpas på sammanslagningsunderstöd och ersättning för minskning av statsandelar de bestämmelser i 42, 43 och 44 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
Med stöd av bestämmelserna i 41 §, sådana de gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska det fortfarande 2015 och 2016 betalas utredningsunderstöd för utredningar som har inletts före ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen 

I enlighet med riksdagens besluts föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen (478/2013). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 6.11.2015 

I den avgörande behandlingen deltog

vice ordförande 
Timo V. Korhonen cent 
 
medlem 
Thomas Blomqvist sv 
 
medlem 
Mika Kari sd 
 
medlem 
Elsi Katainen cent 
 
medlem 
Kari Kulmala saf 
 
medlem 
Mikko Kärnä cent 
 
medlem 
Sirpa Paatero sd 
 
medlem 
Olli-Poika Parviainen gröna 
 
medlem 
Juha Pylväs cent 
 
medlem 
Wille Rydman saml 
 
medlem 
Joona Räsänen sd 
 
medlem 
Vesa-Matti Saarakkala saf 
 
medlem 
Matti Semi vänst 
 
medlem 
Mari-Leena Talvitie saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Ossi Lantto.  
 

RESERVATION

Motivering

Finland har i dag något över 300 kommuner. Över hälften av dem har färre än 6 000 invånare. Till följd av målmedvetna åtgärder från statsmakten har antalet kommuner minskat under de senaste tio åren. Ännu år 1997 hade vi 452 kommuner.  

De små kommunerna täcker hälften av landets areal, men har endast cirka 15 procent av landets befolkning och 10 procent av arbetstillfällena. Finland har sju städer med mer än 100 000 invånare. Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo, Uleåborg och Kuopio. Dessa städer utgör endast cirka 1 procent av arealen, men har 40 procent av arbetstillfällena och 30 procent av befolkningen. 

Vår vision är att Finland ska ha starka primärkommuner även i framtiden. Därigenom kan vi trygga närservicen och den lokala demokratin. Kommunerna bör fortsättningsvis ha ansvaret för till exempel de grundläggande sociala tjänsterna. För att det ska lyckas behöver vi en kommunreform som stöder reformen av social- och hälsovården. Bland annat till följd av den kommande social- och hälsovårdsreformen finns det risk för att merparten av kommunernas uppgifter kommer att ställas utanför det lokala beslutsfattandets domäner. Vi vill ha kommuner med klara uppgifter – inte ett läge där ansvaret överförs till nya områden.  

I det temporärt gällande 1 a kap. i lagen finns bestämmelser om kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier, avvikelse från utredningsområdet, tidsfrist för och uppföljning av utredningar, fattande av beslut om avvikelse från utredningsområdet, tillsättande av särskild kommunindelningsutredning i samband med kommunreformen och om personalens ställning vid genomförande av utredningar. Dessa bestämmelser är av central betydelse för ett snabbt genomförande av kommunreformerna och de måste därför bibehållas. 

I det temporärt gällande 2 mom. i 29 § finns bestämmelser om det femåriga uppsägningsskyddet för personalen från och med ikraftträdandet av kommunsammanslagningen. Enligt lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ska det femåriga uppsägningsskyddet dock i princip fortfarande tillämpas på kommuner som går samman under 2016, i det fall att de kommuner som går samman inte till denna del ändrar sammanslagningsavtalet innan sammanslagningen träder i kraft. Denna paragraf försvårar kommunsammanslagningarna och reducerar de synergieffekter som sammanslagningarna syftar till. Därför bör 29 § 2 mom. upphävas i enlighet med propositionen. 

Ersättningarna för kostnaderna för sammanslagningsutredningen och för minskning av statsandelar är väsentliga för en snabb och behovsbaserad sammanslagningsprocess. Det är med hänsyn till utredningsplikten viktigt att bevara understöden, så att det finns utredningar och motiverade skäl till sammanslagningarna. Paragraferna bör bevaras.  

Om lagen ändras på det sätt som regeringen föreslår kommer många nödvändiga kommunsammanslagningar att bli ogjorda. Kommunerna måste kunna vara säkra på att kostnaderna för den sammanslagningsprocess som statsmakten kräver inte försvagar kommunernas ekonomiska ställning i ett läge där man genom sammanslagningen strävar till en förbättring av ekonomin. 

Förslag

Kläm 

Jag föreslår

att riksdagen förkastar lagförslag 2 och att riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar. (Reservationens ändringsförslag

Reservationens ändringsförslag

1. Lag om ändring av kommunstrukturlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i kommunstrukturlagen (1698/2009) Utskottet föreslår en strykning 1 a kap.,  Slut på strykningsförslaget29 § 2 mom. Utskottet föreslår en strykning och 41 §  Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring sådant det Slut på ändringsförslaget lyder i lag 478/2013, Utskottet föreslår en ändring som följer: Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en strykning ändras Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en strykning  42, 43 och 44 §, sådana de lyder i lag 478/2013, som följer: Slut på strykningsförslaget 
42—44 § 
(Utesl.) 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
(1—3 mom. som i FvUB) 
(4 mom. utesl.) 
(4 mom. som 5 mom. i FvUB) 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 6.11.2015
Thomas Blomqvist sv